- 1 Vad innebär det juridiska begreppet ”delgivning av handlingar” i praktiken? Varför finns det särskilda regler för delgivning av skriftliga handlingar?
- 2 Vilka handlingar måste, enligt lag, delges?
- 3 Vem har ansvaret för att en handling blir delgiven?
- 4 Adressförfrågningar
- 5 Vilket är det gängse sättet för delgivning? Finns det alternativa delgivningssätt (utöver sådan indirekt delgivning som avses i punkt 7)?
- 6 Är elektronisk delgivning (delgivning av rättsliga eller andra handlingar med hjälp av elektroniska kommunikationsmedel såsom e-post, internetbaserade säkra applikationer, fax, sms etc.) tillåten i civilrättsliga förfaranden? Vilka typer av förfaranden rör det sig om? Finns det begränsningar i användningen av detta delgivningssätt beroende på vem adressaten är (rättstillämpare, juridisk person, företag eller annan ekonomisk aktör etc.)?
- 7 Indirekt delgivning
- 8 Delgivning per post från utlandet (artikel 18 i förordningen om delgivning av handlingar)
- 9 Finns det något skriftligt bevis som styrker att handlingen har delgetts?
- 10 Vad händer om den som ska delges inte får dokumentet eller om delgivningen sker i strid med lagen (t.ex. om handlingen delges med en tredje part)? Anses delgivningen giltig ändå eller måste den göras om?
- 11 Om adressaten vägrar att ta emot en handling på grund av språket den är skriven på (artikel 12 i förordningen om delgivning av handlingar) och den domstol eller myndighet som handlägger det rättsliga förfarandet vid en kontroll kommer fram till att vägran inte var motiverad, finns det något särskilt rättsmedel för att överklaga detta beslut?
- 12 Kostar det något att få en skriftlig handling delgiven? I så fall hur mycket? Finns det någon skillnad mellan fall då handlingen ska delges enligt nationell rätt och fall då begäran om delgivning har sitt ursprung i en annan medlemsstat? Se även anmälan enligt artikel 15 i förordningen om delgivning av handlingar rörande delgivning av handlingar från en annan medlemsstat
Hitta information per region
- Belgienbe
- Bulgarienbg
- Tjeckiencz
- Danmarkdk
- Tysklandde
- Estlandee
- Irlandie
- Greklandel
- Spanienes
- Frankrikefr
- Kroatienhr
- Italienit
- Cyperncy
- Lettlandlv
- Litauenlt
- Luxemburglu
- Ungernhu
- Maltamt
- Nederländernanl
- Österrikeat
- Polenpl
- Portugalpt
- Rumänienro
- Sloveniensi
- Slovakiensk
- Finlandfi
- Sverigese
- Förenade kungariketuk
1 Vad innebär det juridiska begreppet ”delgivning av handlingar” i praktiken? Varför finns det särskilda regler för delgivning av skriftliga handlingar?
Delgivning av handlingar innebär att domstolshandlingar överlämnas till en juridisk eller fysisk person. Hur delgivningen ska gå till är särskilt reglerat i lagen om organisation och civilprocess (Code of Organisation and Civil Procedure) (kapitel 12 i Maltas lagstiftning).
Särskilda regler för delgivning av handlingar har införts i den nationella lagstiftningen för att upprätta ett standardförfarande för hur handlingar ska delges, och för att se till att alla berörda parter får de juridiska handlingar som rör dem eller deras talan. Dessutom gör reglerna att domstolen och parterna kan vara säkra på att handlingarna har kommit fram till mottagaren.
2 Vilka handlingar måste, enligt lag, delges?
Alla handlingar som inges till domstol måste delges. Till dessa handlingar hör skrivelser, formella protester, ansökningar, stämningar, överklaganden, svaromål, beslut om säkerhets- och verkställighetsåtgärder och beslut från domstolar.
3 Vem har ansvaret för att en handling blir delgiven?
När en handling inges till domstol är det domstolen och exekutionsbiträdena som har ansvaret för att handlingen blir delgiven. Den som inger en handling till domstol måste ange mottagare samt dennes delgivningsadress. Om det finns mer än en mottagare måste den part som inger handlingen se till att det finns så många kopior att det räcker till alla mottagare.
4 Adressförfrågningar
4.1 Försöker den tillfrågade myndigheten i medlemsstaten på eget initiativ ta reda på var den person som ska delges handlingarna befinner sig om den adress som anges inte stämmer? Se även anmälan enligt artikel 7.2 c i förordningen om delgivning av handlingar
Nej.
4.2 Har utländska rättsliga myndigheter och/eller parter tillgång till register eller tjänster i medlemsstaten som gör det möjligt att fastställa den berörda personens aktuella adress? Vilka register eller tjänster är det i så fall fråga om, och vilket förfarande måste följas? Uttas någon avgift?
Det finns sådana register och tjänster.
En juridisk persons registrerade adress kan hittas med hjälp av onlineregistret på webbplatsen för Maltas handelsregister:
https://registry.mbr.mt/ROC/companySearch.do?action=companyDetails&_=1576703936233.
Onlinesystemet gör det möjligt för alla fysiska personer att få tillgång till registret och hitta uppgifter om företag, stiftelser och föreningar. Bland uppgifterna i registret finns information som är kostnadsfri och för allmänt bruk (information till allmänheten). I detta ingår företagsnamn och registreringsnummer, registrerad adress, datum för bildandet osv. Vem som helst kan söka efter ett företag genom att ange antingen registreringsnummer eller namn, eller del av namnet.
När det gäller att fastställa en fysisk persons adress är valregistret kostnadsfritt och tillgängligt för allmänheten via datorer vid Maltas domstolar. Det senaste valregistret finns allmänt tillgängligt via https://electoral.gov.mt/Register/Enquiry. För att kunna söka i registret måste man dock känna till ort och gata.
4.3 Vilken typ av hjälp med adressförfrågningar från andra medlemsstater tillhandahåller medlemsstatens myndigheter enligt artikel 7.1 i förordningen om delgivning av handlingar? Se även anmälan enligt artikel 7.1 i förordningen om delgivning av handlingar
Den hjälp som myndigheterna i denna medlemsstat tillhandahåller är den som föreskrivs i artikel 7.1 c.
En juridisk persons registrerade adress kan hittas med hjälp av onlineregistret på webbplatsen för Maltas handelsregister:
https://registry.mbr.mt/ROC/companySearch.do?action=companyDetails&_=1576703936233.
Onlinesystemet gör det möjligt för alla fysiska personer att få tillgång till registret och hitta uppgifter om företag, stiftelser och föreningar. Bland uppgifterna i registret finns information som är kostnadsfri och för allmänt bruk (information till allmänheten). I detta ingår företagsnamn och registreringsnummer, registrerad adress, datum för bildandet osv. Vem som helst kan söka efter ett företag genom att ange antingen registreringsnummer eller namn, eller del av namnet.
För att hitta fysiska personers adress kan det utländska sändande organet skicka en begäran till Maltas mottagande organ om fastställande av en adress för delgivningsändamål. Begäran skickas till följande adress:info@stateadvocate.mt.
Id-nummer, förnamn och efternamn på den person som ska delges ska anges i en sådan begäran.
5 Vilket är det gängse sättet för delgivning? Finns det alternativa delgivningssätt (utöver sådan indirekt delgivning som avses i punkt 7)?
Rättsliga handlingar som inte är del av ett domstolsärende delges genom rekommenderat brev, varigenom ett ”rosa kort” antingen visar mottagarens underskrift eller en uppgift om att mottagaren inte har kunnat delges eller att handlingen på annat sätt inte har delgivits och inges till domstolen av exekutionsbiträden. Det rosa kortet är fäst på originalhandlingen (till exempel på den rättsliga skrivelsen). Exekutionsbiträdet delger övriga handlingar som inges i samband med rättsliga förfaranden.
Det mottagande organet ska se till att handlingen blir delgiven genom att bifoga den till en skrivelse som lämnas in till tvistemålsdomstolens kansli (Civil Court), First Hall, vad gäller handlingar som ska delges på ön Malta, och till kansliet vid Court of Magistrates (Gozo), vad gäller handlingar som ska delges på öarna Gozo och Comino. Exekutionsbiträdet delger mottagaren dessa handlingar tillsammans med skrivelsen. Enligt artikel 187 i straffprocesslagen får handlingar delges på följande sätt:
a) Delgivning ska ske genom överlämnande av en kopia av handlingen till den person till vilken handlingen ska delges, eller genom att en kopia lämnas till mottagarens bostad, företag, arbetsplats eller postadress, till en medlem i dennes familj eller hushåll eller till en anställd eller till mottagarens juridiska ombud eller till en person som är behörig ta emot personens post. Det är emellertid inte tillåtet att lämna en sådan kopia till en person under fjorton år eller till en person som på grund av oförmåga inte kan vittna om delgivningen. En person ska antas ha förmåga att lämna ett sådant vittnesmål såvida inte motsatsen bevisas. Om det visas att kopian faktiskt har nått den person som skulle delges får missförhållanden i samband med delgivningen av någon av dessa anledningar inte åberopas.
b) Vad gäller personer som befinner sig på handelsfartyg eller besättningsmedlemmar som inte är bosatta i Malta får delgivning ske genom överlämnande av en sådan kopia till fartygets befälhavare eller till en annan person som är behörig att handla på dennes vägnar.
c) Vad gäller organ som är självständiga juridiska personer ska delgivning ske genom att en kopia av handlingen lämnas i) till organets säte, huvudkontor, driftsställe eller postadress, till en person/personer med behörighet att företräda organet i rättsligt hänseende eller till bolagsjuristen eller en anställd vid ett sådant organ, eller ii) till någon av ovannämnda personer på det sätt som föreskrivs i punkt a.
6 Är elektronisk delgivning (delgivning av rättsliga eller andra handlingar med hjälp av elektroniska kommunikationsmedel såsom e-post, internetbaserade säkra applikationer, fax, sms etc.) tillåten i civilrättsliga förfaranden? Vilka typer av förfaranden rör det sig om? Finns det begränsningar i användningen av detta delgivningssätt beroende på vem adressaten är (rättstillämpare, juridisk person, företag eller annan ekonomisk aktör etc.)?
Handlingar kan inte delges elektroniskt i civilrättsliga förfaranden.
6.1 Vilken typ av elektronisk delgivning i den mening som avses i artikel 19.1 i förordningen om delgivning av handlingar finns tillgänglig i medlemsstaten när delgivning ska ske direkt med en person som har en känd delgivningsadress i en annan medlemsstat?
Elektronisk delgivning är inte tillåten enligt maltesisk lagstiftning.
6.2 Har medlemsstaten i enlighet med artikel 19.2 i förordningen om delgivning av handlingar angett ytterligare villkor som krävs för att den ska godta elektronisk delgivning per e-post enligt artikel 19.1 b i samma förordning? Se även anmälan enligt artikel 19.2 i förordningen om delgivning av handlingar
Nej.
7 Indirekt delgivning
7.1 Medger lagen andra delgivningssätt i sådana fall där delgivning inte varit möjlig (t.ex. delgivning på hemadressen, på delgivningsmannens kontor, per post eller genom anslag)?
Nej. Delgivningssättet förklaras utförligt i fråga 5 ovan.
7.2 Om andra metoder används, när anses delgivning ha skett?
Ej tillämpligt.
7.3 Om man som alternativt delgivningssätt kan låta deponera handlingen på en viss plats (t.ex. ett postkontor), hur informeras adressaten om deponeringen?
Ej tillämpligt.
7.4 Vilka blir följderna om adressaten vägrar att motta handlingarna? Anses delgivning ändå ha skett om adressaten saknade grund för sin vägran?
Om en mottagare av en inlaga vägrar att ta emot den personligen från en delgivningsman får domstolen enligt maltesisk lagstiftning, efter ansökan från berörd part och efter att ha hört delgivningsmannen och med hänsyn till samtliga omständigheter vid händelsen, genom beslut förklara att delgivningen ändå ägde rum vid det aktuella tillfället. Ett sådant beslut ska anses utgöra bevis på delgivning för alla ändamål som avses i lag.
Vidare, om en person avsiktligt håller sig undan eller förhindrar delgivningen eller vägrar att ta emot handlingar eller domstolsbeslut av exekutionsbiträdet gör han eller hon sig skyldig till domstolstrots och ska dömas till a) tillrättavisning, b) avlägsnande från domstolen, c) frihetsberövande under ett dygn i domstolsbyggnaden eller d) böter.
8 Delgivning per post från utlandet (artikel 18 i förordningen om delgivning av handlingar)
8.1 Om posten ska befordra en handling som skickats från utlandet till en adressat i medlemsstaten, och det rör sig om en situation där det krävs mottagningsbevis (artikel 18 i förordningen om delgivning av handlingar), överlämnar posttjänstemannen i så fall handlingen enbart till adressaten själv eller kan den, i enlighet med nationella bestämmelser om postutdelning, även överlämna handlingen till en annan person på samma adress?
Den maltesiska posttjänsten befordrar post till varje person som anträffas på adressen och som accepterar den, under förutsättning att denne är psykiskt frisk och inte är ett barn. Det antas att om en person som anträffas på adressen accepterar försändelsen har denne rätt att ta emot den i mottagarens ställe. Om det inte föreligger en sådan rätt ska personen inte acceptera försändelsen. Om vederbörande ändå gör det tar denne på sig ansvaret att vidarebefordra den till mottagaren. Mottagaren ska skriva under vid överlämnandet. Detta förfarande följer av föreskrift 33 i 2005 års förordning om posttjänster (allmänt) (Postal Services [General] Regulations 2005).
8.2 Hur kan delgivning av handlingar från utlandet i enlighet med artikel 18 i förordningen om delgivning av handlingar äga rum om varken adressaten eller någon annan person med rätt att ta emot handlingarna (under förutsättning att det finns en sådan möjlighet enligt de nationella bestämmelserna om postutdelning – jfr ovan) har kunnat anträffas på delgivningsadressen?
Om ingen anträffas som kan ta emot försändelsen, i det fall det krävs en underskrift vid överlämnandet, lämnas ett meddelande som informerar mottagaren om utdelningsförsöket. Försändelsen är sedan tillgänglig för avhämtning på närmaste postkontor. Om försändelsen inte hämtas ut ankommer det på posttjänsteleverantören att avgöra om denne ska skicka ett sista meddelande till mottagaren om att försändelsen fortfarande väntar på att bli avhämtad. Vad gäller lokala rekommenderade försändelser görs detta i allmänhet efter fem dagar och för rekommenderade försändelser från utlandet efter tio dagar. Om en sådan försändelse inte avhämtas under dessa tidsperioder returneras försändelsen till avsändaren efter ytterligare fem dagar, med uppgift om att den inte har hämtats ut. Om mottagaren eller dennes ombud nekar att ta emot försändelsen returneras den till avsändaren med uppgift om nekad mottagning.
8.3 Medger posten en viss tid för avhämtning av handlingarna innan dessa returneras till avsändaren? Om ja, hur underrättas adressaten om att han eller hon har post för avhämtning på postkontoret?
Om ingen anträffas på adressen för att ta emot försändelsen lämnas ett meddelande som informerar mottagaren om utdelningsförsöket, liksom om att försändelsen finns tillgänglig för avhämtning på närmaste postkontor. Om försändelsen inte hämtas ut ankommer det på posttjänsteleverantören att avgöra om denne ska skicka ett sista meddelande till mottagaren om att försändelsen fortfarande väntar på att bli avhämtad. Vad gäller lokala rekommenderade försändelser görs detta i allmänhet efter fem dagar och för rekommenderade försändelser från utlandet efter tio dagar. Om en sådan försändelse inte avhämtas under dessa tidsperioder returneras försändelsen till avsändaren efter ytterligare fem dagar, med uppgift om att den inte har hämtats ut. Vid avhämtning av postförsändelser från postkontoret lämnas dessa endast ut till delgivningsmottagaren eller dennes ombud efter uppvisande av meddelandet tillsammans med mottagarens id-handling (pass eller id-kort).
9 Finns det något skriftligt bevis som styrker att handlingen har delgetts?
Ett intyg om att delgivning har ägt rum eller inte har ägt rum utfärdas av det mottagande organet på grundval av de uppgifter som domstolen anger enligt nedan.
De originalhandlingar som delges genom rekommenderat brev är försedda med ett ”rosa kort”. Sedan det har returnerats till domstolen stämplas originalhandlingarna med antingen svart eller rött bläck. Svart färg visar att delgivningen har ägt rum och till vem handlingen har överlämnats. Om delgivning inte har ägt rum stämplas handlingen med rött färg och skälet till detta anges även.
Alla övriga handlingar stämplas antingen med svart bläck, om delgivningen har ägt rum, eller med rött bläck, om den inte har ägt rum. De bär också det ansvariga exekutionsbiträdets underskift.
10 Vad händer om den som ska delges inte får dokumentet eller om delgivningen sker i strid med lagen (t.ex. om handlingen delges med en tredje part)? Anses delgivningen giltig ändå eller måste den göras om?
Om mottagaren inte tar emot handlingarna, men dessa ändå har delgetts på giltigt sätt genom att en kopia lämnats på mottagarens bostads- eller arbetsadress anses delgivningen vara utförd och giltig. Om en tredje part tar emot handlingarna kan denne återsända dem genom att inge en svarsskrivelse till den rättsliga skrivelse som utfärdats och genom vilken handlingarna delgavs. I den sistnämnda rättsliga skrivelsen måste den tredje parten förklara varför han eller hon inte är den rätta mottagaren, och om skälet anses vara giltigt anses delgivningen ha misslyckats. Delgivning som genomförs i strid mot lagen kan bli föremål för domstolsförfarande. Om den part som ska delges inger en svarsskrivelse till rätten eller inställer sig i rätten trots att det inte har skett någon formell delgivning anses delgivningen ändå vara giltig.
11 Om adressaten vägrar att ta emot en handling på grund av språket den är skriven på (artikel 12 i förordningen om delgivning av handlingar) och den domstol eller myndighet som handlägger det rättsliga förfarandet vid en kontroll kommer fram till att vägran inte var motiverad, finns det något särskilt rättsmedel för att överklaga detta beslut?
Nej.
12 Kostar det något att få en skriftlig handling delgiven? I så fall hur mycket? Finns det någon skillnad mellan fall då handlingen ska delges enligt nationell rätt och fall då begäran om delgivning har sitt ursprung i en annan medlemsstat? Se även anmälan enligt artikel 15 i förordningen om delgivning av handlingar rörande delgivning av handlingar från en annan medlemsstat
I Maltas lagstiftning fastställs en fast avgift på 50 euro för varje handling som ska delges i Malta. Avgiften måste betalas innan tjänsten utförs. Avgiften ska erläggas genom banköverföring till statsadvokatens kansli med nedanstående bankuppgifter.
Bankens namn: Bank Centrali ta’ Malta – Central Bank of Malta
A/c namn: The Office of the State Advocate – Service of documents/Legal fees
A/c nummer: 40127EUR-CMG5-000-Y
IBAN: MT24MALT011000040127EURCMG5000Y
Swift-kod: MALTMTMT
Avgiften skiljer sig åt när handlingar delges enligt nationell lagstiftning och när handlingar kommer från en annan medlemsstat och måste delges i Malta. När handlingar måste delges i Malta inges handlingarna till domstolen och det tas ut en avgift. Avgiften varierar beroende på vilken typ av handling som inges till domstolen. Det tillkommer också juridiska avgifter och kostnader för att skriva ut handlingar. När det gäller handlingar som ska delges i Malta från andra medlemsstater tas däremot en fast avgift på 50 euro ut.
De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.