Grundutbildning för domare och åklagare i EU

Allmän beskrivning

Grundutbildning är obligatorisk för alla domaraspiranter och nyutsedda domare. Den anordnas av det belgiska institutet för rättslig utbildning på båda de nationella huvudspråken (franska eller nederländska).

Tillträde till grundutbildningen

Grundutbildningen har två målgrupper:

1. Domaraspiranter

Domaraspiranter väljs ut efter ett antagningsprov som anordnas av Högsta rättsrådet varje år. Varje år fastställer justitieministeriet antalet lediga platser för varje språk. Endast kandidater med lämpliga kvalifikationer kan påbörja praktiktjänstgöringen, som inleds den 1 oktober varje år och varar i två år. Den obligatoriska grundutbildningen äger rum under praktikperioden.

2. Nyutsedda domare

Högsta rättsrådet anordnar årliga lämplighetsprov för domarkandidater med minst fem års yrkeserfarenhet (i åklagarmyndigheter) eller tio års yrkeserfarenhet (i domstolar) samt muntliga prov (så kallade tredjehandsprov) för advokater med minst 20 års erfarenhet. De utvalda kandidaterna får ett intyg som gör det möjligt för dem att söka en ledig tjänst i domarväsendet inom fem år efter mottagandet av intyget. Urvalsförfarandet organiseras också av Högsta rättsrådet. Efter utnämningen måste de gå en skräddarsydd grundutbildning (på franska eller nederländska).

Grundutbildningens format och innehåll

För domaraspiranter varar grundutbildningen två år, med en årlig start den 1 oktober och fram till och med den 30 september två år senare. Den inleds med elva månaders praktiktjänstgöring vid en åklagarmyndighet, under vilken domaraspiranten utför en åklagares uppgifter under överinseende av en handledare. I slutet av praktikperioden vid åklagarmyndigheten utarbetar handledaren en praktiktjänstgöringsrapport. Från september till december följande år genomgår domaraspiranten tre månaders extern praktik inom rättsväsendet (domstol, fängelse, polis osv.). I december inleds praktiken vid en domstol, där domaraspiranten utarbetar domar. Detta sker också under överinseende av en handledare, som sedan också utarbetar en praktiktjänstgöringsrapport i slutet av praktikperioden (i slutet av september).

Under denna tvååriga praktiktjänstgöring måste domaraspiranterna gå en obligatorisk utbildning (på franska eller nederländska) i sammanlagt 60 dagar. Detta omfattar även tre seminarier om en vecka vardera och ett antal utbildningsdagar om särskilda ämnen. En särskild kurs ägnas åt internationellt straffrättsligt samarbete. I tillämpliga fall handlar också de övriga obligatoriska kurserna om EU-lagstiftning.

Det är också obligatoriskt att delta i EJTN:s Aiakos-program: domaraspiranterna går en vecka på ett utbyte utomlands, varefter de också deltar i Aiakos-veckan i Belgien. Denna anordnas för utländska deltagare av det belgiska institutet för rättslig utbildning (IGO-IFJ) och är främst inriktad på europeisk rätt, språkkunskaper och nätverksarbete.

Om domaraspiranten fullföljer sin praktik och har gått alla obligatoriska kurser får han/hon ett praktikintyg som gör det möjligt att söka lediga tjänster som domare. Det görs inga ytterligare prov.

För nyutsedda domare, som söker på grundval av sitt intyg från lämplighetsprovet och sedan börjar arbeta direkt som domare efter utnämningen, tillhandahålls ett förkortat utbildningsprogram. Det omfattar obligatoriska kurser som är relevanta för deras funktion.

Både domaraspiranter och nyutsedda domare kan delta i språkkurser, men dessa är inte obligatoriska.

I de flesta av kurserna undervisar tjänstgörande domare och externa experter. Alla kurser ägnar stor uppmärksamhet åt den praktiska tillämpningen av de förvärvade färdigheterna genom att anordna workshoppar, övningar eller rollspel.

Grundutbildningens avslut och kvalifikationsprocessen

Alla lediga domartjänster offentliggörs i Belgiens officiella kungörelseorgan.

Kandidater som klarar lämplighetsprovet och det muntliga provet, domaraspiranter med ett praktikintyg och redan utsedda domare kan söka dessa lediga tjänster via justitieministeriet.

Justitieministeriet begär vissa utlåtanden om kandidaten, till exempel från advokatsamfundet (för advokater), den framtida domstolsdirektören och den nuvarande domstolsdirektören (i tillämpliga fall).

Kandidatakten (inklusive de mottagna yttrandena) skickas till Högsta rättsrådet, som sedan bjuder in kandidaterna till en utfrågning där de kan motivera och lämna ytterligare information om sin kandidatur.

På grundval av alla dessa faktorer föreslår Högsta rättsrådet en officiell utnämning av de bästa kandidaterna för justitieministern.

Högsta rättsrådet ansvarar för urvalet och nomineringen av domare.