Grundutbildning för domare och åklagare i EU

Domare

Allmän beskrivning

Domstolsverket och Domstolsakademin ansvarar för juridisk utbildning för domare, föredragande och beredningsjurister. Fiskalsutbildningen dvs. domarutbildningen för fiskaler på allmän och förvaltningsdomstol är obligatorisk. Utbildningen vilar på legal grund.

Tillträde till grundutbildningen

Domarutbildningen omfattar fyra år. Efter universitetsutbildningen, som vanligtvis tar sex år söker man till notarieutbildningen i Sveriges domstolar, vilket tar två år. Nästa steg för att bli domare är att söka till en hovrätt eller kammarrätt och bli antagen som hovrättsfiskal eller kammarrättsfiskal. Under dessa år arbetar faktiskt på domstolarna. Under det inledande året bereder fiskalerna målen. Efter ett år fortsätter de som tingsrättsfiskaler alternativt förvaltningsrättsfiskaler på tingsrätt eller förvaltningsrätt under två år, då de dömer i enklare mål. Sedan återvänder man som adjunkt till överrätt och deltar i dömandet där. Efter det fjärde året utnämns de till hovrättsassessor alternativt kammarrättsassessor. De är icke-ordinarie domare.

Grundutbildningens format och innehåll

Den centrala domarutbildningen omfattar 10 kurser, inom bl.a. civilrätt, straffrätt, förvaltningsprocessrätt, socialförsäkringsrätt, skatterätt, avtalsrätt, arbetsrätt, domarrollen och mänskliga rättigheter.

Slutexamen, kvalifikation och fortsatt karriär

Utbildningen avslutas inte med någon formell examen, men deltagarna får betyg. Efter domarutbildningen så måste de domarutbildade assessorerna fortsätta under några år med att arbeta med andra kvalificerade juridiska arbetsuppgifter, såsom i regeringskansliet eller som justitiesekreterare i någon av de högsta domstolarna innan de kan söka en ordinarie domartjänst.

Domstolsverket annonserar ut lediga domartjänster. Själva utnämningen görs av regeringen efter Domarnämndens förslag. Domarnämnden är en oberoende statlig myndighet vars ledamöter utses av regeringen. Domarnämnden sammanställer kandidaternas cv inklusive senare års referenser. Den aktuella domstolen genomför sedan intervjuer med de sökande och skickar in en lista med kommentarer på vilka som anses lämpliga efter ranking. Domarnämnden gör sedan egen bedömning och prioritering av kandidaterna som sammanställs och skickas till regeringen. Regeringen är inte bunden av Domarnämndens förslag, men ska efterhöra nämndens synpunkter om den frångår nämndens förslag.

Åklagare

Allmän beskrivning

Alla nyanställda åklagare ska genomgå en obligatorisk grundutbildning som för närvarande omfattar ca 14 veckors platsutbildning samt en del digitala utbildningar. Utbildningen är uppdelad i fyra delkurser som genomförs under en period av ca 2,5 år. Varje studiegrupp har 30 deltagare. Det är Åklagarmyndighetens Utbildningscentrum som ansvarar för grundutbildningen.

Samtliga nyanställda har minst en handledare på den lokala arbetsplatsen som ansvarar för introduktionsutbildning under de första nio månaderna. Därefter påbörjas grundutbildningen.

Tillträde till grundutbildningen

Alla nya åklagare ska genomgå den obligatoriska grundutbildningen. En åklagare behöver dock vara fast anställd för att få påbörja grundutbildningen. Fast anställd blir man efter 9-12 månader. Oavsett bakgrund, tex före detta advokat eller domare, så genomgår alla nya åklagare den obligatoriska grundutbildningen.

Grundutbildningens format och innehåll

Det övergripande syftet med åklagarväsendets grundutbildning är att varje åklagare som förordnas till kammaråklagare ska känna säkerhet och trygghet i att självständigt fullgöra åklagaruppgiften i alla de typer av mål som normalt handläggs vid en åklagarkammare.

Målsättningen för grundutbildningen är således att nyanställda åklagare under sin tid som åklagaraspiranter, assistentåklagare, extra åklagare och nyblivna kammaråklagare ska förvärva sådana kunskaper och erfarenheter som medför förmåga att handlägga samtliga förekommande ärenden som inte kräver en direkt specialistkompetens. Vidare syftar grundutbildningen till att ge nya åklagare en kunskapsmässig grund inför jourtjänstgöring.

Grundutbildningen varvas med praktiskt operativt arbete som åklagare vid en åklagarkammare. Sålunda utgörs grundutbildningen av arbetsintegrerat lärande.

Grundutbildningen är uppdelad i fyra kurser. Åklagaren går en kurs per termin. Mellan kurs tre och fyra är det uppehåll en termin. Då genomför ett urval av kursdeltagarna istället utbytet AIAKOS.

Kurs 1 är 15 dagar, kurs 2 är 20 dagar, kurs 3 är 20 dagar och kurs 4 är 15 dagar.

Varje kurs har kursledare (åklagare) som planerar och organiserar kursen och tar hand om kursdeltagarna. De flesta utbildarna är interna utbildare, seniora åklagare inom Åklagarmyndigheten. Det finns även externa utbildare, tex poliser, domare, forensiker, psykologer, journalister.

Innehållet i grundutbildningen är mycket brett då utbildningen sträcker sig över 14 veckor. Det finns ingen specifik utbildning i EU-rätt. Däremot finns det utbildning i den europeiska konventionen för mänskliga rättigheter.

Slutexamen, kvalifikation och fortsatt karriär

Det finns ingen examen. Du är och arbetar som åklagare från dag 1 av din anställning. Efter ca 2 år och 9 månader får du en särskild titel, och med den ökade behörigheter och befogenheter. I slutet av kurs fyra hålls en ceremoni.