- 1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?
- 2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?
- 3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?
- 4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?
Hitta information per region
- Belgienbe
- Bulgarienbg
- Tjeckiencz
- Danmarkdk
- Tysklandde
- Estlandee
- Irlandie
- Greklandel
- Spanienes
- Frankrikefr
- Kroatienhr
- Italienit
- Cyperncy
- Lettlandlv
- Litauenlt
- Luxemburglu
- Ungernhu
- Maltamt
- Nederländernanl
- Österrikeat
- Polenpl
- Portugalpt
- Rumänienro
- Sloveniensi
- Slovakiensk
- Finlandfi
- Sverigese
- Förenade kungariketuk
1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?
Lagstadgad ränta
Ja, lagstadgad ränta föreskrivs enligt portugisisk rätt.
Räntan kan fastställas av parterna eller enligt lag. I det första fallet kallas den avtalad ränta. I det andra fallet kallas den lagstadgad ränta.
Den avtalade eller lagstadgade räntan kan vara av civil eller kommersiell natur.
Syfte med räntan
Generellt kan räntan ha vederlagskaraktär (ränta som betalas på ett lån) eller utgöra dröjsmålsränta (ränta som utgår vid underlåtenhet att fullgöra en förpliktelse).
Lagstadgad dröjsmålsränta
Vid dröjsmål med fullgörandet av en finansiell förpliktelse är den allmänna regeln att ersättningen för dröjsmålet motsvarar den lagstadgade räntan, vilken beräknas från den tidpunkt gäldenären kom i dröjsmål. En finansiell förpliktelse avser betalning av ett penningbelopp.
Tidpunkt för dröjsmål
Gäldenären anses vara i dröjsmål när borgenären har framställt betalningskrav på rättslig eller utomrättslig väg.
Oberoende av betalningskrav anses gäldenären befinna sig i dröjsmål i följande tre situationer:
- Om en exakt tidsfrist har fastställts för fullgörandet av förpliktelsen.
- Om förpliktelsen har uppkommit genom en otillåten handling.
- Om gäldenären medvetet undviker betalningskravet, i vilket fall det får effekt från den tidpunkt som det normalt sett skulle ha delgetts.
Om fordran är illikvid föreligger det inte något dröjsmål förrän den är likvid, såvida illikviditeten inte kan hänföras till gäldenären. Om gäldenären är ansvarig för en otillåten handling eller för en risk anses han vara i dröjsmål från dagen för delgivningen, såvida han inte redan befinner sig i dröjsmål på grund av bestämmelserna i första delen av denna paragraf.
Upphörande eller överlåtelse av räntefordran
Från den tidpunkt den har uppkommit är räntefordran inte nödvändigtvis knuten till huvudfordran och var och en av dem kan överlåtas eller upphöra oberoende av den andra.
Fördelning av delbetalningar på den upplupna räntan
I nationell rätt fastställs nedanstående regler för fördelning av betalningar:
i) Om, utöver lånebeloppet, gäldenären ska betala kostnader, ränta eller ersättning på grund av dröjsmålet till borgenären, ska en betalning som inte täcker hela summan dras av på kostnaderna, räntan, ersättningen och på lånebeloppet i den ordningen
ii) Fördelning på kapitalbeloppet får först ske i sista hand efter godkännande i förhand från borgenären.
Ränta på ränta
Dröjsmålsränta kan tas ut på ordinarie ränta (sammansatt ränta) i vissa fall.
För att ränta ska kunna uppkomma på upplupen ränta krävs någon av följande situationer:
- Antingen ska gäldenären ha informerats på rättslig väg om kapitaliseringen av den upplupna räntan eller så ska gäldenären betala den under föreläggande av kapitalisering.
Endast ränta som motsvarar en minsta period på ett år får kapitaliseras. Denna begränsning av räntan är inte tillämplig om den strider mot tillämpliga kommersiella förfaranden eller praxis (vilket är fallet med lån som beviljats av finansinstitut som omfattas av särskilda regler).
I nationell rättspraxis har fastställts att dröjsmålsränta inte kan uppkomma på dröjsmålsränta. Således kan lagstadgad ränta som uppkommer vid dröjsmål med fullgörandet av en finansiell förpliktelse i princip inte leda till någon upplupen ränta. Denna tolkning görs med förbehåll för en vidareutveckling av frågan i rättspraxis. Det föreligger dessutom en lagstadgad möjlighet att fastställa ett obligatoriskt vite efter det att en domstol har fastställt betalning av ett särskilt penningbelopp.
2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?
Den lagstadgade räntan varierar beroende på om det är frågan om civil eller kommersiell ränta.
Lagstadgad civil ränta
Civil ränta fastställs genom ministeriellt genomförandebeslut (Portaria) av finans- och justitieministrarna i enlighet med artikel 449.1 i den portugisiska civilprocesslagen (Código Civil). När detta skrivs fastställs den civila räntan genom förordning nr 291/03 av den 8 april 2003, som fortfarande är i kraft.
Lagstadgad kommersiell ränta
Denna uppkommer generellt sett på fordringar från kommersiella företag, enskilda företag eller juridiska personer och i synnerhet för de fordringar som avses i lagdekret nr 62/2013 av den 10 maj 2013, vilket nämns nedan.
Den lagstadgade kommersiella räntan fastställs genom förordning från finans- och justitieministrarna i enlighet med artikel 102.3–5 i den portugisiska handelslagen (Código Comercial). När detta skrevs reglerades fastställandet av den kommersiella räntan genom förordning nr 277/13 av den 26 augusti 2013, enligt vilken den kommersiella räntan fastställs halvårsvis.
Summan av den kommersiella ränta som föreskrivs i förordning nr 277/13 av den 26 augusti 2013 fastställs genom meddelande från Direcção Geral do Tesouro e Finanças inom finansministeriet och offentliggörs i det officiella kungörelseorganet, andra serien, före den 15 januari och 15 juli varje år.
I förordning nr 277/13 av den 26 augusti 2013 föreskrivs två olika kommersiella dröjsmålsräntor som varierar beroende på den aktuella transaktionen:
- Den första är tillämplig vid betalningsdröjsmål inom ramen för kommersiella transaktioner mellan två företag eller mellan ett företag och ett offentligt organ i enlighet med lagdekret nr 62/2013 av den 10 maj 2013.
- Den andra utgör en kompletterande dröjsmålsränta som är tillämplig vid andra transaktioner och gäller fordringar från kommersiella företag, enskilda firmor eller juridiska personer i den mening som avses i artikel 102.3 i den portugisiska handelslagen.
Den lagstadgade civila och kommersiella räntan varierar över tiden. Vid beräkningen av räntan krävs det således ett beaktande av de olika räntesatser som var tillämpliga för varje del av den period som dröjsmålet gällde.
Av praktiska skäl anges endast den lagstadgade räntesats som varit tillämplig under de senaste åren. Informationen på denna sida tillhandahålls endast i informationssyfte och befriar inte från en skyldighet att kontrollera den tillämpliga lagstiftningen i varje enskilt fall.
Den lagstadgade räntan ökas med en obligatorisk räntesats på 5 % om en domstol fastställt betalning av ett särskilt penningbelopp. I sådana fall uppkommer automatiskt en skyldighet att betala en räntesats på 5 % per år – utan att det krävs något annat domstolsbeslut – från det datum domstolsbeslutet vann laga kraft. Denna obligatoriska straffränta uppkommer utöver dröjsmålsräntan, i tillämpliga fall, eller den ersättning som ska erläggas enligt artikel 829 a.4 i den portugisiska civilprocesslagen.
Lagstadgad civil ränta från den 5 augusti 1980 fram till nu:
5.8.1980–22.5.1983 |
15 % |
23.5.1983–28.4.1987 |
23 % |
29.4.1987–29.9.1995 |
15 % |
30.9.1995–16.4.1999 |
10 % |
23.5.1999–28.4.2003 |
7 % |
Från 1.5.2003 |
4 % |
Lagstadgad kommersiell ränta i kraft från den 28 september 1995 fram till nu:
30.9.1995–16.4.1999 |
15 % |
17.4.1999–30.9.2004 |
12 % |
1.10.2004–31.12.2004 |
9,01 % |
Första halvåret 2005 |
9,09 % |
Andra halvåret 2005 |
9,05 % |
Första halvåret 2006 |
9,25 % |
Andra halvåret 2006 |
9,83 % |
Första halvåret 2007 |
10,58 % |
Andra halvåret 2007 |
11,07 % |
Första halvåret 2008 |
11,20 % |
Andra halvåret 2008 |
11,07 % |
Första halvåret 2009 |
9,50 % |
Andra halvåret 2009 |
8 % |
Första halvåret 2010 |
8 % |
Andra halvåret 2010 |
8 % |
Första halvåret 2011 |
8 % |
Andra halvåret 2011 |
8,25 % |
Första halvåret 2012 |
8 % |
Andra halvåret 2012 |
8 % |
Första halvåret 2013 |
7,75 % |
Andra halvåret 2013 |
8,50 % |
Övriga transaktioner |
7,50 % |
Första halvåret 2014 |
8,25 % |
Övriga transaktioner |
7,25 % |
Andra halvåret 2014 |
8,15 % |
Övriga transaktioner |
7,15 % |
Första halvåret 2015 |
8,05 % |
Övriga transaktioner |
7,05 % |
Andra halvåret 2015 |
8,05 % |
Övriga transaktioner |
7,05 % |
Första halvåret 2016 |
8,05 % |
Övriga transaktioner |
7,05 % |
Andra halvåret 2016 |
8,00 % |
Övriga transaktioner |
7,00 % |
Första halvåret 2017 |
8,00 % |
Övriga transaktioner |
7,00 % |
Andra halvåret 2017 Transaktioner enligt lagdekret (Decreto-lei) nr 62/2013 |
8,00 % |
Övriga transaktioner Meddelande från Direcção-Geral do Tesouro e Finanças nr 8544/2017 av den 29.6.2017] |
7,00 % |
Första halvåret 2018 Transaktioner enligt lagdekret (Decreto-lei) nr 62/2013 |
8,00 % |
Övriga transaktioner [Meddelande från Direcção-Geral do Tesouro e Finanças nr 1989/2018 av den 3.1.2018] |
7,00 % |
Andra halvåret 2018 Transaktioner enligt lagdekret (Decreto-lei) nr 62/2013 |
8,00 % |
Övriga transaktioner [Meddelande från Direcção-Geral do Tesouro e Finanças nr 9939/2018 av den 28.6.2018] |
7,00 % |
Första halvåret 2019 Transaktioner enligt lagdekret (Decreto-lei) nr 62/2013 |
8,00 % |
Övriga transaktioner [meddelande från Direcção-Geral do Tesouro e Finanças nr /2019 av den 2.1.2019] |
7,00 % |
Andra halvåret 2019 Transaktioner enligt lagdekret (Decreto-lei) nr 62/2013 |
8,00 % |
Övriga transaktioner [Meddelande från Direcção-Geral do Tesouro e Finanças nr 11571/2019] |
7,00 % |
Första halvåret 2020 Transaktioner enligt lagdekret (Decreto-lei) nr 62/2013 |
8,00 % |
Övriga transaktioner [Meddelande från Direcção-Geral do Tesouro e Finanças nr 1568/2020] |
7,00 % |
Andra halvåret 2020 Transaktioner enligt lagdekret (Decreto-lei) nr 62/2013 |
8,00 % |
Övriga transaktioner [Meddelande från Direcção-Geral do Tesouro e Finanças nr 1568/2020] |
7,00 % |
Första halvåret 2021 Transaktioner enligt lagdekret (Decreto-lei) nr 62/2013 |
8,00 % |
Övriga transaktioner [Meddelande från Direcção-Geral do Tesouro e Finanças nr 1568/2021] |
7,00 % |
3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?
Ytterligare information om beräkningen av lagstadgade räntor finns på webbplatsen för Direcção-Geral do Tesouro e Finanças inom finansministeriet:
http://www.dgtf.pt/avisos-e-circulares/taxas-de-juros-moratorios
4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?
Den webbplats till vilken det hänvisas i fråga 3 är tillgänglig utan avgift.
Relevant lagstiftning
Civillagen (Código Civil) https://www.pgdlisboa.pt/leis/lei_mostra_articulado.php?nid=775&tabela=leis
Handelslagen (Código Comercial) https://www.igf.gov.pt/leggeraldocs/CODIGO_COMERCIAL_LIVRO_1.htm
Ministeriellt genomförandebeslut (portaria) nr 291/2003 https://dre.pt/pesquisa/-/search/223663/details/maximized
Märk väl
Informationen på denna sida är allmänt hållen och inte uttömmande. Den är inte bindande för kontaktpunkten, det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område, domstolarna eller någon annan adressat. Den befriar inte vid någon tidpunkt från en skyldighet att ta del av tillämplig lagstiftning.
De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.