- 1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?
- 2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?
- 3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?
- 4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?
Hitta information per region
- Belgienbe
- Bulgarienbg
- Tjeckiencz
- Danmarkdk
- Tysklandde
- Estlandee
- Irlandie
- Greklandel
- Spanienes
- Frankrikefr
- Kroatienhr
- Italienit
- Cyperncy
- Lettlandlv
- Litauenlt
- Luxemburglu
- Ungernhu
- Maltamt
- Nederländernanl
- Österrikeat
- Polenpl
- Portugalpt
- Rumänienro
- Sloveniensi
- Slovakiensk
- Finlandfi
- Sverigese
- Förenade kungariketuk
1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?
Begreppet ränta definieras i artikel 374 i lagen om skyldigheter (Obligacijski zakonik) (Uradni list RS [Sloveniens officiella kungörelseorgan]; UL RS 97/07 – officiell konsoliderad text, och 64/16 – författningsdomstolens dom), i vilken det föreskrivs att en gäldenär, utöver huvudfordran, ska betala ränta om detta föreskrivs enligt lag eller avtalas mellan en borgenär och en gäldenär.
Om en gäldenär är sen med att uppfylla en betalningsskyldighet ska gäldenären, i enlighet med artikel 378.1 i lagen om skyldigheter, även betala ränta utöver huvudfordran.
Avtalad ränta regleras i artikel 382 i lagen om skyldigheter, där det föreskrivs att avtalsslutande parter kan komma överens om att en gäldenär ska betala avtalad ränta utöver huvudfordran från och med den tidpunkt då betalningsskyldigheten uppstod till dess att den förfaller.
I Slovenien är ränta på ränta förbjudet, vilket innebär att upplupen ränta som ännu inte betalats inte ger upphov till ränta om inte annat föreskrivs enligt lag. Följaktligen är en avtalsreglerad bestämmelse om ränta som läggs till obetald upplupen ränta ogiltig. Det går dock att i ett avtal föreskriva att räntesatsen kan bli högre om en gäldenär inte betalar upplupen ränta i tid.
I artikel 27a i konsumentskyddslagen (Zakon o varstvu potrošnikov) (Sloveniens officiella kungörelseorgan nr 98/04 – officiell konsoliderad text, 114/06 – ZUE, 126/07, 86/09, 78/11, 38/14 och 19/15) föreskrivs dock att avtalsslutande parter - trots de allmänna bestämmelserna om skyldigheter - inte i händelse av en försenad kundbetalning får komma överens om att tillämpa högre räntesatser än de som fastställs i lagen om skyldigheter.
Om den överenskomna räntesatsen för dröjsmålsräntan eller den avtalade räntan är mer än 50 % högre än den lagstadgade räntesatsen för dröjsmålsräntan betraktas en sådan överenskommelse, enligt lagen om skyldigheter, som ett ockeravtal såvida inte borgenären kan visa att han/hon inte har utnyttjat en gäldenärs nödläge eller svåra finansiella situation, hans/hennes bristande erfarenhet, försummelse eller missbruk eller att den förmån som han/hon erhållit för egen räkning eller för någon annans räkning inte är uppenbart oproportionerlig i förhållande till vad han/hon gav eller åtog sig att ge eller göra. Denna bestämmelse gäller inte för affärsavtal, dvs. avtal som ingåtts mellan ekonomiska företag (företag och andra rättsliga enheter som bedriver en ekonomisk verksamhet eller enmansföretagare).
2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?
I artikel 378.2 i lagen om skyldigheter föreskrivs att räntesatsen för dröjsmålsräntan är 8 % per år om inte annat fastställs enligt lag. I enlighet med artikel 379 i lagen om skyldigheter kan en borgenär och en gäldenär komma överens om en högre eller lägre räntesats för dröjsmålsräntan än den räntesats som föreskrivs enligt lag (avtalsmässig räntesats). Som redan har nämnts kan en överenskommelse om en högre dröjsmålsränta inte avtalas vid en försenad betalning av en kund som är en avtalsslutande part.
En särskild lag som reglerar räntesatsen är lagen om lagstadgad räntesats för dröjsmålsränta (Zakon o predpisani obrestni meri zamudnih obresti) (Sloveniens officiella kungörelseorgan nr 11/07 – officiell konsoliderad text). I artikel 2 i denna lag anges att den lagstadgade räntesatsen för dröjsmålsräntan, med beaktande av artikel 3.1 d i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/35/EG av den 29 juni 2000 om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner (EGT L 200, 8.8.2000, s. 35), är den ledande räntesatsen plus åtta procentenheter. Den lagstadgade räntesatsen gäller i sex månader, från och med den 1 januari eller den 1 juli. Den ledande räntesatsen är den räntesats som tillämpats av Europeiska centralbanken för de huvudsakliga refinansieringstransaktioner som utfördes före den första kalenderdagen i den berörda sexmånadersperioden. Finansministern offentliggör den lagstadgade räntesatsen för dröjsmålsräntan och dess förändringar i Sloveniens officiella kungörelseorgan. Den lagstadgade räntesatsen för dröjsmålsräntan, tillämplig från och med den 1 januari 2017 och giltig i sex månader, är 8,05 %.
Räntesatsen för avtalad ränta fastställs i artikel 382 i lagen om skyldigheter. I fall där ränta avtalats men inte den faktiska räntesatsen och förfallodagen, är den årliga räntan 6 % och denna ränta förfaller till betalning samtidigt som huvudfordran. Avtalad ränta upphör att löpa när summan av upplupen ränta som ännu inte har betalats överstiger huvudfordran.
3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?
Information om basräntan och dröjsmålsräntan är också tillgänglig på Sloveniens centralbanks webbplats.
En preliminär beräkning av räntan finns på Sloveniens högsta domstols webbplats.
4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?
Republiken Sloveniens lag om skyldigheter
De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.