Bevisupptagning genom videokonferens

Litauen
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten?? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?

Bevis kan tas upp via videokonferens, både med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten och direkt av en domstol i den medlemsstaten (i detta fall Litauen).

Enligt artikel 1752.2 i Litauens civilprocesslag (nedan kallad civilprocesslagen) får informations- och kommunikationsteknik (videokonferenser, telefonkonferenser osv.) användas för bevisupptagning. Enligt artikel 802.1 i civilprocesslagen ska en begäran om rättslig hjälp från en utländsk domstol eller annan myndighet verkställas av Litauens domstolar i enlighet med litauisk rätt. I litauiska domstolar genomförs videokonferenser i enlighet med ovanstående krav och övriga bestämmelser i civilprocesslagen samt i linje med beskrivningen av förfarandet för användning av videokonferensutrustning i rättegångar, som antogs genom domstolsrådets resolution nr 13P-156-(7.1.2) av den 28 november 2014 om godkännande av beskrivningen av förfarandet för användning av videokonferensutrustning (nedan kallad beskrivningen).

2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens – är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?

Enligt artikel 1752.1 i civilprocesslagen kan parternas deltagande i domstolsförhandlingarna och hörande av vittnen på stället ombesörjas med hjälp av informations- och kommunikationsteknik (videokonferenser, telefonkonferenser osv.). Parterna i målet och vittnen kan därmed höras via videokonferens. Med förbehåll för bestämmelserna i punkt 10.2 och punkt 13 i beskrivningen samt artikel 217 i civilprocesslagen kan sakkunniga också höras via videokonferens.

3 Vilka begränsningar, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?

I Litauens lagstiftning finns det inte några uttryckliga förbud mot bevisupptagning via videokonferens. Enligt bestämmelserna i den nationella lagstiftningen får dock videokonferens inte användas för upptagning av sådana bevis som avses i artiklarna 204 och 210 i civilprocesslagen (materiell bevisning och en besiktning av materiell eller skriftlig bevisning på stället eller en besiktning av en plats) eller andra bevis som kan kräva att man lämnar domstolslokalerna, tar sig till en viss plats eller vidtar andra fysiska åtgärder för att ta upp bevisen.

4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?

Enligt artikel 803.1 i civilprocesslagen får litauiska domstolar begära rättslig hjälp från Litauens diplomatiska beskickningar eller konsulat, utländska domstolar eller andra officiella myndigheter utomlands. Enligt punkt 2.3 i beskrivningen får även det anmodade organ som på anmodan av den ansökande domstolen ska anordna en videokonferens under rättsliga förfaranden, utom en domstol, vara en åklagarmyndighet eller ett organ under fängelseavdelningen i Litauens justitieministerium.

5 Är det tillåtet att spela in höranden via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?

Enligt punkt 16 i beskrivningen får ett förhör via videokonferens spelas in i fall som anges i lag eller enligt ordförandens eget gottfinnande. Den utrustning som krävs för inspelning av förhör via videokonferens finns i Litauens domstolar.

6 På vilket språk ska hörandet hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 10–12, och b) vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

Enligt artikel 11 i civilprocesslagen ska rättegångar i Litauen genomföras på landets officiella språk, dvs. litauiska. Personer som inte talar litauiska garanteras rätten till översättare/tolk. Staten betalar kostnaderna för tolktjänster under ett domstolssammanträde.

Om en framställning inges i enlighet med artiklarna 10 och 12 i rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (nedan kallad förordningen), och framställningen verkställs av en litauisk domstol, säkerställer den litauiska domstolen att alla deltagare i förfarandet som inte talar litauiska får en översättare/tolk. Om bevisen tas upp direkt av den ansökande domstolen enligt artikel 17 i förordningen verkställs framställningen i enlighet med lagstiftningen där den ansökande domstolen är belägen (artikel 17.6 i förordningen) och på det språk som fastställs i bestämmelserna för den ansökande domstolens förfaranden. Om en litauisk domstol, som ansökande domstol, översänder en framställning till en annan medlemsstat i enlighet med artikel 17, äger förhandlingarna rum på litauiska, och den litauiska domstolen ser till att en översättare/tolk är närvarande.

7 Vem ansvarar för att vid behov tillhandahålla tolkar vid båda typerna av hörande, och var ska de finnas?

Se svaret på föregående fråga.

8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av hörandet och meddelande av tid och plats till den person som ska höras? Hur lång tid ska medges när datumet för hörandet bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?

Enligt artikel 10.1 i förordningen ska den anmodade domstolen verkställa framställningen utan dröjsmål och senast inom 90 dagar från det att framställningen kommit in. Enligt artikel 133 i civilprocesslagen ska personer som deltar i förfarandet, samt vittnen och sakkunniga, underrättas om tid och plats för förhöret eller enskilda processuella åtgärder genom stämningar eller kallelser. Personer som deltar i förfarandet ska delges stämningen eller kallelsen så pass långt i förväg att de har gott om tid att inställa sig i rätten och förbereda sig för målet. Någon bestämd tidsfrist för stämningar eller kallelser anges inte i lagstiftningen.

9 Vilka är kostnaderna vid användning av videokonferens och hur ska de betalas?

En bedömning av lagstiftning och befintlig praxis har visat att videokonferenser inte är förenade med några kostnader.

10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?

I Litauens lagstiftning finns det inget uttryckligt krav på att en person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att förhöret är frivilligt.

11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?

Enligt punkt 13 i beskrivningen ska en person som ska höras via videokonferens identifiera sig och lägga fram en handling som styrker identiteten, så att den domstol som prövar målet kan kontrollera personens identitet. Den ansökande domstolen kan besluta att den person som ska höras via videokonferens även får identifieras på andra sätt.

12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när en ed krävs vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

Enligt punkt 10 i beskrivningen ska personer som har utsetts av den anmodade myndigheten eller andra företrädare för den anmodade myndigheten bland annat göra det möjligt för en hörd person att avlägga en ed (göra en utfästelse) i rätten och underteckna edens (utfästelsens) text. Edens lydelse i litauisk domstol fastställs i artikel 186.6 i civilprocesslagen. I slutet av ett förhör via videokonferens ska en företrädare för den anmodade myndigheten som deltog i förhöret upprätta en handling som bekräftar förhöret, vilken ska inges till den ansökande domstolen tillsammans med edens (utfästelsens) text, som undertecknats av den hörda personen (om den hörda personen måste avlägga ed eller underteckna en utfästelse), och den översända bevisningen (punkt 14 i beskrivningen). Vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17 i förordningen ska den ansökande domstolen tillhandahålla texten till den ed som ska undertecknas av den förhörda personen.

13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för hörandet finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?

I Litauens domstolar och andra institutioner med videokonferensutrustning finns det personer som har ansvar för användningen, underhållet och skötseln av utrustningen. Enligt punkt 6 i beskrivningen ska den nationella domstolsförvaltningen offentliggöra den förteckning över personer som av de anmodade myndigheterna har utsetts till ansvariga för användningen och underhållet av videokonferensutrustning och anordnandet av videokonferenser, tillsammans med deras kontaktuppgifter (institution, telefonnummer, e-postadress), på rättsväsendets intranät.

14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?

Den ansökande domstolen ska lämna den information som avses i artikel 4 i förordningen. Om denna information inte lämnas, eller om den lämnas på ett felaktigt sätt så att framställningen inte kan verkställas, tillämpas förfarandet i artikel 8 i förordningen. Enligt lagstiftningen måste inte någon annan information lämnas av den ansökande domstolen.

Senaste uppdatering: 23/03/2022

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.