Europeiskt betalningsföreläggande

1 Finns det ett särskilt förfarande för betalningsföreläggande?

I Belgien finns ett särskilt förfarande för betalningsföreläggande (procédure sommaire d’injonction de payer/summiere rechtspleging om betaling te bevelen). Detta förenklade förfarande, som beskrivs i artiklarna 1338–1344 i processlagen (Code judiciaire/Gerechtelijk Wetboek), syftar till att säkra betalning av relativt små belopp i vissa typer av mål.

Lagstiftningen om det förenklade förfarandet för betalningsförelägganden hittar du på den federala justitiemyndighetens webbplats:

• Klicka på Législation belge – Législation consolidée et index législatif/Belgische wetgeving – Geconsolideerde wetgeving en wetgevingsindex (belgisk lagstiftning – konsoliderad lagstiftning och lagstiftningsindex) längst ned på sidan.
• Klicka på Législation belge/Belgische wetgeving (belgisk lagstiftning).
• Välj CODE JUDICIAIRE/GERECHTELIJK WETBOEK (processlagen) under rubriken Nature juridique/Juridische aard (typ av lagstiftning).
• Skriv in ’664’ i fältet Mot(s)/Woord(en) (ord).
• Klicka på Recherche/Opzoeking (sök), sedan Liste/Lijst (lista).
• Klicka på Détail/Detail (detaljer).
• Sök efter Chapitre XV/Hoofdstuk XV (kapitel XV).

1.1 Användningsområde

1.1.1 Vilka slags krav kan prövas?

Endast penningfordringar kan prövas.

1.1.2 Kan bara krav upp till ett visst belopp prövas?

I artikel 1338 i processlagen föreskrivs att detta förfarande endast kan användas för att erhålla en fastställd skuldbetalning av ett visst penningbelopp (högst 1 860 euro).

1.1.3 Är förfarandet obligatoriskt?

Användningen av detta förfarande är helt frivilligt.

1.1.4 Kan förfarandet användas även om svaranden bor i ett annat land?

Nej. Enligt artikel 1344 i processlagen kan förfarandet för betalningsföreläggande endast användas om gäldenären har hemvist (domicile/woonplaats) eller är bosatt (résidence/verblijfplaats) i Belgien.

1.2 Behörig myndighet

Förfarandet kan användas inför fredsdomaren (juge de paix/vrederechter), förutsatt att fordran faller inom denna domstols behörighet (information om fredsdomarens behörighet hittar du i faktabladet ”Behörighet – Belgien”). I de tvister som det hänvisas till i artikel 1338 i processlagen kan detta förfarande även användas för fordringar som faller inom handelsdomstolens (tribunal de commerce/rechtbank van koophandel) eller polisdomstolens (tribunal de police/politierechtbank) behörighet.

1.3 Formella krav på ansökan

1.3.1 Är det obligatoriskt att använda standardformulär (och var hittar jag i så fall dessa)?

Inget standardformulär behöver användas. I lagen fastställs dock ett antal villkor rörande betalningspåminnelser och den skriftliga ansökan om betalningsföreläggande som lämnas till domstolen.

Innan den skriftliga ansökan om betalningsföreläggande lämnas till domstolen ska borgenären översända en betalningsanmodan (sommation de payer/aanmaning tot betaling). Denna skyldighet följer av artikel 1339 i processlagen. Betalningsanmodan kan delges gäldenären av ett exekutionsbiträde (huissier de justice/gerechtsdeurwaarder) eller översändas per rekommenderat brev med mottagningsbevis. I artikel 1339 anges också vad betalningsanmodan ska innehålla för att den ska vara juridiskt giltig. Den måste innehålla följande:

• Ett utdrag med de relevanta artiklarna i kapitlet om betalningsföreläggande i den belgiska processlagen.
• En formell uppmaning att betala skulden inom femton dagar efter det att betalningsanmodan delgavs eller sändes till gäldenären.
• Det krävda beloppet.
• Uppgift om den domstol som ärendet kommer att överföras till om gäldenären inte betalar.

Inom femton dagar från utgången av den femtondagarsfrist som anges i betalningsanmodan, ska en skriftlig ansökan (requête/verzoekschrift) översändas till domstolen i två exemplar. I artikel 1340 i processlagen anges vad denna ansökan måste innehålla, nämligen

• uppgift om datum, månad och år,
• sökandens efternamn, förnamn, yrke och bosättningsort eller hemvist samt, i förekommande fall, det juridiska ombudets efternamn, förnamn, bosättningsort eller hemvist och hans eller hennes ombuds rättskapacitet,
• den åtgärd som begärs och en exakt angivelse av det krävda beloppet, med en specifikation av fordrans beståndsdelar och grunden för fordran,
• uppgifter om den domstol som kommer att handlägga fordran,
• underskrift av partens advokat.

Sökanden kan även ange skälen till varför han eller hon inte kan godta anstånd med betalningen.

Följande handlingar ska bifogas ansökan:

• En kopia av den handling som kravet grundar sig på.
• Antingen en kopia av exekutionsbiträdets intyg om delgivning av betalningsanmodan eller en kopia av det rekommenderade brevet, med bifogat mottagningsbevis, eller det rekommenderade brevet i original tillsammans med bevis för att adressaten har vägrat att ta emot brevet eller har underlåtit att hämta det på postkontoret, samt ett intyg som visar att gäldenären är skriven på den adress som anges i folkbokföringsregistret.

1.3.2 Måste jag företrädas av en advokat?

Advokatens underskrift är ett av de obligatoriska inslagen i ansökan. I artikel 1342 i processlagen föreskrivs dessutom att en kopia av domstolens beslut ska sändas med vanlig post till sökandens advokat. Detta är de enda bestämmelser som kräver en advokats medverkan.

1.3.3 Hur pass detaljerat måste grunderna för kravet anges?

Ansökan måste vara rimligt detaljerad. I artikel 1340.1.3 i processlagen anges att ansökan åtminstone ska innehålla uppgifter om den åtgärd som begärs och en exakt angivelse av det krävda beloppet, med en specifikation av fordrans beståndsdelar och grunden för fordran.

1.3.4 Måste jag presentera skriftlig bevisning för kravet? Vilka handlingar ska jag i så fall lämna in tillsammans med ansökan?

Ja. Enligt artikel 1338 måste fordran styrkas med en skriftlig handling från gäldenären. Det behöver dock inte röra sig om ett medgivande av skulden.

1.4 Avvisning

Inom femton dagar från det att ansökan lämnades in ska domstolen godta eller avvisa ansökan i form av ett beslut från domstolens förundersökningsavdelning (en chambre du conseil/in raadkamer). Domstolen kan bevilja anstånd eller endast bifalla delar av ansökan (se artikel 1342 i processlagen). Domstolen har tillgång till uppgifter om skuldens olika beståndsdelar och kan avvisa vissa av posterna. Domstolen kan ta hänsyn till eventuella betalningar som gjorts under tiden. Den kan också avvisa ansökan i dess helhet om villkoren inte är uppfyllda (se artiklarna 1338–1344 i processlagen).

Om domstolen bifaller hela eller delar av ansökan, har dess beslut samma verkan som en tredskodom.

Borgenären ska därefter delge gäldenären domstolens beslut.

Enligt artikel 1343.2 i processlagen ska följande handlingar bifogas vid delgivningen av beslutet för att det ska vara juridiskt giltigt:

• En kopia av ansökan.
• Uppgift om den tidsfrist inom vilken gäldenären kan invända mot beslutet.
• Uppgift om den domstol vid vilken eventuella invändningar ska göras, och vilka formkrav som måste vara uppfyllda.

För att delgivningen ska vara giltig måste delgivningshandlingarna även innehålla en varning till gäldenären om att denne med alla till buds stående lagliga medel kan tvingas att betala det krävda beloppet, om han eller hon inte reglerar sin skuld inom den angivna tidsfristen.

Om gäldenären inte invänder mot eller överklagar beslutet inom den föreskrivna fristen vinner beslutet laga kraft.

1.5 Överklagande

Överklagande från borgenärens sida

Borgenärers möjligheter att överklaga anges i artikel 1343.4 i processlagen. Borgenärer kan inte överklaga ett beslut om avslag på ansökan eller ett beslut om att endast bifalla delar av ansökan. Borgenärer kan dock välja att väcka talan enligt det ordinarie förfarandet (inte det förenklade förfarandet). Om ansökan har bifallits i vissa delar kan borgenären inte på nytt väcka talan enligt det ordinarie förfarandet, efter det att han eller hon har delgett gäldenären beslutet.

Invändning eller överklagande från gäldenärens sida

Gäldenären kan angripa domstolens avgörande på ett av två sätt: antingen genom att överklaga till högre instans (appel/hoger beroep) eller genom att invända mot avgörandet (opposition/verzet) vid den domstol som fattade beslutet (eftersom domstolens avgörande hanteras som en tredskodom om ansökan bifalls helt eller delvis – se artikel 1343.4 i processlagen). I båda fallen gäller en frist på en månad från det att avgörandet delgavs (se artiklarna 1048 och 1051 i processlagen). Fristerna förlängs om någon av parterna saknar hemvist, bostadsadress eller delgivningsadress i Belgien (domicile élu/gekozen woonplaats) i Belgien.

De allmänna bestämmelserna om invändning och överklagande är tillämpliga, med ett undantag, som anges i artikel 1343.3 andra stycket i processlagen. Med avvikelse från artikel 1047 (där delgivning krävs), kan en invändning göras genom att en ansökan lämnas in till domstolens kansli (greffe/griffie), i lika många exemplar som det finns parter och advokater. Registratorn (greffier/griffier) delger därefter borgenären och hans eller hennes advokat invändningen genom en särskild skrivelse (pli judiciaire/gerechtsbrief).

För att vara giltig måste invändningsansökan innehålla

• uppgift om datum, månad och år,
• den invändande partens efternamn, förnamn, yrke och hemvist,
• borgenärernas efternamn, förnamn och hemvist samt namnet på deras advokat,
• det omtvistade beslutet, och
• de grunder som den invändande parten har anfört.

Registratorn kallar sedan parterna till domstolsförhandling vid en tidpunkt som fastställs av domstolen.

1.6 Bestridande

När det gäller det förenklade förfarandet innehåller den belgiska lagstiftningen inga uttryckliga bestämmelser som gör det möjligt att gå i svaromål för att bestrida ett krav.

Gäldenären kan vidarebefordra information till fredsdomaren, men detta påverkar inte avgörandets karaktär av tredskodom.

1.7 Effekten av ett bestridande

Som påpekats ovan finns det inga formella möjligheter att gå i svaromål. Oavsett om gäldenären bestrider avgörandet eller inte, fortgår det förenklade förfarandet som vanligt.

1.8 Effekten av att svaranden inte bestritt ansökan i tid

Se svaret på fråga 1.7.

1.8.1 Vad krävs för att få ett verkställbart avgörande?

1.8.2 Är utslaget slutligt eller är det fortfarande möjligt för svaranden att överklaga?