Europeiskt betalningsföreläggande

Kroatien
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Finns det ett särskilt förfarande för betalningsföreläggande?

Det europeiska betalningsföreläggandet tillämpas i Kroatien. Förfarandet för att utfärda sådana förelägganden regleras genom bestämmelserna i civilprocesslagen (Zakon o parničnom postupku) (Kroatiens officiella kungörelseorgan Narodne Novine nr 53/91, 91/92, 112/99, 129/00, 88/01, 117/03, 88/05, 2/07, 96/08, 84/08, 123/08, 57/11, 25/13, 89/14 och 70/19) och bestämmelserna om ingivande av en ansökan om utfärdande av ett europeiskt betalningsföreläggande och bestridande av ett europeiskt betalningsföreläggande (Pravilnik o načinu podnošenja zahtjeva za izdavanje europskog platnog naloga i prigovora protiv europskog platnog naloga) (Narodne Novine nr 124/13).

1.1 Användningsområde

Förfarandet för utfärdande av ett europeiskt betalningsföreläggande tillämpas för indrivning av penningfordringar till ett fast belopp som förfallit till betalning vid den tidpunkt då ansökan om det europeiska betalningsföreläggandet ingavs. Det europeiska betalningsföreläggandet inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1896/2006 av den 12 december 2006. Denna förordning tillämpas på gränsöverskridande ärenden på privaträttens område, oavsett domstolstyp, med de undantag som anges i förordningen.

1.1.1 Vilka slags krav kan prövas?

Fordringar som rör penningfordringar. Endast avtalsrättsligt ansvar eller utomobligatoriskt ansvar som har fastställts nominellt får utgöra grund för en fordran.

1.1.2 Kan bara krav upp till ett visst belopp prövas?

Det finns ingen övre gräns för fordrans ekonomiska värde.

1.1.3 Är förfarandet obligatoriskt?

Förfarandet är inte obligatoriskt eftersom käranden själv får välja hur han/hon vill göra sin fordran, så länge som detta inte strider mot tvingande lagstiftning eller mot bestämmelserna om allmän moral. Domstolen måste utfärda betalningsföreläggandet om samtliga krav för utfärdandet uppfylls, även om käranden inte yrkat på detta i sin fordran.

1.1.4 Kan förfarandet användas även om svaranden bor i ett annat land?

Ja.

1.2 Behörig myndighet

Beslut om ansökningar om utfärdande och omprövning – och om utfärdande av ett intyg om verkställbarhet – av det europeiska betalningsföreläggandet i enlighet med förordning (EG) nr 1896/2006 fattas av distriktsdomstolen (općinski sud) eller handelsdomstolen (trgovački sud) i ärenden som omfattas av handelsdomstolarnas behörighet, utifrån svarandens bosättningsort, stadigvarande vistelseort eller säte.

1.3 Formella krav på ansökan

En ansökan om ett europeiskt betalningsföreläggande och bestridanden får endast inges i maskinläsbar form om domstolen anser att sådana handlingar är lämpliga att behandlas maskinellt. Ansökningsformuläret får inges i pappersform eller på något annat sätt som godtas av domstolen.

Ansökningar om ett europeiskt betalningsföreläggande och bestridanden av ett sådant får inges enligt bestämmelserna om ingivande av en ansökan om utfärdande av ett europeiskt betalningsföreläggande och bestridande av ett europeiskt betalningsföreläggande, som trädde i kraft den 17 oktober 2013.

1.3.1 Är det obligatoriskt att använda standardformulär (och var hittar jag i så fall dessa)?

Ansökningar om ett europeiskt betalningsföreläggande och bestridanden av ett sådant ska inges till behörig domstol på de formulär som anges i förordning (EG) nr 1896/2006. De standardformulär som ska användas inom förfarandet för utfärdandet av ett europeiskt betalningsföreläggande kan laddas ned från e-juridikportalen.

1.3.2 Måste jag företrädas av en advokat?

Alla parter – både fysiska och juridiska personer – får fritt välja om de vill företräda sig själva i förfarandet eller om de vill anlita ett ombud (vanligen en advokat). Man måste således inte företrädas av en advokat i ett förfarande för utfärdande av ett europeiskt betalningsföreläggande.

1.3.3 Hur pass detaljerat måste grunderna för kravet anges?

Uppgifterna i formulär A (ansökan om ett europeiskt betalningsföreläggande) ska vara i maskinläsbar form. Det är möjligt att lämna ytterligare förklaringar och ytterligare information för att vid behov förklara fordran mer ingående.

1.3.4 Måste jag presentera skriftlig bevisning för kravet? Vilka handlingar ska jag i så fall lämna in tillsammans med ansökan?

I punkt 10 i formulär A ska man bifoga sådan bevisning som finns till förfogande och beskriva vad bevisningen i fråga avser. Bevisning och bevisupptagning regleras i artiklarna 219–271 i civilprocesslagen, och domstolen beslutar vilken del av den presenterade bevisningen som ska beaktas för att fastställa och bedöma relevanta omständigheter. Det är dessutom domstolen som enligt egen övertygelse avgör vilka omständigheter som ska anses vara bevisade, efter en noggrann och omsorgsfull bedömning av all bevisning och på grundval av utfallet av förfarandet som helhet.

1.4 Avvisning

När det gäller avvisning av ansökningar tillämpas den allmänna bestämmelsen i artikel 109 i civilprocesslagen. Enligt denna artikel ska domstolen, om ansökan inte är begriplig eller inte innehåller alla de uppgifter som krävs för att beslut ska kunna fattas, begära att den ingivande parten ska korrigera inlagan, det vill säga ändra den enligt givna instruktioner, och domstolen skickar då tillbaka ansökan för korrigering och ändring. Inlagan anses ha dragits tillbaka om den inte skickas in till domstolen igen och korrigeras enligt de instruktioner som erhållits från domstolen inom angiven tidsfrist. Vidare kommer inlagan att avvisas om den skickas tillbaka utan att några rättelser eller ändringar har gjorts.

1.5 Överklagande

Ett bestridande är det rättsmedel som svaranden har tillgång till när en ansökan om ett europeiskt betalningsföreläggande har lämnats in. Parterna har dessutom möjlighet att i undantagsfall ompröva det europeiska betalningsföreläggandet i enlighet med artikel 20 i förordning (EG) nr 1896/2006, på de villkor som anges i den artikeln.

1.6 Bestridande

Svaranden kan bestrida det europeiska betalningsföreläggandet vid ursprungsdomstolen med hjälp av standardformulär F, som svaranden får tillsammans med det europeiska betalningsföreläggandet. Bestridandet ska inges inom 30 dagar från det att svaranden delgetts föreläggandet, och svaranden ska i bestridandet ange att han/hon bestrider fordran men behöver inte ange skälen till bestridandet.

1.7 Effekten av ett bestridande

Om svaranden bestrider det europeiska betalningsföreläggandet i den mening som avses i artikel 16 i förordning (EG) nr 1896/2006 kommer det fortsatta förfarandet att genomföras i enlighet med reglerna för det europeiska småmålsförfarandet i förordning (EG) nr 861/2007 om det är tillämpligt och om så inte är fallet, i enlighet med bestämmelserna i civilprocesslagen om bestridande av betalningsförelägganden (artikel 445a och artiklarna 451–456), med beaktande av artikel 17 i förordning (EG) nr 1896/2006.

1.8 Effekten av att svaranden inte bestritt ansökan i tid

Om inget bestridande har lämnats in till domstolen inom 30 dagar från delgivningen av betalningsföreläggandet till svaranden, med beaktande av en lämplig tidsfrist för mottagande av bestridandet, ska domstolen förklara det europeiska betalningsföreläggandet verkställbart med hjälp av standardformulär G.

Ett verkställbart europeiskt betalningsföreläggande (artiklarna 18 och 19 i förordning (EG) nr 1896/2006) som utfärdats av en domstol på Europeiska unionens territorium, är en exekutionstitel som kan användas för att ansöka om verkställighet i Kroatien på samma sätt som på grundval av ett verkställighetsbeslut som utfärdats av en kroatisk domstol.

1.8.1 Vad krävs för att få ett verkställbart avgörande?

I regel måste käranden begära att domstolen utfärdar en verkställbarhetsförklaring, och domstolen förklarar det europeiska betalningsföreläggandet verkställbart med hjälp av standardformulär G.

1.8.2 Är utslaget slutligt eller är det fortfarande möjligt för svaranden att överklaga?

Svaranden kan begära förnyad prövning av det europeiska betalningsföreläggandet på de grunder som anges i artikel 507n i civilprocesslagen, med hänsyn tagen till omständigheterna i artikel 20 i förordning (EG) nr 1896/2006. Den domstol som beslutar om begäran får skjuta upp verkställandet genom att tillämpa verkställighetsbestämmelserna om uppskjutande av verkställighet på gäldenärens begäran. Ett överklagande av ett verkställighetsbeslut av skäl som rör den fordran som anges i det europeiska betalningsföreläggandet är endast tillåtet om dessa skäl inträffade efter delgivningen av föreläggandet och om de inte längre kunde anges i bestridandet i enlighet med artikel 16 i förordning (EG) nr 1896/2006.

Senaste uppdatering: 12/02/2024

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.