Skilsmässa och hemskillnad

Grekland
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Vilka krav måste vara uppfyllda för att makarna ska kunna få en dom på äktenskapsskillnad?

Äktenskap kan bara upplösas av domstol genom en slutlig dom på äktenskapsskillnad (artikel 1438 och följande artiklar i civilrättslagen (Αστικός Κώδικας)).

Det kan ske på två sätt:

  1. Om makarna samtycker till att upplösa äktenskapet (συναινετικό διαζύγιο), kan de lämna in en ansökan i form av en skriftlig överenskommelse signerad av båda makar och deras advokater, eller enbart av advokaterna om de har fått fullmakt att agera på makarnas vägnar. Makarna måste ha varit gifta i minst sex månader. Om det inte finns några underåriga barn i äktenskapet upplöses det utan att saken går till domstol, dvs. det räcker att lämna in ovannämnda överenskommelse. Om det finns underåriga barn i äktenskapet krävs ytterligare en skriftlig handling där makarna kommer överens om omvårdnad och umgängesrätt. Samtliga handlingar ska lämnas in till den behöriga distriktsdomstolen för mindre tvistemål i första instans (Μονομελές Πρωτοδικείο), som bara har en domare. Denne godkänner överenskommelserna och utfärdar ett beslut om äktenskapsskillnad enligt förfarandet för vanliga ansökningsärenden.
  2. Om bara en av makarna vill skiljas (διαζύγιο κατ' αντιδικία), genom att uppge grunder som gör det möjligt att fastställa djup söndring i äktenskapet, kan han eller hon väcka talan vid den behöriga distriktsdomstolen och begära att äktenskapet upplöses. Båda makarna kan också väcka sådan talan separat.

2 På vilka grunder kan man få äktenskapsskillnad?

Grunderna för äktenskapsskillnad om bara en av makarna vill skiljas (artikel 1439 i civilrättslagen) är följande:

  1. En djup söndring i äktenskapet som orsakats av den svarande maken eller båda makarna, så att fortsatt äktenskap på goda grunder antas vara outhärdligt för den make som ansökt om skilsmässa. Om inte den svarande maken kan bevisa motsatsen, antar man att djup söndring råder vid tvegifte, äktenskapsbrott eller om den svarande maken har övergivit, försökt döda eller misshandlat den make som ansökt om skilsmässa.
    Om makarna har levt åtskilda under minst två år anses söndringen obestridlig. Då kan äktenskapsskillnad begäras även om det är den make som ansöker om skilsmässa som har orsakat söndringen.
  2. Om en av makarna har förklarats saknad och sannolikt död kan den andra maken kräva att få äktenskapsskillnad.

3 Vilka rättsliga konsekvenser får en äktenskapsskillnad när det gäller

3.1 makarnas personliga förhållanden (t.ex. i fråga om efternamn),

Om äktenskapet upplöses genom äktenskapsskillnad upphör makarnas skyldighet att leva och fatta beslut tillsammans. Den av makarna som har tagit den andra makens efternamn återtar i regel sitt eget namn, om han eller hon inte önskar behålla den andra makens efternamn på grund av att han eller hon skaffat sig professionellt eller konstnärligt anseende under den andre makens efternamn. Makarnas ansvar för gemensamma skyldigheter upphör. Makarna kan fritt gifta om sig. Under äktenskapet kan makarna inte ställa anspråk mot varandra, men i och med skilsmässan kan sådana anspråk ställas. Släktskap som genom äktenskapet uppstått mellan makarnas släktingar fortsätter dock att existera även efter det att äktenskapet har upplösts.

3.2 fördelningen av makarnas egendom,

Vid en äktenskapsskillnad har en make rätt till den lösa egendom som tillhör honom eller henne, eller som förmodas tillhöra honom eller henne, även om egendomen har nyttjats av båda makarna eller bara av den andra maken, om inte den andra maken kan bevisa att han eller hon i själva verket äger egendomen. Det gäller även egendom som är nödvändig för den andra makens behov. Om den av makarna som innehar egendomen vägrar att överlåta den till den make som är rätt ägare, kan ägaren väcka talan enligt sakrättsliga, besittningsrättsliga eller obligationsrättliga regler. I fråga om den gemensamma bostaden kan ägaren väcka talan enligt sakrättsliga eller obligationsrättsliga regler mot den make som nyttjar bostaden. Eventuell egendomsgemenskap upphör i och med en äktenskapsskillnad, och var och en av makarna får det som tillkommer honom eller henne enligt bestämmelserna om fördelning av gemensam egendom. Om en av makarna under äktenskapets gång har förvärvat fast egendom, kan den andra maken göra anspråk på att den ska delas.

3.3 makarnas gemensamma, underåriga barn,

När äktenskapet har upplösts kan domstolen reglera föräldraansvaret för eventuella barn på följande sätt:

a) Ena föräldern får föräldraansvar eller vårdnad.

b) Föräldrarna får gemensamt föräldraansvar/gemensam vårdnad.

c) Föräldraansvaret fördelas mellan föräldrarna.

d) En utomstående får föräldraansvaret.

Föräldrarna fortsätter efter skilsmässan att vara underhållsskyldiga gentemot underåriga barn som inte har inkomst från arbete eller tillgångar eller vilkas inkomster inte är tillräckliga för den egna försörjningen. Föräldrarna kan själva bestämma hur denna skyldighet ska fördelas dem emellan. Om en tvist uppstår är det i stället domstolen som fattar detta beslut.

3.4 underhållsskyldighet mot den andra maken?

En f.d. make som inte kan försörja sig själv med egna inkomster eller tillgångar har rätt till underhåll i följande fall:

  1. Om han eller hon vid tiden för äktenskapsskillnaden av ålders- eller hälsoskäl inte kan börja eller fortsätta att utöva ett lämpligt arbete och därigenom försörja sig.
  2. Om han eller hon har vårdnaden om ett underårigt barn och av den anledningen är förhindrad att utöva ett lämpligt arbete.
  3. Om han eller hon inte hittar något lämpligt fast arbete eller är i behov av yrkesutbildning. Underhållsskyldigheten varar under dessa omständigheter högst tre år från dagen för äktenskapsskillnaden.
  4. I andra fall om det vid tiden för äktenskapsskillnaden anses skäligt att bevilja underhåll.

Underhållet kan dock vägras eller begränsas om det finns vägande skäl, t.ex. om äktenskapet varade en kort tid, om den som ansöker om underhåll har vållat äktenskapsskillnaden eller om han eller hon själv har framkallat underhållsbehovet. Rätten till underhåll upphör om den underhållsberättigade gifter om sig eller flyttar ihop med någon annan. Rätten till underhåll upphör inte om den underhållsskyldige maken avlider. Däremot upphör rätten till underhåll om den underhållsberättigade avlider, såvida rätten inte härrör från en tidigare period eller förfallna utbetalningar som fortfarande är utestående då den underhållsberättigade avlider.

4 Vad är den praktiska innebörden av hemskillnad?

5 Vilka krav måste vara uppfyllda för att erhålla hemskillnad?

6 Vad får en hemskillnad för rättsliga följder?

7 Vad är den praktiska innebörden av annullering av äktenskap?

Annullering av äktenskap innebär att ett äktenskap som ingicks trots att det förelåg en oriktighet förlorar sina rättsverkningar. Beslut om annullering fattas av domstol. Barn som fötts inom ett äktenskap som annullerats anses dock fortfarande som födda inom äktenskapet. Reglerna om annullering av en ogiltig handling gäller också för ett annullerbart eller ogiltigt äktenskap (artikel 1372 och följande artiklar i civilrättslagen).

8 Vilka krav måste vara uppfyllda för att ett äktenskap ska annulleras?

Ett äktenskap kan annulleras om vissa äktenskapsvillkor inte var uppfyllda, om det fanns ett ovillkorligt hinder mot äktenskapet eller om äktenskapet var ogiltigt på grund av villfarelse eller tvång.

Äktenskapsvillkoren anses inte vara uppfyllda om någon av makarna inte gett sitt samtycke personligen till giftermålet eller om samtycket varit villkorat eller omfattats av en tidsfrist; om makarna är underåriga och tillstånd från domstol saknas; om någon av makarna har en av domstol utsedd förmyndare som inte samtyckt till äktenskapet och tillstånd från domstol saknas; om någon av makarna vid äktenskapets ingående inte förstod innebörden i handlingen eller inte var vid sina sinnens fulla bruk. Ovillkorliga äktenskapshinder är om makarna är släkt i rakt upp- eller nedstigande led eller släkt på sidolinjen intill fjärde led, om de är släkt genom giftermål i rakt upp- eller nedstigande led eller släkt på sidolinjen intill tredje led, om någon av makarna begått tvegifte eller om ett adoptionsförhållande föreligger mellan makarna.

I vissa fall kan ogiltigheten avhjälpas efter äktenskapets ingående: om makarna fullständigt och frivilligt ger sitt samtycke till äktenskapet, om underåriga makar beviljas dispens av domstol eller om en underårig make erkänner äktenskapet då han eller hon fyller 18 år. Vidare avhjälps ogiltigheten om en omyndigförklarad make återfår sin rättshandlingsförmåga och samtycker till äktenskapet, om en förmyndare eller domstol godkänner äktenskapet eller om den som står under förmyndare samtycker till äktenskapet så snart han eller hon är i stånd till det. Slutligen kan ogiltigheten avhjälpas om den som handlat i villfarelse eller under tvång erkänner äktenskapet efter det att villfarelsen eller tvånget upphört. Äktenskap anses aldrig ha ingåtts om samtycke till äktenskapet inte har lämnats inför borgmästare och vittnen (vid borgerlig vigsel) eller om vigsel inte har förrättats av en präst som tillhör den grekisk‑ortodoxa kyrkan eller något annat trossamfund som är erkänt i Grekland (vid religiös vigsel). I sådana fall saknar äktenskapet rättsverkningar, och vem som helst som har ett intresse av saken kan väcka talan om ogiltigförklaring.

9 Vad blir den rättsliga följden av att äktenskapet annulleras?

I princip upphävs äktenskapet med retroaktiv verkan. Det gäller alla makarnas personliga förhållanden samt familje- och förmögenhetsförhållanden. Makarnas arvsrätt gentemot varandra upphör med retroaktiv verkan. Dessutom blir samtliga rättshandlingar ogiltiga som makarna ingått i egenskap av äkta makar med godtroende utomstående. Det kan gälla rättshandlingar som krävs för den äktenskapliga samlevnaden eller för förvaltningen av den andra makens egendom. Om den ena eller båda makarna vid äktenskapets ingående inte kände till att äktenskapet var ogiltigt, gäller annulleringen för den make som inte var medveten om ogiltigheten endast för framtiden. Om däremot den ena maken vid äktenskapets ingående inte kände till att äktenskapet var ogiltigt, medan den andra maken visste det, har den förstnämnda rätt till underhåll från den andra maken, eller hans eller hennes arvingar om denne avlider efter annulleringen. Samma bestämmelser om underhåll som gäller vid äktenskapsskillnad tillämpas. Även en make som tvingas till äktenskap genom hot, på ett lagvidrigt sätt eller i strid med tro och heder har rätt till underhåll om äktenskapet annulleras eller upplöses genom den andra makens dödsfall (artikel 1383 i civilrättslagen).

10 Kan man lösa frågor som har med äktenskapsskillnaden att göra på annat sätt än genom att väcka talan i domstol?

Nej.

11 I vilken domstol ansöker man om äktenskapsskillnad, hemskillnad eller annullering av äktenskap? Vilka formaliteter måste följas och vilka handlingar bör bifogas ansökan?

Dom på äktenskapsskillnad på grund av djup söndring orsakad av en make eller båda makar, eller på grund av att ena maken förklarats saknad och sannolikt död, meddelas av distriktsdomstolarna för mindre tvistemål (artikel 17.1 i civilprocesslagen (Κώδικας Πολιτικής Δικονομίας)). De beslutar också om annullering av äktenskap, om förklaring att ett äktenskap aldrig existerat och, under äktenskapet, om äktenskapsrelaterade förhållanden mellan makarna. Sådana mål handläggs enligt rättegångsreglerna för äktenskapsmål, vilka ändrades genom lag nr 4055/2012.

Dom på äktenskapsskillnad efter gemensam ansökan meddelas också av distriktsdomstolarna för mindre tvistemål. Sådana mål handläggs emellertid enligt reglerna för vanliga ansökningsärenden. Behörig är domstolen på den ort där makarna har gemensam hemvist eller där de senast hade gemensam hemvist (artikel 39 i civilprocesslagen), om en av dem fortfarande bor kvar där, eller där svaranden har hemvist (artikel 22 i civilprocesslagen) eller, vid gemensam ansökan, där någon av makarna har hemvist, eller där den make som ansöker om skilsmässa har hemvist om denne haft sin hemvist där i minst ett år innan talan väcks (eller sex månader om det är en grekisk medborgare eller om båda makarna är grekiska medborgare). Eventuella motkrav (genkäromål) prövas av samma domstol. Talan om underhållsskyldighet kan föras tillsammans med talan om äktenskapsskillnad, om annullering eller om förklaring att ett äktenskap aldrig existerat vid en behörig distriktsdomstol för mindre tvistemål. Handläggningen sker enligt reglerna för äktenskapsmål. Talan om föräldraansvar och umgängesrätt kan föras tillsammans med ansökan om äktenskapsskillnad vid en distriktsdomstol för mindre tvistemål. Handläggningen sker enligt det särskilda förfarande som anges i artikel 681B och följande artiklar i civilprocesslagen.

Ansökan ska lämnas till domstolens kansli. En kanslist bestämmer datum för rättegången och antecknar det på kopiorna av ansökan. Sökandens advokat instruerar domstolens stämningsman att delge svaranden en kopia med dagen för domstolsförhandling och en kallelse till den dag och plats som domstolen har bestämt. Stämningsmannen ska delge svaranden en kopia av ansökan minst 60 dagar före rättegången om han eller hon bor eller vistas i Grekland, och minst 90 dagar före rättegången om svaranden bor eller vistas utomlands eller har okänd hemvist. Om delgivning ska ske till en person i utlandet med känd hemvist tillämpas Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur eller Haagkonventionen av den 15 november 1965 eller andra bilaterala eller multilaterala delgivningskonventioner.

Den lag som ska tillämpas på makarnas förmögenhetsförhållanden, på äktenskapsskillnad och på hemskillnad (artiklarna 14, 15 och 16 i civilrättslagen) är i fallande ordning

  1. lagen i det land där båda makarna senast varit medborgare under äktenskapet, förutsatt att en av dem har behållit detta medborgarskap,
  2. lagen i det land där makarna haft sin senaste gemensamma hemvist under äktenskapet, eller
  3. lagen i det land till vilket makarna har närmast anknytning.

Den lag som ska tillämpas på förhållandet mellan föräldrar och barn (artiklarna 18 och 19 i civilrättslagen) är i fallande ordning

a) lagen i det land där båda makarna senast varit medborgare,

b) lagen i det land där makarna haft sin senaste gemensamma hemvist, eller

c) lagen i det land där barnet är medborgare. Om barnet har både grekiskt och utländskt medborgarskap tillämpas grekisk lag. Om barnet har dubbelt utländskt medborgarskap tillämpas lagen i det land till vilket barnet har närmast anknytning.

I enlighet med principen om att domstolslandets lag gäller tillämpas grekisk processrätt tillämpas vid rättegångar i Grekland. EU‑rätten och andra internationella rättsregler har emellertid företräde (artikel 28 i den grekiska konstitutionen). Advokater som företräder parterna måste ha en särskild fullmakt för att agera på partens vägnar eller inställa sig vid domstolen tillsammans med den part som de företräder. Äktenskapsbevis, civilståndsintyg och andra handlingar måste visas upp för rätten. Vittnesförhör och plädering äger rum inför rätta. Vid mål om äktenskapsskillnad efter gemensam ansökan krävs att makarna förklarar att de vill upplösa äktenskapet i en handling som skrivs under av dem, deras advokater med fullmakt eller båda delar. De måste också lämna in en skriftlig överenskommelse om vårdnaden av och umgänget med barnen till domstolen. Domstolen godkänner överenskommelsen och utfärdar ett beslut om äktenskapsskillnad. För parternas uttalanden gäller fri bevisvärdering. Det är förbjudet att som bevismaterial använda edsavläggelse från parterna eller vittnesmål från parets barn. Vittnen och sakkunniga måste dock avlägga ed. Domstolen ska försöka få makarna att förlikas. Svarandens utevaro hindrar inte att målet handläggs. Om den ena parten avlider före den slutliga domen avskrivs målet. Vid talan om annullering av äktenskap, som även kan väckas av åklagare, uppmanas åklagaren att yttra sig. Om den ena parten avlider vilandeförklaras målet, men talan kan fullföljas av arvingarna. Talan om annullering eller om förklaring att ett äktenskap aldrig existerat som väcks av åklagare riktas mot båda makarna och, om en av makarna har avlidit, mot den avlidnes arvingar.

12 Kan man få rättshjälp för att täcka kostnaderna i målet?

Ja, under vissa omständigheter. En part som kan visa att de inte klarar att betala rättegångskostnaderna utan att få svårigheter att försörja sig själva och sin familj kan beviljas rättshjälp, under förutsättning att talan inte är uppenbart ogrundad eller olämplig. Ansökan ska lämnas in till den domstol där målet prövas eller kommer att prövas. Vid distriktsdomstolarna för större tvistemål ska ansökan lämnas till ordföranden. I ärenden som avgörs utan rättegångsförhandling ska ansökan lämnas till distriktsdomstolen för civilrättsliga ärenden (ειρηνοδικείο) på sökandens hemort (artikel 194 och följande artiklar i civilprocesslagen).

Ansökan ska innehålla en kort redogörelse för ärendet, vilka bevis som kommer att åberopas och intyg som visar att villkoren för rättshjälp är uppfyllda. Ansökan ska åtföljas av följande:

  1. Ett intyg (som utfärdas gratis) från borgmästaren eller ordföranden i sökandens hemkommun med uppgifter om den sökandes ekonomiska situation, familjeförhållanden och yrke.
  2. Ett intyg (som utfärdas gratis) från skattemyndigheten i sökandens hemkommun, av vilket det framgår att den sökande under den senaste treårsperioden har lämnat in en deklaration om inkomstskatt eller andra direkta skatter och att deklarationen har kontrollerats och godkänts av skattemyndigheten.

Den domstol som beslutar i målet kan kalla svaranden utan kostnad. Advokater måste inte vara närvarande. Om domstolen finner det sannolikt att de ovanstående villkoren för rättshjälp är uppfyllda, beviljas ansökan. Rättshjälp beviljas för varje mål för sig, men gäller å andra sidan i alla instanser och även verkställighet av den slutliga domen. Den som beviljats rättshjälp befrias tillfälligt från skyldigheten att betala domstolsavgifter och rättegångskostnader i allmänhet, dvs. arvoden till notarier och stämningsmän, ersättning till vittnen och sakkunniga, arvoden till advokater och andra juridiska ombud, och från skyldigheten att ställa säkerhet för dessa kostnader. Tillfällig betalningsbefrielse kan också lämnas för endast en del av dessa kostnader.

Beviljandet av rättshjälp påverkar inte skyldigheten att betala motpartens rättegångskostnader. På sökandens begäran kan domstolen i beslutet om rättshjälp eller vid ett senare tillfälle utse en advokat, en notarie eller en stämningsman med uppdrag att hjälpa sökanden. De måste acceptera uppdraget, och beslutet tjänar som fullmakt för uppdraget.

Rättshjälpen upphör om mottagaren avlider, men handlingar som inte kan skjutas upp får utföras enligt tidigare givna instruktioner. Rättshjälp kan också dras in eller begränsas efter beslut av domstol som fattats antingen på domstolens eget initiativ eller på yrkande av åklagare, om det visar sig att villkoren för att bevilja rättshjälp aldrig var uppfyllda eller har ändrats. Betalning av rättegångskostnader regleras i artiklarna 190–193 i civilprocesslagen.

Om domen innebär att rättshjälpstagarens motpart ska betala rättegångskostnaderna ska stämpelavgift, avgift för verkställbar kopia och andra avgifter betalas enligt lagen om inhämtning av offentliga inkomster. Rättshjälpstagarens egna kostnader, arvoden till dennes advokater eller andra juridiska ombud och ersättning till domstolens personal betalas enligt verkställighetsförfarandet. Om rättshjälpstagaren ska betala rättegångskostnaderna drivs beloppen in på samma sätt, så fort det har konstaterats att något av villkoren för rättshjälp inte längre är uppfyllda. Om rättshjälp har beviljats på grundval av osant intygande eller oriktiga uppgifter, beslutar domstolen om indragning av rättshjälpen och ålägger böter på mellan 100 och 200 euro. Böterna tillfaller juristernas försäkringsfond. Rättshjälpstagaren måste dessutom betala tillbaka de belopp som täcktes av rättshjälpen och kan åtalas.

13 Kan en dom på äktenskapsskillnad, hemskillnad eller annullering av äktenskap överklagas?

Ja. En dom på äktenskapsskillnad, annullering av äktenskap eller förklaring att ett äktenskap aldrig har existerat kan överklagas av den förlorande parten till appellationsdomstol (Εφετείο). Överklagande ska ske inom trettio dagar från domens delgivning, om den som överklagar bor i Grekland, och inom sextio dagar om han eller hon bor i ett annat land eller har okänd hemvist. Om domen inte delges ska överklagandet ske inom tre år från domens offentliggörande. Om den part som får överklaga avlider börjar överklagandefristen löpa då domen delges den avlidnes arvingar eller testamentstagare.

14 Hur ska man göra för att få en dom på äktenskapsskillnad, hemskillnad eller annullering av äktenskap som meddelats i en annan medlemsstat erkänd i [medlemsstat]?

Enligt rådets förordning (EG) nr 2201/2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar, som är den förordning som för närvarande är i kraft, ska en dom från en EU‑medlemsstat erkännas i de övriga medlemsstaterna utan att något särskilt förfarande behöver anlitas. Den som vill att en dom om äktenskapsskillnad, hemskillnad eller annullering av äktenskap ska erkännas i Grekland ska lämna in en ansökan till distriktsdomstolen för mindre tvistemål på den ort där motparten bor eller där domen ska verkställas.

Domstolen fastställer datum för förhandlingen. En kopia av ansökan delges motparten tillsammans med en handling som anger datumet och en kallelse till förhandlingen. Domstolen får inte ompröva domen i sak. Domstolen får däremot kontrollera om det skulle strida mot grunderna för den grekiska rättsordningen att erkänna domen. Den får också kontrollera om en utebliven part har delgivits stämningsansökan i tillräckligt god tid och på ett sådant sätt att han eller hon kunnat förbereda sitt svaromål och, om detta inte är fallet, om svaranden otvetydigt har godtagit domen. Slutligen får domstolen kontrollera om domen är oförenlig med en tidigare dom i ett förfarande mellan samma parter i den medlemsstat där erkännandet begärs, eller i en annan medlemsstat eller i ett land utanför EU, om domen uppfyller de nödvändiga villkoren för erkännande i den medlemsstat där erkännande begärs. Om dessa villkor är uppfyllda erkänner domstolen domen.

15 Till vilken domstol ska man vända sig för att begära omprövning av ett beslut att i [medlemsstat] erkänna en dom på äktenskapsskillnad, hemskillnad eller annullering av äktenskap som har meddelats i en annan medlemsstat? Hur handläggs sådana mål?

Om en part vill begära omprövning av ett grekiskt beslut om att erkänna en dom från en annan EU‑medlemsstat, ska han eller hon vända sig till den appellationsdomstol som omprövar underrättens avgörande. Överklagande ska ske inom en månad från beslutets delgivning eller inom två månader om motparten bor i en annan medlemsstat än den där erkännandet skedde. Fristen får inte förlängas på grund av långt avstånd. Om motparten inte infinner sig måste domstolen vilandeförklara målet så att det kan fastställas att motparten har kallats till rättegången i tillräckligt god tid, eller att alla nödvändiga åtgärder i detta syfte har vidtagits. Appellationsdomstolens beslut kan överklagas till högsta domstolen (Άρειος Πάγος) i rättsfrågor.

16 Vilket lands lag tillämpas i ett mål om äktenskapsskillnad mellan makar som inte har hemvist i [medlemsstat] eller har olika medborgarskap?

Den lag som ska tillämpas på äktenskapsskillnad är i fallande ordning

  1. lagen i det land där båda makarna senast varit medborgare, förutsatt att en av dem har behållit detta medborgarskap,
  2. lagen i det land där makarna haft sin senaste gemensamma hemvist under äktenskapet, eller
  3. lagen i det land till vilket makarna har närmast anknytning.

Grekisk processrätt tillämpas vid rättegångar i Grekland, men EU‑rätten har företräde (artikel 28 i den grekiska konstitutionen).

 

Den här webbsidan hör till portalen Ditt Europa.

Du får gärna lämna synpunkter på innehållet

Your-Europe

Senaste uppdatering: 16/12/2020

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.