- 1 Vad omfattar begreppen ”underhåll” och ”underhållsskyldighet” i praktiken? Vem måste betala underhåll till vem?
- 2 Upp till vilken ålder kan ett barn få underhållsbidrag? Skiljer sig underhållsreglerna åt i fråga om barn och vuxna?
- 3 Ska jag vända mig till en behörig myndighet eller domstol för att få underhåll? Hur går det till i stora drag?
- 4 Kan en ansökan göras för en släktings, en närståendes eller ett underårigt barns räkning?
- 5 Om jag tänker ta ärendet till domstol, hur vet jag vilken domstol som är behörig?
- 6 Måste jag gå via en mellanhand för att inleda en domstolsprocess (t.ex. en advokat, ett särskilt organ eller en central eller lokal myndighet)? Om inte, hur går man tillväga?
- 7 Måste jag betala avgifter för att inleda en process? Om ja, hur mycket? Om mina ekonomiska tillgångar är otillräckliga, kan jag då få rättshjälp för att täcka rättegångskostnaderna?
- 8 Vilken typ av underhåll kan domstolen bevilja? Om underhållsbidrag beviljas, hur fastställs det? Kan domstolens beslut ändras för att ta hänsyn till ändrade levnadskostnader eller familjeförhållanden? Hur görs det i så fall (t.ex. genom automatisk indexering)?
- 9 Hur och till vem betalas underhållet ut?
- 10 Om den underhållsskyldige inte betalar frivilligt, vilka åtgärder kan vidtas för att tvinga honom eller henne att betala?
- 11 Vilka eventuella begränsningar i fråga om verkställighet finns, särskilt regler till skydd för den underhållsskyldige och preskriptionsfrister?
- 12 Finns det något organ eller någon myndighet som kan hjälpa mig att driva in underhållet?
- 13 Kan organet eller myndigheten träda i den underhållsskyldiges ställe för att betala hela eller en del av underhållet?
- 14 Vad händer om jag bor i en medlemsstat och den underhållsskyldige bor i ett annat EU-land?
- 15 Vad händer om jag bor utomlands och underhållsmottagaren bor i medlemsstaten?
- 16 Är medlemsstaten bunden av Haagprotokollet från 2007?
- 17 Om medlemsstaten inte är bundet av Haagprotokollet från 2007, vilken lag är då tillämplig på underhållskrav enligt internationella regler på privaträttens område? Vilka motsvarande internationella privaträttsliga regler gäller?
- 18 Vilka regler gäller i fråga om möjlighet till rättslig prövning i gränsöverskridande tvister inom EU (enligt kapitel V i underhållsförordningen)?
- 19 Vilka åtgärder har medlemsstaten vidtagit, för att se till att de uppgifter som beskrivs i artikel 51 i underhållsförordningen kan utföras?
Hitta information per region
- Belgienbe
- Bulgarienbg
- Tjeckiencz
- Danmarkdk
- Tysklandde
- Estlandee
- Irlandie
- Greklandel
- Spanienes
- Frankrikefr
- Kroatienhr
- Italienit
- Cyperncy
- Lettlandlv
- Litauenlt
- Luxemburglu
- Ungernhu
- Maltamt
- Nederländernanl
- Österrikeat
- Polenpl
- Portugalpt
- Rumänienro
- Sloveniensi
- Slovakiensk
- Finlandfi
- Sverigese
- Förenade kungariketuk
1 Vad omfattar begreppen ”underhåll” och ”underhållsskyldighet” i praktiken? Vem måste betala underhåll till vem?
Underhållsskyldighet gäller i allmänhet personer som är släkt i rakt upp- eller nedstigande led, enligt följande:
– Föräldrar är underhållsskyldiga gentemot sina barn, och barn gentemot sina föräldrar.
– Om ett barn som har rätt till underhåll inte har någon underhållsskyldig förälder ska andra släktingar betala underhåll till barnet.
– Om en underhållsberättigad person inte har några barn är mer avlägsna släktingar skyldiga att betala dennes underhåll (artikel 4:196.1–4 i civilrättslagen).
Underåriga barn som inte har någon direkt släkting som kan betala underhåll ska i stället försörjas av ett äldre syskon, på villkor att detta syskon har möjlighet att betala underhåll utan att detta äventyrar försörjningen för syskonet, dennes make/sambo eller dennes beroende släktingar i rakt upp- eller nedstigande led (artikel 4:197 i civilrättslagen).
Makar som bor tillsammans är skyldiga att försörja den andra makens underåriga barn som är en del av hushållet (styvbarn), om den make som inte är förälder till barnet har samtyckt till att barnet ska vara en del av det gemensamma hushållet (artikel 4:198.1 i civilrättslagen).
Styvbarn är skyldiga att betala underhåll till en behövande styvförälder, om styvföräldern själv försörjde barnet under en längre tid (artikel 4:199.1 i civilrättslagen).
Fosterbarn är skyldiga att betala underhåll till en person som tagit hand om dem i sitt hem under en längre tid utan ekonomisk ersättning, och som inte är barnets biologiska förälder, adoptivförälder eller styvförälder (fosterförälder) (artikel 4:199.2 i civilrättslagen).
Underhållsbidrag kan begäras av en make från den andra maken vid en hemskillnad, eller från en f.d. make vid en äktenskapsskillnad, om denne är oförmögen att försörja sig av skäl som ligger utanför hans eller hennes kontroll (artikel 4:29.1 i civilrättslagen).
I samband med hemskillnad kan en f.d. partner som inte kan försörja sig av skäl som ligger utanför hans eller hennes kontroll begära underhåll från sin f.d. partner, på villkor att förhållandet varade i minst ett år och att ett barn föddes till följd av förhållandet (artikel 4:86.1 i civilrättslagen).
Det finns två sorters underhåll: underhåll in natura och underhåll i form av pengar (underhållsbidrag).
När det gäller ett underårigt barn innebär ”underhållsskyldighet” att barnets förälder är berättigad och skyldig att ta hand om sitt barn, att uppfostra det och att skapa de nödvändiga förutsättningarna för barnets fysiska, kognitiva, känslomässiga och moraliska utveckling (detta innebär särskilt att tillgodose barnets behov av husrum, mat och kläder). En förälder ska också se till att barnet har tillgång till utbildning och hälso- och sjukvård.
Den förälder som tar hand om och bor tillsammans med barnet står för barnets naturaunderhåll, dvs. det icke‑finansiella underhållet, medan den förälder som inte bor med barnet (eller som bor tillsammans med barnet men inte tar hand om det) huvudsakligen ska bidra med underhållsbidrag i form av pengar.
2 Upp till vilken ålder kan ett barn få underhållsbidrag? Skiljer sig underhållsreglerna åt i fråga om barn och vuxna?
Alla underåriga personer (dvs. barn under 18 år) har rätt till underhåll enligt den behovspresumtion som omfattas av lagen. Barn under 20 år som deltar i gymnasieutbildning har också rätt till underhåll.
Barn i arbetsför ålder (minst 18 år) som deltar i högre utbildning har rätt till underhåll oberoende av behovspresumtionen om de behöver underhåll för att kunna avsluta sina studier inom en rimlig tidsperiod. Barnet måste utan dröjsmål informera den underhållsskyldiga föräldern om sin avsikt att studera (artikel 4:220.1 i civilrättslagen).
Detta omfattar all sorts kontinuerlig utbildning för en examen i yrkesförberedande syfte, studier inom ett kandidat- eller masterprogram på universitet eller högskola eller yrkesutbildning på högskolenivå.
I undantagsfall kan föräldrar också vara skyldiga att försörja ett barn över 25 år (artikel 4:220.5 i civilrättslagen).
Föräldrar är emellertid inte skyldiga att betala underhåll till ett vuxet barn som studerar om barnet kan anses inte förtjäna underhåll, inte uppfyller sina studie- och examensskyldigheter av skäl som barnet självt bär skulden till, eller om underhållet skulle äventyra förälderns egen eller dennes underåriga barns försörjning. Ett vuxet barn anses inte heller förtjäna underhåll om han eller hon utan giltiga skäl inte håller kontakten med den underhållsskyldige föräldern (artikel 4:220.3–4 i civilrättslagen).
3 Ska jag vända mig till en behörig myndighet eller domstol för att få underhåll? Hur går det till i stora drag?
Då underhållets belopp och form fastställs tillämpas överenskommelsen mellan den underhållsberättigade och den underhållsskyldige (när det gäller underhåll till barn är det föräldrarna som gör en överenskommelse). Om det inte har gjorts någon överenskommelse kan en underhållsberättigad person ansöka till domstol om ett underhållsbeslut. Om det inte finns någon överenskommelse mellan föräldrarna beslutar domstolen om underhållet till deras barn.
När det gäller underhåll till ett underårigt barn kan förmyndarmyndigheten väcka talan i domstol. I fall av underhåll till en förälder kan den behöriga distriktsdomstolen väcka talan med förälderns samtycke. Släktingar som är skyldiga att betala underhåll eller ta hand om en underhållsberättigad person har rätt att väcka talan i domstol på eget initiativ mot andra underhållsskyldiga parter.
En förälder eller annan juridisk företrädare för ett underhållsberättigat barn kan begära förskottsbetalning av underhållsbidraget från förmyndarmyndigheten om underhållsbidrag inte har kunnat drivas in under föregående sex månader (eller mer).
I begäran måste det anges att det inte finns några skäl till att neka förskottsbetalningen. Begäran ska också innehålla skäl och fakta till stöd för begäran.
Följande handlingar ska bifogas begäran: lämpliga inkomstintyg, det slutliga domstolsbeslutet om underhåll till barnet eller en handling som bevisar att barnet deltar i gymnasieutbildning på heltid, en rapport om utmätning av egendom daterad under de senaste sex månaderna där det anges att verkställighetsförfarandet skjuts upp eller en handling som bevisar att ett förfarande har inletts för att driva in utestående underhållsbelopp.
Förmyndarmyndigheten måste kontrollera att underhållsbidraget tillfälligt (dvs. under minst sex månader före inlämnandet av begäran) inte har kunnat drivas in.
Förskottsbetalning av underhållsbidrag kan beviljas om den underhållsskyldige har begärt verkställighet av ett underhållsbeslut från domstol och det har misslyckats att driva in beloppet från den underhållsskyldiges lön, annan regelbunden inkomst eller andra tillgångar, eller om det belopp som har drivits in är mindre än 50 % av det underhållsbidrag som domstolen beslutat om.
Om det krävs kommer förmyndarmyndigheten att begära upplysningar om resultatet av det verkställighetsförfarande som sökanden inlett från domstolen eller domstolens oberoende utmätningsman. Om det är nödvändigt för att förtydliga fakta begär förmyndarmyndigheten också information om införsel på lön från arbetsgivaren.
I sitt meddelande om inledning av förfarandet uppmanar förmyndarmyndigheten den underhållsskyldige att betala underhållsbidraget omedelbart och att intyga sin avsikt att göra detta.
Förmyndarmyndigheten informerar följande parter om sitt beslut: den underhållsskyldiges arbetsgivare, den domstol som verkställer beslutet, domstolens oberoende utmätningsman, den åklagare som är behörig där den underhållsberättigade och den underhållsskyldige är bosatta, den notarie som är behörig där den underhållsskyldige är bosatt, skattemyndigheten samt den myndighet i Budapest eller en annan kommun som står för förskottsbetalningen.
4 Kan en ansökan göras för en släktings, en närståendes eller ett underårigt barns räkning?
Ja. En förälder eller juridisk företrädare för ett underhållsberättigat barn kan begära förskottsbetalning av underhållsbidrag från förmyndarmyndigheten.
Släktingar som är skyldiga att betala underhåll eller ta hand om en underhållsberättigad person har rätt att väcka talan i domstol på eget initiativ mot andra underhållsskyldiga parter.
När det gäller underhåll till ett underårigt barn kan förmyndarmyndigheten väcka talan i domstol. I fall av underhåll till en förälder kan den behöriga distriktsdomstolen väcka talan med förälderns samtycke.
5 Om jag tänker ta ärendet till domstol, hur vet jag vilken domstol som är behörig?
Enligt de allmänna reglerna om behörighet är det domstolen på den ort där svaranden (den underhållsskyldige) bor som är behörig.
Om svaranden inte har någon adress i Ungern är domstolen där svaranden är bosatt behörig. Om det inte är känt var svaranden bor, eller om denne bor utomlands, gäller dennes senaste hemvist i Ungern. Om sådan hemvist inte kan fastställas eller om svaranden inte hade någon hemvist i Ungern, är det domstolen där käranden har sin hemvist, eller om detta inte är tillämpligt, där denne bor, som är behörig.
Om svarandens arbetsplats och hemvist inte ligger på samma plats kan domstolen, på en begäran från svaranden som lämnas in senast vid det första förhandlingstillfället i målet, överföra målet till den domstol som är behörig där svaranden har sin arbetsplats. Förhandlingar och meddelande av dom kommer då att hanteras av denna domstol (artikel 29 i civilprocesslagen).
Det är också möjligt att väcka talan om underhåll vid den domstol som är behörig där käranden har sin hemvist (artikel 34.1 i civilprocesslagen).
Information om behöriga domstolar finns här.
6 Måste jag gå via en mellanhand för att inleda en domstolsprocess (t.ex. en advokat, ett särskilt organ eller en central eller lokal myndighet)? Om inte, hur går man tillväga?
Sökanden måste inte gå via ett ombud för att inleda en domstolsprocess. Sökanden kan vända sig direkt till en domstol utan företrädare (se svaren på frågorna 3, 4 och 5).
7 Måste jag betala avgifter för att inleda en process? Om ja, hur mycket? Om mina ekonomiska tillgångar är otillräckliga, kan jag då få rättshjälp för att täcka rättegångskostnaderna?
Såvida parterna inte är undantagna från rättshjälp enligt en direkt och allmänt tillämplig rättsakt från EU eller ett internationellt avtal, kan de beviljas anstånd med betalning av rättegångskostnader i ett underhållsmål, inbegripet mål som gäller indrivning av underhållsbidrag från det organ som betalar den underhållsskyldiges ersättning eller från en annan person, upphörande eller ändring av underhållsbidrag, avslutande eller begränsning av verkställighet gällande underhållsbidrag samt, i gränsöverskridande underhållsärenden, erhållande av den underhållsskyldiges personuppgifter. Detta gäller oberoende av parternas inkomst och ekonomiska situation.
Om betalningsanstånd beviljas gäller följande:
a) Staten betalar kostnaderna för förfarandet (ersättning till vittnen och sakkunniga, arvoden till tolk, handläggare och advokat, kostnader för rättegång och undersökning på plats osv.), med undantag för kostnader som inte täcks av beslutet om betalningsanstånd och som därför ska betalas i förskott av parten i fråga.
b) Parten beviljas anstånd för betalningen av domstolskostnaderna.
Även då det inte finns något internationellt eller ömsesidigt avtal har utländska medborgare rätt till betalningsanstånd.
Om domstolen beordrar parten att betala rättegångskostnaderna måste denne täcka alla kostnader som betalats i förskott av staten och alla avgifter som registrerats hos staten.
Kostnaden för ett förfarande är 6 %, eller minst 15 000 forinter och som mest 1 500 000 forinter. I underhållsärenden beräknas avgiften på grundval av det utestående underhållsbeloppet, men den kan inte överstiga beloppet för ett års underhållsbidrag.
Om parten inte har tillräckliga ekonomiska tillgångar för att betala rättegångskostnaderna kan denne lämna in en ansökan om undantag till domstolen.
För att underlätta verkställandet av sina rättigheter kan fysiska personer (inbegripet intervenienter) som inte har möjlighet att betala rättegångskostnaderna på grund av sin inkomst och ekonomiska situation på begäran beviljas ett fullständigt eller partiellt undantag från betalning av dessa kostnader.
Om en parts inkomst (lön, pension eller andra regelbundna utbetalningar) inte överstiger det nuvarande minimibeloppet för pension, som grundas på antalet år en person arbetat, och parten inte har några tillgångar (förutom nödvändiga husgeråd och möbler) måste parten beviljas undantag från att betala kostnaderna. Undantaget måste beviljas parter som har rätt till bidrag som beviljas personer i arbetsför ålder eller personer som bor tillsammans med en nära släkting som har rätt till sådant bidrag. Personens inkomst och ekonomiska situation kontrolleras inte i dessa fall.
Undantag från betalning av kostnaderna omfattar följande:
a) Undantag från att betala domstolskostnader.
b) Undantag från att betala kostnader som uppstår under rättegången (ersättning till vittnen och sakkunniga, arvoden till tolk, handläggare och advokat, kostnader för rättegång och undersökning på plats osv.) i förskott samt undantag från att betala kostnaderna över huvud taget, såvida inte annat fastställs i tillämplig lagstiftning.
c) Undantag från skyldigheten att betala en handpenning för rättegångskostnaderna.
d) En begäran om godkännande av en företrädare i form av en advokat, om lagen tillåter detta.
Undantag från betalning godkänns av domstolen på begäran. Domstolen kan också besluta om upphävande av ett sådant undantag.
8 Vilken typ av underhåll kan domstolen bevilja? Om underhållsbidrag beviljas, hur fastställs det? Kan domstolens beslut ändras för att ta hänsyn till ändrade levnadskostnader eller familjeförhållanden? Hur görs det i så fall (t.ex. genom automatisk indexering)?
Om det inte finns någon överenskommelse mellan föräldrarna beslutar domstolen om underhållet till deras barn.
Underhållsbeloppet fastställs med hänsyn till följande:
a) Barnets rimliga behov (regelbundna utgifter för barnets uppehälle, hälso- och sjukvård, uppfostran och utbildning).
b) Båda föräldrarnas inkomst och ekonomiska situation.
c) Andra barn som bor med föräldrarna (egna barn, styvbarn eller fosterbarn) och barn som föräldrarna är skyldiga att försörja.
d) Barnets egen inkomst.
e) Det barnbidrag, familjebidrag, socialförsäkringsbidrag eller socialbidrag som barnet och den förälder som tar hand om barnet mottar (artikel 4:218.2 i civilrättslagen).
Underhållsbidraget ska betalas som ett fast belopp. Domstolen kan besluta att underhållsbeloppet ska justeras automatiskt varje år enligt det konsumentprisindex som offentliggörs årligen av Ungerns centrala statistikbyrå, från och med den 1 januari följande år (artikel 4:207 i civilrättslagen). Underhållsbeloppet per barn fastställs i allmänhet till 15–25 % av den underhållsskyldiges genomsnittliga inkomst. Då den underhållsskyldiges genomsnittliga inkomst fastställs tar man i regel hänsyn till dennes totala årsinkomst under året innan förfarandet inleddes (artikel 4:218.4 i civilrättslagen).
Om en ändring i den överenskommelse mellan parterna eller de omständigheter som låg till grund för domstolens beslut om underhållsbeloppet skulle kunna äventyra ett av parternas väsentliga lagstadgade intressen kan denna part begära en ändring av underhållsbeloppet eller betalningsvillkoren. En begäran om ändrat underhållsbelopp kan inte göras av en part som borde ha kunnat förutse ändringen i sina omständigheter då överenskommelsen om underhåll ingicks, eller som är personligen ansvarig för de ändrade omständigheterna.
9 Hur och till vem betalas underhållet ut?
Den underhållsskyldige måste betala underhåll till den underhållsberättigade genom regelbundna (t.ex. månatliga) betalningar i förskott.
10 Om den underhållsskyldige inte betalar frivilligt, vilka åtgärder kan vidtas för att tvinga honom eller henne att betala?
Om den underhållsskyldige inte betalar frivilligt kan den underhållsberättigade väcka talan vid domstol, som beslutar om verkställighet av underhållskravet. Ett underhållskrav som är äldre än sex månader kan verkställas retroaktivt om den underhållsberättigade har goda skäl till det sena inlämnandet av sin ansökan om verkställighet. Underhållskrav som går mer än tre år tillbaka i tiden kan inte verkställas av domstol (artikel 4:208.3 i civilrättslagen).
När det gäller underhåll till ett underårigt barn kan förmyndarmyndigheten väcka talan i domstol. I fall av underhåll till en förälder kan den behöriga distriktsdomstolen med dennes samtycke väcka talan (artikel 4:208.1 i civilrättslagen).
Släktingar som är skyldiga att betala underhåll eller ta hand om en underhållsberättigad person har rätt att väcka talan i domstol på eget initiativ mot andra underhållsskyldiga parter (artikel 4:208.2 i civilrättslagen).
I sitt beslut där en person som mottar lön beordras att betala underhållsbidrag uppmanar domstolen, på den underhållsberättigades begäran, arbetsgivaren att dra av beloppet från lönen och betala det till den underhållsberättigade.
Om domstolen inte från början uppmanade arbetsgivaren att dra av ett belopp från lönen, men en part vid ett senare tillfälle ansöker om verkställighet av domstolens beslut eller parternas överenskommelse som godkänts av domstol, beordrar domstolen att underhållet ska drivas in genom ett beslut om införsel på lön, på villkor att det belopp som ska dras av täcker underhållsbeloppet.
Det avdragna beloppet får inte vara mer än 50 % av arbetstagarens lön. Högst 33 % kan dras av från arbetslöshetsersättning (arbetslöshetsbidrag, ersättning före pension, inkomsttillägg eller ersättning till arbetssökande).
Om den underhållsskyldige inte har en regelbunden inkomst, eller om det belopp som ska dras av från inkomsten inte täcker underhållsbeloppet, utfärdar domstolen ett beslut om verkställighet. I detta fall omfattar verkställigheten inte bara lön utan även andra tillgångar, i enlighet med lagen om verkställighet.
11 Vilka eventuella begränsningar i fråga om verkställighet finns, särskilt regler till skydd för den underhållsskyldige och preskriptionsfrister?
Se sidan med information om förfaranden för verkställighet av dom.
12 Finns det något organ eller någon myndighet som kan hjälpa mig att driva in underhållet?
Se svaret på fråga 10 ovan.
En förälder eller annan juridisk företrädare för ett underhållsberättigat barn kan begära förskottsbetalning av underhållsbidraget från förmyndarmyndigheten om underhållsbidrag inte har kunnat drivas in under föregående sex månader (eller mer).
I sitt meddelande om inledning av förfarandet uppmanar förmyndarmyndigheten den underhållsskyldige att betala underhållsbidraget omedelbart och att intyga sin avsikt att göra detta.
Förmyndarmyndigheten informerar följande parter om sitt beslut: den underhållsskyldiges arbetsgivare, den domstol som verkställer beslutet, domstolens oberoende exekutionstjänsteman, behörig åklagare på den underhållsberättigades och den underhållsskyldiges bostadsort, den behörig notarie på den underhållsskyldiges bostadsort, skattemyndigheten samt den myndighet i Budapest eller en annan kommun som står för förskottsbetalningen.
Underlåtenhet att betala underhåll är en straffbar gärning. En person som själv bär skulden till att han eller hon inte kan uppfylla en laglig skyldighet att betala underhåll som fastställs i ett myndighetsbeslut döms till två års fängelse.
13 Kan organet eller myndigheten träda i den underhållsskyldiges ställe för att betala hela eller en del av underhållet?
Ja (se fråga 3).
14 Vad händer om jag bor i en medlemsstat och den underhållsskyldige bor i ett annat EU-land?
14.1 Kan man få hjälp av en myndighet eller organisation i medlemsstaten?
En sökande som är bosatt i Ungern kan begära hjälp från Ungerns justitieministerium i enlighet med rådets förordning (EG) nr 4/2009 och internationella avtal. Ministeriet har fortgående kontakt med den ansvariga centralmyndigheten i det andra berörda EU‑landet. Sökanden kan begära att ett underhållsbeslut som utfärdats av en ungersk domstol ska verkställas utomlands eller – i avsaknad av ett sådant beslut – att underhållsskyldigheten fastställs utomlands, eller att det underhållsbelopp som ska betalas från utlandet ska ökas. Den formella ansökan tas inte emot av justitieministeriet utan av distriktsdomstolen där sökanden har sin hemvist, är bosatt eller arbetar, eller av den distriktsdomstol som utfärdade det ursprungliga beslutet i första instans för vilket verkställighet begärs. Sökanden behöver inte anlita en advokat för att lämna in sin ansökan eller för förfarandet utomlands. En sökande utan juridiskt ombud får hjälp från domstolen med att lämna in sin ansökan. Domstolen vidarebefordrar ansökan och de ytterligare handlingar som krävs till justitieministeriet. Justitieministeriet översänder därefter en översatt kopia av ansökan till den ansvariga centralmyndigheten i det andra EU‑landet. Centralmyndigheten vidtar de nödvändiga åtgärderna för att inleda ett förfarande mot den underhållsskyldige. Justitieministeriet håller sökanden underrättad om framstegen i förfarandet, på grundval av den information det mottar från utlandet.
14.2 Hur kontaktar man den myndigheten eller organisationen?
Justitieministeriet, avdelningen för internationell privaträtt (Igazságügyi Minisztérium, Nemzetközi Magánjogi Főosztály)
Adress: 1051 Budapest, Nádor utca 22.
Postadress: 1357 Budapest, Pf. 2.
Tfn: +36 1 795-5397, +36 1 795-3188
Fax: +36 (1) 550-3946
E-post: nmfo@im.gov.hu
15 Vad händer om jag bor utomlands och underhållsmottagaren bor i medlemsstaten?
15.1 Kan man vända sig direkt till en sådan myndighet eller organisation i medlemsstaten?
Nej, ansökan måste lämnas in till den centralmyndighet som ansvarar för underhållsärenden i det EU‑land där sökanden har sin hemvist.
15.2 Hur kontaktar man den myndigheten eller organisationen och vilken form av hjälp kan bli aktuell?
Information om EU‑ländernas centralmyndigheter finns här.
16 Är medlemsstaten bunden av Haagprotokollet från 2007?
Ja.
17 Om medlemsstaten inte är bundet av Haagprotokollet från 2007, vilken lag är då tillämplig på underhållskrav enligt internationella regler på privaträttens område? Vilka motsvarande internationella privaträttsliga regler gäller?
–
18 Vilka regler gäller i fråga om möjlighet till rättslig prövning i gränsöverskridande tvister inom EU (enligt kapitel V i underhållsförordningen)?
Om en ansökan lämnas in till justitieministeriet kontaktar ministeriet den behöriga myndigheten för rättshjälp i syfte att utse en advokat för en sökande som är bosatt i utlandet. I det fall som avses i artikel 46 i rådets förordning (EG) nr 4/2009 garanteras fullständig kostnadsbefrielse. Även advokatens arvode betalas av staten. I de fall som avses i artikel 47 i förordningen har parterna rätt till betalningsanstånd i enlighet med ungersk rätt. Enligt lagen ska staten betala de kostnader som uppstår i samband med rättegången (domstolsavgifter, advokatarvode osv.) i förskott, oberoende av den berörda partens ekonomiska situation. Om parten förlorar målet kan domstolen emellertid beordra parten att betala kostnaderna. Om sökanden bevisar att han eller hon på grund av sin ekonomiska situation har rätt till ett fullständigt undantag från kostnaderna enligt ungersk rätt, behöver denne inte betala kostnaderna även om han eller hon förlorar målet.
19 Vilka åtgärder har medlemsstaten vidtagit, för att se till att de uppgifter som beskrivs i artikel 51 i underhållsförordningen kan utföras?
Underhållsförordningen tillämpas i Ungern genom akt LXVII från 2011.
Den här webbsidan hör till portalen Ditt Europa.
Du får gärna lämna synpunkter på innehållet
De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.