- 1 Vad omfattar begreppen ”underhåll” och ”underhållsskyldighet” i praktiken? Vem måste betala underhåll till vem?
- 2 Upp till vilken ålder kan ett barn få underhållsbidrag? Skiljer sig underhållsreglerna åt i fråga om barn och vuxna?
- 3 Ska jag vända mig till en behörig myndighet eller domstol för att få underhåll? Hur går det till i stora drag?
- 4 Kan en ansökan göras för en släktings, en närståendes eller ett underårigt barns räkning?
- 5 Om jag tänker ta ärendet till domstol, hur vet jag vilken domstol som är behörig?
- 6 Måste jag gå via en mellanhand för att inleda en domstolsprocess (t.ex. en advokat, ett särskilt organ eller en central eller lokal myndighet)? Om inte, hur går man tillväga?
- 7 Måste jag betala avgifter för att inleda en process? Om ja, hur mycket? Om mina ekonomiska tillgångar är otillräckliga, kan jag då få rättshjälp för att täcka rättegångskostnaderna?
- 8 Vilken typ av underhåll kan domstolen bevilja? Om underhållsbidrag beviljas, hur fastställs det? Kan domstolens beslut ändras för att ta hänsyn till ändrade levnadskostnader eller familjeförhållanden? Hur görs det i så fall (t.ex. genom automatisk indexering)?
- 9 Hur och till vem betalas underhållet ut?
- 10 Om den underhållsskyldige inte betalar frivilligt, vilka åtgärder kan vidtas för att tvinga honom eller henne att betala?
- 11 Vilka eventuella begränsningar i fråga om verkställighet finns, särskilt regler till skydd för den underhållsskyldige och preskriptionsfrister?
- 12 Finns det något organ eller någon myndighet som kan hjälpa mig att driva in underhållet?
- 13 Kan organet eller myndigheten träda i den underhållsskyldiges ställe för att betala hela eller en del av underhållet?
- 14 Vad händer om jag bor i en medlemsstat och den underhållsskyldige bor i ett annat EU-land?
- 15 Vad händer om jag bor utomlands och underhållsmottagaren bor i medlemsstaten?
- 16 Är medlemsstaten bunden av Haagprotokollet från 2007?
- 17 Om medlemsstaten inte är bundet av Haagprotokollet från 2007, vilken lag är då tillämplig på underhållskrav enligt internationella regler på privaträttens område? Vilka motsvarande internationella privaträttsliga regler gäller?
- 18 Vilka regler gäller i fråga om möjlighet till rättslig prövning i gränsöverskridande tvister inom EU (enligt kapitel V i underhållsförordningen)?
- 19 Vilka åtgärder har medlemsstaten vidtagit, för att se till att de uppgifter som beskrivs i artikel 51 i underhållsförordningen kan utföras?
Hitta information per region
- Belgienbe
- Bulgarienbg
- Tjeckiencz
- Danmarkdk
- Tysklandde
- Estlandee
- Irlandie
- Greklandel
- Spanienes
- Frankrikefr
- Kroatienhr
- Italienit
- Cyperncy
- Lettlandlv
- Litauenlt
- Luxemburglu
- Ungernhu
- Maltamt
- Nederländernanl
- Österrikeat
- Polenpl
- Portugalpt
- Rumänienro
- Sloveniensi
- Slovakiensk
- Finlandfi
- Sverigese
- Förenade kungariketuk
1 Vad omfattar begreppen ”underhåll” och ”underhållsskyldighet” i praktiken? Vem måste betala underhåll till vem?
Föräldrars skyldighet att försörja sina barn.
Föräldrar är skyldiga att försörja sina underåriga barn. Hur detta går till bestäms genom ömsesidig överenskommelse mellan föräldrarna. Underhållsbeloppet ska stå i proportion till den underåriges behov och föräldrarnas ekonomiska förhållanden, och det ska säkerställa de levnadsvillkor som är nödvändiga för barnets utveckling. Båda föräldrarna ska ge sina underåriga barn underhållsstöd enligt sina ekonomiska förhållanden (artikel 3.192 i Litauens civilrättslag – Civilinis kodeksas). Under vissa omständigheter som anges i lagstiftningen ska föräldrar försörja sina myndiga barn (upp till 24 års ålder) om de kan (artikel 3.192.1 i civilrättslagen).
Myndiga barns skyldighet att försörja sina föräldrar.
Myndiga barn är skyldiga att försörja sina föräldrar om dessa inte längre kan försörja sig själva och behöver underhållsstöd. Underhållet ges (enligt domstolsbeslut) i form av en månatlig betalning av ett fast belopp (artikel 3.205 i civilrättslagen).
Ömsesidig underhållsskyldighet mellan makar.
När domstolen utfärdar ett beslut om hemskillnad kan den beordra den make som bär skulden att betala underhåll till den andra maken om denne har behov av stöd, om inte makarna redan har fattat ett ömsesidigt beslut gällande underhåll. Underhållet kan betalas i form av ett engångsbelopp, månatliga betalningar eller en överföring av egendom (artikel 3.78 i civilrättslagen). Om ett äktenskap annulleras har den make som inte anses bära skulden till annulleringen rätt att ansöka om att få underhåll från den make som bär skulden i högst tre år (artikel 3.47 i civilrättslagen).
Ömsesidig underhållsskyldighet mellan tidigare makar.
När domstolen fattar beslut om äktenskapsskillnad går underhållet till den make som är i behov av det, om inte makarna redan har fattat ett ömsesidigt beslut om äktenskapsskillnadens verkningar. En make har inte rätt till underhåll om denne har tillräckligt med tillgångar eller inkomster för att försörja sig själv. En make antas ha behov av underhåll om denne har vårdnaden om ett underårigt barn från äktenskapet eller inte kan arbeta av ålders- eller hälsoskäl. En make som anses bära skulden till äktenskapsskillnaden har inte rätt till underhåll. När domstolen beslutar om eventuellt underhåll och beloppet för detta ska den ta hänsyn till äktenskapets längd, behovet av underhåll, båda tidigare makars tillgångar, deras hälsa, ålder och arbetskapacitet, hur troligt det är att en arbetslös make kommer att få jobb och andra viktiga omständigheter. Underhållet kan betalas i form av ett engångsbelopp, månatliga betalningar eller en överföring av egendom (artikel 3.72 i civilrättslagen).
Ömsesidig underhållsskyldighet mellan andra familjemedlemmar.
Om ett myndigt syskon har ett underårigt syskon som är i behov av underhållsstöd, som inte har några föräldrar eller som inte kan få underhåll från dem, ska det myndiga syskonet om det är möjligt försörja det underåriga syskonet (artikel 3.236 i civilrättslagen). Myndiga barnbarn ska efter förmåga betala underhåll till sina mor- och farföräldrar om dessa är oförmögna att arbeta och behöver stöd. Mor- och farföräldrar ska efter förmåga betala underhåll till sina underåriga barnbarn om dessa inte har några föräldrar eller inte kan få underhåll från dem (artikel 3.237 i civilrättslagen).
Underhållsavtal och livränteavtal
Inom ramen för ett underhållsavtal ska den part som måste betala underhåll (den underhållsskyldige), antingen utan ersättning eller i utbyte mot äganderättsöverlåtelse av kapital, göra regelbundna betalningar till den andra parten (underhållsmottagaren) till ett belopp som fastställs i underhållsavtalet, eller försörja mottagaren på något annat sätt. Underhållsskyldigheten kan fastställas inte bara genom avtal, utan även genom lagstiftning, domstolsdom eller testamente (artikel 6.439 i civilrättslagen). Inom ramen för ett livränteavtal överlåter en fysisk person i egenskap av livräntetagare ett hus, en lägenhet, en tomt eller någon annan fast egendom till livräntebetalaren, medan livräntebetalaren är skyldig att försörja livräntetagaren och/eller någon eller några andra personer som fastställs av denne på livstid (artiklarna 6.460 och 6.461 i civilrättslagen).
2 Upp till vilken ålder kan ett barn få underhållsbidrag? Skiljer sig underhållsreglerna åt i fråga om barn och vuxna?
Föräldrar är skyldiga att försörja sina underåriga barn. Hur detta går till bestäms genom ömsesidig överenskommelse mellan föräldrarna. Underhållsbeloppet ska stå i proportion till den underåriges behov och föräldrarnas ekonomiska förhållanden, och det ska säkerställa de levnadsvillkor som är nödvändiga för barnets utveckling (artikel 3.192 i civilrättslagen). I regel är föräldrarna skyldiga att försörja sina barn tills de blir myndiga (18 år) under samtliga omständigheter.
De kan även vara skyldiga att försörja sina barn tills de blir 24 år, beroende på ett antal faktorer. Föräldrar ska efter förmåga försörja sina myndiga barn upp till 24 års ålder om barnen är inskrivna i ett sekundärutbildningsprogram eller ett formellt yrkesutbildningsprogram för att skaffa sig grundläggande kompetens eller ägnar sig åt heltidsstudier på högskola eller universitet. Försörjningen ska ges under förutsättning att de myndiga barnen är i behov av ekonomiskt stöd baserat på deras ekonomiska förhållanden, inkomst, möjlighet att försörja sig själva och andra viktiga faktorer. Föräldrar är inte skyldiga att försörja myndiga barn som studerar på högskola eller universitet eller på en yrkesutbildning för att skaffa sig ytterligare kompetens (artikel 3.192.1 i civilrättslagen). Villkoren för hur underhållet ska betalas och till vilket belopp är desamma för underåriga barn och myndiga barn, och beror på de särskilda omständigheterna.
3 Ska jag vända mig till en behörig myndighet eller domstol för att få underhåll? Hur går det till i stora drag?
Om underhåll inte betalas till ett barn fastställs det genom ett rättsligt förfarande. Om föräldern eller föräldrarna inte fullgör sin skyldighet att försörja sina underåriga barn kan domstolen fatta beslut om underhåll i en talan som väcks av en av föräldrarna eller barnets förmyndare/vårdnadshavare eller av den statliga institution som ansvarar för att skydda barns rättigheter. Domstolen kan även fatta beslut om underhåll i de fall föräldrarna inte kan enas om underhållet till sina underåriga barn vid äktenskapsskillnad eller hemskillnad (artikel 3.194 i civilrättslagen). Om en eller båda föräldrarna till ett myndigt barn underlåter att fullgöra sin underhållsskyldighet kan barnet ansöka om underhåll vid domstol (artikel 3.192.1 i civilrättslagen). Makar, tidigare makar och andra familjemedlemmar kan också få underhåll genom ett rättegångsförfarande.
Underhållsmål avgörs av Litauens distriktsdomstolar. Ansökningar lämnas in till domstolen på den plats där svaranden har sin hemvist. Om svarandens hemvist är okänd kan ansökan lämnas in till den domstol där svaranden har egendom eller på platsen för den senast kända hemvisten. Om svaranden inte har sin hemvist i Litauen kan ansökan lämnas in på den plats där svaranden har egendom eller på platsen för den senast kända hemvisten i Litauen. En talan om underhåll kan även väckas där sökanden har sin hemvist (artiklarna 26, 29 och 30 i civilprocesslagen).
Staten ger underhåll till underåriga om det har gått över en månad sedan de fick underhåll från sina föräldrar eller myndiga nära släktingar som har möjlighet att försörja dem (artikel 3.204 i civilrättslagen). Underhållsbidrag tilldelas och betalas ut av styrelsen för statens socialförsäkringskassa vid socialskydds- och arbetsmarknadsministeriet. För att ansöka om bidrag måste sökanden (den förälder som tillerkänts vårdnad om barnet av domstolen, eller förmyndaren/vårdnadshavaren) skicka in en ansökan om underhållsbidrag samt domstolsavgörandet eller ett avtal om barnunderhåll som fastställts av domstolen (eller bestyrkta kopior, utskrifter eller utdrag av dessa) där underhållsbeloppet fastställs. Sökanden ska även skicka in handlingar som styrker att barnet är en litauisk medborgare, statslös eller en utlänning som är permanent bosatt i Litauen, att barnet under över en månad inte har fått underhåll eller bara har fått en del av underhållet och att sökanden är en litauisk medborgare, statslös eller en utlänning som är permanent bosatt i Litauen (i de fall då institutionen inte kan hämta dessa handlingar eller uppgifter från de statliga eller institutionella registren eller de statliga informationssystemen). Genom att betala ut underhållsbidrag i enlighet med det föreskrivna förfarandet får styrelsen för statens socialförsäkringskassa vid socialskydds- och arbetsmarknadsministeriet rätt att, från den tidpunkt då bidraget betalas ut, driva in de utbetalade beloppen från den underhållsskyldige, tillsammans med den ränta som fastställts på beloppet för varje dags försening. Ett domstolsavgörande om indrivning av det utbetalade underhållsbidraget och/eller räntan utgör en exekutionstitel.
4 Kan en ansökan göras för en släktings, en närståendes eller ett underårigt barns räkning?
Ja. En talan kan väckas på en underårigs vägnar av den underårigas juridiska ombud (biologiska föräldrar, adoptivföräldrar, förmyndare eller vårdnadshavare). Den kan också väckas av en person med fullmakt att agera som ombud för en fysisk person i domstol (t.ex. en advokat eller ett rättsligt biträde). Fysiska personer kan också genom en fullmakt låta sig företrädas i domstol av personer med universitetsutbildning i juridik, förutsatt att de är nära släktingar eller en make (sambo). Nära släktingar omfattar släktingar i rakt upp- eller nedstigande led upp till andra graden (föräldrar och barn, far- och morföräldrar och barnbarn) och släktingar i sidled av andra graden (syskon) (artikel 3.135 i civilrättslagen).
5 Om jag tänker ta ärendet till domstol, hur vet jag vilken domstol som är behörig?
Underhållsmål avgörs av Litauens distriktsdomstolar. Ansökningar lämnas in till domstolen på den plats där svaranden har sin hemvist. Om svarandens hemvist är okänd kan ansökan lämnas in till den domstol där svaranden har egendom eller på platsen för den senast kända hemvisten. Om svaranden inte har sin hemvist i Litauen kan ansökan lämnas in på den plats där svaranden har egendom eller på platsen för den senast kända hemvisten i Litauen. En talan om underhåll kan även väckas där sökanden har sin hemvist (artiklarna 26, 29 och 30 i civilprocesslagen).
Sökanden behöver inte anlita en advokat eller något annat ombud för att väcka talan vid en domstol. Se även frågorna 3 och 4.
6 Måste jag gå via en mellanhand för att inleda en domstolsprocess (t.ex. en advokat, ett särskilt organ eller en central eller lokal myndighet)? Om inte, hur går man tillväga?
Sökanden behöver inte anlita en advokat eller något annat ombud för att väcka talan vid en domstol. Se även frågorna 3 och 4.
7 Måste jag betala avgifter för att inleda en process? Om ja, hur mycket? Om mina ekonomiska tillgångar är otillräckliga, kan jag då få rättshjälp för att täcka rättegångskostnaderna?
Rättegångskostnaderna omfattar stämpelavgift och kostnader för att väcka talan (artikel 79 i civilprocesslagen). Beloppet för domstolens stämpelavgift för att väcka talan regleras genom artikel 80 i civilprocesslagen. Vid egendomstvister beräknas stämpelavgiften utifrån anspråkets värde: För anspråk på upp till 30 000 euro är avgiften 3%, men som minst 20 euro. För anspråk på 30 000–100 000 euro är avgiften 900 euro + 2% av den del av avgiften som överstiger 30 000 euro. För anspråk på över 100 000 euro är avgiften 2 300 euro + 1% av den del av avgiften som överstiger 100 000 euro. Det totala beloppet för domstolens stämpelavgift vid egendomstvister får inte överstiga 15 000 euro (artikel 80 i civilprocesslagen).
I ett mål där underhåll ska betalas genom periodisk betalning fastställs kostnaden för anspråket utifrån det totala årliga betalningsbeloppet (artikel 85 i civilprocesslagen). Vid underhållstalan behöver sökandena inte betala domstolens stämpelavgift (artikel 83 i civilprocesslagen).
En person som inte har råd att betala avgiften kan ha rätt till statligt garanterad rättshjälp inom ramen för det förfarande som föreskrivs i lagen om statligt garanterad rättshjälp. Sekundär statligt garanterad rättshjälp omfattar även ersättning för rättegångskostnader i civilrättsliga förfaranden.
8 Vilken typ av underhåll kan domstolen bevilja? Om underhållsbidrag beviljas, hur fastställs det? Kan domstolens beslut ändras för att ta hänsyn till ändrade levnadskostnader eller familjeförhållanden? Hur görs det i så fall (t.ex. genom automatisk indexering)?
Ömsesidig underhållsskyldighet mellan föräldrar och barn.
Om en av eller båda föräldrarna underlåter att försörja sina barn kan domstolen fatta beslut om underhåll som fastställer att de måste ge sina barn underhållsbidrag i form av 1) en månatlig betalning, 2) ett engångsbelopp, eller 3) en överföring av egendom till barnet. I avvaktan på domen i målet kan domstolen besluta att provisoriskt underhåll ska betalas. Underhållsbidraget ska stå i proportion till den underåriges behov och föräldrarnas ekonomiska förhållanden, och det ska säkerställa de levnadsvillkor som är nödvändiga för barnets utveckling. Båda föräldrarna ska ge sina barn underhåll utefter sina ekonomiska förhållanden (artiklarna 3.192 och 3.196 i civilrättslagen).
I en talan som väcks av ett barn, barnets förälder, den statliga institution som ansvarar för att skydda barnets rättigheter eller en åklagarmyndighet, kan domstolen sänka eller höja underhållsbeloppet om parternas ekonomiska förhållanden förändras i grunden efter att beslutet om underhåll har antagits. Underhållsbeloppet kan också höjas om ytterligare kostnader för att ta hand om barnet skulle uppstå (sjukdom, skada, vård eller heltidsomsorg). Domstolen kan vid behov fatta ett beslut om att täcka framtida kostnader för barnets behandling. På begäran av de personer som nämns ovan kan domstolen ändra den tidigare fastställda formen för underhållet (artikel 3.201 i civilrättslagen).
Underhåll från myndiga barn betalas (enligt domstolsbeslut) till föräldrarna i form av en fast månatlig betalning. Underhållsbeloppet fastställs av domstolen med hänsyn till barnens och föräldrarnas ekonomiska förhållanden samt andra viktiga omständigheter i målet. När domstolen fastställer underhållsbeloppet måste den ta hänsyn till föräldrarnas skyldighet att försörja alla sina myndiga barn, oavsett om talan rör alla eller bara ett av barnen (artikel 3.205 i civilrättslagen).
Om underhåll ges i form av periodiska betalningar ska underhållsbeloppet justeras årligen enligt det förfarande som fastställts av regeringen i enlighet med inflationstakten (artikel 3.208 i civilrättslagen).
Ömsesidig underhållsskyldighet mellan makar.
När domstolen beslutar om eventuellt underhåll och beloppet för detta ska den ta hänsyn till äktenskapets längd, behovet av underhåll, båda makars ekonomiska förhållanden, deras hälsa, ålder och arbetskapacitet, hur troligt det är att en arbetslös make kommer att få jobb och andra viktiga omständigheter. Underhåll kan föreläggas som ett fast engångsbelopp, månatliga betalningar eller en överföring av egendom. Om underhåll ges i form av periodiska betalningar och om omständigheterna förändras i grunden kan var och en av makarna ansöka om att höja, sänka eller upphöra med betalningarna. Periodiska betalningar justeras på årsbasis enligt det förfarande som föreskrivs av regeringen (artikel 3.78 i civilrättslagen).
Ömsesidig underhållsskyldighet mellan tidigare makar.
När domstolen beslutar om eventuellt underhåll och beloppet för detta ska den ta hänsyn till äktenskapets längd, behovet av underhåll, båda tidigare makars ekonomiska förhållanden, deras hälsa, ålder och arbetskapacitet, hur troligt det är att en arbetslös make kommer att få jobb och andra viktiga omständigheter. Underhållet kan sänkas, beviljas på tillfällig basis eller nekas om
1) äktenskapet varade i mindre än ett år, 2) den underhållsberättigade maken har begått ett brott mot den andra maken eller hans/hennes närmast anhöriga, 3) den underhållsberättigade makens ekonomiska svårigheter har orsakats av dennes felaktiga handlingar, 4) den make som begär underhåll inte har bidragit till den gemensamma egendomen eller avsiktligen skadat den andra makens eller familjens intressen under äktenskapet. Underhåll kan föreläggas som ett fast engångsbelopp, månatliga betalningar eller en överföring av egendom.
Om underhåll ges i form av periodiska betalningar kan någon av de tidigare makarna ansöka om att betalningarna ska höjas, sänkas eller upphöra om omständigheterna förändras i grunden. Periodiska betalningar ska betalas under den underhållsberättigades hela liv och justeras årligen efter inflation i enlighet med det förfarande som fastställts av regeringen. Om en underhållsberättigad tidigare make avlider eller gifter om sig upphör underhållet (artikel 3.72 i civilrättslagen).
Ömsesidig underhållsskyldighet mellan andra familjemedlemmar.
Om ett myndigt syskon har ett underårigt syskon som behöver stöd, inte har några föräldrar eller inte kan få underhållsstöd från dem, ska det myndiga syskonen försörja det underåriga syskonet om det är möjligt (artikel 3.236 i civilrättslagen). Myndiga barnbarn ska efter förmåga försörja sina mor- och farföräldrar om dessa är oförmögna att arbeta och behöver stöd. Mor- och farföräldrar ska efter förmåga försörja sina underåriga barnbarn om dessa inte har några föräldrar eller inte kan få underhållsbidrag från dem (artikel 3.237 i civilrättslagen). Civilrättslagens bestämmelser om ömsesidig underhållsskyldighet mellan barn och föräldrar gäller i tillämpliga delar.
9 Hur och till vem betalas underhållet ut?
Den underhållsskyldige ska betala underhåll till den underhållsberättigade. När talan väcks av en förälder på ett underårigt barns vägnar ska underhållet betalas ut till föräldern i stället för till barnet. Om en förmyndare/vårdnadshavare har utsetts för barnet ska underhållet betalas ut till denna förmyndare/vårdnadshavare, som endast får använda det i barnets intresse.
10 Om den underhållsskyldige inte betalar frivilligt, vilka åtgärder kan vidtas för att tvinga honom eller henne att betala?
Ansökningar om verkställighet av domstolsbeslut ska ställas till en exekutionstjänsteman. Grunden för verkställighetsmål är den inlämnade exekutionstiteln. Exekutionstitlar omfattar bland annat verkställighetsbeslut som utfärdats på grundval av domstolsbeslut och andra rättsliga förelägganden. När verkställighetsbeslutet har vunnit laga kraft utfärdar förstainstansdomstolen det till den underhållsberättigade på grundval av en skriftlig begäran.
Underlåtenhet att fullgöra barnunderhållsskyldigheten är straffbart enligt straffrätten. Enligt artikel 164 i Litauens strafflag ska en person som underlåter att fullgöra en domstolsålagd skyldighet att försörja ett barn, betala barnunderhåll eller ge annat nödvändigt ekonomiskt stöd till barnet dömas till samhällstjänst, frihetsinskränkning, förvar eller fängelse i upp till två år. Underlåtenhet att följa ett domstolsbeslut av annan art kan också vara föremål för straffrättsligt ansvar. I artikel 245 i strafflagen föreskrivs att en person som inte uppfyller ett icke-bestraffande domstolsbeslut begår en överträdelse och kan dömas till samhällstjänst, böter, frihetsinskränkning eller förvar.
11 Vilka eventuella begränsningar i fråga om verkställighet finns, särskilt regler till skydd för den underhållsskyldige och preskriptionsfrister?
Indrivning från fysiska personer får inte omfatta hushållsartiklar, arbets- eller undervisningsmaterial eller andra ägodelar som den underhållsskyldige eller dennes familj behöver för att kunna försörja sig eller som den underhållsskyldige behöver för att kunna utföra sitt arbete eller sin utbildning. Förteckningen över ovannämnda egendom finns i handboken om verkställighet av beslut. Indrivningen får heller inte omfatta ett pengabelopp som uppgår till den minimimånadslön som föreskrivs av regeringen eller någon typ av föremål som barn eller personer med funktionsnedsättning är i behov av (artikel 668 i civilprocesslagen).
Avdrag ska göras från en andel av den underhållsskyldiges lön eller motsvarande betalningar och ersättningar upp till den minimimånadslön som föreskrivs av regeringen, i enlighet med exekutionstitlarna, tills hela det belopp som ska drivas in har betalats. När underhåll verkställs genom periodisk betalning eller ersättning för skada som orsakats av amputering eller försämrad hälsa eller dödsfall av familjeförsörjaren, ska denna andel vara 30 %, om inte annat anges i verkställighetsbeslutet, i lagstiftningen eller av domstolen. När det gäller den andel av lönen eller motsvarande betalningar och ersättningar som överstiger den minimimånadslön som föreskrivs av regeringen ska avdraget vara 50 %, om inte annat anges i lagstiftningen eller av domstolen (artikel 736 i civilprocesslagen). I artikel 739 i civilprocesslagen fastställs vilka medel som inte är föremål för indrivning (t.ex. moderskaps- och faderskapsförmåner, barnbidrag osv.).
Belopp får inte drivas in från den underhållsskyldiges tillgångar om den underhållsskyldige har lämnat in bevis till exekutionstjänstemannen som visar att de indrivningsbara beloppen och kostnaderna för verkställandet kan drivas in inom sex månader, eller inom 18 månader om det gäller indrivning från den underhållsskyldiges enda hemvist, genom att de belopp som avses i artikel 736 i civilprocesslagen dras av från den underhållsskyldiges lön, pension, studiebidrag eller annan inkomst.
Verkställighetsbeslut baserade på domstolsbeslut kan lämnas in för att verkställas inom fem år från det att domstolsbeslutet träder i kraft. Om det föreskrivs i beslutet att indrivningen ska ske i form av periodiska betalningar är exekutionstitlarna giltiga under hela indrivningsperioden. Tidsfristen börjar den dag då varje betalningsfrist löper ut (artikel 605 i civilprocesslagen).
12 Finns det något organ eller någon myndighet som kan hjälpa mig att driva in underhållet?
Staten försörjer underåriga om det har gått över en månad sedan de fick underhåll från sina föräldrar eller myndiga nära släktingar som har möjlighet att försörja dem (artikel 3.204 i civilrättslagen). Underhållsbidrag tilldelas och betalas ut av styrelsen för statens socialförsäkringskassa vid socialskydds- och arbetsmarknadsministeriet. För att ansöka om bidrag måste sökanden (den förälder som tillerkänts vårdnad om barnet av domstolen, eller förmyndaren/vårdnadshavaren) skicka in en ansökan om underhållsbidrag samt domstolsavgörandet eller ett avtal om barnunderhåll som fastställts av domstolen (eller bestyrkta kopior, utskrifter eller utdrag av dessa) där underhållsbeloppet fastställs. Sökanden ska även skicka in handlingar som styrker att barnet är en litauisk medborgare, statslös eller en utlänning som är permanent bosatt i Litauen, att barnet under över en månad inte har fått något underhåll alls eller bara har fått en del av underhållet och att sökanden är en litauisk medborgare, statslös eller en utlänning som är permanent bosatt i Litauen (i de fall då institutionen inte kan hämta dessa handlingar eller uppgifter från de statliga eller institutionella registren eller de statliga informationssystemen). Genom att betala ut underhållsbidrag i enlighet med det föreskrivna förfarandet får styrelsen för statens socialförsäkringskassa vid socialskydds- och arbetsmarknadsministeriet rätt att, från den tidpunkt då bidraget betalas ut, driva in de utbetalade beloppen från den underhållsskyldige, tillsammans med den ränta som fastställts på beloppet för varje dags försening. Ett domstolsavgörande om indrivning av det utbetalade underhållsbidraget och/eller räntan utgör en exekutionstitel.
13 Kan organet eller myndigheten träda i den underhållsskyldiges ställe för att betala hela eller en del av underhållet?
Se fråga 12.
14 Vad händer om jag bor i en medlemsstat och den underhållsskyldige bor i ett annat EU-land?
14.1 Kan man få hjälp av en myndighet eller organisation i medlemsstaten?
14.2 Hur kontaktar man den myndigheten eller organisationen?
Tjänsten för statligt garanterad rättshjälp är den behöriga centralmyndighet som ansvarar för att utföra de uppgifter som anges i rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (nedan kallad förordningen om underhållsskyldighet).
Ansökningar som rör underhållsskyldighet för personer under 21 år till följd av förhållandena mellan föräldrar och barn utförs av styrelsen för statens socialförsäkringskassa vid socialskydds- och arbetsmarknadsministeriet, inom ramen för centralmyndighetens uppgifter, som avses i artikel 51 i förordningen om underhållsskyldighet.
Kontaktuppgifter till tjänsten för statligt garanterad rättshjälp:
Adress: Odminių g. 3, 01122 Vilnius, Litauen. Tfn: +370 700 00 211. Fax +370 700 35 006. E-post: teisinepagalba@vgtpt.lt
Kontaktuppgifter till styrelsen för statens socialförsäkringskassa vid socialskydds- och arbetsmarknadsministeriet:
Filialen Mažeikiai hos styrelsen för statens socialförsäkringskassa: Adress: Vasario 16-osios g. 4, LT-89225 Mažeikiai, Litauen. Tfn: +370 (443) 26659. Fax +370 (443) 27341. E-post: mazeikiai@sodra.lt
15 Vad händer om jag bor utomlands och underhållsmottagaren bor i medlemsstaten?
15.1 Kan man vända sig direkt till en sådan myndighet eller organisation i medlemsstaten?
15.2 Hur kontaktar man den myndigheten eller organisationen och vilken form av hjälp kan bli aktuell?
Se fråga 14.
16 Är medlemsstaten bunden av Haagprotokollet från 2007?
Ja.
17 Om medlemsstaten inte är bundet av Haagprotokollet från 2007, vilken lag är då tillämplig på underhållskrav enligt internationella regler på privaträttens område? Vilka motsvarande internationella privaträttsliga regler gäller?
2007 års Haagprotokoll är tillämpligt i Litauen.
18 Vilka regler gäller i fråga om möjlighet till rättslig prövning i gränsöverskridande tvister inom EU (enligt kapitel V i underhållsförordningen)?
När förordningen om underhållsskyldighet tillämpas ges rättshjälp i enlighet med artiklarna 44–47 i den förordningen, artikel 31-5 i lagen om genomförande av EU-lagstiftning och internationell lagstiftning om civilrättsliga förfaranden och lagen om statligt garanterad rättshjälp. Ansökningar om statligt garanterad rättshjälp överlämnas direkt till de behöriga myndigheter som ansvarar för statligt garanterad rättshjälp (tjänsten för statligt garanterad rättshjälp och dess lokala filialer).
19 Vilka åtgärder har medlemsstaten vidtagit, för att se till att de uppgifter som beskrivs i artikel 51 i underhållsförordningen kan utföras?
För att genomföra bestämmelserna i förordningen om underhållsskyldighet har ändringar antagits i Litauens lag om genomförande av EU-lagstiftning och internationell lagstiftning om civilrättsliga förfaranden. Genom dessa ändringar fastställs vilka institutioner som har behörighet att utföra centralmyndighetens uppgifter enligt förordningen om underhållsskyldighet och förfarandet för att ge rättshjälp. Genom ändringarna får även de myndigheter som utför centralmyndighetens roll behörighet att utan kostnad hämta de uppgifter som krävs för att utföra uppgifterna enligt förordningen om underhållsskyldighet från statliga och kommunala institutioner, andra organ, banker och andra kredit- och finansinstitut, samt från statliga register och andra informationssystem.
Den här webbsidan hör till portalen Ditt Europa.
Du får gärna lämna synpunkter på innehållet
De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.