Underhåll till familjemedlemmar

Polen
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Vad omfattar begreppen ”underhåll” och ”underhållsskyldighet” i praktiken? Vem måste betala underhåll till vem?

Enligt artikel 128 i familje- och förmyndarskapslagen är en ”underhållsskyldighet” en skyldighet för släktingar i rätt upp- och nedstigande led samt syskon att bidra till en persons uppehälle (bl.a. kläder, livsmedel, bostad, bränsle för uppvärmning och läkemedel) och vid behov fostran (inklusive omvårdnad för fysisk och mental utveckling samt möjligheter att få tillgång till utbildning och kultur).

”Underhåll” är ett bidrag som betalas kontant eller in natura. När det gäller barn omfattar underhållsskyldigheten också personligt engagemang i deras uppfostran och arbete i ett gemensamt hushåll.

Ett ”underhållskrav” innebär att en viss person kräver att underhållsskyldigheten gentemot honom eller henne uppfylls av en annan person.

I regel uppkommer en underhållsskyldighet genom olika typer av familjerelationer.Polsk lag skiljer mellan följande typer av underhållsskyldigheter beroende på typen av familjerelation:

  1. Underhållsskyldighet mellan släktingar (barnunderhåll är en särskild form av sådant underhåll): När det gäller släktingar har endast personer i ekonomiska svårigheter rätt till underhåll. Föräldrar är skyldiga att betala underhåll till barn som ännu inte kan försörja sig, om inte inkomster från barnets tillgångar räcker för att täcka kostnaderna för dess underhåll och fostran. Barn som är över 18 år har inte längre rätt till underhåll om de inte vill fortsätta sin utbildning och deras resultat motiverar ett sådant val eller om underhållsskyldigheten måste fortsätta gälla på grund av barnets hälsa eller personliga situation. Föräldrar måste dessutom inte betala underhåll till barn som är över 18 år och som börjar studera, trots att de var redo att börja arbeta, och sedan försummar sina studier, inte gör nöjaktiga framsteg, inte blir godkända och inte klarar examina inom den föreskrivna tidsfristen och av den anledningen inte kan slutföra sina studier inom den tid som anges i deras studieprogram.Om det är omöjligt eller orimligt svårt att få underhåll från den person som har det främsta ansvaret (förälder) kan åtal väckas mot andra personer med ansvar (till exempel barnets mor- eller farföräldrar om de är föräldrar till en underhållsskyldig person som håller sig undan). Mor- eller farföräldrar kan dock inte bli skyldiga att betala underhåll enbart på grund av den underhållsskyldiga personen inte har betalat de beslutade beloppen. För att mor- eller farföräldrar ska bli skyldiga att betala underhåll måste den underhållsberättigade personen befinna sig i ekonomiska svårigheter och mor- och farföräldrarna måste ha ekonomiska medel för att kunna betala underhåll. Underhåll som ska betalas av mor- eller farföräldrar beviljas vanligen till lägre belopp än de belopp som den främst ansvariga personen ska betala.
  2. Underhållsskyldighet på grundval av adoption: Om adoptionen enbart skapar en relation mellan den som adopterar och den adopterade, har denna underhållsskyldighet företräde framför underhållsskyldigheten för den adopterades släktingar i rätt uppstigande led och syskon, medan den adopterades underhållsskyldighet gentemot sina släktingar i rätt uppstigande led och syskon kommer sist. I annat fall gäller de regler som anges i punkt 1 för den adopterade.
  3. Underhållsskyldighet mellan släktingar genom giftermål (styvmoder, styvfader och styvbarn): endast personer i ekonomiska svårigheter har rätt till underhåll under förutsättning att införandet av en underhållsskyldighet ligger i linje med principerna för social samverkan i den aktuella situationen. Enligt polsk lag och rättspraxis betyder ”ekonomiska svårigheter” en oförmåga att tillfredsställa sina rimliga behov med hjälp av egna resurser och egna ansträngningar.
  4. Underhållsskyldighet mellan makar under äktenskapet: familjemedlemmar kan kräva ”samma levnadsstandard” för samtliga familjemedlemmar. Enligt artikel 27 i familje- och förmyndarskapslagen är båda makarna skyldiga att utifrån sin förvärvsförmåga, sin inkomst och sina ekonomiska förutsättningar bidra till att tillgodose sin familjs behov. Denna skyldighet kan även, helt eller delvis, fullgöras genom det arbete som läggs ned på att uppfostra barnen och sköta det gemensamma hushållet.
  5. Underhållsskyldighet mellan makar efter det att äktenskapet har upphört: Om en av makarna har ansetts vara ensam skyldig till att äktenskapet upplöstes och äktenskapsskillnaden medför en betydande försämring av den andre makens finansiella situation kan den senare begära att hans eller hennes rimliga behov tillfredsställs, även om den personen inte befinner sig i ekonomiska svårigheter.
    I andra fall kan en make i ekonomiska svårigheter begära underhåll från sin före detta make i proportion till sina rimliga behov och den före detta makens inkomster och finansiella kapacitet. Underhållsskyldigheten gentemot en make upphör när han eller hon gifter om sig. Om en frånskild make som inte har konstaterats skyldig till söndringen i äktenskapet förpliktas att betala underhåll upphör underhållsskyldigheten också att gälla fem år efter domen om äktenskapsskillnad, såvida inte domstolen på den underhållsberättigades begäran förlänger denna femårsperiod på grund av exceptionella omständigheter.
  6. Underhållsskyldighet för fadern till ett utomäktenskapligt barn gentemot barnets mor: En pappa som inte är gift med modern måste bidra till kostnaderna i samband med graviditet och födsel och kostnaderna för tre månaders underhåll av modern efter födseln utifrån sin förmåga. Om det föreligger viktiga skäl kan modern begära att fadern bidrar till hennes underhåll under en period som är längre än tre månader.

2 Upp till vilken ålder kan ett barn få underhållsbidrag? Skiljer sig underhållsreglerna åt i fråga om barn och vuxna?

Föräldrar är skyldiga att betala underhåll till barn som ännu inte kan försörja sig själva. Eftersom barn måste fortsätta sin utbildning tills de nått 18 år har de i regel rätt till underhåll tills de blir myndiga eller till och med tills de avslutat sin utbildning. Om en underhållsberättigad person inte kan försörja sig själv (t.ex. på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning) har de rätt till underhåll på obestämd tid.

Bidrag från statens underhållsfond betalas ut till personer som har rätt till det till dess de uppnår 18 års ålder. Sådana personer har rätt till bidrag tills de fyllt 25 om de fortsätter sin utbildning vid skolor eller högre utbildningsinstitut och på obestämd tid om de har klassats som allvarligt funktionshindrade. Inkomster från en underhållsfond kan erhållas på villkor att familjeinkomsten per capita inte överstiger 800 polska zloty per månad – från och med den 1 juli 2020 är detta belopp 900 polska zloty.

3 Ska jag vända mig till en behörig myndighet eller domstol för att få underhåll? Hur går det till i stora drag?

Följande situationer kan uppstå:

1. Den som är skyldig att betala underhåll uppfyller sin skyldighet frivilligt.

2. Parterna kommer överens om underhållsskyldigheten genom alternativ tvistlösning.

3. Om den som är underhållsskyldig underlåter att uppfylla sin skyldighet kan en stämningsansökan inges till den distriktsdomstol (sąd rejonowy) som har behörighet över den plats där underhållsmottagaren (artikel 32 i civilprocesslagen) eller svaranden (artikel 27.1 i civilprocesslagen) har sin hemvist. En sådan ansökan kan också inges under ett skilsmässo- eller separationsförfarande i en regional domstol (sąd okręgowy).

Ingen avgift tas ut för en sådan ansökan. Ansökan måste emellertid uppfylla kraven för en stämningsansökan. Den ska med andra ord omfatta namnet på den domstol där den inges, parternas och deras lagstadgade ombuds och advokaters för- och efternamn, typen av stämning, en tydlig beskrivning av de krav som framförs, storleken på det begärda underhållet, en beskrivning av de omständigheter som motiverar ansökan och vid behov de omständigheter som motiverar domstolens behörighet, den sökande partens eller dess lagstadgade företrädares eller advokaters namnteckning (fullmakten måste skickas med), en förteckning över bilagor, parternas och deras lagstadgade ombuds och advokaters hemvist eller registrerade kontor samt en beskrivning av det begärda underhållet. Ärendenumret måste anges på kompletterande dokumentation. Barnets födelseattest där den underhållsskyldige anges som barnets förälder ska också bifogas ansökan. Vid behov kan en ansökan om fastställande av föräldraskap inges tillsammans med underhållskravet.

4. Parterna kan även nå en uppgörelse inför en notarie. I sådana fall utfärdar distriktsdomstolen endast ett beslut om att uppgörelsen får verkställas. Undertecknandet av en uppgörelse inför en notarie och begäran om verkställighetsbeslut är belagda med en avgift.

5. En uppgörelse kan också nås i domstol. I sådana fall kan den underhållsskyldige befrias från kravet att betala domstolsavgiften eller endast behöva betala hälften av avgiften.

4 Kan en ansökan göras för en släktings, en närståendes eller ett underårigt barns räkning?

Följande personer har rätt att inge en ansökan om underhåll som ombud för den person som är underhållsberättigad:

– Ett juridiskt ombud (förutom en advokat och en rättslig rådgivare har följande personer rätt att vara juridiska ombud: föräldrar, make, syskon, släktingar i rätt uppstigande led eller personer med anknytning till underhållsmottagaren genom adoption, samt en person som förvaltar underhållsmottagarens tillgångar).

– Företrädare för en lokal myndighet med ansvar för socialt stöd enligt lagen av den 12 mars 2004 om socialt stöd (Polens författningssamling (Dziennik Ustaw) 2004, nr 64 punkt 593), till exempel de ansvariga för kommunala eller för regionala social- eller familjestödkontor).

– I artikel 61.1.1 i civilprocesslagen anges att icke-statliga organisationer, inom ramen för sina lagstadgade uppgifter, får inleda underhållsförfaranden efter att ha inhämtat den berörda fysiska personens skriftliga samtycke.

– En åklagare om detta krävs för att försvara rättssamhällets principer och allmänintresset.

Lagstadgade ombud företräder underåriga som har rätt till underhåll. Barn som har uppnått myndig ålder måste emellertid agera på egen hand.

Om en sambo eller bekant till den som har rätt till underhåll inte är en av de personer som anges ovan kan han eller hon inte företräda den person som har rätt till underhåll.

5 Om jag tänker ta ärendet till domstol, hur vet jag vilken domstol som är behörig?

Enligt civilprocesslagen är distriktsdomstolar behöriga att avgöra mål som gäller underhåll. Den territoriella behörigheten avgörs utifrån underhållsmottagarens eller den underhållsskyldiges hemvist. Domstolar med behörighet över särskilda kommuner anges i justitieministerns förordning av den 28 december 2018 om fastställande av säte och behörighet för appellationsdomstolar, regionala domstolar och distriktsdomstolar och räckvidden för deras behörighet (Polens författningssamling 2018, punkt 2548).

Regionala domstolar har behörighet i mål som gäller erkännande i Polen av beslut från domstolar i EU:s övriga medlemsstater (artikel 115111 i civilprocesslagen) om ett beslut fattats innan staten där det offentliggjordes blev bunden av Haagprotokollet av den 23 november 2007 om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet (EUT L 331, 16.12.2009, s. 17), dvs. före den 18 juni 2011.

Enligt artikel 1153.14 i den ändrade civilprocesslagen betraktas följande som exekutionstitlar i Polen:

1) Domar som meddelats av domstolar i EU:s medlemsstater och förlikningar och officiella handlingar som utfärdats av dessa stater och omfattas av förordning (EU) nr 1215/2012, om de är verkställbara.

2) Domar som meddelats av domstolar i EU:s medlemsstater och förlikningar och officiella handlingar som utfärdats av dessa stater och intygats vara en europeisk exekutionstitel.

3) Europeiska betalningsförelägganden som utfärdats av domstolar i EU:s medlemsstater och som förklarats verkställbara i dessa stater enligt förordning (EG) nr 1896/2006.

4) Domar som meddelats av domstolar i EU:s medlemsstater inom ramen för det europeiska småmålsförfarandet och för vilka intyg utfärdats enligt förordning (EG) nr 861/2007.

5) Beslut i underhållsfrågor som meddelats i de EU-medlemsstater som är parter i Haagprotokollet av den 23 november 2007 om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet (EUT L 331, 16.12.2009, s. 17), samt förlikningar och officiella handlingar från de stater som omfattas av förordning nr 4/2009.

6) Domar som meddelats i EU-medlemsstater rörande de skyddsåtgärder som avses i förordning nr 606/2013, om de är verkställbara.

6 Måste jag gå via en mellanhand för att inleda en domstolsprocess (t.ex. en advokat, ett särskilt organ eller en central eller lokal myndighet)? Om inte, hur går man tillväga?

Det är inte nödvändigt att företrädas av en advokat i mål som gäller underhåll. Parterna kan agera på egen hand eller via professionella företrädare.

Se punkterna 7 och 20 för detaljerad information om möjligheterna för domstolen att på eget initiativ utse en advokat som ska företräda den part som har rätt till underhåll.

7 Måste jag betala avgifter för att inleda en process? Om ja, hur mycket? Om mina ekonomiska tillgångar är otillräckliga, kan jag då få rättshjälp för att täcka rättegångskostnaderna?

Enligt polsk lag behöver sökanden och svaranden i mål som gäller en minskning av underhåll inte betala rättegångskostnader enligt artikel 96.1.2 i lagen av den 28 juli 2005 om rättegångskostnader i civilmål (Polens författningssamling 2005, nr 167, punkt 1398, i dess ändrade lydelse). Sådana personer undantas helt från alla rättegångskostnader, vilket innebär att de inte behöver betala några kostnader i samband med rättegång, överklagande eller verkställighet.

Underhållsskyldiga personer kan också begära undantag från domstolskostnaderna om han eller hon vill ändra det beviljade underhållsbeloppet. För att ansöka om detta måste personen lämna in en inkomst- och tillgångsredovisning. Domstolen fattar beslut efter att ha prövat begäran.

Den part som är befriad från rättegångskostnader kan dessutom ansöka om rättshjälp i form av en advokat som utses av domstolen. Om ansökan om rättshjälp i form av advokat bifalls kommer advokatkostnaderna att betalas av motparten till den som beviljades rättshjälp. Om den som beviljades rättshjälp förlorar målet betalas advokatkostnaderna av staten.

Rättigheterna för medborgare från EU:s medlemsstater styrs i detta avseende av lagen av den 17 december 2004 om rätten till rättshjälp i civilprocesser som genomförs i Europeiska unionens medlemsstater och om rätten till hjälp att lösa en tvist i godo innan en civilrättslig talan väcks (Polens författningssamling 2005, nr 10, punkt 67).

8 Vilken typ av underhåll kan domstolen bevilja? Om underhållsbidrag beviljas, hur fastställs det? Kan domstolens beslut ändras för att ta hänsyn till ändrade levnadskostnader eller familjeförhållanden? Hur görs det i så fall (t.ex. genom automatisk indexering)?

Underhållsbidragets storlek bestäms av den underhållsskyldiges inkomster och finansiella kapacitet och av underhållsmottagarens skäliga behov. Underhållsmottagarens skäliga behov omfattar allt som krävs för hans eller hennes uppehälle, såväl vad gäller materiella som icke materiella (kulturella och andliga) behov. Underårigas behov omfattar också kostnaderna för deras fostran. När den underhållsskyldiges inkomster och finansiella kapacitet ska bedömas är det inte den inkomst de faktiskt har, utan den inkomst de skulle kunna ha om de utnyttjade sin intjäningskapacitet fullt ut, som beaktas. Detta innebär att även en arbetslös person som inte har någon regelbunden inkomst kan tvingas betala underhåll, och betalningarna kommer att drivas in.

Om omständigheterna förändras kan en ansökan inges om ändring av domstolsbeslut eller av en underhållsöverenskommelse. Båda parter i ett underhållsförhållande kan ansöka om en sådan ändring. Beroende på de faktiska omständigheterna kan en part begära att underhållsskyldigheten upphävs eller att underhållsbidraget ökas eller minskas. Underhållsbidragets storlek kan ändras om underhållsmottagarens skäliga behov eller den underhållsskyldiges inkomstmöjligheter har ökat eller minskat.

Det finns inte något fast underhållsbelopp i Polen, och underhållet beräknas inte som en fast procentuell andel av den underhållsskyldiges inkomster. År 2014 uppgick minimiinkomsten till 1 680 polska zloty (cirka 400 euro) brutto. År 2013 uppgick genomsnittslönen till 3 650 polska zloty (cirka 900 euro) brutto per månad. Minimilönen var 1 750 polska zloty brutto 2015, 1 850 polska zloty brutto 2016 och 2 250 polska zloty brutto 2019 och uppgår till 2 600 polska zloty brutto 2020. I praktiken uppgår underhållet som fastställs av domstolar till mellan 300 och 1 000 polska zloty per månad och barn. Underhållsbidragets storlek omfattas inte av automatisk indexering beroende på barnets ålder eller inflationen.

9 Hur och till vem betalas underhållet ut?

Den person som anges som underhållsskyldig i ett verkställighetsbeslut ska betala underhåll. Underhåll som beviljas i Polen ska i regel betalas ut i polska zloty till en underårigs lagstadgade ombud (i kontanter eller genom banköverföring) varje månad, vanligtvis senast den tionde dagen i månaden. Om betalningen försenas utgår dröjsmålsränta enligt domen (med 3,6 % per år sedan den 29 maj 2020) på det utestående beloppet (se den information som Polen lämnat om dröjsmålsränta).

Underhållsskyldigheten åligger med andra ord enbart den person som är skyldig att betala underhållet. Om den personen inte betalar frivilligt kan underhållsmottagaren lämna in en ansökan till behörig verkställighetsmyndighet (i regel en exekutionstjänsteman) om att påbörja ett indrivningsförfarande. Verkställigheten kan också inledas på begäran av den förstainstansdomstol som avkunnade domen i vilken underhållsbidragets storlek fastställdes. Den underhållsberättigade kan också ansöka om verkställighet till den underhållsskyldiges arbetsplats eller det institut som betalar den underhållsskyldiges pension och begära att det utestående underhållsbeloppet ska dras av från det belopp som betalas ut till den underhållsskyldige. En sådan ansökan är bindande för den utbetalande parten.

Ansökan om att påbörja ett indrivningsförfarande inges till exekutionstjänstemannens kontor. Om skulden drivs in från den underhållsskyldiges fasta egendom ligger behörigheten dock hos exekutionstjänstemannen i den region där den underhållsskyldige är bosatt.

10 Om den underhållsskyldige inte betalar frivilligt, vilka åtgärder kan vidtas för att tvinga honom eller henne att betala?

Om den underhållsskyldige inte uppfyller sin skyldighet att betala frivilligt kan han eller hon tvingas till det (se punkt 9).

Enligt artikel 209 i strafflagen (Polens författningssamling 1997, nr 88, punkt 553) är underlåtenhet att betala underhåll enligt ett domstolsbeslut, en uppgörelse inför en domstol eller en annan myndighet eller enligt ett annat avtal ett brott som kan bestraffas med böter, samhällstjänst eller fängelse i upp till ett år om det sammanlagda beloppet för den utestående fordran motsvarar minst tre löpande underhållsbetalningar eller om en underhållsbetalning som inte är löpande försenas med mer än tre månader. Om den underhållsskyldiges underlåtenhet att betala innebär att den underhållsberättigade personen inte kan tillgodose sina grundläggande behov kan den underhållsskyldige dömas till böter, samhällstjänst eller fängelse i upp till två år.

Åtal väcks på begäran av brottsoffret, en välfärdsinstitution eller ett organ som vidtar åtgärder mot den underhållsskyldige. Om den underhållsberättigade personen har beviljats ett lämpligt familjebidrag eller förmåner som ska betalas om underhållsbidraget inte kan drivas in väcks åtal på eget initiativ.

Enligt artikel 5.3b.2 i lagen av den 7 september 2007 om hjälp till personer som har rätt till underhåll (Polens författningssamling 2007, nr 192, punkt 1378) kan den behöriga myndigheten ansöka om indragande av den underhållsskyldiges körkort.

Om verkställigheten misslyckas kan en exekutionstjänsteman ansöka om att den underhållsskyldige ska föras in i registret över insolventa gäldenärer.

11 Vilka eventuella begränsningar i fråga om verkställighet finns, särskilt regler till skydd för den underhållsskyldige och preskriptionsfrister?

I enlighet med artikel 1083.2 i civilprocesslagen kan ett bankkonto tas i anspråk för att täcka alla utestående underhållsbetalningar.

Enligt artikel 833.1 i civilprocesslagen kan lön tas i anspråk för indrivning i den omfattning som anges i arbetslagen. I regel får 60 % av lönen utmätas. Upp till tre femtedelar av belopp som tilldelats av staten för särskilda ändamål, såsom stipendier och stöd, kan tas i anspråk (artikel 831.1.2 i civilprocesslagen).

Enligt artikel 829 i civilprocesslagen får följande inte tas i anspråk för indrivning:

1) Hushållsartiklar, sängkläder, underkläder och vardagskläder som är nödvändiga för den underhållsskyldige och beroende familjemedlemmar, samt kläder som behövs för att utföra tjänster eller yrkesarbete.

2) En månads förbrukning av mat och bränsle för den underhållsskyldige och hans eller hennes familj.

3) En ko eller två getter eller tre får, som den underhållsskyldige och hans eller hennes familj behöver för att få mat, samt foder och strö som räcker till nästa skörd.

4) Verktyg och andra redskap som är nödvändiga för eget förvärvsarbete och råvaror för en veckas produktion, med undantag av motorfordon.

5) Om den underhållsskyldige har fast arbete och regelbundet erhåller en fast lön – ett belopp som motsvarar den del av ersättningen som inte omfattas av utmätning under perioden fram till nästa utbetalningsdag, och – i det fall den underhållsskyldige inte har fast arbete – pengar som behövs för att försörja den underhållsskyldige och hans eller hennes familj under två veckor.

6) Utrustning som behövs för utbildningsändamål, privata papper, utmärkelser, föremål för trosutövning samt vardagsföremål som bara kan säljas till ett pris betydligt under det ursprungliga värdet men som den underhållsskyldige har stor användning av.

7) De läkemedel enligt lagen om läkemedel av den 6 september 2001 (Polens författningssamling 2019, punkt 499, i dess ändrade lydelse) som krävs för att under tre månader driva en hälso- och sjukvårdsenhet enligt bestämmelserna i sjukvårdslagstiftningen och den medicinska utrustning som krävs för att säkerställa driften enligt lagen om medicinsk utrustning av den 20 maj 2010 (Polens författningssamling nr 107, punkt 679 och författningssamlingen 2011, nr 102, punkt 586, och nr 113, punkt 637).

8) Föremål eller utrustning som den underhållsskyldige eller hans eller hennes familj behöver på grund av funktionsnedsättning.

Enligt artikel 833.6 i civilprocesslagen kan inte heller underhållsbidrag, skadestånd om underhållsbidraget inte kan drivas in, familjeförmåner, familjebidrag, vårdbidrag eller bidrag vid barns födelse, bidrag för föräldralösa barn, vårdnadhavarbidrag, socialbidrag, integrationsbidrag, fostransbidrag eller det engångsbidrag som avses i artikel 10 i lagen av den 4 november 2016 om stöd för gravida kvinnor och deras familjer ”livet ut” (Polens författningssamling 2019, punkt 473) tas i anspråk för indrivning.

Justitieministern beslutar i samråd med jordbruksministern och finansministern vilka föremål tillhörande en jordbrukare som inte får drivas in (artikel 830).

Enligt artikel 831 i civilprocesslagen kan dessutom socialbidrag i den mening som anges i lagen av den 12 mars 2004 om socialt stöd (Polens författningssamling 2013, punkt 182, i dess ändrade lydelse) och bidrag till den underhållsskyldige från staten eller den nationella hälsofonden (Narodowy Fundusz Zdrowia) för tillhandahållande av hälso- och sjukvårdsförmåner i den mening som anges i lagen av den 27 augusti 2004 om hälso- och sjukvårdsförmåner som finansieras via offentliga medel (Polens författningssamling 2008, nr 164, punkt 1027, i dess ändrade lydelse) inte tas i anspråk för indrivning innan sådana förmåner har tillhandahållits och upp till 75 % av varje utbetalning, om inte dessa är fordringar från den underhållsskyldiges anställda eller tjänsteleverantörer i den mening som avses i artikel 5.41 a och b i lagen om sjukvårdsförmåner som finansieras via offentliga medel av den 27 augusti 2004.

Enligt artikel 137.1 i familje- och förmyndarskapslagen omfattas underhållskrav av en preskriptionsfrist på tre år.

Enligt artikel 121.1 i civillagen börjar preskriptionsfristen inte löpa, och om den har börjat löpa ska den upphävas med avseende på barns underhållskrav gentemot föräldrar under hela den tid som föräldraansvaret varar.

Om den underhållsskyldige ifrågasätter giltigheten för underhållsskyldigheten gentemot ett vuxet barn kan en exekutionstjänsteman begära att borgenären inger ett intyg som styrker att han eller hon fortsätter sin utbildning, inte har några inkomster eller genomgår medicinsk behandling och därför fortfarande är i behov av finansiellt stöd från den underhållsskyldige.

12 Finns det något organ eller någon myndighet som kan hjälpa mig att driva in underhållet?

Som nämndes i punkt 4 kan en ansökan om underhåll lämnas in för den underhållsberättigade personen av bland annat ansvariga tjänstemän vid sociala stödkontor, vissa sociala organisationer, företrädare för lokala myndigheter med ansvar för socialt stöd och i vissa fall även offentliga åklagare. Dessa enheter kan också hjälpa den som kräver underhåll genom att delta i underhållsförhandlingar som redan pågår. Deras roll är då att hjälpa den person som har rätt till underhåll i domstolsförhandlingar.

Regionala domstolar hjälper underhållsberättigade personer att driva in underhållskrav utomlands.

Personer som befinner sig utomlands och vill driva in underhållsbidrag från en borgenär som är bosatt i Polen kan få hjälp från de behöriga centralmyndigheterna: https://www.gov.pl/web/stopuprowadzeniomdzieci/lista-organow-centralnych

Information om hur man kan få kostnadsfri rättshjälp finns även på webbplatsen https://darmowapomocprawna.ms.gov.pl/pl/

13 Kan organet eller myndigheten träda i den underhållsskyldiges ställe för att betala hela eller en del av underhållet?

I lagen av den 7 september 2007 om hjälp till personer som har rätt till underhåll (Polens författningssamling 2009, nr 1, punkt 7, i dess ändrade lydelse) beskrivs reglerna för statligt stöd till personer som har rätt till underhåll i fall där verkställigheten misslyckats.

Inkomster från en underhållsfond kan endast erhållas om familjeinkomsten per capita inte överstiger 800 polska zloty per månad – från och med den 1 juli 2020 är detta belopp 900 polska zloty.
Sedan den 1 juli 2020 gäller även regeln ”1 zloty för 1 zloty” – om familjeinkomsten
per capita överskrider det ovannämnda beloppet på 900 polska zloty minskas stödet och motsvarar då skillnaden mellan det förmånsbelopp från underhållsfonden som den underhållsberättigade personen har rätt till och det belopp med vilket familjeinkomsten per capita överskrids
(artikel 9.2 a). Om den förmån som beräknas på detta sätt är lägre än 100 polska zloty utfärdas dock ett beslut om avslag och förmånen betalas inte ut (artikel 9.2 b).

En ansökan ska inges till det kommunalkontor som har behörighet på den ort den underhållsberättigade personen har sin bostad. Utbetalningen av förmåner från fonden kan även delegeras till en organisatorisk enhet i kommunen, till exempel socialkontoret.

Om den person som har rätt till förskott på underhållsbidraget emellertid bor på en institution med fullpension (till exempel ett socialt stödkontor, en utbildnings- och vårdfacilitet, en ungdomsvårdsskola eller ett häkte) eller med en fosterfamilj, har gift sig eller har ett barn och har rätt till barnbidrag, kommer förskottet inte att betalas ut.

Denna lag gäller enbart om den underhållsberättigade är bosatt i Polen under den period då förmånen ska betalas ut.

För ytterligare information se https://www.gov.pl/web/rodzina/wiadczenia-z-funduszu-alimentacyjnego

14 Vad händer om jag bor i en medlemsstat och den underhållsskyldige bor i ett annat EU-land?

Om den underhållsskyldige har hemvist utomlands och den underhållsberättigade har hemvist i Polen hjälper behörig regional domstol den personen att inge en ansökan om underhåll. Hjälpen består i att tillhandahålla information och nödvändigt stöd med att fylla i de handlingar som krävs och genom att kontrollera att ansökan är formellt korrekt.

14.1 Kan man få hjälp av en myndighet eller organisation i medlemsstaten?

Ja

14.2 Hur kontaktar man den myndigheten eller organisationen?

Del A i en ansökan som inges i enlighet med rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet fylls i av en regional domstol.

Förteckning över regionala domstolar som fungerar som centralmyndigheter

Domstol

Adress

Telefon: (+48)

Fax: (+48)

E-postadress

Regional domstol

i Białystok

ul. Marii Skłodowskiej-Curie 1

15-950 Białystok

85 7421517

85 7421517

oz@bialystok.so.gov.pl

Regional domstol

i Bielsko-Biała

ul. Cieszyńska 10

43-300 Bielsko-Biała

33 4990424

33 4990488

33 4990488

boguslawa.pokusa@bielsko-biala.so.gov.pl

Regional domstol

i Bydgoszcz

ul. Wały Jagiellońskie 2

85-128 Bydgoszcz

52 3253155

52 3253255

oz@bydgoszcz.so.gov.pl

Regional domstol

i Częstochowa

ul. Dąbrowskiego 23/35

42-200 Częstochowa

34 3684425

34 3684420

prezes@czestochowa.so.gov.pl

anna.bocianowska@czestochowa.so.gov.pl

Regional domstol

i Elbląg

pl. Konstytucji 1

82-300 Elbląg

55 6112409

55 6112408

55 6112215

oddzial.administracyjny@elblag.so.gov.pl

Regional domstol

i Gdańsk

ul. Nowe Ogrody 30/34

80-803 Gdańsk

58 3213119

[underhåll]

58 3213141 [chefen för förvaltningskontoret]

58 3213234

section.oz@gdansk.so.gov.pl

Regional domstol

i Gliwice

ul. Kościuszki 15

44-100 Gliwice

32 3380052

32 3380102

oz@gliwice.so.gov.pl

Regional domstol

i Gorzów Wielkopolski

ul. Mieszka I 33

66-400 Gorzów Wielkopolski

95 7256718

95 7256702

95 7202807

95 7256790

marta.samolak@gorzow-wlkp.so.gov.pl

sekretariat@gorzow-wlkp.so.gov.pl

Regional domstol

i Jelenia Góra

al. Wojska Polskiego 56

58-500 Jelenia Góra

75 6415113

75 6415113

oz@jelenia-gora.so.gov.pl

o.administracyjny@jelenia-gora.so.gov.pl

Regional domstol

i Kalisz

al. Wolności 13

62-800 Kalisz

62 7657764

62 7574936

administracja@kalisz.so.gov.pl

Regional domstol

i Katowice

ul. Francuska 38

40-028 Katowice

32 6070183

32 7836806

32 6070184

obrot_zagraniczny@katowice.so.gov.pl

Regional domstol

i Kielce

ul. Seminaryjska 12 a

25-372 Kielce

41 3402320

41 3402320

oz@kielce.so.gov.pl

Regional domstol

i Konin

ul. Energetyka 5

62-510 Konin

63 2451443

63 2423022 +172

63 2426569

oz@konin.so.gov.pl

administracja@konin.so.gov.pl

Regional domstol

i Koszalin

ul. Waryńskiego 7

75-541 Koszalin

94 3428750

94 3428897

administracja@koszalin.so.gov.pl

Regional domstol

i Kraków

ul. Przy Rondzie 7

31-547 Kraków

12 6195241

12 6195262

12 6195204

12 6195665

oz@krakow.so.gov.pl

Regional domstol

i Krosno

ul. Sienkiewicza 12

38-400 Krosno

13 4373671

13 4373673

13 4320570

Obrot.zagr@krosno.so.gov.pl

administracja@krosno.so.gov.pl

Regional domstol

i Legnica

ul. Złotoryjska 40

59-220 Legnica

76 7545036

76 7545107

76 7545012

oz@legnica.so.gov.pl

Regional domstol

i Lublin

ul. Krakowskie Przedmieście 43

20-076 Lublin

81 4601004

81 4601013

malgorzata.stec-szewczyk@lublin.so.gov.pl

obrotzagraniczny@lublin.so.gov.pl

Regional domstol

i Łomża

ul. Dworna 16

18-400 Łomża

86 2166281

86 2154254

86 2166753

sekretariat@lomza.so.gov.pl

Regional domstol

i Łódź

XI Wydział Wizytacyjny (11:e inspektionsavdelningen)

Plac Dąbrowskiego 5

90-921 Łódź (rum 118)

42 6778799

42 2126082

oz@lodz.so.gov.pl

Regional domstol

i Nowy Sącz

ul. Pijarska 3

33-300 Nowy Sącz

18 4482145

18 4482185

alimenty@nowysacz.so.gov.pl

Regional domstol i Olsztyn

ul. Dąbrowszczaków 44A 10-543 Olsztyn

89 5216049

89 6123838

oz@olsztyn.so.gov.pl

Regional domstol

i Opole

pl. Daszyńskiego 1

45-064 Opole

77 5418134

77 5418109

Obrot.zagr@opole.so.gov.pl

Regional domstol

i Ostrołęka

ul. Gomulickiego 5

07-410 Ostrołęka

29 7650130

29 7650181

sekretariat@ostroleka.so.gov.pl

Regional domstol

i Piotrków Trybunalski

ul. Słowackiego 5

97-300 Piotrków Trybunalski

44 6494121

44 6494159

44 6478919

administracja@piotrkow-tryb.so.gov.pl

[viktigast]

biblioteka@piotrkow-tryb.so.gov.pl

jolanta.sipinska@piotrkow-tryb.so.gov.pl

Regional domstol

i Płock

pl. Narutowicza 4

09-404 Płock

24 2697320

24 2697364

24 2625253

oz@plock.so.gov.pl

urszula.kaluzna@plock.so.gov.pl

urszula.wyrwas@plock.so.gov.pl

Regional domstol

i Poznań

ul. Stanisława Hejmowskiego 2

61-736 Poznań

61 6283730

61 6283731

61 6283734

61 6283739

opzagr@poznan.so.gov.pl

Regional domstol i Przemyśl

ul. Konarskiego 6

37-700 Przemyśl

16 6761336

16 6761353

m.telega@przemysl.so.gov.pl

Regional domstol

i Radom

ul. Marszałka

J. Piłsudskiego 10

26-600 Radom

48 6776780

48 6776788

48 3680287

wizytacje@radom.so.gov.pl

Regional domstol i Rybnik

ul. Józefa Piłsudskiego 33

44-200 Rybnik

32 7840578

32 7840402

oz@rybnik.so.gov.pl

Regional domstol

i Rzeszów

Plac Śreniawitów 3

35-959 Rzeszów

17 8756394

17 8627265

elzbieta.czudec@rzeszow.so.gov.pl

Regional domstol

i Siedlce

ul. Sądowa 2

08-110 Siedlce

25 6407846

25 6407812

poczta@siedlce.so.gov.pl

Regional domstol

i Sieradz

al. Zwycięstwa 1

98-200 Sieradz

43 8266650

43 8266607

43 8271014

sekretariat@sieradz.so.gov.pl

administracja@sieradz.so.gov.pl

katarzyna.szala@sieradz.so.gov.pl

Regional domstol

i Słupsk

ul. Zamenhofa 7

76-200 Słupsk

59 8469543

59 8469513

59 8469424

59 8469429

agnieszka.kozlowska@slupsk.so.gov.pl

referat.wiz@slupsk.so.gov.pl

Regional domstol

i Suwałki

ul. Waryńskiego 45

16-400 Suwałki

87 5631213

87 5631300

87 5631303

sekretariat@suwalki.so.gov.pl

anna.klekotko@suwalki.so.gov.pl

Regional domstol

i Szczecin

ul. Małopolska 17

70-227 Szczecin

91 4830170

91 4830170

jsurowa@szczecin.so.gov.pl

amazur@szczecin.so.gov.pl [sprawy alimentacyjne – underhållsmål]

Regional domstol

i Świdnica

pl. Grunwaldzki 14

58-100 Świdnica

74 8518 287

74 8518270

sekretarz@swidnica.so.gov.pl

Regional domstol

i Tarnobrzeg

ul. Sienkiewicza 27

39-400 Tarnobrzeg

15 688 2500

15 6882678

15 8229756

oz@tarnobrzeg.so.gov.pl

halina.rojek@tarnobrzeg.so.gov.pl

magdalena.kochanowska-lezon@tarnobrzeg.so.gov.pl

Regional domstol

i Tarnów

ul. J. Dąbrowskiego 27

33-100 Tarnów

14 6887409

14 6887417

sad_okregowy@tarnow.so.gov.pl

Regional domstol

i Toruń

ul. Piekary 51

87-100 Toruń

56 6105609

56 6555706

oz@torun.so.gov.pl

Regional domstol

i Warszawa

al. Solidarności 127

00–898 Warszawa

22 440 11 54 [underhåll]

22 6544443

22 6544411

m.karcz@warszawa.gov.pl [till september 2020]

a.kowalczyk@warszawa.so.gov.pl

p.luscinska@warszawa.so.gov.pl

Regional domstol

för Warszawa-Praga i Warszawa

ul. Poligonowa 3

04-051 Warszawa

22 4177393


oz@warszawapraga.so.gov.pl

dariusz.olowski@warszawapraga.so.gov.pl

kontakt@warszawapraga.so.gov.pl

Regional domstol

i Włocławek

ul. Wojska Polskiego 22

87-800 Włocławek

54 4120365

54 4118575

oz@wloclawek.so.gov.pl

Regional domstol

i Wrocław

ul. Sądowa 1

50-950 Wrocław

71 3704391

71 7482964

oz@wroclaw.so.gov.pl

Regional domstol

i Zamość

ul. Wyszyńskiego 11

22-400 Zamość

84 6316927

84 6316928

84 6316993

aneta.juszczak@zamosc.so.gov.pl

prezes@zamosc.so.gov.pl

Regional domstol

i Zielona Góra

pl. Słowiański 1

65-069 Zielona Góra

68 3220221

68 4567769

oz@zielona-gora.so.gov.pl

e.branicka@zielona-gora.so.gov.pl

k.zubryk@zielona-gora.so.gov.pl

z.pejs@zielona-gora.so.gov.pl

15 Vad händer om jag bor utomlands och underhållsmottagaren bor i medlemsstaten?

15.1 Kan man vända sig direkt till en sådan myndighet eller organisation i medlemsstaten?

Enligt artikel 55 i rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet behöver ansökningar inte inges genom centralmyndigheten i den stat i vilken den sökande har hemvist. Ansökningar kan skickas direkt till behörig polsk domstol, vilket överensstämmer med de formella kraven som anges i förordningens kapitel IV och VI och i civilprocesslagen.

Uppgifter om sändande myndigheter hittar du här:

https://www.gov.pl/web/stopuprowadzeniomdzieci/lista-organow-centralnych

Utländska förmedlande myndigheter som anges i de förklaringar som finns i bilagor till förordningen ger den underhållsberättigade personen all nödvändig information, hjälper honom eller henne att fylla i de handlingar som krävs, kontrollera om ansökan är formellt korrekt och sända den till utlandet.

15.2 Hur kontaktar man den myndigheten eller organisationen och vilken form av hjälp kan bli aktuell?

Om en domstol har beviljat underhåll och ärendet omfattas av förordning (EG) nr 4/2009 kan en borgenär som är bosatt utomlands utnyttja det förfarande som anges i den förordningen och ansöka hos behörig förmedlande myndighet i landet där han eller hon har hemvist eller inge en ansökan om verkställbarhet för ett utländskt beslut till behörig domstol (se punkt 5). Ansökan om verkställbarhet inges till exekutionstjänstemannens kontor.

Om Polen och det land där borgenären har hemvist har undertecknat en konvention eller ett bilateralt avtal om erkännande och verkställighet av domar i underhållsärenden, ska assistans tillhandahållas i enlighet med det avtalet. Enligt bilaterala avtal ska ansökan i regel inges direkt till en polsk domstol eller till en sådan domstol via en domstol i det land som utfärdade domen. I det senare fallet förmedlas ansökningar genom centralmyndigheter, som i regel är justitieministeriet eller myndigheter som omfattas av New York-konventionen:

http://treaties.un.org/doc/Publication/MTDSG/Volume%20II/Chapter%20XX/XX-1.en.pdf

Uppgifter om domstolar hittar du här:

https://www.gov.pl/web/sprawiedliwosc/znajdz-wybrany-sad-powszechny

Uppgifter om exekutionstjänstemän hittar du här: http://komornik.pl/

16 Är medlemsstaten bunden av Haagprotokollet från 2007?

Ja, sedan den 18 juni 2011.

17 Om medlemsstaten inte är bundet av Haagprotokollet från 2007, vilken lag är då tillämplig på underhållskrav enligt internationella regler på privaträttens område? Vilka motsvarande internationella privaträttsliga regler gäller?

Ej tillämpligt.

18 Vilka regler gäller i fråga om möjlighet till rättslig prövning i gränsöverskridande tvister inom EU (enligt kapitel V i underhållsförordningen)?

De regler som gäller i Polen är bestämmelserna i lagen av den 17 december 2004 om rätt till rättshjälp i civilprocesser som genomförs i Europeiska unionens medlemsstater (Polens författningssamling 2005, nr 10, punkt 67, i dess ändrade lydelse) och rådets direktiv 2003/8/EG av den 27 januari 2003 om förbättring av möjligheterna till rättslig prövning i gränsöverskridande tvister genom fastställande av gemensamma minimiregler för rättshjälp i sådana tvister (EGT L 26/41, 31.1.2003, s. 90), som kompletterar bestämmelserna i civilprocesslagen och lagen om rättegångskostnader i civilmål. Den part som förväntar sig att beviljas en viss typ av hjälp (till exempel advokathjälp, översättning av handlingar eller ersättning för resekostnader) bör tydligt informera domstolen om detta med användning av ett EU-formulär: https://e-justice.europa.eu/content_legal_aid_forms-157-en.do?clang=sv.

19 Vilka åtgärder har medlemsstaten vidtagit, för att se till att de uppgifter som beskrivs i artikel 51 i underhållsförordningen kan utföras?

Den 28 april 2011 antog den polska lagstiftaren lagen om ändring av civilprocesslagen och vissa andra lagar (lagen av den 28 april 2011 om ändring av civilprocesslagen, lagen om rätt till rättshjälp i civilprocesser som genomförs i Europeiska unionens medlemsstater och om rätten till hjälp att lösa en tvist i godo innan en civilrättslig talan väcks och lagen om assistans till underhållsberättigade personer – Polens författningssamling 2011, nr 129, punkt 735), enligt vilken den polska centralmyndigheten kan beordra den myndighet som har behörighet över den underhållsskyldige att genomföra en underhållsutredning.

Om den underhållsskyldiges eller deltagande partens hemvist är okänd söker justitieministeriet i centrala och lokala register (och kan konsultera PESEL-databasen) för att fastställa vilken domstol eller exekutionstjänsteman som har behörighet eller för att besvara en ansökan om särskilda åtgärder. För närvarande planeras inga ändringar av centralmyndighetens rättsliga grund, finansiering och personal i syfte att se till att de verksamheter som anges i artikel 51 kan utföras.

 

Den här webbsidan hör till portalen Ditt Europa.

Du får gärna lämna synpunkter på innehållet

Your-Europe

Senaste uppdatering: 27/07/2021

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.