Underhåll till familjemedlemmar

Slovenien
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Vad omfattar begreppen ”underhåll” och ”underhållsskyldighet” i praktiken? Vem måste betala underhåll till vem?

Underhållsskyldighet är en familjerättslig institution som vilar på en av familjerättens grundprinciper: solidaritet och ömsesidig hjälp mellan familjemedlemmar. Underhållsbidrag betalas i regel på frivillig väg, främst genom personliga band mellan familjemedlemmar, men kan också drivas in med tvång genom domstol.

I Slovenien används uttrycket underhållsbidrag när det gäller försörjning av (f.d.) makar, barn och föräldrar. Det innebär försörjning och stöd och omfattar även försörjnings- och underhållsbidrag som domstolen fastställer i form av ett specifikt belopp. Det täcker därmed allt som en person enligt lag är skyldig att avsätta till sina barns eller makes försörjningsbehov. Termen underhållsbidrag kan också användas för barns skyldighet att försörja sina föräldrar om de inte har tillräckliga medel att försörja sig själva. Det kan också avse själva beloppet på underhållsbidraget

Föräldrar ska försörja sina barn (artikel 183 i familjelagen [Družinski zakonik]).

Myndiga barn ska, i mån av möjlighet, försörja sina föräldrar om föräldrarna inte har tillräckliga medel för att klara sig och inte heller har möjlighet att förvärva sådana medel, men endast under så lång tid som föräldrarna försörjde dem. Myndiga barn är inte skyldiga att försörja en förälder som underlåtit att uppfylla sin underhållsskyldighet gentemot barnet utan motivering (artikel 185 i familjelagen).

En make eller utomäktenskaplig partner är skyldig att försörja ett barn till den andra maken eller utomäktenskapliga partnern om barnet bor hos dem och inte kan försörjas av den andra föräldern.

Denna underhållsskyldighet upphör om äktenskapet eller den utomäktenskapliga relationen med barnets mor eller far upphör, utom om orsaken till att förhållandet upphör är att barnets mor eller far avlider. I sådana fall är den efterlevande maken eller utomäktenskapliga partnern skyldig att underhålla sin avlidna makes eller utomäktenskapliga partners barn endast om denne bodde tillsammans med barnet vid den tidpunkt då äktenskapet eller den utomäktenskapliga relationen upphörde (artikel 187 i familjelagen).

En make som inte kan försörja sig själv och som är arbetslös av skäl som ligger utanför hans eller hennes kontroll kan begära underhåll från sin make i den mån som maken har möjlighet till detta (artikel 62 i familjelagen).

En make som saknar medel till sin försörjning och som är arbetslös av skäl som ligger utanför hans eller hennes kontroll kan begära underhåll från den andra maken i samband med en äktenskapsskillnad eller genom en särskild ansökan som lämnas in senast ett år från det att äktenskapet upplöstes med rättslig verkan (artikel 100 i familjelagen).

2 Upp till vilken ålder kan ett barn få underhållsbidrag? Skiljer sig underhållsreglerna åt i fråga om barn och vuxna?

Föräldrar är skyldiga att försörja sina barn tills de blir myndiga. De ska efter sin förmåga tillhandahålla de levnadsvillkor som är nödvändiga för barnets utveckling.

Föräldrar är även skyldiga att underhålla barn som är inskrivna i sekundärskola efter det att de har blivit myndiga, förutsatt att de regelbundet deltar i undervisning och inte är anställda, och inte är registrerade som arbetslösa, dvs. fram till dess att sekundärskolan är slutförd eller att den högsta nivån av allmän utbildning eller yrkesutbildning som finns tillgänglig enligt bestämmelser om sekundärutbildning har slutförts. Underhållsskyldigheten gäller till dess att barnet har fyllt 26 år.

Föräldrar är skyldiga att underhålla barn som är inskrivna i gymnasial yrkesutbildning förutsatt att de regelbundet deltar i undervisning och inte har anställning, och inte är registrerade som arbetslösa, dvs. fram till dess att den gymnasiala yrkesutbildningen är slutförd i enlighet med bestämmelserna i tillämplig lag för gymnasial yrkesutbildning.

Föräldrar är skyldiga att underhålla barn som är inskrivna i högre utbildning förutsatt att de regelbundet deltar i undervisning och inte har anställning, och inte är registrerade som arbetslösa, dvs. fram till dess att grundexamen, magisterutbildning eller integrerat masterprogram har slutförts i enlighet med bestämmelserna i tillämplig lag för högre utbildning. Om det studieprogram som barnet följer är längre än fyra år förlängs underhållsskyldigheten med den tid som studieprogrammet överskrider dessa fyra år.

Underhållsskyldigheten gäller till dess att barnet har fyllt 26 år.

Föräldrar är skyldiga att försörja ett barn som har ingått äktenskap eller bor tillsammans med en utomäktenskaplig partner endast om barnets make eller utomäktenskapliga partner inte har möjlighet att försörja barnet.

Om föräldrar inte försörjer barnet i sitt hushåll måste de bidra till barnets försörjning med ett månatligt underhållsbidrag (artikel 183 i familjelagen).

3 Ska jag vända mig till en behörig myndighet eller domstol för att få underhåll? Hur går det till i stora drag?

Vad gäller minderåriga barn föreskrivs i familjelagen att föräldrar som inte längre lever ihop eller som planerar att separera, och föräldrar som lever tillsammans måste komma överens om vem som ska försörja deras gemensamma barn. Om föräldrarna inte själva kan enas i frågan får de hjälp av ett socialkontor (center za socialno delo) med att nå en överenskommelse. De kan även begära medling. Om föräldrarna inte kan nå en överenskommelse om underhåll till gemensamma barn fattar en domstol beslut i frågan (artikel 140 i familjelagen).

Förfaranden för att besluta om underhåll till barn inleds på förslag av en eller båda föräldrarna, av ett barns förmyndare, av ett barn som har fyllt 15 år, förutsatt att barnet kan förstå betydelsen och de rättsliga konsekvenserna av sina handlingar, eller av de sociala myndigheterna (artikel 102 i civilprocesslagen för andra mål än tvistemål [Zakon o nepravdnem postopku]). Om föräldrarna kommer överens om underhåll till barn kan de även föreslå en förlikning inför domstol. Om domstolen anser att avtalet inte tar hänsyn till barnets bästa avvisar den förslaget.

I familjelagen anges att mottagaren och parten som är skyldig att betala underhåll får ingå ett avtal om det underhåll föräldrarna ska betala till ett myndigt barn i form av en verkställbar notariehandling (artikel 192 i familjelagen). I de fall där ett rättsligt avgörande fattas föreskrivs i civilprocesslagen om andra mål än tvistemål att förfarandet för att skydda barnets intressen som anges i den lagen ska tillämpas på förfarandet om underhåll till ett myndigt barn så länge som underhållsskyldighet föreligger enligt familjelagen.

En make som inte kan försörja sig själv och som är arbetslös av skäl som ligger utanför hans eller hennes kontroll har rätt att begära underhåll från den andra maken i samband med äktenskapsskillnad eller genom att väcka en särskild talan som lämnas in inom ett år från det att äktenskapet slutligen upplösts (artikel 100 i familjelagen).

Innan talan väcks eller ansökan inlämnas om äktenskapsskillnad i samförstånd ska parterna närvara vid rådgivning vid ett socialkontor. Detta gäller inte i fall där makarna inte har föräldraansvar över några gemensamma barn, en av makarna är mentalt oförmögen, en av makarna befinner sig på okänd vistelseort eller är försvunnen, eller en av eller båda makarna bor utomlands. Om makarna vid sådan rådgivning fastställer att äktenskapet har blivit ohållbart för minst en av dem ska tjänstemannen vid socialkontoret förklara medlingsförfarandet och dess syfte för makarna. Ett socialkontor kan följa upp rådgivningen med ett medlingsförfarande om makarna ger sitt samtycke. Makarna kan även delta i en medlingsprocess som tillhandahålls av andra tillhandahållare (artiklarna 200 och 202 i familjelagen).

Makarna kan komma överens om underhåll vid äktenskapsskillnad inför notarie i form av en verkställbar notariehandling. Detta kan ske när äktenskap ingås, under äktenskapet eller vid äktenskapsskillnad En överenskommelse om underhåll av denna typ, i synnerhet överenskommelser om upphävande av rätten till underhåll, får inte äventyra barnets bästa (artikel 101 i familjelagen).

Om en begäran om underhåll inges i samband med äktenskapsskillnad eller annullering av äktenskap anses talan vara en ansökan i ett annat mål än tvistemål. I dessa fall tillämpas civilprocesslagen för andra mål än tvistemål i enlighet med artikel 217 i samma lag. I övriga fall begärs underhåll i en talan som väcks i ett tvistemål när de villkor som avses ovan är uppfyllda (artikel 100 i familjelagen).

Med avseende på innehållet i en ansökan gällande en äktenskapstvist (vilket omfattar beslut om underhåll om detta begärs i samband med äktenskapsskillnad eller annullering av äktenskap) anges det i civilprocesslagen för andra mål än tvistemål att en ansökan gällande en äktenskapstvist även måste innehålla en specifik begäran som domstolen ska fatta beslut om. Dokumentation från socialkontoret avseende närvaro vid rådgivning måste bifogas ansökan om äktenskapsskillnad om det i familjelagen föreskrivs att en sökande måste ha närvarat vid rådgivning innan förfarandet inleds (artikel 82 i civilprocesslagen för andra mål än tvistemål).

En talan som väcks i ett tvistemål måste innehålla en specifik begäran och en beskrivning av huvudärendet och relaterade krav, fakta till stöd för kärandens begäran, bevis för de fakta som anförs och andra obligatoriska upplysningar (artikel 180 i civilprocesslagen [Zakon o pravdnem postopku]). Ansökan måste vara förståelig och innehålla alla de delar som krävs för den rättsliga förhandlingen. Den måste särskilt omfatta följande: uppgifter om den domstol som hanterar ärendet, parternas namn och permanenta eller tillfälliga adress, eller etableringsort, namnen på juridiska ombud eller företrädare, om tillämpligt, information om vad tvisten gäller samt ansökans innehåll. Sökanden måste skriva under ansökan, såvida detta inte är omöjligt på grund av ansökans form. Sökandens egenhändiga namnteckning eller elektroniska signatur (som är likvärdig med en handskriven namnteckning) anses vara en underskrift i original. Om en sökande inte är skrivkunnig eller är oförmögen att underteckna ansökan ska den förses med ett fingeravtryck i stället för en underskrift. Om domstolen tvivlar på en ansökans äkthet kan den utfärda ett beslut om att ansökan måste förses med en bestyrkt underskrift. Detta beslut kan inte överklagas. Om ansökan omfattar en begäran måste parten i sin ansökan ange vilka fakta de hänvisar till och vid behov bifoga bevis (artikel 105 i civilprocesslagen).

En distriktsdomstol (okrožno sodišče) beslutar i första instans i andra mål än tvistemål avseende underhåll mellan föräldrar och barn och avseende underhåll som begärs i samband med äktenskapsskillnad eller annullering av äktenskap, samt i tvistemål avseende underhåll mellan makar vid äktenskapsskillnad eller annullering av äktenskap (artikel 10 i civilprocesslagen för andra mål än tvistemål, artikel 32 i civilprocesslagen).

Vid både tvistemål och andra mål än tvistemål betalas domstolsavgifter i enlighet med lagen om domstolsavgifter (Zakon o sodnih taksah).

Domstolsavgifter måste betalas då ansökan lämnas in. Avgifterna ska betalas inom den tidsfrist som domstolen fastställer i sitt beslut om betalning av domstolsavgifter (artikel 105a i civilprocesslagen).

4 Kan en ansökan göras för en släktings, en närståendes eller ett underårigt barns räkning?

Ansökan om underhåll ska lämnas in av barnets juridiska företrädare. Underåriga barn företräds av sina föräldrar. Om ett barn har placerats i en fosterfamilj lämnas ansökan in av barnets förmyndare.

Förfaranden för att besluta om underhåll till barn inleds på förslag av en eller båda föräldrarna, av ett barns förmyndare, av ett barn som har fyllt 15 år, förutsatt att barnet kan förstå betydelsen och de rättsliga konsekvenserna av sina handlingar, eller av de sociala myndigheterna. Domstolen får även på eget initiativ inleda förfaranden för att avgöra frågor om underhåll till barn (artikel 102 i civilprocesslagen för andra mål än tvistemål).

Domstolen ska tillåta barn som har fyllt 15 år och som är förmögna att förstå innebörden och de rättsliga konsekvenserna av sina handlingar att på egen hand agera som deltagare i förfarandet. Barnets juridiska företrädare får endast föra barnets talan vid förfarandet till dess att barnet anger att han eller hon kommer att föra sin egen talan. Barn under 15 år eller barn som domstolen anser är oförmögna att förstå innebörden och de rättsliga konsekvenserna av sina handlingar företräds av en juridisk företrädare. Om barnets intresse och hans eller hennes juridiska företrädares intresse inte sammanfaller utser domstolen en särskild (kollisions-)förmyndare (kolizijski skrbnik) (artikel 45 i civilprocesslagen för andra mål än tvistemål).

5 Om jag tänker ta ärendet till domstol, hur vet jag vilken domstol som är behörig?

En distriktsdomstol beslutar i första instans i andra mål än tvistemål avseende underhåll mellan föräldrar och barn och avseende underhåll som begärs i samband med äktenskapsskillnad eller annullering av äktenskap, samt i tvistemål avseende underhåll mellan makar vid äktenskapsskillnad eller annullering av äktenskap (artikel 10 i civilprocesslagen för andra mål än tvistemål, artikel 32 i civilprocesslagen).

Allmän territoriell behörighet i andra mål än tvistemål: Domstolen inom vars domkrets personen som ansökan riktas mot har sin stadigvarande bosättning eller verksamhetsort har allmän territoriell behörighet. Om en domstol inleder ett förfarande på eget initiativ har domstolen inom vars domkrets personen som förfarandet avser har sin stadigvarande bosättning allmän territoriell behörighet. Om deltagaren inte har stadigvarande bosättning i Slovenien fastställs allmän territoriell behörighet utifrån deltagarens tillfälliga bosättning. Om deltagare utöver sin stadigvarande bosättning även har en tillfällig bosättning på annan ort, och det på grund av rådande omständigheter kan antas att de kommer att bo där under lång tid, har domstolen inom vars domkrets deltagaren tillfälligt är bosatt också allmän territoriell behörighet (artikel 11 i civilprocesslagen för andra mål än tvistemål).

Särskild territoriell behörighet i andra mål än tvistemål: I förfaranden om reglering av förhållanden mellan föräldrar och barn (inbegripet beslut om underhåll) har även domstolen inom vars domkrets barnet har sin stadigvarande bosättning territoriell behörighet. Om barnet utöver sin stadigvarande bosättning även har en tillfällig bosättning på annan ort, och det på grund av rådande omständigheter kan antas att barnet kommer att bo där under lång tid, har domstolen inom vars domkrets barnet tillfälligt är bosatt också behörighet. Vid ett gränsöverskridande förfarande om lagstadgat underhåll har en slovensk domstol behörighet om sökanden är ett barn med stadigvarande bosättning i Slovenien. I så fall är det den domstol inom vars domkrets sökanden har sin stadigvarande bosättning som har territoriell behörighet (artikel 13 i civilprocesslagen för andra mål än tvistemål).

Allmän territoriell behörighet i tvistemål: Domstolen inom vars domkrets svaranden är stadigvarande bosatt har allmän territoriell behörighet. Om en domstol i Slovenien är behörig på grund av att svaranden är tillfälligt bosatt i Slovenien, har i regel domstolen inom vars domkrets svaranden tillfälligt är bosatt allmän territoriell behörighet. Om svaranden utöver sin stadigvarande bosättning även har en tillfällig bosättning på annan ort, och det på grund av rådande omständigheter kan antas att de kommer att bo där under lång tid, har domstolen inom vars domkrets svaranden tillfälligt är bosatt också allmän territoriell behörighet (artikel 47 i civilprocesslagen).

Särskild territoriell behörighet i tvistemål: Domstolen inom vars domkrets svaranden är stadigvarande bosatt har allmän territoriell behörighet. Om en slovensk domstol är behörig i en tvist om lagstadgat underhåll på grund av att svaranden har egendom i Slovenien som skulle kunna användas för att betala underhåll, har domstolen inom vars domkrets egendomen finns territoriell behörighet (artikel 50 i civilprocesslagen).

6 Måste jag gå via en mellanhand för att inleda en domstolsprocess (t.ex. en advokat, ett särskilt organ eller en central eller lokal myndighet)? Om inte, hur går man tillväga?

Parterna kan väcka talan på egen hand eller via ett ombud. Vid ett förfarande inför en distriktsdomstol måste ombudet vara en advokat eller annan person som har genomgått det statliga advokatsamfundets prov (artiklarna 86 och 87 i civilprocesslagen).

7 Måste jag betala avgifter för att inleda en process? Om ja, hur mycket? Om mina ekonomiska tillgångar är otillräckliga, kan jag då få rättshjälp för att täcka rättegångskostnaderna?

Ja, domstolsavgifter måste betalas då ansökan lämnas in eller talan väcks (artikel 39 i civilprocesslagen för andra mål än tvistemål, artikel 105a i civilprocesslagen).

I tvister som gäller rätten till lagstadgat underhåll eller en begäran om separata underhållsbelopp fastställs den domstolsavgift som ska betalas utifrån tvisteföremålets värde och beräknas genom att tre månaders bidrag läggs ihop, förutom om underhåll begärs för en kortare tidsperiod (artikel 23 i lagen om domstolsavgifter).

Om underhåll söks som en del av vårdnadsförfaranden ska en fast domstolsavgift på 45 euro dock betalas (rubrik 1212 i avgiftstabellen i lagen om domstolsavgifter).

Ja, rättshjälp kan erhållas för att täcka kostnaderna för rättegången. Distriktsdomstolens ordförande beslutar om rättshjälp ska beviljas (artikel 2 i lagen om rättshjälp [Zakon o brezplačni pravni pomoči]).

En separat ansökan ska göras om dispens, uppskov eller avbetalning av domstolsuppgifter. Ansökan lämnas till den domstol som har ansvar för huvudförfarandet (artikel 12 i lagen om domstolsavgifter).

8 Vilken typ av underhåll kan domstolen bevilja? Om underhållsbidrag beviljas, hur fastställs det? Kan domstolens beslut ändras för att ta hänsyn till ändrade levnadskostnader eller familjeförhållanden? Hur görs det i så fall (t.ex. genom automatisk indexering)?

Underhåll fastställs med hänsyn till mottagarens behov och den underhållsskyldiges materiella och finansiella kapacitet. Vid beräkning av underhåll till barn måste domstolen ta hänsyn till barnets bästa och fastställa ett belopp som är tillräckligt för att garantera en god fysisk och psykisk utveckling för barnet. Underhållet måste täcka barnets levnadsomkostnader, särskilt boende, mat, kläder, skor, omsorg och säkerhet, utbildning, skolgång, fritidsaktiviteter, underhållning och andra speciella behov (artiklarna 189 och 190 i familjelagen).

Underhåll fastställs som ett månadsbelopp som betalas i förskott och kan begäras från den dag då talan om underhållsbidrag väcks eller ansökan lämnas in (artikel 196 i familjelagen).

Domstolarna kan på begäran av eller på förslag från mottagaren eller den underhållsskyldige höja, minska eller upphäva ett underhållskrav som fastställts utifrån ett verkställighetsinstrument, om de behov hos mottagaren eller den kapacitet hos den underhållsskyldige som låg till grund för beslutet ändras. Om föräldrarna kommer överens om att höja eller minska ett underhåll till barn som fastställts utifrån ett verkställighetsinstrument kan de begära förlikning inför domstol. Om domstolen anser att avtalet inte tar hänsyn till barnets bästa avvisar den förslaget. Mottagaren och den underhållsskyldige kan komma överens om att höja, minska eller upphäva underhåll som betalas av föräldrar till ett myndigt barn, eller av ett myndigt barn till föräldrar i form av en verkställbar notariehandling (artikel 197 i familjelagen).

Det underhåll som fastställs enligt verkställighetsinstrumentet justeras en gång om året i enlighet med Sloveniens konsumentprisindex. Justeringen görs i januari, med användning av den kumulativa ökningen av konsumentpriserna från den månad då underhållet senast fastställdes eller justerades. Justeringsfaktorn för underhåll offentliggörs i Sloveniens officiella kungörelseorgan (Uradni list Republike Slovenije) av ministeriet med ansvar för familjefrågor. Socialkontoret informerar skriftligen mottagaren och den underhållsskyldige om varje justering och det nya underhållsbeloppet. Tillsammans med domstolsuppgörelsen, det lagakraftvunna domstolsbeslutet eller den verkställbara notariehandlingen utgör detta meddelande från socialkontoret en exekutionstitel.

Om mottagaren har fyllt 18 år och inte deltar i regelbunden undervisning det år som underhållet justeras behöver socialkontoret inte skriftligen meddela mottagaren och den underhållsskyldige om justeringen. När mottagare fyller 18 år måste de lämna in ett inskrivningsintyg till socialkontoret inom 30 dagar från det att de får elev- eller studentstatus, eller informera kontoret om var de deltar i regelbunden undervisning. Om bidragsmottagaren underlåter att agera enligt föregående mening kommer socialkontoret inte att justera underhållet det året. När barnet blir myndigt kan den underhållsskyldige kontrollera med socialkontoret om barnet har elev- eller studentstatus. Om bidragsmottagaren inte har elev- eller studentstatus är den underhållsskyldiga parten inte skyldig att betala underhåll, även om meddelande om justering av underhåll utfärdades innan elev- eller studentstatusen gick förlorad (artikel 198 i familjelagen).

9 Hur och till vem betalas underhållet ut?

Underhåll till barn sätts vanligtvis in på ett bankkonto som tillhör barnets juridiska företrädare. Underhåll till vuxna sätts in på deras bankkonto. Hur och till vem underhåll betalas beslutas av domstolen.

10 Om den underhållsskyldige inte betalar frivilligt, vilka åtgärder kan vidtas för att tvinga honom eller henne att betala?

Om den underhållsskyldige inte betalar frivilligt i enlighet med exekutionstiteln (dom, domstolsbeslut, verkställbar notariehandling tillsammans med ett meddelande om justering av underhåll), kan mottagaren begära verkställighet i domstol i enlighet med lagen om verkställighet och säkerhetsåtgärder i fråga om fordringar (Zakon o izvršbi in zavarovanju) för att se till att skyldigheterna efterlevs.

11 Vilka eventuella begränsningar i fråga om verkställighet finns, särskilt regler till skydd för den underhållsskyldige och preskriptionsfrister?

Denna information är tillgänglig via e-juridikportalen: Förfarande för verkställande av en dom.

12 Finns det något organ eller någon myndighet som kan hjälpa mig att driva in underhållet?

I förfaranden för att erhålla/komma överens om underhåll finns inledande information om underhåll att tillgå vid alla socialkontor.

Distriktsdomstolen är behörig att fastställa underhåll. Parter i förfarandet kan ansöka om rättshjälp i form av ett juridiskt ombud och undantag från skyldigheten att betala rättegångskostnaderna.

Om gäldenären underlåter att betala underhåll kan det underåriga barnets juridiska företrädare eller en vuxen underhållsmottagare själva ansöka om indrivning av underhållet hos behörig lokal domstol (okrajno sodišče). Hjälp med att fylla i ansökan om indrivning av underhållet kan erhållas hos socialkontor, lokala domstolar, advokater samt fonden för offentliga stipendier, utveckling, funktionsnedsättning och underhåll (Javni štipendijski, razvojni, invalidski in preživninski sklad Republike Slovenije).

Sloveniens högsta domstol (Vrhovno sodišče) har offentliggjort reviderade formulär för indrivning av underhåll tillsammans med anvisningar om hur de ska fyllas i. Detta återfinns i tidningen Sodnikov informator. Formulären hjälper användare att ansöka om indrivning av underhåll och finns tillgängliga på webbplatsen för ministeriet för arbetsmarknadsfrågor, familjefrågor, sociala frågor och lika möjligheter (Ministrstvo za delo, družino, socialne zadeve in enake možnosti):

https://www.gov.si/teme/zaupanje-otroka-v-varstvo-in-vzgojo-dolocitev-stikov-in-prezivnine/

13 Kan organet eller myndigheten träda i den underhållsskyldiges ställe för att betala hela eller en del av underhållet?

Om gäldenären underlåter att betala underhåll kan det underåriga barnets juridiska företrädare begära att underhållet ska betalas ut av Sloveniens fond för offentliga stipendier, utveckling, funktionsnedsättning och underhåll, men endast med stöd av ett lagakraftvunnet och verkställbart domstolsavgörande eller en uppgörelse som fastställer underhållsbeloppet. Förutsättningen för detta är att den juridiska företrädaren antingen själv utan framgång har försökt att driva in underhållsbidraget eller har framställt ett underhållskrav i utlandet.

Barn under 18 år har rätt till underhållskompensation om de

  • är slovenska medborgare och har sin stadigvarande hemvist i Slovenien,
  • är utländska medborgare och har sin stadigvarande hemvist i Slovenien, om detta fastställts genom ett internationellt avtal eller ömsesidighetsvillkor.

14 Vad händer om jag bor i en medlemsstat och den underhållsskyldige bor i ett annat EU-land?

14.1 Kan man få hjälp av en myndighet eller organisation i medlemsstaten?

Ja. Hjälp med att driva in underhållsbidrag tillhandahålls av fonden för offentliga stipendier, utveckling, funktionsnedsättning och underhåll, som utsetts till centralmyndighet i enlighet med rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet. Fonden har också utsetts till centralmyndighet enligt Haagkonventionen om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar och till sändande och mottagande organ enligt FN:s konvention om indrivning av underhållsbidrag i utlandet.

14.2 Hur kontaktar man den myndigheten eller organisationen?

Kontaktuppgifter:

Javni štipendijski, razvojni, invalidski in preživninski sklad Republike Slovenije (fonden för offentliga stipendier, utveckling, funktionsnedsättning och underhåll)

Dunajska cesta 20

SI-1000 Ljubljana

Tfn +386 1 4720 990

Fax +386 1 4345 899

E-post: jpsklad@jps-rs.si

Webbplats: http://www.jpi-sklad.si/

15 Vad händer om jag bor utomlands och underhållsmottagaren bor i medlemsstaten?

15.1 Kan man vända sig direkt till en sådan myndighet eller organisation i medlemsstaten?

Nej. Enligt artikel 55 i förordning (EG) nr 4/2009 ska en ansökan om verkställighet av en dom om underhåll göras genom centralmyndigheten i den medlemsstat där sökanden är bosatt, som sedan vidarebefordrar ansökan till centralmyndigheten i Slovenien, dvs. fonden för offentliga stipendier, utveckling, funktionsnedsättning och underhåll.

15.2 Hur kontaktar man den myndigheten eller organisationen och vilken form av hjälp kan bli aktuell?

Förordningen ger inte möjlighet till direkta kontakter mellan en sökande i utlandet och Sloveniens fond för offentliga stipendier, utveckling, funktionsnedsättning och underhåll i dess egenskap av centralmyndighet.

Centralmyndigheten i den medlemsstat där sökanden är bosatt sköter denna kommunikation. Centralmyndigheten i den medlemsstat där sökanden är bosatt ger sökanden all hjälp som han eller hon behöver för att kunna lämna in en korrekt ifylld ansökan om indrivning av underhåll i Slovenien, och översänder ansökan, tillsammans med bilagor, till fonden för offentliga stipendier, utveckling, funktionsnedsättning och underhåll. Denna granskar ansökan, begär eventuellt kompletterande upplysningar eller rättelser, och företräder sökanden vid verkställighetsärenden i domstol och andra organ i Slovenien.

16 Är medlemsstaten bunden av Haagprotokollet från 2007?

Ja.

17 Om medlemsstaten inte är bundet av Haagprotokollet från 2007, vilken lag är då tillämplig på underhållskrav enligt internationella regler på privaträttens område? Vilka motsvarande internationella privaträttsliga regler gäller?

----

18 Vilka regler gäller i fråga om möjlighet till rättslig prövning i gränsöverskridande tvister inom EU (enligt kapitel V i underhållsförordningen)?

Rättshjälp kan erhållas för att täcka kostnaderna för rättegången. Distriktsdomstolens ordförande beslutar om rättshjälp ska beviljas (artikel 2 i lagen om rättshjälp).

Rättshjälp kan beviljas för juridisk rådgivning, juridiskt ombud och andra juridiska tjänster enligt lag, för alla former av juridiskt skydd inför alla allmänna domstolar och specialdomstolar i Slovenien, inför Sloveniens författningsdomstol (Ustavno sodišče) och inför alla organ, institutioner och personer i Slovenien som har behörighet när det gäller tvistlösning utanför domstol. Rättshjälp kan även innebära att man inte behöver betala rättegångskostnaderna (artikel 7 i lagen om rättshjälp).

Enligt rättshjälpslagen kan rättshjälp beviljas: 1) slovenska medborgare, 2) utländska medborgare som har permanent eller tillfälligt uppehållstillstånd i Slovenien och statslösa personer som är lagligt bosatta i Slovenien, 3) andra utländska medborgare på grundval av ömsesidiga villkor eller på villkor och i ärenden som definierats i internationella fördrag som Slovenien är bundet av, 4) icke-statliga organisationer och ideella föreningar som bedriver verksamhet av allmänt intresse, och som är registrerade i respektive register i enlighet med tillämplig lagstiftning, vid tvister i samband med genomförandet av de verksamheter av allmänt intresse eller det syfte som de inrättades för, 5) andra personer som i lagen eller ett internationellt fördrag som Slovenien är bundet av ges rätt till rättshjälp (artikel 10 i lagen om rättshjälp).

Personer som har rätt till rättshjälp kan begära detta när som helst under förhandlingarna. När beslut fattas om rättshjälp fastställs sökandens ekonomiska status, samt andra förhållanden som anges i denna lag (artikel 11 i lagen om rättshjälp).

Enligt artikel 46 i förordningen gäller dispens i alla fall där mottagarens krav härrör från artikel 56 i förordningen och rör underhåll till följd av relationer mellan föräldrar och barn och betalas till barn under 21 års ålder.

19 Vilka åtgärder har medlemsstaten vidtagit, för att se till att de uppgifter som beskrivs i artikel 51 i underhållsförordningen kan utföras?

Inga åtgärder har vidtagits för att genomföra artikel 51 i rådets förordning (EG) nr 4/2009.

 

Den här webbsidan hör till portalen Ditt Europa.

Du får gärna lämna synpunkter på innehållet

Your-Europe

Senaste uppdatering: 29/07/2021

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.