- 1 Vilka sakrätter kan uppkomma med anledning av arv, enligt denna medlemsstats lagstiftning?
- 2 Antecknas dessa sakrätter i register över rätter i fast och lös egendom och, om ja, är registreringen obligatorisk? I vilka register antecknas de och hur ser registreringskraven och registreringsförfarandet ut?
- 3 Vilka verkningar får registrering av sakrätter?
- 4 Finns särskilda regler och förfaranden så att en persons sakrätt, enligt den lag som är tillämplig på arvet, anpassas till lagstiftningen i den medlemsstat där den åberopas, i det fall denna typ av sakrätt är okänd där?
1 Vilka sakrätter kan uppkomma med anledning av arv, enligt denna medlemsstats lagstiftning?
I estnisk lagstiftning tillämpas i princip allmän arvsrätt, enligt vilken den avlidna personens egendom (kvarlåtenskap), det vill säga den avlidnes rättigheter och skyldigheter, överförs till en annan person (arvinge). Om flera arvingar finns, tillhör kvarlåtenskapen dem gemensamt i enlighet med § 147 i arvslagen. Inga nya rättigheter uppstår till följd av arv. Testamentariska förordnanden (legat och instruktioner om fördelning) omfattas endast av obligationsrätten.
I vissa fall har den efterlevande maken rätt att kräva att servitut ska föras in i en egendom som var makarnas hem (§ 16.3 i arvslagen), under förutsättning att denna rätt omfattas av obligationsrätten och inte är sakrättsligt skyddad.
En arvinges rätt att utnyttja rättigheter som rör fast egendom kan vara begränsad om han eller hon är tillfällig arvinge, och en efterarvinge har utsetts (§ 48 i arvslagen). I detta fall noteras i fastighetsregistret att arvingen är tillfällig arvinge (§ 491 i lagen om fastighetsregister).
2 Antecknas dessa sakrätter i register över rätter i fast och lös egendom och, om ja, är registreringen obligatorisk? I vilka register antecknas de och hur ser registreringskraven och registreringsförfarandet ut?
Fast egendom och rättigheter kopplade till den noteras i fastighetsregistret. Alla rättigheter till fast egendom överlåts till arvingen via fastighetsregistret. Om uppgifterna i fastighetsregistret inte stämmer sedan en sakrätt har överförts utanför det korrigeras posten på grundval av den nya sakrättsägarens registreringsansökan. En handling som styrker överlåtelsen av sakrätten (arvsintyg) måste bifogas registreringsansökan (§ 651.1 i lagen om fastighetsregister). För att fastställa huruvida den avlidne var ensam ägare till sakrätten eller huruvida sakrätten är gemensam egendom måste i vissa fall utöver arvsintyget även ett ägarintyg bifogas registreringsansökan. En registreringsansökan måste upprättas inför en notarie eller undertecknas digitalt (§ 34.21 i lagen om fastighetsregistret).
Fastighetsregisteravdelningen kan kräva att ägaren av en sakrätt eller testamentsexekutorn vid äventyr av vite inger en registreringsansökan och de handlingar som behövs för att korrigera och införa en post i fastighetsregistret (§ 651.5 i lagen om fastighetsregistret).
All annan egendom som är föremål för registrering överlåts till arvingen oberoende av registreringen i registret. I regel är en arvinge skyldig att tillhandahålla det berörda registret alla nödvändiga uppgifter och handlingar om arvet av en tillgång eller rättighet. Vid arv av ägarandelar eller medlemskap i en bostadsrättsförening måste emellertid en notarie, efter attesteringen av arvsintyget, meddela arvet av ägarandelarna eller medlemskapet till handelsregistret.
3 Vilka verkningar får registrering av sakrätter?
Alla sakrätter överlåts enligt lag till arvingarna oberoende av registreringen av dem. Grundregeln är att uppgifter i registret blir ogiltiga när ett arvsförfarande inleds, och arvingen är i regel skyldig att se till att uppgifterna ändras.
4 Finns särskilda regler och förfaranden så att en persons sakrätt, enligt den lag som är tillämplig på arvet, anpassas till lagstiftningen i den medlemsstat där den åberopas, i det fall denna typ av sakrätt är okänd där?
Enligt § 6291 i civilprocesslagen får en domstol inleda ett förfarande för att anpassa en utländsk sakrätt på grundval av en ansökan från den person som innehar denna rätt. Vid behov hör domstolen den sökande. I sitt avgörande om anpassning av en sakrätt anger domstolen huruvida estnisk rätt innehåller en sakrätt som motsvarar den utländska sakrätt som ska anpassas. Om motsvarande sakrätt finns, anger domstolen detta i sitt avgörande. Om sökanden måste kontakta en registrator utanför domstolen eller en annan person eller institution för att ett avgörande om anpassning av en sakrätt ska kunna göras måste detta anges i avgörandet. Sökanden kan överklaga avgörandet.
Enligt § 475.1.101 i civilprocesslagen handläggs anpassning av sakrätter enligt artikel 31 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 650/2012 med hjälp av ett ansökningsförfarande.
De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.