- 1 Finns det särskilda regler enligt denna medlemsstats lagstiftning som, med hänsyn till ekonomiska, familjemässiga eller sociala förhållanden, begränsar eller påverkar arvskiftet med avseende på fast egendom, vissa företag eller andra särskilda kategorier av tillgångar som är belägna i denna medlemsstat?
- 2 Tillämpas dessa särskilda regler enligt denna medlemsstats lagstiftning på arvsskiften som rör ovan nämnda tillgångar oavsett vilken lag som är tillämplig på arvet?
- 3 Finns det särskilda förfaranden enligt denna medlemsstats lagstiftning som säkrar efterlevnaden av ovan nämnda särskilda regler?
Hitta information per region
- Belgienbe
- Bulgarienbg
- Tjeckiencz
- Danmarkdk
- Tysklandde
- Estlandee
- Irlandie
- Greklandel
- Spanienes
- Frankrikefr
- Kroatienhr
- Italienit
- Cyperncy
- Lettlandlv
- Litauenlt
- Luxemburglu
- Ungernhu
- Maltamt
- Nederländernanl
- Österrikeat
- Polenpl
- Portugalpt
- Rumänienro
- Sloveniensi
- Slovakiensk
- Finlandfi
- Sverigese
- Förenade kungariketuk
1 Finns det särskilda regler enligt denna medlemsstats lagstiftning som, med hänsyn till ekonomiska, familjemässiga eller sociala förhållanden, begränsar eller påverkar arvskiftet med avseende på fast egendom, vissa företag eller andra särskilda kategorier av tillgångar som är belägna i denna medlemsstat?
I lagen om privatisering av statlig egendom (Zakon o denacionalizaciji) fastställs särskilda regler om arv av privatiserade tillgångar.
Dessa regler tillämpas i händelse av en boutredning där de tillgångar som omfattas av privatisering inte diskuterades, och inget beslut ännu har fattats. I en sådan situation får domstolen, på begäran av den ”rättsliga efterträdaren”, genomföra en särskild, ny boutredning beträffande de privatiserade tillgångarna. Beslutet om privatisering utfärdas i den persons namn som ägde tillgångarna vid tidpunkten för nationaliseringen.
Det finns inga särskilda regler om arv av ett företags tillgångar. Reglerna rör överföring av tillgångar som en avliden enskild näringsidkare har använt för att bedriva näringsverksamhet eller överföring av ägarintresset/aktieinnehavet i ett handels- eller aktiebolag till en eller flera rättsliga efterträdare. Arvslagen (Zakon o dedovanju) innehåller ingen särskild bestämmelse för detta. När testatorn avlider bildar de direkt arvingarna enligt arvslagen en grupp av dödsbodelägare fram till arvskiftet. Detta innebär att företaget även drivs gemensamt av arvingarna. Om kvarlåtenskapen utgörs av ett företag kan flera olika situationer uppstå. Om det i testamentet anges vem ska som ärva företaget, men den personen inte vill fortsätta att driva företaget, måste samtliga arvingar enas om en annan lösning. Om testatorn skrev ett testamente utan att specificera vem som ska ärva företaget, eller inte har skrivit något testamente, måste arvingarna komma överens om hur företaget ska drivas vidare. De kan bestämma sig för att ingen av dem kommer att fortsätta verksamheten som enskild näringsidkare. I så fall upphör företagets verksamhet eller säljs företaget. Alternativt kan de välja att låta en av arvingarna fortsätta verksamheten som enskild näringsidkare, eller låta samtliga arvingar gemensamt fortsätta verksamheten. I det sistnämnda fallet omvandlar de företaget till en annan bolagsform.
Ett handelsbolag upphör att existera när en av delägarna avlider, om inte annat föreskrivs i bolagsavtalet. Den avlidnes ägarintresse i ett aktiebolag kan ärvas. Om det finns flera arvingar räknas ägarintresset som dödsbodelägarnas gemensamma egendom. De måste förvalta sitt arv gemensamt till dess att deras respektive arvslott har fastställts. Vid ett arvskifte kan två situationer uppstå. Antingen ärvs ägarintresset gemensamt av dödsbodelägarna, som kommer överens som att ha lika eller olika stora delar av ägarintresset, eller så delas ägarintresset upp genom avtal, om inte annat föreskrivs i stiftelseurkunden. Om ägarintresset delas upp bildas nya ägarintressen från det tidigare ägarintresset.
Andelar i ett aktiebolag kan ärvas. Om det finns flera arvingar ärver dessa gemensamt ägarintresset. De förvaltar och förfogar sinsemellan över ägarintresset/aktierna.
Det finns särskilda regler som reglerar arv av jordbruksföretag. Dessa fastställs i lagen om arv av jordbruksföretag (Zakon o dedovanju kmetijskih gospodarstev).
Huvudprincipen i dessa regler är att man ska förhindra att gårdar styckas upp vid ett arvskifte. Övriga bestämmelser i lagen utgår från den principen. I regel kan endast en arvinge ärva äganderätten till gården, men han eller hon måste i så fall uppfylla ytterligare krav. Om testatorn var ensam ägare till en skyddad gård ärvs gården av den arvinge som har för avsikt att driva gården vidare och som samtliga arvingar har enats om ska göra detta. Om arvingarna inte kan enas har den arvinge som har visat att han eller hon har för avsikt att driva gården vidare, t.ex. genom att ha slutfört eller genomgå en agronomutbildning, företräde framför alla andra arvingar. Enligt samma villkor har den avlidnes make företräde framför testatorns avkomma. Om den skyddade gården ägdes gemensamt av testatorn och den efterlevande maken eller om gården var en av makarnas enskilda egendom eller om makarna gemensamt ägde gårdens materiella tillgångar, ärver testatorns efterlevande make gården. Om den skyddade gården ägdes av en av föräldrarna och hans eller hennes avkomma, eller av adoptanten och hans eller hennes adopterade barn, ärver avkomman eller det adopterade barnet gården. De lagstadgade ägarintressena för de personer som inte ärvde gården betraktas som deras laglotter. Arvingen till en skyddad gård måste dessutom kunna överta gården under villkor som inte medför att en alltför stor börda läggs på honom eller henne.
2 Tillämpas dessa särskilda regler enligt denna medlemsstats lagstiftning på arvsskiften som rör ovan nämnda tillgångar oavsett vilken lag som är tillämplig på arvet?
Vid arv av en skyddad gård innehåller lagstiftningen i det land där särskilda kategorier av tillgångar är belägna särskilda regler om restriktioner beträffande arvet av sådana tillgångar. Om en skyddad gård i Slovenien ingår i kvarlåtenskapen gäller därför nationell, slovensk lagstiftning, oavsett vilken lag som är tillämplig på arvskiftet (lagen om arv av jordbruksföretag).
3 Finns det särskilda förfaranden enligt denna medlemsstats lagstiftning som säkrar efterlevnaden av ovan nämnda särskilda regler?
Lagen om arv av jordbruksföretag innehåller bestämmelser som inte finns i arvslagen eller som skiljer sig från dessa bestämmelser. Om det inte finns någon specifik bestämmelse i lagen om arv av jordbruksföretag som rör frågor om arv av skyddade gårdar gäller de allmänna arvsreglerna, dvs. bestämmelserna i arvslagen.
De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.