- Hur gör jag för att kräva skadestånd eller andra former av ersättning/gottgörelse från gärningspersonen i en rättegång (brottmålsprocessen), och vem ska jag rikta skadeståndskravet till?
- I vilket skede i brottmålsprocessen bör jag lägga fram mitt skadeståndskrav?
- Vad kan jag kräva skadestånd för, och hur bör jag lägga fram skadeståndskravet (ange en totalsumma och/eller specificera de olika förlusterna, förlorad vinst och ränta)?
- Finns det en särskild blankett för skadeståndskrav?
- Vilken bevisning måste jag lägga fram för att styrka mitt skadeståndskrav?
- Finns det domstolsavgifter eller andra kostnader som är kopplade till mitt skadeståndskrav?
- Kan jag få rättshjälp före och/eller under förfarandet? Kan jag få det även om jag inte är bosatt i det land där förfarandet äger rum?
- När kan brottmålsdomstolen avvisa eller vägra att pröva mitt skadeståndskrav mot gärningspersonen?
- Kan jag överklaga ett sådant beslut eller söka andra former av ersättning/gottgörelse?
- Om domstolen tilldömer mig skadestånd, hur ser jag till att domen mot gärningspersonen verkställs och vilken hjälp kan jag få för att se till att så sker?
Hur gör jag för att kräva skadestånd eller andra former av ersättning/gottgörelse från gärningspersonen i en rättegång (brottmålsprocessen), och vem ska jag rikta skadeståndskravet till?
Under förundersökningsskedet bör du meddela att du vill biträda åtalet som civilrättslig part (politikós enágon). Du kan göra detta i samband med att du anmäler brottet till lämplig åklagar- eller polismyndighet. I så fall bör detta anges i själva anmälan. Du kan även avge en sådan förklaring under brottsutredningen. I så fall meddelar du polisen, den allmänna åklagaren eller de utredande myndigheterna detta i en separat handling (dikógrafo). Du kan till och med avge en förklaring direkt till domstolen, så länge denna ännu inte har inlett bevisprövningen (artiklarna 63, 82 och 83 i straffprocesslagen).
I vilket skede i brottmålsprocessen bör jag lägga fram mitt skadeståndskrav?
A) I förundersökningsskedet, se ovan (artikel 83 i straffprocesslagen).
B) I domstol, genom en enkel muntlig förklaring innan bevisprövningen inleds. I så fall behövs inget skriftligt förfarande före rättegången. Detta gäller om du begär ersättning för sveda och värk och ideell skada till följd av det brott som du har utsatts för. Om du begär ersättning för materiell skada (artiklarna 66, 67 och 83 i straffprocesslagen) kan du även delge den tilltalade kravet senast fem dagar före förhandlingen.
Vad kan jag kräva skadestånd för, och hur bör jag lägga fram skadeståndskravet (ange en totalsumma och/eller specificera de olika förlusterna, förlorad vinst och ränta)?
I regel måste förklaringen om att man vill biträda åtalet som civilrättslig part innehålla en sammanfattning av ärendet, varför man anser att man har rätt att biträda åtalet samt ett förordnande om målsägandebiträde på den plats där domstolen är belägen, om man inte har sin stadigvarande hemvist där.
Om förklaringen om att du vill biträda åtalet som civilrättslig part rör ersättning för sveda och värk och ideell skada behövs inget skriftligt förfarande. I sådana fall ansöker den civilrättsliga parten vanligtvis om en symbolisk summa och inte hela skadeståndsbeloppet. Om domstolen finner den tilltalade skyldig förelägger domstolen honom eller henne att betala denna symboliska summa i ersättning till dig. För att få ut resten av beloppet måste du väcka en separat civilrättslig talan vid en tvistemålsdomstol. Om ditt skadeståndskrav rör återställande av materiell skada som du åsamkats på grund av brottet måste den tilltalade delges senast fem dagar före rättegången, och kravet vara uppdelat i enskilda poster.
Finns det en särskild blankett för skadeståndskrav?
Det finns inte någon särskild blankett. Din förklaring måste innehålla samtliga ovannämnda uppgifter. Som redan påpekats är det endast nödvändigt att tillämpa ett särskilt förfarande före rättegången om brottmålsdomstolen ombetts att återställa materiell skada. I sådana fall måste den tilltalade delges detta fem dagar före förhandlingen.
Vilken bevisning måste jag lägga fram för att styrka mitt skadeståndskrav?
Innan målet prövas måste du lägga fram alla handlingar du har för att styrka ditt skadeståndskrav, dvs. läkarintyg, utsagor, vittnesmål och annan bevisning.
Finns det domstolsavgifter eller andra kostnader som är kopplade till mitt skadeståndskrav?
Du måste betala en avgift för enskilt anspråk på 40 euro (artikel 63 i straffprocesslagen, i gällande lydelse).
Kan jag få rättshjälp före och/eller under förfarandet? Kan jag få det även om jag inte är bosatt i det land där förfarandet äger rum?
Enligt lagen (artikel 41 ff. i lag nr 4689/2020) kan rättshjälp ges till låginkomsttagare som är medborgare i en EU-medlemsstat, tredjelandsmedborgare och statslösa personer som är lagligen bosatta i eller stadigvarande vistas i EU. Till låginkomsttagare i mål och ärenden av civil och kommersiell natur räknas personer vars familjeårsinkomst inte överstiger två tredjedelar av den årliga personliga minimiinkomst som anges i gällande lagstiftning. Vid en inhemsk tvist tas inte hänsyn till motpartens inkomst. Offer för brott som avses i artikel 41.3 i lag 4689/2020 har också rätt till rättshjälp i samband med skadeståndskrav som framställs i ett brottmål eller tvistemål.
När kan brottmålsdomstolen avvisa eller vägra att pröva mitt skadeståndskrav mot gärningspersonen?
Om brottmålsdomstolen, oavsett skäl, beslutar att åtalet ska läggas ned eller avvisas, kan den inte pröva en talan om enskilt anspråk. Domstolen avvisar även en talan om enskilt anspråk om talan inte har väckts på det sätt som beskrivs ovan, talan saknar rättslig grund eller om kravet i sak är ogrundat, till exempel om du inte har lidit skada som en direkt följd av brottet eller om du inte har ett rättsligt intresse i saken.
Kan jag överklaga ett sådant beslut eller söka andra former av ersättning/gottgörelse?
Du kan inge ett ordinärt överklagande (éfesi) av en frikännande dom från distriktsbrottmålsdomstolen, förstainstansdomstolen med en eller tre domare eller appellationsdomstolen för mindre allvarliga brott (plimmélima) om du förpliktats att betala ersättning och rättegångskostnader, men endast avseende detta (artikel 486.1b i straffprocesslagen). Du kan även inge ett ordinärt överklagande av en fällande dom om och i den utsträckning ditt skadeståndskrav avvisas med motiveringen att det saknar rättslig grund eller om du beviljas ekonomisk eller materiell ersättning, under förutsättning att det efterfrågade beloppet överstiger 100 euro om överklagandet riktas mot en dom från en distriktsbrottmålsdomstol, 250 euro om överklagandet riktas mot en dom från en förstainstansdomstol med en domare eller en ungdomsdomstol med en domare, eller 500 euro om det riktas mot en dom från en förstainstansdomstol med tre domare eller en ungdomsdomstol med tre domare. Du kan inge ett överklagande i en rättsfråga (anaíresi) av en fällande dom mot den tilltalade om ditt skadeståndskrav avvisas med motiveringen att det saknar rättslig grund (artikel 505 i straffprocesslagen) eller av en frikännande dom om du har förpliktats att betala ersättning och rättegångskostnader (artikel 506 i straffprocesslagen).
Om domstolen tilldömer mig skadestånd, hur ser jag till att domen mot gärningspersonen verkställs och vilken hjälp kan jag få för att se till att så sker?
Den ersättning som du tilldöms av brottmålsdomstolen är i grund och botten en civilrättslig ersättning. Verkställigheten sker därför i enlighet med förfarandet för att verkställa domar i tvistemål (anankastikí ektélesi).
Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.