Hur ser man till att domstolsavgöranden verkställs?

1 Vad menas med verkställighet i civilrättsliga ärenden?

Med verkställighet avses alla typer av åtgärder som tvingar en gäldenär att fullgöra sina förpliktelser enligt en exekutionstitel. Det är underförstått att det rör sig om tvångsvis verkställighet eftersom frivilligt fullgörande av förpliktelser inte kräver några särskilda åtgärder. Exekutionstitlar är framför allt domar (franska eller utländska) och verkställbara notariehandlingar. I fransk rätt brukar man skilja mellan tre typer av förpliktelser för en gäldenär: att betala, att göra eller avstå från att göra något respektive att överlämna eller återställa något.

Verkställigheten avser endast gäldenärens tillgångar, inte hans eller hennes person. Det innebär t.ex. att gäldenärer inte kan fängslas enbart för att de inte har betalat sin skuld. Den som vägrar att fullgöra vissa förpliktelser (t.ex. underhållsskyldighet) gör sig emellertid skyldig till ett brott som kan leda till lagföring och fängelsestraff. Detsamma gäller den som avsiktligen gör sig insolvent.

Betalningsförpliktelser verkställs genom utmätning av kontanta medel, lös egendom eller fast egendom som tillhör gäldenären. Om utmätningen gäller kontanta medel (t.ex. utmätning av banktillgodohavanden) överlämnas pengarna till fordringsägaren (borgenären). Lös eller fast egendom som tillhör gäldenären tvångsförsäljs, och behållningen överlämnas till borgenären så långt det krävs för att täcka fordran.

Förpliktelser att överlämna eller återställa något verkställs på olika sätt beroende på vilken slags egendom det är fråga om. Lös egendom omhändertas och överlämnas till den rätte ägaren. Ägarens besittning till fast egendom återställs genom avhysning (vräkning) av en hyresgäst, arrendator eller annan person.

Eftersom det är förbjudet att fysiskt tvinga en person att fullgöra en förpliktelse som innebär att han eller hon ska göra eller avstå från att göra något utdömer domstolen ett vite för att förmå gäldenären att fullgöra sådana förpliktelser. Vitet är det penningbelopp som gäldenären måste betala om han eller hon inte fullgör sina förpliktelser. Vitet beräknas utifrån hur länge en person vägrar att göra något (om det gäller en förpliktelse att göra något) eller hur många gånger förpliktelsen att avstå från att göra något överträds. Eftersom förpliktelser om att betala, överlämna eller återställa något också kan ses som en förpliktelse att göra något kan även dessa kombineras med ett vite, utöver andra tvångsverkställighetsåtgärder.

Det bör även noteras att det i princip endast är förpliktelser som fastställts i en exekutionstitel som kan bli föremål för tvångsverkställighetsåtgärder.

2 Vilken myndighet eller vilka myndigheter har befogenhet för verkställighet?

Exekutionstjänstemän har monopol på genomförandet av tvångsverkställighetsåtgärder. Exekutionstjänstemännen är offentliga tjänstemän som utsetts av justitieministern, som kontrollerar att de utför sina arbetsuppgifter i enlighet med strikta etiska regler. De betalas för sina tjänster (se punkt 8 nedan). Borgenären betalar kostnaden för tvångsverkställighetsåtgärder. Gäldenären måste senare ersätta borgenären för dessa kostnader.

Vid fordringar där en talan måste väckas vid domstol är behörig domstol i princip exekutionsdomstolen. Exekutionsdomstolen utgörs i regel av en domare med specialkompetens vid den övre underrätten för tvistemål (tribunal de grande instance).

Utmätning av lön handläggs dock av underrätten för tvistemål (juges d’instance).

Säkerhetsåtgärder beviljas i princip av exekutionsdomstolen. Om syftet är att skydda en fordran som omfattas av handelsdomstolens (tribunal de commerce) behörighet kan åtgärderna dock i undantagsfall även beviljas av ordföranden för handelsdomstolen.

Det är inte obligatoriskt att företrädas av en advokat när man begär att en exekutionstjänsteman ska inleda tvångsverkställighetsåtgärder.

Vid utmätning av fast egendom är det är dock obligatoriskt att företrädas av en advokat under hela utmätningsförfarandet. I undantagsfall får gäldenären, utan att företrädas av en advokat, begära exekutionsdomstolens tillstånd att sälja sin egendom privat.

Vid andra tvångsverkställighetsåtgärder är det inte obligatoriskt att företrädas av en advokat när en fordran framställs till domstolen. Parterna kan därför närvara personligen vid domstolsprövningen. Om de vill kan de även biträdas av en advokat, sin make, sin sambo, en person som de har ingått ett avtal om registrerat partnerskap med, sina släktingar i upp- eller nedstigande led, sina släktingar i sidoled upp till tredje led eller personer som tillhör deras personal eller företag.

3 Under vilka förutsättningar kan en exekutionstitel utfärdas?

3.1 Förfarandet

En förteckning över vilka exekutionstitlar som erkänns i Frankrike anges i artikel L.111-3 i lagen om civilrättsliga verkställighetsförfaranden (Code des procédures civiles d’exécution). Det rör sig om följande:

• Bindande avgöranden från allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar samt förlikningar, förutsatt att de vunnit laga kraft.
• Utländska avgöranden samt skiljedomar som förklarats verkställbara i ett avgörande som inte kan bli föremål för ett överklagande med suspensiv verkan, utan att detta påverkar tillämpliga bestämmelser i EU-rätten.
• Avgöranden som meddelats av den enhetliga patentdomstolen.
• Utdrag ur medlingsprotokoll som undertecknats av en domare och parterna.
• Notariehandlingar och andra officiella handlingar som innehåller en verkställbarhetsförklaring.
• Avtal där makarna i samförstånd samtycker till att skiljas via ett privat instrument som undertecknats av advokater och registrerats hos en notarie i enlighet med bestämmelserna i artikel 229-1 i civillagen (Code civil).
• Intyg som utfärdats av en exekutionstjänsteman när en check inte har lösts in eller i händelse av ett avtal mellan borgenären och gäldenären i enlighet med villkoren i artikel L.125-1 i lagen om civilrättsliga verkställighetsförfaranden.
• Handlingar från offentligrättsliga juridiska personer som enligt särskild föreskrift kan verkställas och beslut som enligt lag har samma rättsverkningar som en dom.

Allmänna domstolars avgöranden är verkställbara och kan därför åberopas för att inleda tvångsverkställighetsåtgärder. Detta gäller dock inte om de är föremål för en talan med suspensiv verkan, dvs. ett överklagande eller en invändning, eller om domaren har fattat beslut om interimistisk verkställighet av avgörandet. Förvaltningsdomstolars avgöranden är verkställbara även om de har överklagats.

Tillåtna tvångsverkställighetsåtgärder:

Så snart en person har fått en exekutionstitel kan han eller hon i princip inleda alla tvångsverkställighetsåtgärder som anges i lagen om civilrättsliga verkställighetsförfaranden. Det är i regel inte nödvändigt att inhämta tillstånd från domstolen. Följande två tvångsverkställighetsförfaranden kräver dock tillstånd från domstolen:

• Utmätning av lön, som måste godkännas av underrätten för tvistemål på gäldenärens eller sekundogäldenärens hemvistort, om gäldenären bor utomlands eller saknar känd hemvist.
• Utmätning av fast egendom, som utförs av exekutionsdomstolen på den plats där egendomen är belägen.

För belopp under 535 euro krävs även exekutionsdomstolens förhandsgodkännande vid utmätning i bostad.

De tvångsverkställighetsåtgärder som anges i lagen om civilrättsliga verkställighetsförfaranden är av varierande art och skiljer sig åt beroende på typen av tillgång (fast egendom, materiell lös egendom, kontantbelopp osv., se punkt 4.2 nedan). Verkställighetsförfaranden ska alltid begränsas till vad som är nödvändigt för att driva in fordran, och användningen av dessa åtgärder får inte missbrukas.

Som undantag från principen att tvångsverkställighetsåtgärder endast får inledas på grundval på en exekutionstitel får säkerhetsåtgärder användas innan en exekutionstitel har meddelats. Säkerhetsåtgärder gör det möjligt för borgenären att skydda sina rättigheter i väntan på en exekutionstitel.

Säkerhetsåtgärderna utgörs av kvarstad och säkerhetsrätter. De beviljas av domstolen om sökandens fordran tycks välgrundad och sökanden kan visa på omständigheter som skulle kunna äventyra indrivningen av fordran. Det är inte nödvändigt att inhämta domstolens tillstånd om borgenären har en dom som ännu inte är verkställbar. Under alla omständigheter berövas sådana åtgärder sin verkan om exekutionstjänstemannen inte snabbt underrättar gäldenären om dem och om borgenären inte har väckt talan för att få sin fordran fastställd av domstol.

När får tvångsverkställighetsåtgärder vidtas?

Verkställighetsåtgärder får endast vidtas kl. 6.00–21.00. Inga åtgärder får vidtas på söndagar och allmänna helgdagar, såvida inte exekutionsdomstolen har beviljat tillstånd till detta.

Vad kostar verkställighetsåtgärderna?

Exekutionstjänstemän får betalt för sina tjänster. Borgenären betalar kostnaden för tvångsverkställighetsåtgärder. Gäldenären måste senare ersätta borgenären för dessa kostnader, förutom att betala skulden. Borgenären betalar emellertid fortfarande en del av dessa kostnader.

Ersättningen till exekutionstjänstemän regleras av dekret nr 2016-230 av den 26 februari 2016 och av ett beslut av den 26 februari 2016 som fastställer vilket belopp exekutionstjänstemän har rätt till för varje enskild verkställighetsåtgärd. Följande avgifter tas ut:

– En fast avgift för varje åtgärd. Avgiftens storlek fastställs i beslutet och grundas på fordrans storlek. Avgiften multipliceras med 0,5 (fordringar på högst 128 euro), med 1 (fordringar på 128–1 280 euro) eller med 2 (fordringar på mer än 1 280 euro).

– En avgift för att inleda förfarandet. Denna avgift får endast tas ut en gång per exekutionstitel. Avgiften är på 4,29 euro för fordringar under 76 euro. För större fordringar är avgiften proportionell till fordran, dock högst 268,13 euro.

– En indrivnings- och uppbördsavgift. Detta är en proportionell avgift som fastställs på en glidande skala. Exekutionstjänstemannen tar inte ut avgiften förrän hela eller delar av fordran har drivits in eller betalats. Borgenären betalar en del av avgiften (artikel A. 444-32 i handelslagen (Code de commerce)).

– Handläggningsavgifter. Exekutionstjänstemannen tar ut en avgift på 6,42 euro för varje delbetalning som gäldenären gör, med undantag av restbeloppet vid sista betalningstillfället, som han eller hon inte får ta ut denna avgift på. Avgifterna får inte överstiga 33 euro i ett enskilt ärende.

– Resekostnader på 7,68 euro (8,80 euro vid delgivning enbart på elektronisk väg).

– Mervärdesskatt (20 %).

– Med förbehåll för vissa undantag, en schablonskatt på 14,89 euro (den 1 januari 2017), som exekutionstjänstemän betalar till staten.

– Portokostnader för skrivelser som är obligatoriska för att uppfylla processuella formaliteter.

– Kostnader för låssmed, flytt, garage och förvaring (per faktura).

Om skulden är på 10 000 euro ser minimiavgiften för vissa verkställighetsåtgärder exempelvis ut på följande sätt:

• Utmätning av banktillgodohavanden: 129,64 euro inklusive avgifter (fast avgift, resekostnader och schablonskatt)
• Utmätning eller försäljning av lös egendom: 114,21 euro inklusive avgifter (fast avgift, resekostnader och schablonskatt)
• Utmätning av fordon genom anmälan till prefekturen: 124,50 euro inklusive avgifter (fast avgift, resekostnader och schablonskatt)
• Betalningsföreläggande förenat med utmätning av fast egendom: 178,55 euro inklusive avgifter (fast avgift, resekostnader och schablonskatt)

Till dessa fasta avgifter kommer proportionella avgifter som i detta exempel uppgår till 707,52 euro (inklusive avgifter). Av dessa ska 118,46 euro betalas av gäldenären och 589,06 euro av borgenären.

3.2 Huvudförutsättningar

Det krävs i princip inte något domstolsbeslut för att inleda ett verkställighetsförfarande som grundas på en exekutionstitel (se punkt 3.1 ovan).

Borgenärer som inte har en exekutionstitel får vidta säkerhetsåtgärder om vissa villkor är uppfyllda (se punkt 3.1 ovan).

4 Verkställighetsåtgärder

4.1 Vilka tillgångar kan bli föremål för verkställighet?

I princip kan alla gäldenärens tillgångar bli föremål för tvångsverkställighetsåtgärder.

Viss egendom får dock enligt lag inte utmätas (s.k. beneficium). Det rör sig framför allt om följande:

• Pengar som behövs för det dagliga uppehället. Det är t.ex. inte möjligt att utmäta en persons hela inkomst eftersom han eller hon måste få behålla så mycket som krävs för att klara det dagliga uppehället. Storleken på detta belopp fastställs en gång om året och hänsyn tas till inkomstens storlek och hur många personer som gäldenären har försörjningsansvar för.
• Lös egendom som krävs för gäldenärens dagliga liv eller arbete. I princip får sådan egendom endast utmätas för att säkerställa betalningen av den, eller om den har ett betydande värde. En förteckning över sådan egendom anges i artikel R-112-2 i lagen om civilrättsliga verkställighetsförfaranden. Det är t.ex. inte möjligt att utmäta gäldenärens säng och bord, om inte utmätningen motiveras av att gäldenären inte har betalat köpeskillingen eller varorna har ett högt värde.
• Tillgångar som sjuka personer eller personer med funktionsnedsättning behöver. Om en person med funktionsnedsättning har en rullstol får denna t.ex. inte utmätas.

Enskilda näringsidkare omfattas dessutom i vissa fall av ett särskilt skydd för alla eller delar av sina tillgångar.

4.2 Vilka är effekterna av en verkställighetsåtgärd?

Tvångsverkställighetsåtgärder som avser lös egendom och penningskulder vidtas i flera steg. För det första belägger exekutionstjänstemannen tillgångarna med kvarstad. Detta innebär att egendomen inte får avyttras. Gäldenären får således inte sälja den lösa egendom som belagts med kvarstad. Om gäldenären inte fullgör skyldigheten att behålla egendomen gör han eller hon sig skyldig till ett brott. Penningbelopp som belagts med kvarstad är frysta på gäldenärens bankkonto. Därefter underrättar exekutionstjänstemannen gäldenären om kvarstadsbeslutet. Om gäldenären inte bestrider kvarstaden genom att väcka talan vid exekutionsdomstolen får exekutionstjänstemannen beslagta den lösa egendomen och sälja den på exekutiv auktion eller överlämna de kontanta medel som har utmätts. Om kvarstaden bestrids avgör exekutionsdomstolen frågan. Antingen godkänns tvångsverkställighetsåtgärderna eller så beslutar domstolen att de ska avbrytas för att de inte har vidtagits på ett korrekt sätt.

Den tvångsverkställighetsåtgärd som används i samband med fastigheter är utmätning av fast egendom. Förfarandet inleds med att exekutionstjänstemannen utfärdar ett betalningsföreläggande mot gäldenären förenat med utmätning, vilket innebär att fastigheten inte får avyttras. Borgenären vänder sig sedan till exekutionsdomstolen så att denna kan fatta beslut om den fortsatta handläggningen av ärendet. Om fastigheten kan säljas genom privat försäljning (och gäldenären har begärt detta) hänskjuter domstolen ärendet till privat försäljning och fastställer en tidsfrist för när försäljningen senast måste ha ägt rum. Om en privat försäljning inte är möjlig eller har misslyckats förordnar domstolen att fastigheten ska säljas på exekutiv auktion. Den exekutiva auktionen sker vid en förhandling inför domstolen.

4.3 Hur länge gäller ett beslut om verkställighet?

Exekutionstitlar är i princip verkställbara i upp till tio år (artikel L.111-4 i lagen om civilrättsliga verkställighetsförfaranden). Denna period börjar löpa när en tvångsverkställighetsåtgärd inleds på grundval av den aktuella exekutionstiteln.

5 Kan beslut om verkställighet överklagas?

Denna fråga gäller endast

– utmätning där borgenären saknar en exekutionstitel,

– utmätning av lön,

– utmätning av fast egendom.

Det är endast dessa tvångsverkställighetsåtgärder som måste godkännas av en exekutionsdomstol. Exekutionsdomstolens avgörande kan överklagas till högre instans eller till kassationsdomstolen (Cour de cassation), beroende på fordrans storlek.

6 Finns det några begränsningar för verkställighet, särskilt vad gäller gäldenärsskydd eller tidsfrister?

Exekutionstitlar är i princip verkställbara i upp till tio år (artikel L.111-4 i lagen om civilrättsliga verkställighetsförfaranden). Denna period börjar löpa när en tvångsverkställighetsåtgärd inleds på grundval av den aktuella exekutionstiteln.

Verkställighetsåtgärder får endast vidtas kl. 6.00–21.00. Inga åtgärder får vidtas på söndagar och allmänna helgdagar, såvida inte exekutionsdomstolen har beviljat tillstånd till detta.

Dessutom måste verkställighetsförfaranden begränsas till vad som är nödvändigt för att driva in fordran, och användningen av dessa åtgärder får inte missbrukas.

Utöver detta får vissa tillgångar inte utmätas (se punkt 4.1 ovan), och utmätning eller försäljning i bostad måste godkännas i förväg om syftet är att driva in en annan fordran än underhåll och beloppet är lägre än 535 euro (artiklarna L. 221-2 och R. 221-2 i lagen om civilrättsliga verkställighetsförfaranden).

Om gäldenären omfattas av immunitet mot verkställighet får inga tvångsverkställighetsåtgärder inledas mot de av hans eller hennes tillgångar som omfattas av denna immunitet. Domstolens tillstånd krävs för att kunna vidta en tvångsverkställighetsåtgärd som avser en tillgång som tillhör en sådan person, med motiveringen att han eller hon inte omfattas av immunitet mot verkställighet (artiklarna L. 111-1–L. 111-3 och R 111-1–R. 111-5 i lagen om civilrättsliga verkställighetsförfaranden).

Länkar

Legifrance

Webbplats för nationella kammaren för exekutionstjänstemän/delgivningsmän (Chambre Nationale des Huissiers de Justice)

Den här webbsidan hör till portalen Ditt Europa.

Du får gärna lämna synpunkter på innehållet