Nationell lagstiftning

Rättskällor

• Lagstiftning
• Sedvanerätt
• Allmänna folkrättsliga principer
• Unionsrätten
• Internationella konventioner
• Rättspraxis

Typer av rättsliga instrument – beskrivning

Konstitutionen (Sýntagma) (grundlag som all lagstiftning bygger på).

Formell lag (typikós nómos) (lag antagen av parlamentet och republikens president).

Lagstiftningsinstrument (práxeis nomothetikoú periechoménou) (lagar antagna av republikens president på förslag av ministerrådet om lagstiftningsavgörande i brådskande och oförutsägbara undantagsfall).

Presidentdekret (kanonistikó proedrikó diátagma) (fastställer lagregler och utfärdas av republikens president efter särskilt eller allmänt lagstiftningsgodkännande).

Förvaltningsrättsakter (kanonistikés práxeis tis dioíkisis) (utfärdas av administrativa organ, opersonliga rättsliga bestämmelser med formell rättskraft).

EU:s grundfördrag (på grundval av fördragen kan EU-institutionerna anta lagstiftningsakter som sedan genomförs av medlemsstaterna).

Förordningar (bindande lagstiftningsakter, med omedelbart och obligatoriskt genomförande i alla EU-länder).

Direktiv (lagstiftningsakter som fastställer ett mål som ska uppnås av alla EU-länder. Varje land måste dock anta sina egna lagar för att uppnå dessa mål och införliva direktivet med nationell lagstiftning).

Internationella konventioner (avtal mellan två eller flera parter som omfattas av olika rättssystem i ett specifikt samarbetsområde)

Vilken ställning har sedvanerätt och rättspraxis?

Sedvanerätten är en ständigt återkommande praxis på grund av en känsla av rättslig skyldighet (opinio juris) i frågor som rör områden som omfattas av den materiella konstitutionens tillämpningsområde. Sedvanerätten är en oskriven rättskälla.

Rättspraxis är den samling beslut som fattas av en domstol och som tolkar och tillämpar lagar genom ett rättsligt beslut. Rättspraxis kan betraktas som en indirekt rättskälla.

Åtgärder som vidtas av lokala myndigheter

Förvaltningen av lokala angelägenheter är den första och andra nivåns ansvar. Det finns en presumtion om behörighet till förmån för lokala och regionala myndigheter för förvaltningen av lokala angelägenheter. De lokala och regionala myndigheterna har administrativ och ekonomisk självständighet. Staten vidtar de lagstiftnings-, reglerings- och budgetåtgärder som är nödvändiga för att säkerställa det finansiella oberoende och de resurser som krävs för att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna fullfölja sitt uppdrag och utöva sitt ansvar samtidigt som insynen i förvaltningen av dessa resurser säkerställs. I en lag fastställs betalningen och fördelningen till de lokala och regionala myndigheterna av skatter och avgifter som fastställts till förmån för dem och uppburits av staten.

Internationella rättskällor och EU-rätten

EU:s grundfördrag (på grundval av fördragen kan EU-institutionerna anta lagstiftningsakter som sedan genomförs av medlemsstaterna).

Förordningar (bindande lagstiftningsakter, med omedelbart och obligatoriskt genomförande i alla EU-länder).

Direktiv (lagstiftningsakter som fastställer ett mål som ska uppnås av alla EU-länder. Varje land måste dock anta sina egna lagar för att uppnå dessa mål och införliva direktivet med nationell lagstiftning).

Internationella konventioner (avtal mellan två eller flera parter som omfattas av olika rättssystem i ett specifikt samarbetsområde).

De viktigaste författningarna

Civilrätt

Civillagen (Astikós Kódikas)

Civilprocesslagen (Kódikas Politikís Dikonomías)

Handelsrätt

Lag 4738/2020 «Skuldavveckling och en andra chans till konkurs, insolvens osv.» som upphävde konkurslagen

Lag 2121/1993: Upphovsrätt, närstående rättigheter osv.

Lagar som reglerar bolagens form och verksamhet

Förvaltningsrätt

Konstitution

Förvaltningsprocesslagen (Kódikas Dioikitikís Diadikasías)

Förvaltningsprocesslagen (Kódikas Dioikitikís Dikonomías)

Straffrätt

Strafflagen (Poinikós Kódikas)

Straffprocesslagen (Kódikas Poinikís Dikonomías)

Författningshierarki

Rättsakternas hierarki ser ut på följande sätt: Konstitutionen, EU-lagstiftningen, internationella avtal, lagar och dekret, förordningar utfärdade av regeringen samt förordningar utfärdade av ministrar. Utöver de allmänt tillämpliga rättsakterna utfärdas även enskilda rättsakter på grundval av särskilda lagar och ligger under lagar och förordningar i den normativa hierarkin. Rättsakter på respektive nivå måste överensstämma med dem på högre nivåer.

Lagstiftningsprocess

Lagstiftningsinitiativ

Det lagförslag som utarbetats av det särskilda lagstiftningsutskottet översänds till det centrala lagstiftningsutskottet vid regeringens generalsekretariat för granskning, särskilt ur ett systematiskt rättsligt perspektiv, samtidigt som hänsyn tas till andra punkter (förenlighet med konstitutionen och internationell rätt).

Antagande av lagstiftning

Lagförslaget överlämnas till parlamentet tillsammans med en motivering som anger resonemanget bakom och målen för de föreslagna bestämmelserna. Om de relevanta bestämmelserna ger upphov till utgifter inom ramen för statsbudgeten ska en särskild utgiftsrapport utarbetas och en tillhörande utgiftsrapport upprättas av den statliga ekonomistyrningsmyndigheten (Genikó Logistírio tou Krátous). Förslag till lagstiftning måste också åtföljas av en konsekvensbedömningsrapport och en rapport om det offentliga samråd som föregick inlämnandet av utkastet till lagstiftning, utom under exceptionella omständigheter.

Parlamentets talman överlämnar lagförslaget för debatt antingen i plenarsessionen eller i parlamentets utskott. Dekret om tillämpning av lagar utfärdas av republikens president på förslag av de behöriga ministrarna. På grundval av särskilda rättsliga bestämmelser får administrativa organ utfärda rättsakter i mer specifika frågor eller frågor av lokalt intresse eller av teknisk/detaljerad karaktär.

Efter att alla behöriga ministrar har undertecknat en lag utfärdar republikens president och offentliggör lagen inom en månad efter det att den antagits av parlamentet.

Initiativet att ändra lagen ligger hos den behöriga ministern. En lag är giltig så länge den inte upphävs genom en ny lag.

Utfärdande, offentliggörande och ikraftträdande

I lagen anges när den ska träda i kraft. I annat fall träder lagen i kraft tio dagar efter det att den har offentliggjorts i regeringens officiella tidning i enlighet med artikel 103 i lagen om införande av civillagen.

Giltighetstiden för en lag som ratificerar ett avtal börjar i princip löpa från och med dess offentliggörande i regeringens officiella kungörelseorgan och konventionen får rättslig verkan från och med den dag som anges i konventionen.

Alla lagar som antagits sedan den 22 oktober 1993 finns på det grekiska parlamentets webbplats. På det nationella tryckeriets webbplats kan du dessutom använda «sökfunktionen» för att hitta de årliga förteckningar över lagar och presidentdekret som antagits sedan 1890 samt deras innehåll och detaljerna i regeringens officiella kungörelseorgan.

Sätt att lösa konflikter mellan olika rättskällor

Enligt artikel 28 i konstitutionen utgör internationella konventioner från och med den tidpunkt då de ratificeras genom lag en integrerad del av nationell grekisk lagstiftning och har företräde framför alla andra rättsliga bestämmelser, förutsatt att de utgör en senare lag, med undantag för bestämmelserna i konstitutionen.

Europeiska unionens förordningar är bindande och är universellt och direkt tillämpliga i alla medlemsstater.

Direktiv införlivas genom lagar, presidentdekret eller ministerbeslut.

Rättsdatabaser (med relevanta länkar)

Kan tillgången till databasen vara kostnadsfri?

Det nationella tryckeriet driver och upprätthåller en fullständig rättsdatabas.

Tillgången är kostnadsfri (artikel 7 i lag 3861/2010, regeringens officiella kungörelseorgan, serie I, nr 112 av den 13 juli 2010).

Intracom och Hol driver och upprätthåller en fullständig rättsdatabas, «ΝΟΜΟS».

Tillgången är avgiftsbelagd.

Webbplats för statens rättsliga råd (Nomikó Symvoúlio tou Krátous)

Tillgången är kostnadsfri.

På vilka språk är databasen tillgänglig

Innehållet finns endast tillgängligt på grekiska.

Vilka är de tillgängliga sökkriterierna?

Nationella tryckeriet:

• Serie
• Utgivningsår
• Utfärdandenummer

NOMOS rättsdatabas.

• Grekisk lagstiftning baserad på NUMMER OCH ÅR (eller all lagstiftning för året)
• Grekisk lagstiftning baserad på serie- och utfärdandenummer för regeringens officiella kungörelseorgan
• FÖRTECKNING ÖVER KODER, konstitution och annan institutionell lagstiftning
• Sök med hjälp av ORD i SÖKMOTORN

Statens rättsliga råd

• Överklagande- eller yttrandenummer
• Relevant bestämmelse
• Sökande
• Datum eller år
• Nyckelord