Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på litauiska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till bulgariskaspanskaengelskafranskakroatiskapolska är dock redan färdig.
Swipe to change

Nationell lagstiftning

Litauen

Här hittar du information om Litauens rättssystem och en översikt över Litauens lagstiftning.

Innehåll inlagt av
Litauen

Rättskällor

Genom rättskällor läggs rättsliga bestämmelser fram och fastställs.

En rättsakt är ett officiellt skriftligt dokument som antas av et lands behöriga myndighet, i vilket en rättslig bestämmelse fastställs och förklaras, eller i vilket grunden för tillämpningen av rättsliga bestämmelser i enskilda fall anges. Beroende på arten av rättslig information kan rättsakter omfatta följande typer:

  1. Lagstiftningsinstrument – statliga institutioners skriftliga beslut i vilka allmänna bestämmelser som riktar sig till en obestämd grupp och som antagits av den berörda staten fastställs, ändras eller upphävs. Lagstiftningsinstrument kan delas in i två kategorier:
    • Lagar, som är de viktigaste rättsakterna. Dessa antas av Republiken Litauens parlament [Seimas] eller genom folkomröstning. Lagar innehåller allmänna rättsliga bestämmelser avsedda att reglera de viktigaste aspekterna av mänskligt samröre och har överordnad laga kraft. Lagar anses vara den huvudsakliga rättskällan.
    • Underordnade bestämmelser, som är lagstiftningsinstrument som antas på grundval av en lag i syfte att ge lagen konkret form och säkerställa dess genomförande. Underordnade bestämmelser måste vara förenliga med lagarna. De omfattar följande:
      • Parlamentsresolutioner.
      • Regeringsresolutioner.
      • Förelägganden från ministerier.
      • Resolutioner och beslut från lokala myndigheter och offentlig förvaltning.
      • Övriga instruments.
  2. Tolkningsakter, som antas för att förklara rättsakters betydelse och innebörd. De antas av institutioner med behörighet att tolka lagen.
  3. Enskilda genomförandeakter, i vilka bestämmelserna i lagar omsätts i praktiken. På samma sätt som lagstiftningsinstrument har enskilda genomförandeakter rättslig verkan, men är inte rättskällor, eftersom de inte skapar allmänna bestämmelser av universell tillämplighet, utan med sitt föreskrivande innehåll riktar sig till specifika personer i specifika omständigheter och är tillfälliga, så till vida att de inte längre är tillämpliga när det berörda samhälleliga samröret (anställning, avsked, pensionstilldelning osv.) upphör.

Andra rättskällor

Utöver lagstiftningsinstrument anses även följande akter vara primärrättskällor:

  • Allmänna rättsliga principer (god tro, likabehandling, enskilt ansvar, rimlighet) anses vara fasta beståndsdelar av Litauens rättssystem både för tolkning av lagbestämmelser och för att överbrygga luckor i lagstiftningen. Enligt artikel 135.1 i Republiken Litauens författning anses dessutom universellt erkända principer i internationell rätt vara en fast beståndsdel av Litauens rättssystem, och de litauiska domstolarna är därför skyldiga att tillämpa och låta sig vägledas av dem.
  • Rättsliga normer, dvs. uppföranderegler som godkänts av staten och etablerats i samhället med upprepad och långsiktig giltighet. I Republiken Litauens civilrätt fastställs att hävd är en direkt rättskälla. Detta kan tillämpas när om en lag eller ett avtal direkt föreskriver att hävd ska tillämpas eller om det finns luckor i de rättsliga bestämmelserna. Hävd som strider mot allmänna rättsliga principer eller bindande rättsliga bestämmelser kan inte tillämpas.

Följande anses vara sekundära rättskällor:

  • Rättsliga prejudikat, dvs. domstolsdomar i specifika mål som blivit vägledande för domstolar i samma eller underordnad instans vid behandling av analoga fall. Prejudikat har i litauisk lagstiftning snarast en rådgivande funktion.
  • Rättsdoktrin.

Normhierarki

Följande hierarki gäller för rättsakter:

  1. Författningen.
  2. Grundlagar.
  3. Ratificerade avtal.
  4. Lagar.
  5. Andra rättsakter som genomför lagar (författningar som antas av presidenten, regeringen eller konstitutionsdomstolen osv.).

Institutionsuppbyggnad:

Litauens parlament [Seimas] är den enda institution med befogenhet att anta lagar. Rättsakter som antas av andra statliga institutioner måste vara förenliga med Republiken Litauens författning och andra lagar.

Andra lagstiftningsinstrument ka antas av

  • Litauens parlament (resolutioner),
  • presidenten (förordnande),
  • regeringen (resolutioner),
  • ministerier och andra statliga organ (förlägganden),
  • lokala myndigheter (beslut, förelägganden).

Rättsliga databaser

Republiken Litauens parlament innehar och förvaltar Litauens rättsaktsdatabas (Lietuvos teisės aktų duomenų bazė).

Denna databas omfattar följande:

  • Antagna rättsakter.
  • Utkast till rättsakter.
  • Resolutioner.
  • Slutsatser.
  • Andra typer av lagstiftningsinstrument.

Texterna i denna databas är inte officiella eller rättsligt bindande.

Sökning i databasen är möjlig både på engelska och litauiska. De olika typerna av rättsakter kan väljas i en funktionsmeny under "typ".

Lagstiftning och andra rättsliga dokument finns också i Litauens rättsaktsregister (Lietuvos teisės aktų registras). Denna webbplats förvaltas av det offentliga företaget Centrala registret (valstybė įmonė Registrų centras) under justitieministeriets tillsyn. Fr.o.m. den 31 augusti 2013 förvaltas registret av kansliet för Republiken Litauens parlament.

Är tillgången till databasen gratis?

Ja, tillgång både till registret och till databasen över Litauens rättsakter är gratis.

Senaste uppdatering: 07/04/2023

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.