Rättskällor

Acts of Parliament (primärlagstiftning, dvs. rättsakter som antas av parlamentet).
Förordningar, regler, beslut och stadgor (sekundärlagstiftning).
EU-lagstiftning, inklusive EU-domstolens avgöranden.

Författningen är den grundläggande nationella rättskällan. Där fastslås att parlamentet ska stifta lagar genom Acts of Parliament, men parlamentet får delegera lagstiftningsbefogenheter till andra organ (som ministerier, myndigheter och offentliga organ). De har rätt att anta sekundärlagstiftning enligt de befogenheter som anges i en Act of Parliament.

Den nationella rättsordningen måste också betraktas i förhållande till EU-lagstiftningen och framförallt anslutningsfördraget.

Maltas rätt är inte prejudikatsbaserad. Domstolen tolkar lagen som den beskrivs i olika lagtexter. Det betyder dock inte att prejudikat inte äger auktoritet. Som en allmän regel gör domstolarna inte avsteg från en väl etablerad princip som fastställts genom rättspraxis om det inte finns ett tungt vägande skäl till detta. Underrätterna brukar också följa de principer som en högre instans har fastställt i en viss rättsfråga.

Olika typer av rättsakter – beskrivning

Internationella fördrag kan också ingå i Maltas lagstiftning.

Europakonventionen

Genom parlamentets lag XIV från 1987 införlivades Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna i den maltesiska lagstiftningen. Alla maltesiska lagar måste vara förenliga med rättigheterna och friheterna i konventionen. Domstolarna utövar tillsyn.

Rättsreglernas hierarki

På nationell nivå är författningen landets högsta lag. Därefter kommer Acts of Parliament och sekundärlagstiftningen. Dessutom är anslutningsfördraget och EU-förordningar rättsligt bindande och gäller på Malta precis som i alla andra medlemsländer.

Institutionell ram

Institutioner som antar rättsregler

Ansvaret delas mellan den lagstiftande, den verkställande och den dömande makten. De tre pelarna har specifika befogenheter inom sitt eget område och systemet med horisontell maktdelning, som Malta har ärvt från engelska rättsstatsprinciper, gör att rättssystemet kan fungera smidigt.

Beslutsprocessen

Malta följer det brittiska parlamentariska systemet, vilket inte är särskilt förvånande med tanke på att landet stod under brittiskt styre i 180 år. En minister lägger fram ett lagförslag för en första behandling i parlamentet. Förslaget offentliggörs i den officiella tidningen. Beroende på hur viktig lagen är kan den föregås av en vitbok. House of Representatives (representanthuset) inrättar sedan ett utskott för att behandla lagförslaget. Efter en andra behandling där parlamentsledamöterna får tillfälle att ge allmänna synpunkter på förslaget, granskas det mer i detalj av utskottet, som sedan lägger fram eventuella ändringsförslag. När utskottsbehandlingen är klar sänds lagförslaget tillbaka till parlamentet för en sista, tredje behandling. Förslaget ska till sist godkännas av presidenten innan det blir en färdig lag.

I allmänhet brukar lagar träda i kraft samma dag som de offentliggörs, om det inte uttryckligen anges i själva rättsakten att den ansvariga ministern får fastställa ett annat datum.

Rättsdatabaser

Nationell rättsdatabas: Laws of Malta – Legal Services

Här hittar du

all nationell primär- och sekundärlagstiftning
rättsliga dokument som lagar, propositioner, rättsliga meddelanden och stadgar.

Länkar

Laws of Malta

Senaste uppdatering: 04/05/2021

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Nationell lagstiftning