Bevisupptagning

1 Bevisbörda

1.1 Hur ser bevisbördereglerna ut?

Enligt artikel 562 i Code of Organisation and Civil Procedure åligger ansvaret för att bevisa en omständighet alltid den part som åberopar omständigheten.

1.2 Finns det undantag från bevisbördereglerna? Om ja, i vilka fall? Är det i sådana fall möjligt att komma med motbevisning?

Ja, dessa bestämmelser finns i artikel 627 och följande artiklar i Code of Organisation and Civil Procedure. I artikel 627 anges de handlingar som inte kräver något äkthetsintyg. Det gäller till exempel

• rättsakter som antagits av Maltas regering, undertecknade av ministern eller chefen för den avdelning som har utarbetat dem eller – i dennes frånvaro – den biträdande chefen, assistenten eller någon annan högre tjänsteman som har befogenhet att underteckna sådana rättsakter
• registren från avdelningar inom Maltas regering
• alla offentliga lagar som undertecknats av behöriga myndigheter och offentliggjorts i Government Gazette (Maltas officiella tidning)
• rättsakter som antagits av Maltas regering, tryckts enligt regeringens bemyndigande och vederbörligen offentliggjorts
• akter och register från Maltas domstolar och kyrkodomstolar
• intyg från det offentliga registreringskontoret och fastighetsregistret
• vittnesmål som utarbetats efter bemyndigande från Civil Court, First Hall
• andra handlingar som anges i Merchant Shipping Act (bland annat registreringsintyg som har undertecknats av justitiesekreteraren eller någon annan bemyndigad tjänsteman samt anteckningar på registreringsintyget som har undertecknats av justitiesekreteraren eller någon annan bemyndigad tjänsteman).

Det finns andra handlingar vars innehåll inte omfattas av någon bevisbörda. Deras äkthet måste dock bevisas. Det gäller följande handlingar:

• Handlingar och register från alla instanser eller offentliga organ som regeringen godkänt eller erkänt enligt lag.
• Församlingshandlingar och register över födslar, äktenskap och dödsfall samt åtgärder som vidtagits enligt lag i närvaro av en församlingspräst.
• Handlingar och register hos notarier på Malta.
• Handlares lagstadgade bokföring, men bara i fråga om avtal och affärstransaktioner.
• Mäklares lagstadgade register i fråga om parter i affärsavtal.

Innehållet i dessa typer av handlingar kan motbevisas.

I kapitel 16 i Laws of Malta (Civil Code) fastställs dessutom presumtionen att ett barn som föds inom äktenskapet är barn till mammans make. Denna presumtion kan kullkastas med hjälp av en edsvuren förklaring i Civil Court (Family Section) samt bevis för att antagandet är felaktigt.

1.3 Hur övertygande måste bevisningen vara för att läggas till grund för en dom?

För att domstolen ska kunna avkunna dom i tvistemål måste den anse att bevisningen är tillräcklig och tungt vägande.

2 Bevisupptagning

2.1 Måste en part begära att bevisning tas upp eller kan domstolen ibland ta initiativ till bevisupptagning?

Alla parter i ett mål kan vittna, oavsett eget intresse. Vittnesmålet kan ske antingen på egen begäran, på begäran av en annan part i målet eller på uppmaning av domstolen. När det rättsliga förfarandet inleds med en edsvuren ansökan ska man upprätta en lista över vittnen. En sådan lista ska också upprättas tillsammans med det edsvurna svaromålet. En part som vill kalla in ett vittne som inte finns på listan måste först lämna in en ansökan.

2.2 Vad händer om en parts begäran om bevisupptagning godkänns?

Om ansökan om bevisupptagning godkänns kallas vittnena in för att avlägga vittnesmål inför domstolen. Det går att göra en muntlig ansökan om att kalla in vittnen hos Court of Magistrates (Inferior Jurisdiction) på Malta eller Gozo.

2.3 I vilka fall får domstolen avslå en parts begäran om bevisupptagning?

Domstolen får avslå en parts ansökan om bevisupptagning om vittnet i fråga är advokat, juridiskt ombud (legal procurator) eller präst. Dessutom kan en person som närvarar vid en förhandling normalt sett inte vittna i samma mål. Domstolen får dock göra undantag från denna regel om det finns goda skäl. Det finns också särskilda bestämmelser om tystnadsplikt och förbud mot att sprida hemliga och konfidentiella upplysningar. Ansökan om bevisupptagning kan dessutom avslås om domstolen anser att vittnet är irrelevant.

2.4 Vilka olika bevismedel finns det?

Det finns tre typer av bevismedel: handlingar, muntliga vittnesmål på plats och edsvurna utsagor.

2.5 Hur går vittnesförhör till? Skiljer de sig från förhör med sakkunniga? Vilka regler gäller för skriftlig bevisning och sakkunnigutlåtanden?

Normalt sker vittnesmål vid öppna domstolsförhandlingar och med vittnet på plats. Men lagen tillåter även andra former av bevisupptagning:

• En edsvuren utsaga kan inhämtas både från vittnen som bor på Malta och utomlands.
• Om en person står i begrepp att lämna Malta eller är så sjuk eller gammal att han eller hon riskerar att dö eller bli oförmögen att avlägga vittnesmål innan målet tas upp till rättegång eller inte kan närvara vid rättegången, kan domstolen utse ett domstolsbiträde som tar upp vittnesmålet på plats. Domstolsbiträdet antecknar frågorna och svaren och vittnet skriver sin namnteckning eller ett kryss under vittnesmålet.
• Domstolen kan också utse en extradomare (Supplementary Judge) för att höra ett särskilt vittne, om vittnet inte kan lämna sitt hem på grund av sin höga ålder.
• Om ett vittne bor utomlands kan en advokat begära att vittnet ska höras. Den part som begärt vittnesförhöret ska skriva ner frågor och lämna in namn och adress till den person som ska närvara i hans ställe under förhöret.
• Om domstolen anser det lämpligt får den tillåta att vittnesmålet tas upp i form av en ljud- eller videoinspelning.
• Domstolen kan ge juridiskt sakkunniga befogenhet att hålla vittnesförhör och ta upp ed.

De får i så fall använda samma metoder som domstolen.

2.6 Har vissa bevismedel större bevisvärde än andra?

Alla bevismedel har samma värde.

2.7 Är det obligatoriskt att använda ett visst bevismedel för att styrka en omständighet?

Nej, men man ska alltid lägga fram det bästa beviset.

2.8 Är vittnen enligt lag skyldiga att avge vittnesmål?

Ja, enligt lagen är alla inkallade vittnen skyldiga att vittna. Vittnen kan dock inte tvingas att svara på frågor som kan leda till att de åtalas.

2.9 I vilka fall kan de vägra att vittna?

Makar till parterna i ett mål är behöriga att vittna och kan vara skyldiga att avlägga vittnesmål på begäran av någon av parterna. Han eller hon kan dock inte tvingas att röja uppgifter som lämnats av maken/makan i förtroende under äktenskapet eller svara på frågor som kan leda till att maken/makan åtalas.

Uppgifter som lämnats i förtroende till advokater, juridiska ombud eller präster behöver inte heller röjas. Men om advokaten eller det juridiska ombudet får tillåtelse av sin klient eller om prästen får tillåtelse av den person som har biktat sig, kan de förhöras om omständigheter som har kommit till deras kännedom (förutsatt att det finns ett samtycke). Advokaten och det juridiska ombudet får då röja det som klienten berättat om ärendet och prästen det som han fått kännedom om under bikten.

Om inte domstolen har beordrat ett förhör kan inte revisorer, läkare, socialarbetare, psykologer eller äktenskapsrådgivare frågas ut om uppgifter som en klient yppat under tystnadsplikt eller om uppgifter som de har fått kunskap om under sin yrkesutövning. Tolkar som får kännedom om konfidentiella uppgifter omfattas också av sekretesskrav.

Ett vittne som är bundet av tystnadsplikt får inte röja hemliga och konfidentiella upplysningar, utom i särskilda fall enligt gällande lag.

2.10 Kan en person som vägrar att vittna straffas eller tvingas att avge vittnesmål?

Om ett behörigt inkallat vittne inte infinner sig i domstolen gör han sig skyldig till ”domstolstrots”. Domstolen ska i sådana fall bötfälla vittnet. Domstolen kan också beordra att vittnet ska eskorteras eller gripas för att avge sitt vittnesmål inför domstol. Böterna kan dock dras tillbaka om vittnet kan ge goda skäl till sin frånvaro.

2.11 Finns det personer som inte får höras som vittnen?

Alla personer som är vid sina sinnens fulla bruk kan inkallas som vittnen om det inte finns några invändningar mot deras behörighet. En person har alltid rätt att vittna, oavsett ålder, under förutsättning att han eller hon förstår att man inte får avlägga ett falskt vittnesmål.

2.12 Vad är domstolens och parternas respektive roller vid vittnesförhör? När får ett vittne höras med tekniska hjälpmedel, till exempel videokonferens eller andra medier?

Domstolen kan när som helst under förhöret ställa frågor till vittnet som den anser nödvändiga eller ändamålsenliga. Alla parter i ett mål kan vittna, oavsett eget intresse. Vittnesmålet kan ske antingen på egen begäran, på begäran av en annan part i målet eller på uppmaning av domstolen.

I mål med minderåriga hör domaren normalt den minderåriga bakom lyckta dörrar eller också sköts förhöret av en särskild barnadvokat.

Vittnen som inte bor på Malta kan höras via videokonferens.

3 Bevisvärdering

3.1 Om en part har skaffat fram bevisning på ett otillåtet sätt, hindrar det domstolen från att lägga den till grund för domen?

Om bevisningen inte har inhämtats på ett otillåtet sätt finns det inga restriktioner när det gäller att avkunna dom. Det enda undantaget är att domstolen i regel inte beaktar bevisning om omständigheter som vittnet fått kännedom om från andra personer eller omständigheter som uppgetts av andra parter som kan kallas in som vittnen och avlägga vittnesmål.

3.2 Kan en partsutsaga användas som bevisning?

Ja