Vilket lands domstol är behörig?

Portugal
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Ska jag väcka talan vid en allmän domstol eller vid en specialdomstol (t.ex. en arbetsdomstol)?

Svaren i detta faktablad avser endast allmänna domstolar (tribunais comuns) i Portugal. Utöver dessa finns även andra domstolar, t.ex. författningsdomstolen, förvaltningsdomstolar och revisionsdomstolen (Tribunal de contas). Det finns också fredsdomare (Julgados de Paz) och skiljedomstolar (Tribunais arbitrais).

För de allmänna domstolarna gäller att de är behöriga i ärenden som inte har tilldelats någon annan domstol.

Motsatsen till en specialdomstol är inte en vanlig tvistemålsdomstol. Motsatsen till en specialdomstol är en domstol med allmän behörighet. Valet mellan en specialdomstol (eller en avdelning, juízo, vid en specialdomstol) eller en allmän domstol (eller en avdelning vid en allmän domstol) beror på det aktuella ärendet och i vissa fall (se nedan) även på det värde som berörs.

Följande lagar gäller:

Förstainstansdomstolarna delas i regel in i domstolar med mer vidsträckt territoriell behörighet (Tribunais de competência territorial alargada) och distriktsdomstolar (Tribunais de comarca) (artikel 33 i lag nr 62/2013).

För att ta reda på vilken förstainstansdomstol du ska vända dig till måste du beakta följande.

  • Domstolarna med mer vidsträckt territoriell behörighet är specialdomstolar vars behörighet omfattar hela landet eller flera domkretsar. I Portugal finns följande domstolar med mer vidsträckt territoriell behörighet: sjörättsdomstolen (Tribunal marítimo), immaterialrättsdomstolen (Tribunal da propriedade intellectual) domstolen för konkurrens-, reglerings- och tillsynsärenden (Tribunal da concorrência, regulação e supervisão), straffdomstolen (Tribunal de execução das penas) och den centrala förundersökningsdomstolen (Tribunal central de instrução criminal) (artikel 83 i lag nr 62/2013).
  • Distriktsdomstolarna är indelade i avdelningar med särskild eller allmän behörighet och i lokala avdelningar (artikel 81 i lag nr 62/2013).
  • Samtliga centrala avdelningar är specialiserade avdelningar. De är uppdelade i centrala tvistemålsavdelningar, centrala brottmålsavdelningar, centrala förundersökningsavdelningar, centrala handelsavdelningar, centrala verkställighetsavdelningar, centrala familje- och ungdomsavdelningar och centrala arbetsavdelningar.
  • De lokala avdelningarna är uppdelade i lokala tvistemålsavdelningar, lokala brottmålsavdelningar, lokala avdelningar för ringa brott, lokala avdelningar med allmän behörighet och lokala näravdelningar.
  • Lokala näravdelningar fungerar som en gren av distriktsdomstolen. Deras uppgift är att ta emot handlingar i mål som redan har inletts vid avdelningar eller domstolar med behörighet i den domkretsen, tillhandahålla information, genomföra videokonferenser och ge stöd i processer. Inga mål prövas dock i en lokal näravdelning, och inga mål får i princip inledas vid en sådan avdelning (artikel 130.5 och 130.6 i lag nr 62/2013).

I vissa fall måste en rättsprocess inledas och prövas av andra myndigheter än domstolar. Beroende på omständigheterna i det enskilda fallet hänskjuts processen i olika skeden till den behöriga domstolen, t.ex. om vissa beslut bestrids, överklagas eller behöver godkännas. Detta är fallet i följande förfaranden:

  • Vräkningsförfaranden inleds på elektronisk väg vid det nationella kontoret för hyresfrågor (Balcão Nacional do Arrendamento) i Porto, vars behörighet omfattar hela Portugal. Följ länken här.
  • Ansökningar om betalningsförelägganden för att driva in en skuld inges elektroniskt till det nationella kontoret för betalningsförelägganden (Balcão Nacional de Injunções) i Porto, vars behörighet omfattar hela landet. Följ länken här.
  • Bouppteckningsförrättning (processo de inventário) måste i vissa fall begäras hos domstol; i andra fall kan bouppteckning påbörjas antingen via domstol eller via ett notariekontor.
  • Det åligger den allmänna åklagaren vid behörig domstol att besluta om ansökningar om undantag från kravet på samtycke (om ansökan rör en persons avsaknad av rättskapacitet eller utevaro), tillåtelse för den oförmögna personens juridiska ombud att vidta åtgärder, tillåtelse att avyttra eller inteckna den frånvarande personens tillgångar, bekräftelse av åtgärder som vidtagits av den oförmögna personens företrädare och uppmaning till det juridiska ombudet att yttra sig om huruvida gåvor till den oförmögna personen kommer att tas emot eller nekas.
  • Förfaranden vars syfte är att nå en överenskommelse mellan parterna måste inledas vid ett folkbokföringskontor i ärenden som rör underhåll av vuxna eller myndiga barn, underhåll av underåriga barn när föräldrarna är överens, tilldelning av familjens bostad, upphävande av rätten att använda den andra makens efternamn, tillåtelse att använda den tidigare makens efternamn, hemskillnad och äktenskapsskillnad genom ömsesidigt medgivande (med eller utan gemensam egendom), omvandling av hemskillnad och bodelning till äktenskapsskillnad samt reglering eller ändring av regleringen av föräldraansvar gentemot underåriga barn.

2 Om målet är av sådan natur att det ska prövas av allmän domstol, hur kan jag veta vid vilken domstol talan ska väckas?

I svaret på denna fråga förstås med lokala tvistemålsdomstolar de lokala tvistemålsavdelningarna med allmän behörighet vid distriktsdomstolarna. Dessa domstolar är behöriga att pröva alla mål som inte uttryckligen omfattas av någon annan avdelnings eller specialdomstols behörighet. De är också behöriga när värdet i målet är lågt.

I följande fall bör du därför vända dig till den lokala tvistemålsavdelningen eller, om en sådan saknas, till den lokala avdelningen med allmän behörighet vid distriktsdomstolen:

  • Fastställelsetalan i ett vanligt tvistemål där tvisteföremålets värde är högst 50 000 euro.
  • Mål som inte tilldelats andra avdelningar eller domstolar med mer vidsträckt behörighet.
  • Verkställighetsförfaranden, om det inte finns någon verkställighetsavdelning eller annan behörig specialiserad avdelning eller domstol.
  • Brådskande åtgärder som rör förmyndarskap, förmyndarskap i utbildningssyfte och skydd av underåriga. Detta gäller även om det finns en familje- och ungdomsdomstol med behörighet att vidta sådana åtgärder, men denna ligger i en annan kommun.
  • Fullmakter, skrivelser, underrättelser och meddelanden som måste följas på lokal nivå på begäran av andra domstolar eller behöriga myndigheter.
  • Andra ärenden som föreskrivs i lag.
  • Överklaganden av beslut från hamnkaptenen i samband med administrativa sjöfartsförseelser och en fastställelsetalan i ett vanligt tvistemål till ett värde av högst 50 000 euro som omfattas av sjörättsdomstolens materiella behörighet, i domkretsar som inte omfattas av sjörättsdomstolens territoriella behörighet.
  • Småmål enligt förordning (EG) nr 861/2007 av den 11 juli 2007.

För att ta reda på om du ska vända dig till den lokala tvistemålsavdelningen eller den lokala avdelningen med allmän behörighet, se även svaret på fråga 3: Om målet är av sådan natur att det ska prövas av specialdomstol, hur kan jag veta vilken specialdomstol jag ska vända mig till?.

2.1 Görs det skillnad mellan lägre och högre instanser bland de allmänna domstolarna (t.ex. distriktsdomstolar som lägre domstolar och regionala domstolar som högre domstolar), och på vilken nivå ska mitt mål i så fall prövas?

Enligt de bestämmelser som styr behörighetshierarkin delas domstolar upp i förstainstansdomstolar, appellationsdomstolar (Tribunais da Relação) (eller domstolar i andra instans) och högsta domstolen (Supremo Tribunal de Justiça), som är sista rättsinstans (artikel 42 i lag nr 62/2013).

I lagen föreskrivs i vilka mål rätten att inge ett överklagande beror på domstolens gräns för tvisteföremålets värde:

  • Appellationsdomstolarnas gräns går vid 30 000 euro.
  • Förstainstansdomstolarnas (Tribunais de primeira instância) gräns går vid 5 000 euro (de värden som gällde vid den senaste uppdateringen av faktabladet).
  • Huvudregeln är att högsta domstolen prövar överklaganden vars värde överstiger appellationsdomstolarnas gräns och appellationsdomstolarna prövar överklaganden vars värde överstiger förstainstansdomstolarnas gräns (artikel 44 i lag nr 62/2013).

Varje talan måste först väckas och prövas i en förstainstansdomstol. Förstainstansdomstolar är dessutom behöriga att pröva överklaganden av beslut som fattats av notarier och registratorer och andra beslut som föreskrivs i lag. För att fastställa vilken förstainstansdomstol som är behörig måste behörighetsreglerna tillämpas i förhållande till sakfrågan, värdet och det geografiska området. Nedan redogörs närmare för dessa regler.

Appellationsdomstolar prövar i princip endast överklaganden av avgöranden som meddelats av förstainstansdomstolar. I undantagsfall har de enligt lag behörighet att pröva vissa mål i första instans. Appellationsdomstolar prövar även behörighetskonflikter mellan förstainstansdomstolar och klagomål mot beslut som meddelats i första instans samt granskar utländska domar på privaträttens område.

Högsta domstolen prövar överklaganden av avgöranden som meddelats av appellationsdomstolar. I vissa fall som föreskrivs i lag prövar högsta domstolen överklaganden av domar från förstainstansdomstolar. I undantagsfall har de enligt lag behörighet att pröva vissa mål som första och sista instans. Högsta domstolen prövar även mål som rör behörighetskonflikter mellan appellationsdomstolar och särskilda rättsmedel i syfte att standardisera rättspraxis.

2.2 Territoriell behörighet (är domstolen i stad A eller domstolen i stad B behörig i mitt fall)?

Förstainstansdomstolar

I Portugal finns 23 distriktsdomstolar (tribunais judiciais de comarca):

  • Distriktsdomstolen i Azorerna
  • Distriktsdomstolen i Aveiro
  • Distriktsdomstolen i Beja
  • Distriktsdomstolen i Braga
  • Distriktsdomstolen i Bragança
  • Distriktsdomstolen i Castelo Branco
  • Distriktsdomstolen i Coimbra
  • Distriktsdomstolen i Évora
  • Distriktsdomstolen i Faro
  • Distriktsdomstolen i Guarda
  • Distriktsdomstolen i Leiria
  • Distriktsdomstolen i Lissabon
  • Distriktsdomstolen i norra Lissabon
  • Distriktsdomstolen i västra Lissabon
  • Distriktsdomstolen i Madeira
  • Distriktsdomstolen i Portalegre
  • Distriktsdomstolen i Porto
  • Distriktsdomstolen i östra Porto
  • Distriktsdomstolen i Santarém
  • Distriktsdomstolen i Setúbal
  • Distriktsdomstolen i Viana do Castelo
  • Distriktsdomstolen i Vila Real
  • Distriktsdomstolen i Viseu

(Artikel 33 i lag nr 62/2013).

Utöver dessa domstolar finns det domstolar med mer vidsträckt territoriell behörighet, varav följande tre domstolar även har behörighet på privaträttens område:

  • Sjörättsdomstolen (Tribunal Marítimo).
  • Immaterialrättsdomstolen (Tribunal da Propriedade Intelectual).
  • Domstolen för konkurrens-, reglerings- och tillsynsärenden (Tribunal da Concorrência, Regulação e Supervisão).

(Artikel 83 i lag nr 62/2013).

Appellationsdomstolar

I andra instans finns fem appellationsdomstolar som är namngivna efter den kommun som de är belägna i:

  • Appellationsdomstolen i Lissabon
  • Appellationsdomstolen i Porto
  • Appellationsdomstolen i Coimbra
  • Appellationsdomstolen i Évora
  • Appellationsdomstolen i Guimarães

(Bilaga I enligt artikel 32.1 i lag nr 62/2013).

Sista instans

  • Högsta domstolen, belägen i Lissabon.

(Artikel 31 i lag nr 62/2013).

Högsta domstolen har behörighet i hela Portugal. Appellationsdomstolar och förstainstansdomstolar har behörighet i sina domkretsar, vilka definieras i lagen om organisationen av rättssystemet (lag nr 62/2013 av den 26 augusti 2013). För att ta reda på om domstolen i stad A eller stad B är behörig är det nödvändigt att konsultera bilagorna I, II och III i ovannämnda lag om organisationen av rättssystemet.

2.2.1 Huvudregeln om territoriell behörighet

Fysiska personer

Domstolen på den ort där svaranden har sin hemvist är behörig om inte annat föreskrivs i en särskild lagbestämmelse eller i nedanstående regler (artikel 80 i civilprocesslagen):

  • Om den svarande saknar stadigvarande hemvist, det råder osäkerhet härom eller den svarande är frånvarande, är domstolen på den ort där käranden har sin hemvist behörig.
  • Tillfälligt eller permanent beslagtagande av en frånvarande persons tillgångar begärs vid domstol på den ort där den personen senast hade sin hemvist i Portugal.
  • Om svaranden har sin hemvist och vistelseort i ett annat land är domstolen på den ort där svaranden befinner sig behörig.
  • Om svaranden inte befinner sig i Portugal är domstolen på kärandens hemvistort behörig. Om även kärandens hemvistort är belägen i utlandet är domstolen i Lissabon behörig.

Juridiska personer och företag

Om den svarande är staten i mål där domstolen på svarandens hemvistort skulle vara behörig, blir domstolen på kärandens hemvistort behörig (artikel 81 i civilprocesslagen).

Om den svarande är en annan juridisk person eller ett företag, är domstolen på den ort där dess huvudkontor, filial, agentur, dotterbolag, kontor eller representation finns behörig, beroende på vem talan förs mot.

Talan mot utländska juridiska personer eller företag med filial, agentur, dotterbolag, kontor eller representation i Portugal får dock handläggas vid domstolen på den ort där dessa är belägna, även om talan riktas mot huvudkontoret.

Flera svaranden och kumulativa ansökningar (artikel 82 i civilprocesslagen)

När det finns mer än en svarande i samma mål måste alla stämmas inför domstolen på den ort där merparten av dem har hemvist. Om antalet svaranden på olika hemvistorter är lika många får käranden välja domstolen på en ort där någon av svarandena har hemvist.

Om käranden inger flera ansökningar där flera olika domstolar har territoriell behörighet får käranden väcka talan vid vilken som helst av dessa domstolar.

Enda undantaget från denna regel är om domstolen på eget initiativ gör bedömningen att den saknar behörighet att pröva någon av ansökningarna, på grund av den geografiska räckvidden, värdet eller ett avtal. Om domstolen avvisar detta mål måste talan väckas vid den domstol som har behörighet att pröva en sådan ansökan. Detta händer t.ex. i vissa fall där behörigheten att pröva en av ansökningarna beror på fastighetssituationen eller den ort där skyldigheten fullgörs. Detsamma gäller mål som rör en skyddsåtgärd (providência cautelar) eller förebyggande åtgärder (diligência antecipada) och mål där domarna eller nära anhöriga till dessa är parter, vissa verkställighetsförfaranden, mål som måste förenas med andra mål, mål där svaranden inte delges en stämning före beslutet eller mål där domstolen saknar behörighet på grund av det värde som berörs.

Vid flera ansökningar, vilket inbegriper ett beroendeförhållande eller att vissa ansökningar är subsidiära, måste talan väckas vid den domstol som är behörig att pröva huvudansökan.

Mål där en av parterna är en domare, en domares make eller en nära anhörig till domaren (artikel 84 i civilprocesslagen)

Vid mål som rör en domare, en domares make, någon av domarens släktingar i nedstigande eller uppstigande led eller en person som domaren har ett samboförhållande med och om en talan i ett sådant mål måste väckas i den domkrets där domaren arbetar, är behörig domstol domstolen i den domkrets som ligger närmast domarens domkrets.

Om talan väcks i den domkrets där den diskvalificerade domaren arbetar, eller om en sådan domare placeras där och målet redan pågår, hänskjuts målet till närmaste domkrets.

Ovannämnda regler gäller inte domkretsar där det finns fler än en domare. I så fall ges målet till en annan domare i samma domkrets.

Prövning av överklaganden

Överklaganden ska inges till den domstol i domstolshierarkin som befinner sig omedelbart över den domstol vid vilken avgörandet meddelades (artikel 83 i civilprocesslagen).

2.2.2 Undantag från huvudregeln

2.2.2.1 När kan jag välja mellan domstolen i den ort där svaranden bor och någon annan domstol?
2.2.2.2 När måste jag välja en annan domstol än domstolen i den ort där svaranden bor?

Följande är ett gemensamt svar på dessa tre frågor.

Behörighet som följer av var tillgångarna är belägna

Följande tvister ska handläggas vid domstolen på den ort där egendomen befinner sig: tvister rörande sakrätt i och nyttjanderätt till fast egendom, bodelning, avhysning, förköpsrätt och utmätning av fast egendom, samt nyfinansiering, utbyte, minskning eller dödning av inteckningar.

Tvister om nyfinansiering, utbyte, minskning eller dödning av inteckningar i fartyg eller luftfartyg handläggs dock av domstolen på den ort där dessa är registrerade. Om inteckningen omfattar fartyg eller luftfartyg som är registrerade i olika domkretsar, får käranden välja en av dessa.

Tvister som rör en samling lös egendom tillhörande en och samma person och avsedd för ett och samma ändamål, eller lös och fast egendom, eller fast egendom belägen i olika domkretsar, handläggs av domstolen på den ort där den fasta egendom med högst värde befinner sig. För detta ändamål används värden från fastighetsregistret. Om den fasta egendomen är belägen i mer än en domkrets kan käranden väcka talan vid vilken som helst av dessa (artikel 70 i civilprocesslagen).

Behörighet som följer av fullgörandet av en skyldighet

Om talan rör fullgörandet av en skyldighet, ersättning för underlåtenhet att fullgöra en skyldighet eller bristande fullgörande eller hävning av ett avtal på grund av att skyldigheter inte har fullgjorts, ska talan väckas vid domstolen på den ort där svaranden har hemvist.

Borgenären kan välja domstolen på den ort där skyldigheten skulle ha fullgjorts om svaranden är en juridisk person eller om borgenären har sin hemvist i Lissabons eller Portos storstadsområden och svaranden är bosatt i samma storstadsområde.

I mål om civilrättsligt ansvar i samband med olagliga handlingar eller risker är domstolen där handlingen begicks behörig (artikel 71 i civilprocesslagen).

Äktenskapsskillnad och hemskillnad

Domstolen på den ort där käranden har sin hemvist eller uppehåller sig är behörig för äktenskapsskillnad och hemskillnad (artikel 72 i civilprocesslagen).

Talan om betalning av arvoden

För betalning av arvoden för juridiska ombud eller sakkunniga och för att driva in pengar som betalats i förskott till klienten är domstolen på den ort där tjänsten tillhandahölls behörig. Mål som rör betalning av arvoden förenas med det mål som den tillhandahållna tjänsten avsåg.

Om tjänsten började tillhandahållas vid appellationsdomstolen eller högsta domstolen ska målet om betalning av arvoden prövas vid distriktsdomstolen på gäldenärens hemvistort (artikel 73 i civilprocesslagen).

Fastställande och fördelning av skador vid gemensamt haveri

Vid gemensamt haveri är domstolen i den hamn där lasten har eller skulle ha levererats behörig att fastställa och fördela skadorna (artikel 74 i civilprocesslagen).

Förlust och skada till följd av en fartygskollision

En talan om skadestånd till följd av sammanstötning mellan fartyg kan väckas vid domstolen på olycksplatsen, på den ort där ägaren till det fartyg som kolliderade med det andra fartyget har sin hemvist, på den ort där detta fartyg är baserat eller befinner sig eller på orten för den första hamn som det påseglade fartyget anlöpte (artikel 75 i civilprocesslagen).

Belöningar i samband med räddningsaktioner eller hjälp till fartyg

Ansökningar om belöningar för räddningsaktioner eller hjälp till fartyg får inges till domstolen på den ort där händelsen inträffade, där ägaren till de föremål som räddats är bosatt eller där det bärgade skeppet är registrerat eller befinner sig (artikel 76 i civilprocesslagen).

Annullering av panträtt i fartyg

En talan om att ett fartyg som förvärvats kostnadsfritt eller mot vederlag ska förklaras vara fritt från panträtt handläggs av domstolen i den hamn där fartyget var förtöjt när det förvärvades (artikel 77 i civilprocesslagen).

Interimistiska åtgärder och förberedande åtgärder

Ansökningar om utmätning och beslagtagande av varor får göras till den domstol vid vilken motsvarande talan ska väckas, eller på den ort där tillgångarna finns eller, om tillgångarna finns i olika domkretsar, i någon av dessa.

För en skyddsåtgärd som syftar till att omedelbart stoppa nya byggnadsarbeten (embargo de obra nova) är domstolen på den ort där byggnadsarbetena ska utföras behörig.

Vid andra interimistiska åtgärder är den domstol där talan ska väckas behörig.

De förberedande åtgärder som vidtas i bevisupptagningssyfte handläggs av domstolen på den ort där de ska vidtas.

Ansökningar om interimistiska åtgärder och förberedande åtgärder i bevisupptagningssyfte förenas med motsvarande talan och överförs vid behov till den domstol vid vilken talan väcktes (artikel 78 i civilprocesslagen).

Delgivning

Ansökan om delgivning inges till domstolen på den ort där den person som ska delges är bosatt (artikel 79 i civilprocesslagen).

Verkställighet (artikel 89 i civilprocesslagen)

Huvudregeln är att domstolen på den ort där gäldenären har hemvist är behörig att vidta verkställighetsåtgärder om inte annat föreskrivs i en särskild lagbestämmelse eller i nedanstående regler.

Den part som ansöker om verkställighet kan välja domstolen på den ort där skyldigheten ska fullgöras om motparten är en juridisk person eller om den part som ansöker om verkställighet har sin hemvist i Lissabons eller Portos storstadsområden och motparten är bosatt i samma storstadsområde.

Om verkställighetsförfarandet avser återlämnandet av varor eller en skuld med realsäkerhet är domstolen på den ort där föremålet finns respektive den ort där de intecknade tillgångarna finns behörig.

När verkställighetsförfarandet ska handläggas vid domstolen på den ort där motparten har sin hemvist, och motparten inte har hemvist i Portugal men har tillgångar där, är domstolen på den ort där tillgångarna finns behörig för verkställighetsförfarandet.

Domstolen på den ort där tillgångarna finns är också behörig när verkställighetsförfarandet måste genomföras i en portugisisk domstol eftersom det rör giltigheten hos bildandet/avvecklingen av företag/andra juridiska personer med säte i Portugal, eller giltigheten hos beslut som fattats av deras organ, och ingen av de situationer som anges i föregående eller följande bestämmelser för verkställighetsförfaranden föreligger.

I mål som rör flera verkställighetsförfaranden som omfattas av olika domstolars territoriella behörighet, är domstolen på motpartens hemvistort behörig.

Vid verkställighet av ett beslut från en portugisisk domstol görs verkställighetsansökan som ett led i det förfarande i vilket avgörandet meddelades och registreras i samma ärendeakt. Om målet senare överklagas ingår verkställigheten i den bestyrkta kopian. När en specialiserad avdelning är behörig att vidta verkställighetsåtgärder måste en kopia av domen, den ansökan som inledde verkställighetsförfarandet och åtföljande handlingar så snabbt som möjligt skickas till denna specialiserade avdelning.

Om avgörandet meddelades av skiljedomare i ett skiljeförfarande i Portugal är distriktsdomstolen på den ort där skiljeförfarandet ägde rum behörig att vidta verkställighetsåtgärder (artikel 85 i civilprocesslagen).

Om ett överklagande har ingetts till appellationsdomstolen eller högsta domstolen är domstolen på motpartens hemvistort behörig. Om motparten är en domare eller en nära anhörig till domaren gäller reglerna under rubriken Mål där en av parterna är en domare, en domares make eller en nära anhörig till domaren. Under alla omständigheter skickas ärendeakten om fastställelsetalan eller en kopia av denna till behörig domstol för verkställighet (artikel 86 i civilprocesslagen).

Vid verkställighetsförfaranden som rör kostnader, böter eller ersättning som ska betalas till följd av okynnesprocess är domstolen där förfarandet ledde till meddelande om penningkrav eller uppgörelse behörig. Verkställighetsförfaranden som rör kostnader, böter eller ersättning förenas med motsvarande mål.

När beslutet om att betala kostnader, böter eller ersättning har meddelats av en appellationsdomstol eller högsta domstolen äger verkställighetsförfarandet rum i den förstainstansdomstol som är behörig i det område där förfarandet ägde rum (artiklarna 87 och 88 i civilprocesslagen).

För verkställighet baserad på en utländsk dom är domstolen på svarandens hemvistort behörig (artikel 86, i enlighet med artikel 90 i civilprocesslagen).

För ett europeiskt betalningsföreläggande (förordning (EG) nr 1896/2006 av den 12 december 2006, ändrad genom förordning (EU) 2015/2421) är den första tvistemålsavdelningen vid den centrala distriktsdomstolen i Porto behörig.

Arbetsrätt

Huvudregeln är att talan ska väckas vid domstolen på den ort där svaranden har hemvist. Arbetsgivare, försäkringsgivare och socialförsäkringsinstitutioner anses också ha hemvist på den ort där de har filial, agentur, kontor eller representation (artikel 13 i lagen om arbetsdomstolar).

En talan avseende ett anställningsavtal som väckts av en arbetstagare mot en arbetsgivare handläggs av domstolen på den ort där arbetet utförs eller där arbetstagaren har sin hemvist.

Om det finns flera kärande är domstolen på var och en av de orter där arbetet utförs eller kärandena har hemvist behörig.

Om arbetet utförs på mer än en ort kan talan avseende anställningsavtalet väckas vid en domstol på någon av dessa orter (artikel 14 i lagen om arbetsdomstolar).

Vid tvister om arbetsrelaterade sjukdomar och olycksfall måste talan väckas vid domstolen på den ort där de inträffade eller på den ort där den skadelidande senast arbetade i en tjänst som kan ha orsakat skadan.

Om skadan inträffar utomlands måste tvisten handläggas i Portugal av domstolen på den ort där den skadelidande har sin hemvist.

Om det finns flera förmånstagare är det domstolen på den ort där majoriteten av sökandena har sin hemvist som är behörig. Om lika många sökande har sin hemvist i de olika områdena är behörig domstol domstolen på den ort där den första person som ingav ansökan har sin hemvist.

Om den skadelidande, den sjuke eller förmånstagaren är registrerad som sjöman eller medlem av en flygbesättning, och olyckan inträffade under en resa eller sjukdomen konstaterades under en resa, är det domstolen på den första ort på nationellt territorium där fartyget eller luftfartyget anlände eller där fartyget eller luftfartyget är registrerat som är behörig (artikel 15 i lagen om arbetsdomstolar).

Vid kollektiv uppsägning ska talan om förlikning och ogiltighet handläggas av domstolen på den ort där arbetsplatsen är belägen.

Om uppsägningen berör arbetstagare på olika arbetsplatser är det domstolen på den ort där arbetsplatsen med störst antal uppsagda arbetstagare är belägen som är behörig (artikel 16 i lagen om arbetsdomstolar).

Insolvens

Vid insolvensförfaranden är behörig domstol, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet, domstolen på den ort där gäldenären har sitt säte eller sin hemvist eller den ort där testatorn har sitt säte eller sin hemvist på dödsdagen.

Domstolen på den plats där gäldenären har sina huvudsakliga intressen är också behörig. Med platsen för gäldenärens huvudsakliga intressen avses den plats där denna vanligtvis sköter sådana intressen på ett sätt som är vanligt förekommande, vilket kan bekräftas av tredje man (artikel 16 i lagen om insolvens och företagsrekonstruktion).

Offentliggörande och registrering i ett offentligt register av ett utländskt beslut om att inleda ett insolvensförfarande i enlighet med artiklarna 21 och 22 i rådets förordning (EG) nr 1346/2000 av den 29 maj 2000 begärs vid den portugisiska domstolen i det område där gäldenärens driftställe är beläget. När gäldenären inte har något driftställe i Portugal ska begäran göras till handelsavdelningen i Lissabon, om det rör sig om ett företags konkursbo. Om det inte rör sig om ett företags konkursbo är tvistemålsavdelningen i Lissabon behörig.

Ovannämnda behörighetsregel gäller erkännandet av insolvensförklaringen i ett utländskt ärende (artikel 288 i lagen om insolvens och företagsrekonstruktion).

Bouppteckning

För behörighet vid bouppteckningsförrättning, se faktabladet om arv.

Underhåll till vuxna och underåriga och fastställande av föräldraansvar

För behörighet vid en fastställelsetalan om underhållsbidrag till vuxna och underåriga, indrivning av underhåll och mål om fastställande av föräldraansvar, se faktabladet om underhåll.

2.2.2.3 Kan parterna själva utse en domstol som annars skulle vara obehörig?

Ja, inom vissa gränser.

I nationella ärenden kan parterna uttryckligen avtala att avvika från reglerna om territoriell behörighet. Detta kallas avtalad behörighet (competência convencional) (artikel 95 i civilprocesslagen).

Avtalad behörighet får inte fastställas i mål där domstolen på eget initiativ kan förklara att den saknar territoriell behörighet. Så är exempelvis fallet där domstolens behörighet beror på var en fast egendom är belägen eller platsen där en skyldighet ska fullgöras, eller om målet rör ett beslut om säkerhetsåtgärder eller förberedande åtgärder. Detsamma gäller mål där parterna är domare eller nära anhöriga till dessa, vissa verkställighetsförfaranden, mål som måste förenas med andra mål och mål där svaranden inte delges en stämning före beslutet. I dessa fall kan man inte avvika från den territoriella behörigheten genom avtal.

Parterna får aldrig avvika från behörighetsregler som gäller sakfrågan, hierarkin och tvisteföremålets värde.

Om avtalad behörighet tillåts är denna lika obligatorisk som lagstadgad behörighet. Ett sådant avtal måste uppfylla de formella kraven på ett avtal, dvs. källan till skyldigheten. Under alla omständigheter måste avtalet vara skriftligt, ange vilka frågor som berörs och kriterierna för att fastställa den domstol som är behörig.

På internationell nivå kan parterna själva bestämma vilken domstol som ska vara behörig att avgöra en viss tvist, eller tvister som kan uppkomma till följd av en rättslig förbindelse, under förutsättning att den aktuella förbindelsen har anknytning till mer än en rättsordning. Dessa mål kallas privata avtal om tilldelning av behörighet (pactos privativos e atributivos de jurisdição) (artikel 94 i civilprocesslagen).

Ett sådant avtal kan omfatta exklusiv behörighet, eller alternativ behörighet vid sidan av de portugisiska domstolarnas behörighet om sådan föreligger. I tveksamma fall anses exklusiv behörighet föreligga.

Valet av behörig domstol är endast giltigt om följande villkor är uppfyllda:

  • Tvisten rör överlåtbara rättigheter.
  • Valet är tillåtet enligt lagstiftningen i det land där den utsedda domstolen finns.
  • Valet motiveras av ett seriöst intresse hos båda parterna eller en av parterna, om det inte medför allvarliga olägenheter för den andra parten.
  • Saken faller utanför de portugisiska domstolarnas exklusiva behörighet.
  • Valet av domstol är resultatet av ett skriftligt avtal eller en skriftlig bekräftelse på ett avtal, i vilket det uttryckligen måste anges vilken domstol som är behörig.

Både vid avtalad behörighet (på nationell nivå) och privata avtal om tilldelning av behörighet (på internationell nivå) betraktas som skriftligt avtal alla dokument som har undertecknats av parterna eller resulterar från en korrespondens, telex, telegram eller andra kommunikationsmedel som det finns skriftligt bevis på, oavsett om dokumentet innehåller själva avtalet eller endast en hänvisning till ett dokument innehållande avtalet.

I arbetsdomstolar är sådana avtal eller klausuler ogiltiga som utesluter territoriell behörighet som tilldelats enligt lag (artikel 19 i lagen om arbetsdomstolar).

3 Om målet är av sådan natur att det ska prövas av specialdomstol, hur kan jag veta vilken specialdomstol jag ska vända mig till?

Som redan påpekats utgörs de specialiserade förstainstansdomstolarna i Portugal av de centrala avdelningarna vid varje distriktsdomstol, de lokala tvistemålsavdelningarna och domstolar med mer vidsträckt behörighet.

Nedan redogörs för varje domstols materiella behörighet. Beroende på vad tvisten gäller vet du på så sätt vilken domstol du ska vända dig till. Som redan förklarats inleds ett mål i regel vid förstainstansdomstolarna och hänskjuts endast till överrätterna om det överklagas.

Centrala tvistemålsavdelningar (artikel 117 i lag nr 62/2013)

  • Fastställelsetalan i ett vanligt tvistemål där tvisteföremålets värde överstiger 50 000 euro.
  • Civilrättsliga verkställighetsförfaranden där tvisteföremålets värde överstiger 50 000 euro i domkretsar som inte omfattas av en annan avdelnings eller domstols behörighet.
  • Förfaranden för interimistiska åtgärder beträffande åtgärder som omfattas av avdelningens behörighet.
  • Åtgärder, verkställighetsförfaranden och interimistiska åtgärder som omfattas av handelsavdelningens behörighet i de domkretsar där det inte finns någon sådan handelsavdelning.
  • Pågående mål i lokala avdelningar där tvisteföremålets värde har ändrats till ett belopp som är lika med eller högre än 50 001 euro.
  • Förfaranden som rör skydd av en underårig utanför de områden som omfattas av familje- och ungdomsdomstolarnas behörighet.
  • Fastställelsetalan i ett vanligt tvistemål när tvistemålets värde är högst 50 001 euro och målet omfattas av sjörättsdomstolens materiella behörighet, i domkretsar som inte omfattas av sjörättsdomstolens territoriella behörighet.

Centrala familje- och ungdomsavdelningar

(Personers civilstånd och familjesituation) (artikel 122 i lag nr 62/2013)

  • Rättsvårdsärenden mellan makar.
  • Rättsvårdsärenden vid samboförhållanden eller beträffande personer som lever tillsammans i ett gemensamt hushåll.
  • Mål som rör hemskillnad och äktenskapsskillnad.
  • Talan om ogiltigförklaring eller annullering av ett civiläktenskap.
  • En makas försäkran i god tro vid ogiltigförklaring av ett äktenskap som ingåtts i god tro (s.k. putativt äktenskap).
  • Mål om verkställighet av underhållsbidrag mellan makar och tidigare makar.
  • Andra mål som rör personers civilstånd och familjesituation.
  • Mål som omfattas av domstolsbehörighet vid bouppteckningar som inletts till följd av hemskillnad, äktenskapsskillnad, ogiltigförklaring eller annullering av civiläktenskap, samt specialfall som rör bodelning som omfattas av reglerna för sådana förfaranden.

(Underåriga och vuxna barn) (artikel 123 i lag nr 62/2013)

  • Fastställande av förmyndarskap och förvaltning av tillgångar.
  • Förordnande av förmyndare (curador-geral) för underåriga som också fungerar som företrädare i utomrättsliga frågor.
  • Adoptionsärenden.
  • Ärenden om utövande av föräldraansvar och handläggning av liknande ärenden.
  • Ärenden om storleken på underhållsbidrag till underåriga och vuxna eller myndiga barn, om en domstol tilldelade dem underhållsbidrag när dessa var underåriga.
  • Handläggning av respektive verkställighetsförfaranden för underhåll.
  • Förordnande om placering av underåriga i väntan på adoption (confiança judicial de menores).
  • Förordnande om åtgärder för placering hos personer som valts ut för adoption eller på en institution inför en kommande adoption.
  • Beslut om permanent familjevård (apadrinhamento civil) och återkallande av sådana beslut.
  • Tillstånd för den rättsliga företrädaren att utföra vissa handlingar åt barnet, godkännande i efterhand av handlingar som har vidtagits utan tillstånd och förordnanden om gåvor.
  • Beslut om säkerhet (caução) som föräldrarna måste ställa till förmån för underåriga barn.
  • Förordnande om att helt eller delvis förbjuda utövande av föräldraansvar eller om inskränkningar i utövandet av föräldraansvar.
  • Fastställande av moderskap och faderskap på eget initiativ och handläggning av bestridanden av och utredningar om moderskap eller faderskap.
  • Beslut om barns för- och efternamn, om föräldrarna är oeniga.
  • Fastställande av arvode till förmyndare eller förvaltare vid förmyndarskap eller förvaltning, prövning av ärenden om utbyte av förmyndare, förvaltare eller en person i familjerådet (conselho de família), inkrävande och granskning av räkenskaper, utbyte av en rättslig inteckning (hipoteca legal) och ökning eller utbyte av säkerhet för personer som står under förmyndare samt förordnande av särskilt ombud för den underårige i utomrättsliga ärenden.
  • Förordnande av särskilt ombud för den underårige i förmyndarskapsmål.
  • Ändring, upphävande eller omprövning av adoptionsbeslut, granskning av adoptivföräldrars ekonomiska ställning och fastställande av underhåll till adoptivbarn.
  • Ökning eller utbyte av säkerhet som har ställts för underåriga barns räkning.
  • Inkrävande och granskning av den ekonomiska redovisning som föräldrarna är skyldiga att lämna.
  • Prövning av andra frågor med anknytning till ovannämnda ärenden.
  • Omprövning av andra enheters beslut i ärenden där en del av behörigheten i föregående punkter enligt lag är reserverad för sådana enheter.

(Förmyndarskap i utbildnings- och skyddssyfte) (artikel 124 i lag nr 62/2013)

  • Förberedande, bedömning och beslut om förfaranden om skydd av en underårig.
  • Genomförande av åtgärder till skydd för en underårig och övervakning av genomförandet när ett barn eller ung person är utsatt för risk och barnskyddskommittén inte har möjlighet att ingripa.
  • Rättsliga handlingar beträffande utredningar om förmyndarskap i utbildningssyfte (inquérito tutelar educativo).
  • Bedömning av gärningar som enligt lag utgör ett brott och som utförts av en underårig i åldern 12–16 år, för att eventuellt placera honom eller henne under förmyndare.
  • Genomförande och omprövning av förmyndarskapsåtgärder.
  • Förklaring om avslutande eller upphävande av förmyndarskapsåtgärder.
  • Prövning av ett överklagande av ett beslut om disciplinära åtgärder mot underåriga som inte har omhändertagits.

Anmärkning

Centrala familje- och ungdomsavdelningars behörighet när det gäller förmyndarskap i utbildnings- och skyddssyfte upphör om ett ovillkorligt frihetsstraff utdöms i ett brottmål beträffande ett brott som begåtts av en underårig i åldern 16–18 år eller om den underårige fyller 18 år innan meddelandet av avgörandet i första instans.

Centrala arbetsavdelningar

(Civilrättsliga ärenden) (artikel 126 i lag nr 62/2013)

  • Hävning eller tolkning av kollektivavtal utom i fråga om förvaltningsrättsliga aspekter.
  • Frågor som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare samt provanställningar.
  • Arbetsrelaterade sjukdomar och olycksfall.
  • Sjukhusvård, ordinering av läkemedel i samband med klinisk behandling, proteser och ortopediska apparater eller andra tjänster som utförs eller betalas för personer som råkat ut för arbetsrelaterade olycksfall och sjukdomar.
  • Ogiltigförklaring av avtal eller andra rättshandlingar som undertecknats av ansvariga organ i syfte att kringgå fack- eller arbetsrättslig lagstiftning.
  • Avtal som enligt lag är jämställda med anställningsavtal.
  • Lärlings- och praktikavtal.
  • Tvister mellan anställda vid samma företag angående handlingar i tjänsten som de har begått gemensamt eller olagliga handlingar i tjänsten begångna av en av arbetstagarna. I detta avseende har brottmålsdomstolar behörighet för skadeståndsanspråk i samband med brott.
  • Tvister mellan socialförsäkringsorgan eller organ med ansvar för familjeförmåner och socialförsäkrade med avseende på rättigheter, befogenheter och skyldigheter enligt lag eller stadgar för någon av parterna. Detta påverkar inte förvaltnings- och skattedomstolars behörighet.
  • Tvister mellan fackföreningar och deras medlemmar eller personer som företräds av dem eller påverkas av deras beslut med avseende på rättigheter, befogenheter och skyldigheter enligt lag eller stadgar för någon av parterna.
  • Upplösning av socialförsäkringsorgan eller fackföreningar och fördelning av deras tillgångar när det inte finns några rättsliga bestämmelser som förhindrar detta.
  • Tvister mellan socialförsäkringsorgan eller fackföreningar med avseende på räckvidden för och arten av befintliga rättigheter och förpliktelser för en part som påverkar den andra parten.
  • Verkställighet av arbetsdomstolarnas avgöranden och andra verkställighetsbeslut. Andra domstolars behörighet måste respekteras.
  • Tvister mellan parterna i ett anställningsförhållande eller mellan en av parterna och tredje man, när de har anknytning till ett anställningsförhållande och när ansökan inges tillsammans med en annan ansökan som arbetsavdelningen är direkt behörig för.
  • Genkäromål som har samband med talan i föregående punkt, förutom i händelse av ersättning, för vilket ett sådant samband inte krävs.
  • Civilrättsliga frågor med avseende på strejker.
  • Tvister mellan arbetstagarkommittéer och samordningskommittéer, företag eller deras anställda.
  • Alla ärenden som rör kontrollen av lagligheten i samband med bildandet av fackföreningar, arbetsgivarorganisationer och arbetstagarkommittéer, samt deras stadgar (inklusive ändringar), funktion och upplösning.
  • Andra frågor som tilldelats enligt lag.

(Beträffande administrativa förseelser)

  • Överklaganden av beslut som meddelats av förvaltningsmyndigheter i förfaranden beträffande administrativa förseelser på arbets- och socialförsäkringsområdet.

Centrala handelsavdelningar (artikel 128 i lag nr 62/2013)

  • Insolvensförfaranden och specialförfaranden för företagsrekonstruktioner.
  • Talan om ogiltigförklaring och annullering av bolagsordningar.
  • Talan om utövande av rättigheter i ett bolag.
  • Talan om upphävande och ogiltigförklaring av bolagsbeslut.
  • Talan om avveckling av bolag genom domstolsbeslut.
  • Talan om avveckling av ett Europabolag.
  • Talan om avveckling av holdingbolag.
  • Talan som föreskrivs i lagen om handelsregistret.
  • Talan om avveckling av ett kreditinstitut eller ett finansbolag.
  • Relaterade frågor, förenade förfaranden och verkställighet av avgöranden, i de mål som nämns i föregående punkter.
  • Bestridande av handelsregistermyndighetens beslut.
  • Bestridande av beslut som avgetts av myndigheten inom ramen för administrativa förfaranden för avveckling och likvidation av rörelseidkande bolag.

Centrala verkställighetsavdelningar (Juízos centrais de execução) (artikel 129 i lag nr 62/2013)

  • Civilrättsliga verkställighetsförfaranden, med undantag av den behörighet som tillkommer immaterialrättsdomstolen, domstolen för konkurrens-, reglerings- och tillsynsärenden, sjörättsdomstolen, familje- och ungdomsavdelningarna, arbetsavdelningarna och handelsavdelningarna, samt verkställighet av de domar som meddelas av brottmålsavdelningen men där ansökan om verkställighet, enligt straffprocesslagen, inte får inges till en tvistemålsavdelning.

DOMSTOLAR MED MER VIDSTRÄCKT BEHÖRIGHET

Immaterialrättsdomstolen (Tribunal da propriedade intelectual) (artikel 111 i lag nr 62/2013).

  • Ärenden som rör upphovsrätt och närstående rättigheter.
  • Ärenden som rör industriell äganderätt.
  • Ärenden som rör ogiltigförklaring och annullering enligt lagen om industriell äganderätt.
  • Överklaganden av beslut av nationella institutet för industriell äganderätt (Instituto Nacional da Propriedade Industrial, I. P.) som beviljar eller avslår en industriell äganderätt, eller som rör överföringar, licenser eller förklaringar om att en rättighet är föråldrad, eller syftar till att påverka, ändra eller upphäva en industriell äganderätt.
  • Överklagande och förnyad prövning av beslut – eller andra åtgärder som kan bestridas inför domstol – som fattats av det nationella institutet för industriell äganderätt (Instituto Nacional da Propriedade Industrial, I. P.) i förfaranden som rör administrativa förseelser.
  • En fastställelsetalan om målet i första hand rör domännamn på internet.
  • Överklaganden av beslut från stiftelsen för nationell vetenskaplig analys (Fundação para a Computação Científica Nacional) i vilka stiftelsen – i egenskap av det organ som ansvarar för registrering av .pt-domännamn – registrerar, avslår registrering eller tar bort ett .pt-domännamn.
  • En talan om målet i första hand rör firma och bolagsnamn.
  • Överklagande av beslut från register- och notariatinstitutet (Instituto dos Registos e do Notariado, I. P.) om huruvida firma och bolagsnamn är tillåtna enligt bestämmelserna i det nationella bolagsregistret (Registo Nacional de Pessoas Colectivas).
  • En talan som i första hand rör illojal konkurrens i samband med industriell äganderätt.
  • Åtgärder för inhämtning och bevarande av bevis och tillhandahållande av information när detta krävs för att skydda immaterialrätt och upphovsrätt.
  • Relaterade frågor, förenade förfaranden och verkställighet av avgöranden, i de mål och överklaganden som nämns i föregående punkter.

(Domstolen för konkurrens-, reglerings- och tillsynsärenden) (Tribunal da concorrência, regulação e supervisão) (artikel 112 i lag nr 62/2013)

  • Överklagande, förnyad prövning och verkställighet av avgöranden, beslut och andra åtgärder i förfaranden som rör administrativa förseelser som kan bestridas inför domstol:
    • Utfärdade av konkurrensmyndigheten.
    • Utfärdade av nationella kommunikationsmyndigheten.
    • Utfärdade av Portugals riksbank.
    • Utfärdade av värdepapperscentralen.
    • Utfärdade av nationella medieregleringsmyndigheten.
    • Utfärdade av portugisiska försäkringsinstitutet.
    • Utfärdade av andra oberoende förvaltningsmyndigheter med reglerings- och tillsynsfunktioner.
    • Överklagande, förnyad prövning och verkställighet av
      • beslut från konkurrensmyndigheten som meddelats i de administrativa förfaranden som föreskrivs i konkurrenslagstiftningen,
      • en ministerförordning som i undantagsfall tillåter företagskoncentrationer som förbjudits i ett beslut från en konkurrensmyndighet,
      • andra beslut från konkurrensmyndigheten som kan överklagas enligt konkurrenslagstiftningen,
      • relaterade frågor, förenade förfaranden och verkställighet av avgöranden i varje överklagande, mål, talan och förnyad prövning som nämns i föregående punkter.

Sjörättsdomstolen (Tribunal marítimo) (artikel 113 i lag nr 62/2013)

  • Ersättning för skador orsakade av eller på fartyg, båtar och andra flytande farkoster eller som uppstått till följd av sjöfart enligt lagens allmänna villkor.
  • Ärenden som rör avtal om nybyggnad, reparation, köp och försäljning av fartyg, båtar och andra flytande farkoster, om dessa är ämnade för sjöfart.
  • Ärenden som rör sjötransportavtal eller avtal om kombinerade eller multimodala transporter.
  • Ärenden som rör flod- och kanaltransportavtal inom gränserna för den sjörättsliga behörigheten när det gäller inre vattenvägar, och de flodbäddar och flodbankar som definieras i lag.
  • Ärenden som rör befraktningsavtal och avtal om finansiell leasing av fartyg, båtar och andra flytande farkoster.
  • Ärenden som rör sjöförsäkringsavtal för fartyg, båtar och andra flytande farkoster ämnade för sjöfart och deras last.
  • Ärenden som rör inteckningar och panträtt i fartyg och båtar och realsäkerheter i flytande farkoster och deras last.
  • Särskilda förfaranden rörande fartyg, båtar och andra flytande farkoster och deras last.
  • Ansökningar om interimistiska åtgärder rörande fartyg, båtar och andra flytande farkoster, deras respektive last och kontanter och andra tillgångar som tillhör fartyg, båtar och andra flytande farkoster, och även preliminära ansökningar till hamnkaptener för att förhindra avgången av de tillgångar som är föremål för sådana åtgärder.
  • Ärenden som rör gemensamt eller enskilt haveri, inklusive skador som orsakats andra flytande farkoster som är ämnade för sjöfart.
  • Ärenden som rör sjöhjälp och bärgning.
  • Ärenden som rör bogserings- och lotsningsavtal.
  • Ärenden som rör bärgning av vrak.
  • Skadestånd för förorening av hav och andra vatten som faller under domstolens behörighet.
  • Bruk, förlust, fynd eller besittningstagande av fiskeutrustning för skaldjur, mollusker och marina växter, ankare, redskap, fartygstillbehör eller andra navigations- eller fiskeredskap och skador som orsakats på eller av sådana föremål.
  • Skador orsakade på offentlig egendom med anknytning till sjöfart.
  • Äganderätt och besittning till vrak och andra lämningar på havsbotten eller i inre vatten, om de har sjörättslig anknytning.
  • Utmätningar.
  • Alla allmänna frågor med sjöhandelsrättslig anknytning.
  • Överklaganden av beslut från hamnkaptener som utfärdats i förfaranden rörande administrativa sjöfartsförseelser.
  • Relaterade frågor, förenade förfaranden och verkställighet av avgöranden, i de mål som nämns i föregående punkter.

ÖVERRÄTTER

Appellationsdomstolar (artikel 67 i lag nr 62/2013)

Som domstol i andra instans har appellationsdomstolarna avdelningar för civilrättsliga ärenden, straffrättsliga ärenden, socialrättsliga ärenden, familje- och ungdomsärenden, handelsärenden, immaterialrätt och konkurrens, reglering och tillsyn. Bildandet av socialrättsliga avdelningar, familje- och ungdomsavdelningar, handelsrättsliga avdelningar, immaterialrättsavdelningar och avdelningar för konkurrens-, reglerings- och tillsynsärenden beror dock på tjänstens omfattning och komplexitet.

Högsta domstolen (Supremo Tribunal de Justiça) (artikel 47 i lag nr 62/2013)

Som sista instans har högsta domstolen avdelningar för civilrättsliga ärenden, straffrättsliga ärenden och socialrättsliga ärenden.

Relevant lagstiftning

Civilprocesslagen

Lag nr 62/2013

Lagen om arbetsdomstolar

Lagen om insolvens och företagsrekonstruktion

Varning

Informationen i detta faktablad är inte bindande för kontaktpunkten, domstolarna eller andra enheter och myndigheter. Gällande lagtexter och ändringar av dessa måste också konsulteras.

Senaste uppdatering: 24/01/2022

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.