Hela texten

DOM 2009:17

KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO),

Box 48, 651 02 KARLSTAD

SVARANDE Casa Nordica Altavista C AB,

Krusbärsvägen 115, 613 38 OXELÖSUND

SAKEN marknadsföring av paketresor

DOMSLUT

1. Marknadsdomstolen förbjuder Casa Nordica Altavista C AB vid vite av sjuhundrafemtiotusen

(750 000) kr att marknadsföra paketresor utan att föreskriven säkerhet enligt resegarantilagen

(1972:204) ställts.

2. Casa Nordica Altavista C AB ska ersätta KO dess rättegångskostnader med tjugotusen

(20 000) kr avseende ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) från dagen

för Marknadsdomstolens dom till dess betalning sker.

MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:17

2009-06-26 Dnr B 9/08

2

YRKANDEN

KO har yrkat att Marknadsdomstolen vid vite ska förbjuda Casa Nordica Altavista C AB

(Casa Nordica) att marknadsföra paketresor utan att föreskriven säkerhet enligt resegarantilagen

(1972:204) ställts. Vidare har KO yrkat ersättning för sina rättegångskostnader.

Casa Nordica har bestritt yrkandena.

BAKGRUND

Casa Nordica marknadsför och säljer paketresor till konsumenter. Marknadsföringen sker på

Internet via webbplatsen www.casanordica.se. Bolaget har under lång tid underlåtit att ställa

tillräcklig säkerhet i enlighet med vad Kammarkollegiet med stöd av resegarantilagen

beslutat. Den 9 december 2008 beslutade Marknadsdomstolen att, för tiden intill dess slutligt

avgörande föreligger eller domstolen bestämmer annat, förbjuda Casa Nordica vid vite av

sjuhundrafemtiotusen (750 000) kr att marknadsföra paketresor utan att föreskriven säkerhet

enligt resegarantilagen ställts.

GRUNDER OCH UTVECKLING AV TALAN

Parterna har anfört i huvudsak följande.

KO

Casa Nordica marknadsför paketresor och ska därmed ställa säkerhet i enlighet med resegarantilagen.

Marknadsföringen sker på Internet. Kammarkollegiet beslutade den 9 mars

2004 att höja Casa Nordicas säkerhet enligt resegarantilagen från 50 000 kr till 100 000 kr.

Kammarkollegiet vitesförelade och ansökte om vitets utdömande när säkerheten inte inkom.

Länsrätten i Stockholm har sedermera dömt ut vitet. Den 29 september 2006 beslutade

Kammarkollegiet att höja Casa Nordicas säkerhet ytterligare till 200 000 kr. Kammarkollegiet

vitesförelade och ansökte även denna gång om vitets utdömande när säkerhet inte

inkom. Vitet har dömts ut. Kammarkollegiet har även vitesförelagt och ansökt om vitets

utdömande ytterligare en gång. Casa Nordica har dock inte ställt någon mer säkerhet utöver

den redan ställda säkerheten om 50 000 kr. Vidare har KO utfärdat ett förbudsföreläggande

under hösten 2008 mot Casa Nordica för den i målet aktuella marknadsföringen. Förbuds3

föreläggandet har inte godkänts. Sammantaget leder detta till att Casa Nordica under lång tid

har underlåtit att ställa tillräcklig säkerhet.

Arrangör eller återförsäljare av paketresor ska enligt 1 § resegarantilagen ställa säkerhet hos

Kammarkollegiet innan marknadsföring av paketresor sker. Säkerheten används till att ge

ersättning till drabbade resenärer om en resa ställs in eller avbryts. Säkerheten ska, enligt 4 §

samma lag, gälla det belopp som Kammarkollegiet bestämmer. Den som uppsåtligen säljer

eller marknadsför en resa utan att ha ställt säkerhet kan, enligt 14 §, dömas till böter eller

fängelse.

Casa Nordica har från den 9 mars 2004 och framåt marknadsfört och sålt paketresor utan att

föreskriven säkerhet ställts. Den aktuella marknadsföringen är inte förenlig med 1 § resegarantilagen

och kan vara straffbar enligt 14 § samma lag. Marknadsföring som strider mot

annan lag är en överträdelse mot den s.k. lagstridighetsprincipen och är därför inte förenlig

med god marknadsföringssed. Genom marknadsföringen får konsumenten det felaktiga

intrycket att det är lagligt för Casa Nordica att sälja resorna. Förutsättningar finns därför, att

tillämpa punkten 9 i den s.k. svarta listan. Åtgärden ska då enligt 8 § marknadsföringslagen

(2008:486), MFL, bedömas som vilseledande och otillbörlig. När den s.k. svarta listan är

tillämplig behöver inget transaktionstest utföras. Således finns det skäl för att vid vite förbjuda

Casa Nordica att marknadsföra paketresor utan att föreskriven säkerhet ställts.

Casa Nordica

Fastställandet av säkerheten har skett på godtyckliga grunder och bolaget har ifrågasatt storleken

på säkerheten. Bolagets verksamhet har minskat och det finns inga skäl till att ställa

krav på högre säkerhet. Dessutom har bolaget ställt ytterligare säkerhet via en spansk bank

vilken bolaget trott att Kammarkollegiet har godkänt.

BEVISNING

Parterna har åberopat viss skriftlig bevisning.

4

DOMSKÄL

Målet rör marknadsföring av paketresor. Sedan den 1 juli 2008 gäller en ny marknadsföringslag

(2008:486), MFL. Lagen kompletteras med en förteckning över affärsmetoder

som under alla omständigheter är otillbörliga (bilaga I till direktiv 2005/29/EG, SFS

2008:487, den s.k. svarta listan). Av p. 1-2 i övergångsbestämmelserna till MFL framgår

dels att den äldre marknadsföringslagen (1995:450) ska upphöra att gälla, dels att bestämmelserna

i 4-22 och 29-36 §§ MFL ska tillämpas också på marknadsföring som har vidtagits

före ikraftträdandet, om inte åtgärden var tillåten enligt äldre föreskrifter.

Av utredningen i målet framgår att Casa Nordica marknadsför paketresor. Som arrangör

eller återförsäljare av paketresor ska Casa Nordica enligt 1 § resegarantilagen (1972:204)

ställa säkerhet hos Kammarkollegiet innan bolaget marknadsför sådana resor. Säkerheten

ska, enligt 4 § resegarantilagen, gälla det belopp som Kammarkollegiet bestämmer. Casa

Nordica ska enligt Kammarkollegiets beslut av den 29 september 2006 ställa säkerhet med

200 000 kr. Bolaget har underlåtit att ställa denna ytterligare säkerhet.

Marknadsdomstolen har i tidigare avgöranden (se bl.a. MD 2008:6 och 2009:3) slagit fast att

ett åsidosättande av bestämmelserna i 1 § resegarantilagen är otillbörligt enligt 4 § den äldre

marknadsföringslagen, vilken paragraf till viss del motsvaras av 5 och 6 §§ MFL. MFL har

dock kompletterats med det s.k. transaktionstestet, vilket innebär att för att den påtalade

marknadsföringen ska anses vara otillbörlig krävs att den, enligt 6 §, i märkbar mån

påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut.

Av 8 § andra stycket MFL framgår dock att viss marknadsföring som anges i punkterna 1-23

i bilaga I till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan, alltid är att anse som otillbörlig.

Punkten 9 har följande lydelse: ”Ange eller på annat sätt skapa intryck av att det är lagligt att

sälja en produkt när så inte är fallet.”. Av förarbetena till MFL (prop. 2007/08:115 s. 78)

framgår att förbudet har sin grund i den s.k. lagstridighetsprincipen och att det således alltid

är otillbörligt att ange eller på annat sätt skapa intryck av att det är lagligt att sälja en

produkt när så inte är fallet.

Enligt 14 § resegarantilagen är det förbjudet att sälja eller marknadsföra en resa utan att ha

ställt säkerhet som krävs enligt denna lag. Enligt Marknadsdomstolens mening torde en

genomsnittskonsument normalt förutsätta att produkter eller verksamheter som öppet