Texte intégral

Högsta Domstolen, 20.01.1998
Tolkning av biltillverkares särskilda åtagande beträffande bilavgasrening.
Rolf H förde vid Stockholms TR den talan mot Ford Motor Company
Aktiebolag (Ford) som framgår av TR:ns dom.
TR:n (hovrättsassessorn Simfors) anförde i dom d 2 juni 1995: Bakgrund. Rolf H har köpt en personbil, Ford Scorpio, av årsmodell 1989 och med registreringsnummer NNF 131.
I ett "Tillverkarens särskilda åtagande för fel i bilens avgasreningssystem" har under rubriken "Fel" angivits följande. "Avgasreningssystemet är felaktigt om bilens avgasutsläpp inte uppfyller de myndighetskrav som uppställts för bilar i trafik."
Vidare anges under rubriken "Tillverkarens ansvar för fel" bland annat att "Tillverkaren åtar sig att kostnadsfritt avhjälpa fel som visar sig inom fem år räknat från första registreringsdagen eller innan bilen körts mer än 80 000 kilometer".
Slutligen anges under rubriken "Service och underhåll" att "Ägaren är skyldig att följa de av tillverkaren föreskrivna och för avgasgodkännandet godtagna anvisningarna för service och underhåll".
Vid kontrollbesiktning d 4 nov 1993 anmärktes på för höga Hc-värden i avgasutsläppen. Efter försök till avhjälpande underkändes bilen på nytt vid förnyad kontrollbesiktning d 9 nov 1993. Felen avhjälptes därefter och bilen godkändes vid kontrollbesiktning d 17 nov 1993.
Yrkanden m m. Rolf H har yrkat förpliktande för Ford Motor Company Aktiebolag att betala 9 251 kr jämte ränta.
Ford har bestritt yrkandet men har vitsordat det yrkade beloppet i och för sig.
Grunder. Rolf H har som grund för talan anfört följande. Tillverkarens åtagande innebär att Ford har åtagit sig att åtgärda alla fel som leder till för höga avgasvärden vid kontrollbesiktning, även om dessa inte är hänförliga till komponenter i avgasreningssystemet. I vart fall utgör föreskrifterna i bilavgaslagen och bilavgasförordningen en del av åtagandet och har den innebörden. Reparationer har utförts, bl a byte av bilens styrdator, för 9 051 kr. Reparationerna har varit nödvändiga för att föreskrifterna om tillåtna avgasutsläpp skall uppfyllas. Därutöver har Rolf H haft kostnader för två förnyade kontrollbesiktningar med 200 kr.
Ford har som grund för bestridandet anfört följande. Tillverkarens åtagande är begränsat till avse sådana komponenter som har tillkommit för att fordonet skall uppfylla lagstadgade avgaskrav. Den komponent som har bytts ut i Rolf H:s bil utgör inte en sådan komponent. Det vitsordas dock i och för sig att utförda reparationer varit nödvändiga för att avgaskraven skall uppfyllas. Rolf H har i vart fall inte utfört föreskriven service vid körda 5 000 mil och 6 000 mil.
Rolf H har gjort gällande att han utfört föreskriven service samt att, i det fall service inte utförts, detta saknat betydelse för uppkomsten av för höga avgasvärden.

Domskäl
Domskäl. TR:n har att ta ställning till om utförda reparationer i syfte att begränsa avgasutsläppen omfattas av tillverkarens särskilda åtagande.
TR:n gör inledningsvis den bedömningen att de åberopade bestämmelserna i bilavgaslagen och bilavgasförordningen inte reglerar förhållandet mellan tillverkaren av ett fordon och köparen av detta, utan endast förutsättningarna för att avgasgodkännande skall ges för in "motorfamilj".
Enligt TR:ns uppfattning kan det särskilda åtagandet - särskilt mot bakgrund av att det i rubriken till åtagandet anges att detta avser fel i bilens avgasreningssystem - inte tolkas så att varje fel i en komponent i ett fordon, vilket leder till för höga avgasutsläpp anses utgöra fel i fordonets avgasreningssystem. Åtagandet får följaktligen anses begränsat till fel i komponenter i fordonets avgasreningssystem.
I målet har inte gjorts gällande att utförda reparationer avsett fordonets avgasreningssystem. Trots att reparationerna varit av betydelse för avgasutsläppen, omfattas dessa därför inte av tillverkarens åtagande.
Käromålet skall följaktligen lämnas utan bifall.

Domslut
Domslut. Käromålet ogillas.
Rolf H överklagade i Svea HovR och yrkade bifall till sin talan vid TR:n.
Ford bestred ändring.
HovR:n (hovrättslagmannen Köhl, hovrättsrådet Forss och tf hovrättsassessorn Kuttenkeuler, referent) anförde i dom d 27 mars 1996: Parterna har som grund för sin talan åberopat samma omständigheter som vid TR:n. Rolf H har till förtydligande av sin talan tillagt följande. Bolaget ansvarar för alla komponenter, vilka vid fel eller brist föranleder att gällande avgasvärden överskrids, oavsett om komponentens primära syfte är att begränsa avgasutsläppen eller inte. För det fall tillverkarens ansvar endast skulle anses omfatta bilens avgasreningssystem så görs gällande att styrdatorn är att hänföra till avgasreningssystemet. Det påstås inte att styrdatorns primära syfte är att begränsa avgasutsläppen. Begreppet avgasreningssystem måste dock anses omfatta alla komponenter, vilka utgör en förutsättning för att gällande avgasnivåer inte överskrids. Det åligger bolaget att visa att föreskriven service inte har utförts. Även om service inte skulle anses ha utförts, ansvarar bolaget för det aktuella felet, eftersom bolaget inte har visat att felet beror på den uteblivna servicen.
Bolaget har till förtydligande av sin talan tillagt följande. Bolagets åtagande omfattar endast sådana komponenter som tillkommit i det primära syftet att begränsa avgasutsläppen. Enligt åtagandet skall bilägaren visa att föreskriven service utförts. Utebliven service medför alltid att tillverkaren blir fri från ansvar. I vart fall åligger det Rolf H att visa att hans underlåtenhet att utföra service inte har påverkat bilen i avgashänseende.
Bolaget har gjort gällande att Rolf H:s påstående att styrdatorn tillhör avgasreningssystemet framförts först i HovR:n och att det skall avvisas eftersom Rolf H inte har gjort sannolikt att han inte kunnat åberopa omständigheten vid TR:n och inte heller haft giltig ursäkt att inte göra det. Rolf H har vitsordat att påståendet att styrdatorn tillhör avgasreningssystemet framförts först i HovR:n.

Domskäl
Domskäl. Det är ostridigt att Rolf H först i HovR:n gjort gällande att styrdatorn är att hänföra till begreppet avgasreningssystem. Såsom framgår av hur Rolf H förtydligat sin talan utgör dock påståendet inte någon sådan omständighet som avses i 50 kap 25 § 2 st RB. Bolagets yrkande om avvisning av omständigheten skall därför lämnas utan bifall
Parterna är ense om att det vid kontrollbesiktning av bilen anmärktes på för höga Hc-värden i avgasutsläppen, att Rolf H lät byta ut bilens s k styrdator och att denna åtgärd var nödvändig för att lagstadgade avgaskrav skulle uppfyllas. Det är också ostridigt att bolaget, som ett komplement till Rolf H:s rättigheter enligt köpeavtalet, åtagit sig att kostnadsfritt avhjälpa vissa fel. Tvisten gäller om felet i styrdatorn omfattas av åtagandet.
Som TR:n har konstaterat reglerar bestämmelserna i bilavgaslagen och bilavgasförordningen inte förhållandet mellan tillverkaren och köparen av ett fordon. Tillverkarens ansvar mot bilägaren skall i stället prövas på grund av vad som följer av utfästelsen i det enskilda fallet (se prop 1986/87:56 s 21).
Av åtagandets ordalydelse framgår tydligt att detta är begränsat till att avse fel i bilens avgasreningssystem och att avgasreningssystemet är felaktigt om bilens avgasutsläpp inte uppfyller de myndighetskrav som uppställs för bilar i trafik. I åtagandet har inte preciserats vilka komponenter som skall anses ingå i avgasreningssystemet. Detta begrepp är inte heller definierat i bilavgaslagen eller bilavgasförordningen. I ett delbetänkande av Miljöklassutredningen (SOU 1995:31 s 99) har konstaterats att bilar utrustas med alltmer komplicerade elektroniska styrsystem och att ett mycket stort antal komponenter i motorn har betydelse för funktionen av avgasreningen. Det kan dock enligt HovR:ns mening inte anses rimligt att ge begreppet avgasreningssystem i det ifrågavarande åtagandet en så vidsträckt innebörd att det skulle innefatta alla komponenter som vid bristande funktion kan påverka avgasutsläppen. Begreppet får i stället förstås så att det endast avser sådana komponenter som tillkommit i det primära syftet att fordonet skall uppfylla lagstadgade avgaskrav. Det är ostridigt att styrdatorn inte
utgör en sådan komponent. HovR:n instämmer således i TR:ns bedömning att felet inte omfattas av bolagets åtagande. TR:ns domslut skall därför fastställas.

Domslut
Domslut. 1. HovR:n lämnar Ford Motor Company AB:s yrkande om avvisning av en ny omständighet utan bifall. 2. HovR:n fastställer TR:ns domslut.
Rolf H (ombud advokaten Kent Sooaru) överklagade och yrkade att HD skulle förplikta Ford att till honom utge 9 251 kr jämte ränta.
Ford (ombud jur kand Jesper Tiberg) bestred ändring och begärde att HD skulle pröva HovR:ns beslut i punkt 1 i domslutet och lämna den där avsedda omständigheten utan beaktande.
Målet avgjordes efter föredragning.
Föredraganden, RevSekr Orlov-Lempert, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande dom: Domskäl. Parterna har i HD åberopat samma omständigheter och grunder som i HovR:n. Ford har yrkat att HD lämnar av Rolf H i HovR:n anförd ny omständighet - påståendet att bilens styrdator tillhör avgasreningssystemet - utan beaktande.
HD finner inte skäl att ändra HovR:ns beslut i avvisningsfrågan.
I målet är ostridigt att de reparationer som Rolf H yrkar ersättning för, bl a byte av bilens styrdator, är att hänföra till Svensk Bilprovnings anmärkningar på för höga avgasvärden vid kontrollbesiktning och att åtgärderna var nödvändiga för att lagstadgade avgaskrav skulle uppfyllas.
För att biltillverkare skall erhålla avgasgodkännande för en bilmodell, har i 6 § bilavgaslagen (1986:1386) uppställts som villkor att tillverkaren gentemot bilägaren åtar sig att under viss tid, eller till dess bilen körts ett visst antal kilometer, avhjälpa bristerna om bilen inte uppfyller de avgaskrav som föreskrivits med stöd av 3 § samma lag. Ett sådant åtagande skall enligt 12 § avgasförordningen (1987:586), som är tillämplig i målet, innebära att tillverkaren gentemot bilägaren åtar sig ansvaret för att bilen blir i sådant skick att den kan lämnas utan anmärkning vid en kontrollbesiktning eller vid en flygande inspektion eller någon annan myndighetskontroll.
Bestämmelserna i bilavgaslagen och bilavgasförordningen reglerar emellertid inte förhållandet mellan tillverkaren och köparen av ett fordon. Tillverkarens ansvar gentemot bilägaren bygger i stället på vad som följer av utfästelsen, vilken skall innebära att tillverkaren utan kostnad för bilägaren åtgärdar bristfälligheter i avgassystemet så att detta kan godkännas vid kontrollbesiktning (prop 1986/87:56 s 21).
Det av Ford gjorda åtagandet, som uppges följa av 12 § bilavgasförordningen, avser fel i bilens avgasreningssystem. Enligt åtagandet är avgasreningssystemet felaktigt om bilens avgasutsläpp inte uppfyller de myndighetskrav som uppställts för bilar i trafik. Vad som avses med "avgasreningssystemet" har inte närmare preciserats.
Begreppet avgasreningssystem har inte heller definierats i bilavgaslagen, bilavgasförordningen eller i lagstiftningens förarbeten. En tolkning grundad på olika relevanta omständigheter får därför göras av åtagandets omfattning. Därvid bör hänvisningen till de tvingande reglerna i 12 § bilavgasförordningen få betydelse liksom den bärande tanken bakom lagstiftningen, nämligen att tillverkaren skall svara för avgasreningens funktion även efter det att bilarna tagits i bruk.
Nutidens bilar utrustas med alltmer komplicerad och avancerad elektronik. Vissa komponenter eller delsystem som inte har det primära syftet att begränsa utsläppen kan ändå ha vital betydelse för avgasreningens funktion. (Jfr SOU 1995:31 s 99.) Det är därför inte alltid möjligt att specificera de komponenter som kan hänföras till avgasreningssystemet. I stället bör de komponenter, vars funktion utgör en förutsättning för att gällande avgaskrav skall kunna uppfyllas, anses ingå i avgasreningssystemet och täckas av tillverkarens åtagande. I förevarande fall har styrdatorn haft en sådan funktion.
Ford har gjort gällande att Rolf H inte låtit bilen genomgå föreskriven service, vilket är en förutsättning för att avgasåtagandet skall kunna åberopas mot tillverkaren. Av utredningen framgår att bilens servicejournal stämplats med bilverkstadens namn, bilens mätarställning och datum för utförd service samt att detta skett något år efter servicetillfället. Då ingenting framkommit som tyder på att bilverkstaden felaktigt intygat att service utförts, får dessa uppgifter godtas. Bolaget skall således förpliktas att ersätta Rolf H för utförda reparationer. Om beloppets storlek råder inte tvist.
Domslut. Med ändring - - - se HD:s dom - - - betalning sker.
HD (JustR:n Magnusson, Lars Å Beckman, Svensson, Thorsson och Regner, referent) beslöt följande dom:

Domskäl
Domskäl. Målet gäller frågan huruvida Ford har åtagit sig att bekosta de åtgärder, bl a byte av styrdator, som utförts på Rolf H:s bil av märket Ford Scorpio och som föranletts av att bilen vid kontrollbesiktning befunnits inte uppfylla föreskrivna krav på avgasrening.
Vid Rolf H:s köp av bilen gjordes en utfästelse rubricerad "Tillverkarens särskilda åtagande för fel i bilens avgasreningssystem". Åtagandet lyder: "Detta åtagande som följer av 12 § bilavgasförordningen (1987:586) kompletterar ägarens rättigheter enligt köpeavtalet.... Avgasreningssystemet är felaktigt om bilens avgasutsläpp inte uppfyller de myndighetskrav som uppställts för bilar i trafik." Under rubriken "Tillverkarens ansvar för fel" står vidare: "Tillverkaren åtar sig att kostnadsfritt avhjälpa fel som visar sig inom fem år räknat från första registreringsdagen eller innan bilen har körts mer än 80 000 kilometer".
Som ytterligare villkor anges att ägaren "är skyldig att följa de av tillverkaren föreskrivna och för avgasgodkännandet godtagna anvisningarna för nödvändig service och underhåll".
Rolf H har som grund för sin talan åberopat att Ford har åtagit sig att åtgärda alla fel som leder till för höga avgasvården vid kontrollbesiktning. Bolagets inställning är däremot att åtagandet bara avser sådana komponenter som har tillkommit och monterats i det primära syftet att begränsa föroreningar i avgaserna och hindra utsläpp av bränsleångor. Skillnaden i parternas tolkning av åtagandet kan beskrivas som att Rolf H gör gällande att det föreligger en funktionsgaranti medan Ford påstår att det är fråga om en komponentgaranti.
När det gäller tolkningen av det särskilda åtagandet tillåter dess avfattning inte någon säker slutsats vilketdera av parternas alternativ som är det riktiga. I och för sig kan rubriken till det särskilda åtagandet - att detta avser fel i bilens avgasreningssystem - föra tanken till att det är
fråga om en komponentgaranti beträffande sådana delar som kan hänföras till en bils avgassystem. Å andra sidan talar definitionen, att avgasreningssystemet är felaktigt om bilens avgasutsläpp inte uppfyller uppställda myndighetskrav, för att det är en funktionsgaranti.
Åtagandet utgör ett standardvillkor för bilköp, vars formulering överenskommits mellan Konsumentverket och Bilindustriföreningen i anslutning till tillkomsten av bilavgaslagen (1986:1386) och 1987 års bilavgasförordning. Även om Ford inte direkt deltagit i överenskommelsen, är det naturligt att tolka bolagets åtagande gentemot Rolf H i belysning av denna. Den överenskomna formuleringen av biltillverkarnas åtagande hänvisar, liksom Fords särskilda åtagande, till 12 å i 1987 års bilavgasförordning, vilken paragraf i sin tur bygger på 6 § bilavgaslagen. Innehållet i dessa bestämmelser får därför anses ha betydelse för tolkningen av Fords åtagande gentemot Rolf H.
För att biltillverkare skall erhålla avgasgodkännande för en bilmodell uppställs i 6 § 1 st bilavgaslagen, i lagrummets lydelse före d 1 jan 1996, som villkor att tillverkaren gentemot bilägarna åtar sig att kostnadsfritt avhjälpa bristerna, om bilarna vid myndighets kontroll visar sig inte uppfylla de krav som föreskrivits med stöd av 3 § samma lag. Tillverkaren är enligt paragrafens 2 st inte skyldig att åta sig att avhjälpa brister på fordon i vissa fall, bl a om en bil körts mer än 80 000 km eller är äldre än fem år. Med stöd av 3 st i paragrafen får regeringen meddela närmare föreskrifter om utformningen av tillverkarens åtagande enligt 6 §. Bemyndigandet har utnyttjats i 1987 års avgasförordning, där det i 12 § anges att ett sådant åtagande som avses i lagens 6 § skall innebära att tillverkaren gentemot bilägaren åtar sig ansvaret för att bilen blir satt i sådant skick att den kan lämnas utan anmärkning vid en kontrollbesiktning eller vid en flygande inspektion eller någon annan myndighetskontroll.
Även om de nu nämnda bestämmelserna i bilavgaslagen och bilavgasförordningen inte direkt reglerar förhållandet mellan tillverkaren och köparen av ett fordon, har de som anförts betydelse för tolkningen av tillverkarens - i detta fall Fords - åtagande gentemot den enskilde bilägaren. Avfattningen av bestämmelserna ger närmast vid handen att syftet har varit att biltillverkarna skulle åta sig en funktionsgaranti och inte endast svara för fel i vissa komponenter tillhörande bilens avgassystem i mera inskränkt mening. Att detta har varit syftet med lagstiftningen bestyrks av vissa uttalanden i förarbetena (prop 1986/87:56, se bl a s 5, 11, 12 och 21, jfr s 7, 8 och 10). På andra ställen återfinns visserligen formuleringar som "delar som är väsentliga för avgasreningsfunktionen", "avgasreningsutrustningen", "bilens avgasrenande utrustning" och "avgassystemet" (s 10, 12 och 21), men dessa formuleringar avser delvis åtgärder som skall vidtas i enskilda fall och kan knappast jäva uppfattningen att syftet har varit att det skulle finnas en funktionsgaranti
Det kan tilläggas att biltillverkarnas åtagande gentemot bilägarna synes vara avsett att svara mot det ansvar för tillverkarna som enligt 7 § bilavgaslagen gäller mot det allmänna (a prop s 11ff). Där föreskrivs myndighetsingripande, om det beträffande avgasgodkända fordon av en viss typ visar sig att de krav på begränsning av utsläpp som har föreskrivits med stöd av 3 § samma lag inte uppfylls i godtagbar utsträckning. Ingripandet består i ett föreläggande för tillverkaren att vidta de åtgärder som behövs för att bristerna skall avhjälpas.
Till det sagda kommer att det som stod i blickpunkten vid bilavgasbestämmelsernas tillkomst var katalysatorrening av bilavgaser, även om andra tekniska lösningar kunde tänkas komma (jfr a prop s 5). Numera behöver bilar inte förses med särskilda anordningar för att uppfylla gällande krav på avgasrening. Anpassningen äger i de flesta fall rum i någon eller några av de i motorkonceptet ingående elektronikboxarna. Avgasrening omfattar då alla funktioner som krävs för att gällande gränsvärden för avgasutsläpp inte skall överskridas. (Jfr SOU 1995:31 s 99 och prop 1995/96:6 s 21.)
Med hänsyn till det anförda får anses att det särskilda åtagande som Ford gjort gentemot Rolf H omfattar de fel på bilen som är orsaken till att föreskrivna krav på avgasrening inte uppfylls och att det alltså är fråga om en funktionsgaranti. Det innebär att åtagandet omfattar även fel i sådana komponenter som inte primärt är avsedda att åstadkomma avgasrening. Vissa begränsningar i åtagandets omfattning bör dock gälla. Det kan sålunda tänkas finnas brister som medför för höga avgasvärden men som är av det slaget att åtagandet rimligen inte bör omfatta dem, t ex uppkomna fel på bromssystemet. De åtgärder som vidtagits i det aktuella fallet är emellertid inte av sådan art att åtagandet inte bör kunna göras gällande.
Vid nu angiven bedömning saknar frågan huruvida styrdatorn ingår i bilens avgasreningssystem betydelse.
Ford har gjort gällande att Rolf H inte har låtit bilen genomgå föreskriven service, vilket som framgått är en förutsättning för att avgasåtagandet skall kunna åberopas mot tillverkaren. Utredningen i målet ger dock tillräckligt stöd för Rolf H:s uppgifter att föreskriven service utförts för att denna invändning inte bör föranleda att Rolf H:s talan ogillas.
Ford skall således förpliktas att ersätta Rolf H för de vidtagna åtgärderna. Om beloppets storlek råder inte tvist.

Domslut
Domslut. Med ändring av HovR:ns dom förpliktar HD Ford Motor Company Aktiebolag att till Rolf H utge ersättning med 9 251 kr jämte ränta därå enligt 6 § räntelagen (1975:635) från d 14 nov 1994 till dess betalning sker.
HD:s dom meddelades d 2 jan 1998 (mål nr T 2019/96).