Rättigheter för brottsoffer per land

Vilken information kan jag få från myndigheten när brottet har inträffat (t.ex. från polisen, åklagarmyndigheten) men innan jag anmäler brottet?

Om du har utsatts för ett brott har du rätt till information, som bör lämnas av den person som du kommer i kontakt med först. Normalt är detta den första polisen, åklagaren eller läkaren eller en enhet som ger stöd till brottsoffer.

Vid den första kontakten ska polisen/åklagaren särskilt lämna information om

• förfarandena för att anmäla ett brott samt om brottsoffrets/den civilrättsliga partens rättigheter och skyldigheter i straffrättsliga förfaranden (såsom rätten att åtföljas av en betrodd person, utnämningen av ett ombud och möjligheterna till delgivning och att ta del av handlingarna i målet),
• enheter som ger stöd till brottsoffer (kontaktuppgifter, information om vilken form av hjälp de tillhandahåller), • tillgången till nödvändig läkarvård,
• tillgången till rättshjälp,
• villkoren för tillhandahållande av skydd om det föreligger en fara för liv eller hälsa, eller en fara för stor skada på egendom (t.ex. möjligheten att avlägsna gärningspersonen från hemmet eller rätten till ersättning för den sannolika skadan från den åtalades egendom),
• rätten till tolkning och översättning,
• de åtgärder för att skydda dina intressen som du kan begära om du bor i en annan EU-medlemsstat,
• förfarandena för prövning om dina rättigheter kränks av polisen och/eller åklagarmyndigheten,
• kontaktuppgifter för kommunikation om ett ärende där du är brottsoffer,
• förfarandena för att begära ersättning för skada,
• medling i straffrättsliga förfaranden,
• möjligheten och villkoren för att ingå förlikning,
• möjligheten och villkoren för att få ersättning för rättegångskostnaderna.

På begäran hjälper polisen eller åklagarmyndigheten dig att kontakta en enhet som ger stöd till brottsoffer.

Om du först söker läkarvård ska vårdinrättningens personal ge dig kontaktuppgifter till enheter som ger stöd till brottsoffer.

Enheter som ger stöd till brottsoffer lämnar information om

• experthjälpens form och omfattning och i vilken utsträckning den tillhandahålls kostnadsfritt,
• kontaktuppgifter till andra enheter som kan hjälpa dig om ovanstående enheter inte kan ge den hjälp du behöver,
• brottsoffers rättigheter, inbegripet rätten till ersättning,
• de rättigheter du har som civilrättslig part eller vittne i straffrättsliga förfaranden,
• ekonomiska och praktiska frågor.

Jag bor inte i det EU-land där brottet ägde rum (EU-medborgare och icke EU-medborgare). Hur skyddas mina rättigheter?

Om du har utsatts för brott i en annan EU-medlemsstat och, i händelse av ett grovt brott, inte kunde eller inte ville göra en brottsanmälan i den medlemsstat där brottet begicks, kan du anmäla det till polisen/åklagaren i Slovakien. Anledningen till att du inte kunde eller ville göra en brottsanmälan i det andra landet – vare sig på grund av tid, avstånd, brist på språkkunskaper, rädsla för att något skulle hända din familj eller något annat – är inte relevant. Om åklagaren/polisen finner att de saknar behörighet att handlägga ärendet kommer de utan dröjsmål att vidarebefordra anmälan till den behöriga myndigheten i den EU-medlemsstat där brottet begicks.

De behöriga myndigheterna kommer att vidta nödvändiga åtgärder för att minimera de svårigheter du möter som brottsoffer, särskilt förfarandemässigt. Detta innebär till exempel att du kan höras som vittne via videosamtal eller telefon.

Om du har utsatts för ett våldsbrott kan du begära ersättning både i den medlemsstat där brottet begicks och i Slovakien. I det senare fallet görs detta genom en ansökan till Slovakiens justitieministerium.

Vilken information ska jag få om jag anmäler ett brott?

Polisen kommer särskilt att informera dig om resultatet av ditt brottsanmälan. I regel beslutar polisen inom 30 dagar på något av följande sätt:

• Avvisar anmälan och avslutar det straffrättsliga förfarandet
  Polisen beslutar på detta sätt om gärningen inte kan klassificeras som en förbrytelse eller förseelse.
• Hänskjuter anmälan till behörig myndighet
  Om gärningen inte utgör en förbrytelse och polisen misstänker att den kan utgöra en förseelse eller annan överträdelse vidarebefordrar polisen anmälan till den behöriga myndigheten. Den berörda myndigheten omprövar sedan anmälan. Om det finns tillräckliga skäl inleder den ett administrativt förfarande.
• Avskriver brottsanmälan
  Detta gäller främst fall där gärningspersonen har avlidit eller inte är straffrättsligt ansvarig på grund av att han eller hon är minderårig (dvs. inte var minst 14 år gammal vid den tidpunkt då gärningen begicks), eller om offret inte har gett sitt samtycke till det straffrättsliga förfarandet.
• Lagför brottet
  Om det inte finns skäl att avvisa, hänskjuta eller avskriva anmälan kommer polisen att lagföra brottet.

Polisen ska underrätta dig om sitt beslut. Detta beslut (uznesenie) delges på den adress du angav i brottsanmälan. Om brottet lagförs på grundval av din anmälan kommer du som anmälare att hållas informerad om enskilda steg i förfarandet (dvs. åtal mot en viss person, utvidgning av åtal, hänskjutande av ärendet till ett annat organ, åtalsunderlåtelse, villkorad åtalsunderlåtelse eller nedläggning av åtal).

Har jag rätt till kostnadsfri tolkning eller översättning (när jag kontaktar polis eller annan myndighet eller under utredningen och rättegången)?

Du har rätt till tolk; tolken kommer då att tillhandahållas av polisen. Du behöver inte betala tolken, eftersom kostnaden täcks av staten. Du har också rätt att få de viktiga besluten översatta eller tolkade till ett språk som du förstår.

Hur ska myndigheten se till att jag förstår och blir förstådd (om jag är ett barn eller har en funktionsnedsättning)?

I sin kommunikation med dig tar polisen/åklagaren hänsyn till dina särskilda omständigheter (t.ex. ålder, kön, funktionsnedsättning eller psykisk mognad). Syftet är att du som brottsoffer ska få tillräcklig information i en form som du kan förstå, så att du kan utnyttja dina rättigheter till fullo och känna dig behandlad på ett respektfullt sätt.

Särskilt utsatta personer, däribland barn och personer med funktionsnedsättning, ska förhöras på ett hänsynsfullt sätt så att förhöret inte behöver upprepas senare i förfarandet. Därför görs en videoinspelning av förhöret. Innan ett vittne hörs ska polisen rådfråga en psykolog eller en expert som närvarar vid förhöret om hur förhöret ska genomföras, så att det genomförs på rätt sätt.

Stöd till brottsoffer

Vem ger stöd till brottsoffer?

Stöd till brottsoffer ges av enheter som finns med i registret över brottsofferenheter, som nås via webbplatsen för Slovakiens justitieministerium, eller, i förekommande fall, av mottagningscentrum för personer som har blivit utsatta för våld i hemmet. De lämnar både psykologisk hjälp och juridisk rådgivning. Du får hjälp av yrkesutbildad personal som hjälper dig med rättsliga frågor eller ger dig psykologiskt stöd. Vid behov hjälper de dig att hitta nödboende, kontakta din familj eller få pengar.

Hänvisar polisen mig automatiskt till brottsofferstödet?

Vid den första kontakten kommer polisen att informera dig om vilka enheter som ger stöd till brottsoffer, berätta hur du kontaktar dem och förklara vilken form av hjälp de tillhandahåller. Om du vill hjälper polisen dig att kontakta dem.

Hur skyddas min personliga integritet?

De brottsbekämpande myndigheterna får inte avslöja skyddade personuppgifter eller uppgifter av privat natur, särskilt gällande någons familjeliv, bostadsadress och korrespondens som inte har direkt samband med brottet. De fäster särskild vikt vid barns, minderårigas och civilrättsliga parters intressen, vars personuppgifter inte lämnas ut.

Om du gör en brottsanmälan kan du be polisen att inte ta med dina personuppgifter i anmälan.

Måste jag anmäla ett brott innan jag kan få tillgång till brottsofferstöd?

Du har rätt till stöd oavsett om du gör en anmälan eller inte.

Personligt skydd om jag är i fara

Vilka typer av skydd finns?

De behöriga myndigheterna kan vidta olika åtgärder för att skydda offret. Dessa åtgärder vidtas också i olika skeden av förfarandet. Ditt deltagande i sådana åtgärder bör vara frivilligt och du bör vara tillräckligt informerad om riskerna och fördelarna för att kunna fatta ett välgrundat beslut.

Om du bor tillsammans med gärningspersonen i ett gemensamt hushåll kan polisen avlägsna gärningspersonen från bostaden under två veckor omedelbart efter det att du har ringt polisen och/eller gjort en brottsanmälan. I sådana fall har gärningspersonen förbjudet tillträde till er gemensamma bostad. Polisen informerar dig sedan om möjligheten att söka ett domstolsföreläggande (neodkladné opatrenie) som förbjuder tillträde till den gemensamma bostaden under en längre tidsperiod. En ansökan om domstolsföreläggande kan också riktas mot en gärningsperson som inte bor tillsammans med dig. Domstolen kan utfärda kontaktförbud.

Du har också rätt att besluta huruvida du vill bli underrättad om gärningspersonen friges eller rymmer. Syftet med informationen är särskilt att skydda dig om gärningspersonen försöker kontakta dig (t.ex. om gärningspersonen är en närstående eller familjemedlem). Du kan när som helst ändra detta beslut, vilket kommer att beaktas av polisen, åklagaren och domstolen. Om du är i fara, eller om det finns en risk för ditt liv eller din hälsa, kommer dock polisen/åklagaren/domstolen att informera dig om frigivningen eller rymningen även om du inte har begärt sådan information.

Vem kan ge mig skydd?

Skyddet ges av polisen. Under domstolsförhandlingar säkerställs det av domstolen.

Kommer någon att bedöma om jag riskerar att skadas igen av gärningspersonen?

Polisen, åklagaren och domstolen, men även en enhet som ger stöd till brottsoffer, kommer att bedöma ditt fall individuellt för att avgöra om du är ett särskilt utsatt brottsoffer. De kommer att undersöka om gärningspersonen fortfarande utgör ett hot mot dig och om du riskerar upprepad utsatthet. Om de upptäcker att gärningspersonen har för avsikt att skrämma dig, hota dig, hämnas eller på något sätt påverka din psykologiska eller fysiska integritet, kommer de behöriga myndigheterna att vidta nödvändiga åtgärder.

Kommer någon att bedöma om jag riskerar att skadas genom det straffrättsliga systemet (under utredningen och rättegången)?

Som offer har du rätt till skydd mot sekundär viktimisering. Det innebär skydd mot varje skada som inte är en direkt konsekvens av själva brottet, utan ett resultat av hur de personer eller institutioner som du har varit i kontakt med efter brottet agerar. Detta kan till exempel omfatta okänsligt agerande från de offentliga myndigheternas sida, deras passivitet när det gäller att skydda dig eller okänslig publicitet i ditt ärende. Det finns mekanismer i straffrättsliga förfaranden för att undvika ett sådant beteende. Polisen, åklagaren, domstolen och enheter som ger stöd till brottsoffer är skyldiga att agera på ett sådant sätt att deras verksamhet inte leder till sekundär viktimisering. Därför kan det göras en videoinspelning av förhöret så att det inte behöver upprepas. För att skydda dig kan läkarundersökning endast krävas i den utsträckning det är nödvändigt och endast om det krävs för det straffrättsliga förfarandet.

Vilket skydd finns för mycket utsatta brottsoffer?

Om du är ett mycket utsatt brottsoffer har du rätt till kostnadsfri specialiserad experthjälp från en enhet som ger stöd till brottsoffer. Skyddet ges i 90 dagar, och denna period kan på begäran förlängas om det är motiverat. Det omfattar såväl psykologiskt stöd som juridisk rådgivning. Du får hjälp av yrkesutbildad personal som hjälper dig med rättsliga frågor eller ger dig psykologiskt stöd. Vid behov hjälper de dig att hitta nödboende, kontakta din familj eller få pengar. De hjälper dig också att bedöma om ditt liv eller din hälsa är i fara och vidtar åtgärder för att skydda dig.

Finns det särskilda rättigheter för minderåriga?

Utöver alla de rättigheter du har som särskilt utsatt brottsoffer, eftersom du som minderårig automatiskt anses vara ett sådant brottsoffer, ska polisen, åklagarmyndigheten, domstolarna och enheter som ger stöd till brottsoffer även agera i ditt bästa intresse.

Om du förhörs som vittne om obehagliga händelser kommer en psykolog eller en expert att närvara vid förhöret och övervaka det. Vid behov kan även en förälder eller lärare närvara vid förhöret. Förhöret genomförs på ett sådant sätt att det inte ska behöva upprepas senare under förfarandet. Det får endast upprepas om det är absolut nödvändigt.

Det är allmänt erkänt att ett barn har särskilda behov i straffrättsliga förfaranden och de institutioner du kommer i kontakt med tar hänsyn till din ålder och dina behov.

En av mina familjemedlemmar har avlidit på grund av brottet – vilka rättigheter har jag?

Om en familjemedlem har avlidit till följd av ett brott och du har lidit skada till följd av deras död betraktas du också som ett offer. Du har rätt till information, särskilt om hur du gör en brottsanmälan, hur det straffrättsliga förfarandet fortskrider och hur du kontaktar organisationer som kan hjälpa dig. På begäran hjälper polisen eller åklagarmyndigheten dig att kontakta en enhet som ger stöd till brottsoffer. Dessutom har du rätt till experthjälp, rätt att höras och rätt till behandling med respekt, hänsyn och känslighet.

En av mina familjemedlemmar har utsatts för ett brott – vilka rättigheter har jag?

Om en person avled till följd av ett våldsbrott betraktas även den efterlevande maken och de efterlevande barnen som offer för ett våldsbrott. Om det inte finns några sådana personer kommer den efterlevande föräldern och den person som bodde tillsammans med den avlidne i samma hushåll i minst ett år före deras död och som skötte hushållet tillsammans med den avlidne, eller en person i beroendeställning till den avlidne, att betraktas som brottsoffer.

Du har alla brottsoffrets rättigheter, men som offer för ett våldsbrott har du också rätt till ersättning, som du kan kräva av Slovakiens justitieministerium.

Kan jag få tillgång till medlingstjänster? På vilka villkor? Är jag säker under medling?

Polisen lämnar information om medlingsförfarandena vid den första kontakten. Medlingen utförs av övervakare och medlare på grundval av frivilligt samtycke från både dig och gärningspersonen. Syftet är att med båda parters aktiva deltagande undanröja de negativa konsekvenserna av det begångna brottet. Det går när som helst att dra tillbaka sitt samtycke. Information som erhållits under medlingen betraktas som konfidentiell; utan parternas samtycke får den inte användas för andra ändamål än tvistlösning i samband med medlingen.

Var hittar jag lagstiftning om mina rättigheter?

Lagen om brottsoffer

Straffprocesslagen