Vilken information kan jag få från myndigheten när brottet har inträffat (t.ex. från polisen, åklagarmyndigheten) men innan jag anmäler brottet?

De rättsliga myndigheter och andra statliga institutioner som du har kontakt med ger dig information om stöd till brottsoffer inom generaldirektoraten för socialt arbete och barnets skydd (Direcții Generale de Asistență Socială și Protecție a Copilului – DGASPC) och de icke-statliga organisationer som erbjuder sådana tjänster.

Du får denna information både muntligen och skriftligen, genom en blankett som du ska underteckna och som åtminstone omfattar brottsofferstödets adress inom myndighetsområdet för den institution som lämnar informationen samt en förteckning över dess ansvarsområden.

Den första rättsliga myndighet (polis/åklagare) du kontaktar eller, i tillämpliga fall, brottsofferstödet, upplyser dig vid första kontakten om dina rättigheter och om vilket stöd och skydd du kan få.

Du får upplysningar om följande:

• Typen av stöd du kan få och vem som kan ge det, däribland grundläggande information om tillgång till läkarvård, psykologisk rådgivning och alternativt boende.
• Vilket brottsutredningsorgan du kan lämna in en anmälan till.
• Rätten till rättsligt bistånd och vilken institution du kan kontakta i detta syfte.
• Villkoren och förfarandet för att beviljas kostnadsfritt rättsligt bistånd.
• Dina rättigheter under det straffrättsliga förfarandet (däribland vittnesstöd).
• Villkoren och förfarandet för att få ekonomisk ersättning från staten.
• Rätten att anlita en medlare.
• Om du bor i en annan EU-medlemsstat, information om hur du gör en brottsanmälan eller ansöker om ekonomisk ersättning från staten i den medlemsstaten, och information om hur du kan höras av de rumänska rättsliga myndigheterna när du inte är i Rumänien.

Du får dessa upplysningar på ett språk som du förstår. Du får även en blankett med all denna information, som du ska underteckna. Du får åtföljas av en valfri person när du kontaktar myndigheterna för första gången.

Om du gör en anmälan till den rättsliga myndigheten får du en skriftlig bekräftelse av denna anmälan. Anmälan får göras skriftligen eller muntligen. Du kan också be en annan person anmäla brottet åt dig, men då måste du ge den personen en skriftlig fullmakt. Den skriftliga fullmakten ska undertecknas av dig och bifogas handlingarna i ärendet.

Jag bor inte i det EU-land där brottet ägde rum (EU-medborgare och icke EU-medborgare). Hur skyddas mina rättigheter?

Om du är utlänning och har utsatts för brott i Rumänien har du samma rättigheter som rumänska brottsoffer.

Om du inte talar rumänska har du rätt till kostnadsfri tolk som hjälper dig i kontakterna med myndigheterna. Det innebär att du kan göra anmälan och ta emot den information du har rätt till då brottet anmäls på ett språk som du förstår.

Om du bor i en annan medlemsstat kan du göra brottsanmälan eller ansöka om ekonomisk ersättning i den medlemsstaten. Dessutom kan du höras av de rumänska rättsliga myndigheterna utan att vara i Rumänien.

Om du har utsatts för människohandel kan du få särskild logi där du är skyddad. Under det straffrättsliga förfarandet får du information om förfarandet på ett språk som du förstår. Du kan också få psykologisk rådgivning och läkarvård. De rumänska myndigheterna gör sitt bästa för att du så snart som möjligt ska kunna återvända till ditt hemland och erbjuder säker transport till den rumänska gränsen.

Om du är utlänning kan du också kräva ekonomisk ersättning från staten om du har utsatts för något av följande brott: mordförsök och grovt mordförsök, i enlighet med artiklarna 188 och 189 i strafflagen, misshandel, i enlighet med artikel 194 i strafflagen, uppsåtliga brott som leder till att offret skadas fysiskt, och familjevåld, i enlighet med artikel 199 i strafflagen, våldtäkt, sexuellt umgänge med barn eller sexuellt övergrepp, i enlighet med artiklarna 218–220 i strafflagen, människohandel eller handel med barn, i enlighet med artiklarna 210 och 211 i strafflagen, terrorism eller andra uppsåtliga våldsbrott.

Du har också rätt till kostnadsfritt rättsligt bistånd vid följande brott: mordförsök, grovt mordförsök, misshandel, ett uppsåtligt brott som leder till att du skadas fysiskt, våldtäkt, sexuellt övergrepp, sexuellt umgänge med barn eller sexuellt förledande av ungdom. Maken/makan, barnen och närstående till personer som har avlidit på grund av mord, överlagt mord och uppsåtliga brott som leder till offrets död har också rätt till kostnadsfritt rättsligt bistånd.

Vilken information ska jag få om jag anmäler ett brott?

När du anmäler ett brott förklarar den polis som tar emot anmälan vad som händer härnäst. Du informeras om dina rättigheter och de tjänster du kan få. Polisen är skyldig att utarbeta en skriftlig rapport om vilken information som har lämnats till dig.

Du får upplysningar om följande:

• Dina rättigheter under det straffrättsliga förfarandet.
• Vilka organisationer du kan kontakta för att få hjälp och vilka tjänster de erbjuder.
• Hur du kan få skydd.
• Villkoren och förfarandet för att få ekonomisk ersättning från staten.
• Villkoren och förfarandet för att beviljas offentligt biträde.
• Villkoren och förfarandet för att beviljas kostnadsfritt rättsligt bistånd.
• Rätten att anlita en medlare.
• Om den tilltalade berövas sin frihet eller döms till ett frihetsstraff, din rätt att informeras om att han/hon har frigetts.
• Om du bor i en annan medlemsstat, information om hur du ansöker om ekonomisk ersättning från staten i den medlemsstaten, och information om hur du kan höras av de rumänska rättsliga myndigheterna när du inte är i Rumänien.

Under förfarandet kan du därefter få information om hur utredningen fortskrider och, om åklagaren beslutar att inte väcka åtal, en kopia av det beslutet. För att få den informationen måste du lämna in en begäran till den polis eller åklagare som har hand om ärendet och ange din postadress i Rumänien, en e-postadress eller e-meddelandeadress genom vilken du kan nås.

Om åklagaren beslutar att väcka åtal kallas du till domstolen.

Om du ska höras i domstol informeras du också om dina rättigheter och skyldigheter:

• Rätten att biträdas av en advokat eller eventuellt att beviljas offentligt biträde.
• Rätten att anlita en medlare i sådana mål som tillåts i lagstiftningen.
• Rätten att föreslå bevisning, komma med invändningar och lämna in inlagor i enlighet med lagstiftningen.
• Rätten att få information om hur förfarandet fortskrider.
• Rätten att vid behov göra en preliminär anmälan (för vissa typer av brott måste du lämna in en ansökan i form av en preliminär anmälan för att processen mot gärningsmannen ska fortsätta). De rättsliga myndigheterna lämnar vid behov klargöranden i denna fråga. Genom att göra en preliminär anmälan begär du att det straffrättsliga förfarandet mot gärningsmannen ska fortsätta. En preliminär anmälan skiljer sig från den anmälan du gör hos polisen eller åklagaren för att anmäla ett brott du har utsatts för.
• Rätten att bli en civilrättslig part i förfarandet.
• Skyldigheten att inställa sig när man kallas av rättsliga myndigheter.
• Skyldigheten att anmäla adressändring.
• Rätten att informeras om en eventuell frigivning av gärningsmannen, om gärningsmannen döms till fängelse eller häktas.

Har jag rätt till kostnadsfri tolkning eller översättning (när jag kontaktar polis eller annan myndighet eller under utredningen och rättegången)?

Ja. Du har rätt till översättning och tolkning under hela det straffrättsliga förfarandet.

Hur ska myndigheten se till att jag förstår och blir förstådd (om jag är ett barn eller har en funktionsnedsättning)?

Den rättsliga myndigheten får besluta att förhör med brottsoffer som behöver skydd enligt lagen ska genomföras via eller i närvaro av en psykolog eller annan person som är specialiserad på stöd till offer.

Brottsoffer med talstörning eller hörselnedsättning intervjuas i närvaro av personer som kan kommunicera med teckenspråk. I sådana fall kan du också kommunicera skriftligen.

Stöd till brottsoffer

Offren bedöms individuellt för att få lämpligt stöd och skydd. Offren bedöms av brottsofferstödet eller av privata socialtjänstleverantörer. I förekommande fall samarbetar dessa tjänster med offentliga eller privata vårdgivare, med offrets samtycke.

Det stöd och skydd som lämnas både till brottsoffer och deras familjemedlemmar kan bestå av följande:

• Information om brottsoffers rättigheter.
• Psykologisk rådgivning samt rådgivning om riskerna för sekundär och upprepad viktimisering eller för hotelser och vedergällning.
• Rådgivning avseende finansiella och praktiska frågor i samband med brottet.
• Social anpassning/återanpassning.
• Emotionellt och socialt stöd för social återintegrering.
• Information och rådgivning om offrets roll under det straffrättsliga förfarandet, bl.a. förberedelse på deltagande i rättegången.
• I tillämpliga fall hänvisning av offret till andra specialiserade tjänster: socialtjänst, hälso- och sjukvård, arbetsförmedling, utbildning eller andra lagstadgade tjänster av allmänt intresse.

Stöd och skydd kan tillhandahållas i

1. dagcenter, som huvudsakligen tillhandahåller information, rådgivning, emotionellt och socialt stöd för social återintegrering, psykologisk rådgivning, juridisk rådgivning, ekonomisk rådgivning, social anpassning/återanpassning osv.,
2. skyddade boenden, som tillhandahåller lämpligt tillfälligt boende för offer som behöver skydd på grund av en överhängande risk för sekundär och upprepad viktimisering, hotelser och vedergällning.

Offer för familjevåld eller människohandel kan inhysas i mottagningscentrum där de och underåriga de har vårdnaden om, under en begränsad tidsperiod, får gratis hjälp, skydd mot gärningsmannen, läkarvård och omsorg, logi, psykologisk rådgivning och rättsligt bistånd.

Vem ger stöd till brottsoffer?

Det finns en avdelning för stöd till brottsoffer i varje generaldirektorat för socialt arbete och barnets skydd (DGASPC).

Stöd till brottsoffer kan också tillhandahållas av privata socialtjänstleverantörer.

Om du är offer för familjevåld kan du kontakta den nationella jämställdhetsbyrån (Agenția Națională pentru Egalitate de Șanse între Bărbați și Femei) och generaldirektoraten för socialt arbete och barnets skydd (DGASPC).

Om du är under 18 år och har utsatts för brott kan du kontakta den nationella myndigheten för skydd av barns rättigheter och adoption (Autoritatea Națională pentru Protecția Drepturilor Copilului și Adopție – ANPDCA) och generaldirektoraten för socialt arbete och barnets skydd (DGASPC).

Om du har drabbats av människohandel kan du kontakta den nationella byrån mot människohandel (Agenția Națională împotriva Traficului de Persoane – ANITP) vid inrikesministeriet (Ministerul Afacerilor Interne – MAI).

Justitieministeriet är den rumänska biståndsmyndighet som har ansvar för ekonomisk ersättning till offer för uppsåtliga våldsbrott i en annan medlemsstat än den där offret lagligen är bosatt.

Även flera icke-statliga organisationer lämnar olika typer av stöd till brottsoffer. Den institution du kontaktar hänvisar dig till relevant organisation.

Hänvisar polisen mig automatiskt till brottsofferstödet?

Ja, de rättsliga myndigheterna ska hänvisa dig till sådana tjänster.

Hur skyddas min personliga integritet?

Information, stöd och skydd lämnas till brottsoffer på ett sätt som garanterar sekretess för deras personuppgifter och all information om offrets privatliv och den situation offret befinner sig i. Stödtjänster tillhandahålls anonymt och kräver inte något kontrakt med stödmottagarna.

Uppgifter om brottsoffer lagras i ett år. De får användas för stöd till och skydd av brottsoffer eller på begäran lämnas ut till rättsliga myndigheter. De lagrade uppgifterna raderas efter ett år.

Om du får stöd och skydd som brottsoffer sparas dina identitetsuppgifter under hela den tid åtgärderna gäller och under tre månader efter att den perioden har löpt ut.

Mottagningscentrumen för offer för familjevåld eller människohandel har hemlig adress.

Både under brottsutredningen och under domstolsförfarandet får de rättsliga myndigheterna, om de anser att din integritet eller värdighet kan påverkas på grund av de upplysningar du lämnar eller av andra skäl, på eget initiativ eller på din begäran vidta en rad åtgärder för att skydda din identitet och integritet, t.ex. följande:

• Skydda dina identitetsuppgifter.
• Förhöra dig med audiovisuella hjälpmedel, med förvrängd röst och bild, utan att du behöver vara närvarande, om övriga åtgärder inte räcker.
• Hålla domstolssammanträdet bakom lyckta dörrar under förhöret med dig.

Under förfarandet får dessutom rätten förbjuda offentliggörande av texter, teckningar, fotografier eller bilder som skulle kunna röja din identitet.

Rätten kan också hålla domstolssammanträdet bakom lyckta dörrar om en offentlig förhandling skulle kunna påverka din värdighet eller integritet.

Måste jag anmäla ett brott innan jag kan kontakta brottsofferstödet?

Du behöver inte göra en anmälan till de brottsutredande myndigheterna för att få tillgång till information, stöd och skydd som lämnas till brottsoffer.

Personligt skydd om jag är i fara

Vilka typer av skydd finns det?

Både under brottsutredningen och under domstolsförfarandet har du rätt till skyddsåtgärder, om de rättsliga myndigheterna anser att du kan vara i fara.

Det är mycket viktigt att känna till att de rättsliga myndigheterna får vidta vissa åtgärder, antingen på din begäran eller på eget initiativ, för att skydda dig om de bedömer att du kan vara i fara på grund av den information du lämnar eller av andra skäl. Det kan handla om att

• tillhandahålla bevakning eller väktare vid ditt hem eller tillfälliga bostad,
• tillhandahålla eskort och skydd för dig eller din familj under resor,
• skydda dina identitetsuppgifter (personuppgifter får uteslutas från handlingarna i ärendet för att skydda din identitet genom att hemlighålla den),
• förhöra dig med audiovisuella hjälpmedel, med förvrängd röst och bild, utan att du behöver vara närvarande, om övriga åtgärder inte räcker (därigenom måste du inte inställa dig till polisen, åklagaren eller domaren och du måste inte befinna dig på samma plats som gärningsmannen),
• hålla domstolssammanträdet bakom lyckta dörrar under förhöret med dig.

Under förfarandet får dessutom rätten förbjuda offentliggörande av texter, teckningar, fotografier eller bilder som skulle kunna röja din identitet.

Om du agerar vittne i det straffrättsliga förfarandet eller om du, även om du inte är inblandad i målet, lämnar upplysningar som hjälper de rättsliga myndigheterna att lösa fall av grova brott eller att förhindra stora skador, kan du dessutom begära att den polis eller åklagare som har hand om utredningen ska placera dig i ett vittnesskyddsprogram. Detta program omfattar en rad åtgärder, såsom

• hemlig identitet, bland annat att delta i förhandlingar med förvrängd röst eller bild,
• polisskydd för ditt hem och poliseskort när du kallas till de brottsutredande myndigheterna,
• omflyttning,
• identitetsbyte, vid behov förändrat utseende.

Om du deltar i vittnesskyddsprogrammet kan du få ytterligare hjälp, såsom

• anpassning i en annan social miljö,
• förvärv av nya yrkeskvalifikationer,
• nytt arbete,
• ekonomiskt stöd tills du hittar nytt jobb.

Om det är nödvändigt kan även dina släktingar i första led (såsom barn eller föräldrar) och din make/maka delta i vittnesskyddsprogrammet.

Om du inte har gått med i vittnesskyddsprogrammet under brottsutredningen kan du inge en ansökan till domstolen om detta.

Ytterligare skydd finns tillgängligt beroende på typen av brott:

• Om du har drabbats av familjevåld kan du begära att polisen omedelbart avhyser gärningsmannen från ert gemensamma hem med hjälp av en tillfällig skyddsorder, som gäller tills dess att domstolen utfärdar en skyddsorder. Annars kan du som drabbad inhysas på ett centrum för familjevåldsoffer. Ett sådant boende är bara tillgängligt i akuta fall eller efter godkännande av centrumets ledning. I centrumet kan du få gratis logi, mat, läkarvård, psykologisk rådgivning och rättsligt bistånd.
• Om du har drabbats av människohandel kan du inhysas på ett centrum för skydd av vittnen. I enlighet med lagstiftningen är boendet tillgängligt under högst 90 dagar, men rätten får förlänga vistelsen fram till slutet av förfarandet. Domstolsförhandlingarna i mål som rör människohandel hålls bakom lyckta dörrar. I sådana mål förhörs dessutom minderåriga som inte har fyllt 14 år i närvaro av en psykolog och en företrädare för generaldirektoratet för socialt arbete och barnets skydd.

Om du anser att du är i fara bör du underrätta polisen, åklagaren eller domaren och lämna så mycket information som möjligt.

Ovanstående åtgärder finns tillgängliga både under brottsutredningen och under domstolsförfarandet.

Vem kan ge mig skydd?

Du skyddas av den rumänska polisen.

Kommer någon att bedöma om jag riskerar att skadas igen av gärningsmannen?

För att undvika sekundär viktimisering bedöms du så snart som möjligt efter identifieringen, så att antalet utlåtanden och medicinska, psykologiska eller sociala bedömningar minimeras.

Avdelningar för stöd till brottsoffer/leverantörer av brottsofferstöd erbjuder rådgivning om riskerna för hotelser och vedergällning. För att undvika risken för hotelser och vedergällning kan du tillfälligt inhysas i skyddat boende.

Om du fortfarande är utsatt för fara efter att brottmålsrättegången har avslutats överväger de rättsliga myndigheterna huruvida du ska placeras i ett vittnesskyddsprogram, såvida du inte redan deltar i ett sådant program.

Om du har drabbats av människohandel, våld i nära relationer, organiserad brottslighet, terrorism eller andra typer av brott anses du vara ett utsatt brottsoffer och får lagstadgat skydd för hotade eller utsatta vittnen.

Kommer någon att bedöma om jag riskerar att skadas genom det straffrättsliga systemet (under utredningen och rättegången)?

Ja, ditt ärende kan bedömas. Om du har drabbats av vissa typer av brott (familjevåld, våldtäkt, sexuellt övergrepp osv.) förhörs du exempelvis endast av personer av samma kön, om du begär detta.

För att undvika att offret skadas ytterligare genomförs ett andra förhör av offret endast om det är absolut nödvändigt i det straffrättsliga förfarandet.

För att undvika sekundär viktimisering genom upprepade förhör från de rättsliga myndigheternas sida krävs det i straffprocesslagstiftningen också att en målsägande som har anmält ett brott ska höras direkt eller, om detta inte går, utan onödigt dröjsmål efter att ha gjort anmälan.

Brottsoffer har separata väntrum i rätten.

Vilket skydd finns för mycket utsatta brottsoffer?

Om du är ett utsatt brottsoffer kan du få det skydd som beskrivs i ovanstående svar om vittnesskydd.

Finns det särskilda rättigheter för minderåriga?

Om du är ett barn som har utsatts för utnyttjande, våld, övergrepp, försummelse, skadlig behandling eller andra brott kan vem som helst, även du, polisanmäla brottet.

Minderåriga betraktas automatiskt som sårbara offer, och myndigheterna upplyser dig om vilket skydd du kan få.

Barn som har utsatts för våld bedöms och får lagstadgat stöd och skydd av de särskilda avdelningar vid generaldirektoraten för socialt arbete och barnets skydd som har ansvar för att ingripa vid övergrepp, försummelse, människohandel, migration och repatriering.

Minderåriga kan få hjälp av den nationella myndigheten för skydd av barns rättigheter och adoption.

Ett barn som har utsatts för övergrepp, försummelse eller någon form av våld kan som en nödåtgärd tillfälligt placeras i familjehem, hos en fosterförälder eller i ett särskilt centrum.

Om du kallas till de brottsutredande myndigheterna och du är under 14 år ska du åtföljas av dina föräldrar eller en förmyndare. Om dina föräldrar eller förmyndare också är inblandade i det straffrättsliga förfarandet eller skulle kunna ha ett intresse av att påverka din utsaga genomförs förhöret i närvaro av en släkting eller en annan person som utsetts av polisen, åklagaren eller domaren.

De rättsliga myndigheterna får dessutom besluta att en psykolog ska närvara för att hjälpa dig under förhören. Du kan ansöka om detta hos de rättsliga myndigheterna.

Förhöret ska spelas in. Om detta inte är möjligt ska det anges i din utsaga, med skälen.

Du kan höras av samma person i särskilt utformade/anpassade rum, om de finns tillgängliga.

Vid utredning av vissa typer av brott får förhören genomföras av en person av samma kön som offret. Du får också åtföljas av en person som du själv väljer.

Du har rätt till ett juridiskt ombud under hela förfarandet. Om du saknar juridiskt biträde hjälper domstolen dig att hitta ett. Om din familj inte har råd att betala för biträdets tjänster har du rätt till kostnadsfritt rättsligt bistånd.

I ärenden som rör människohandel hörs minderåriga under 14 år i närvaro av minst en förälder eller annan rättslig företrädare. Dessutom ska också en psykolog och en företrädare för generaldirektoraten för socialt arbete och barnets skydd kallas.

En av mina familjemedlemmar har avlidit på grund av brottet – vilka rättigheter har jag?

I detta fall är du ett brottsoffer och har rätt till allt det stöd och skydd som beskrivs ovan, däribland information, psykologisk rådgivning, rättsligt bistånd, hänvisning till hälso- och sjukvård, social anpassning/återanpassning osv.

Maken/makan, barnet eller anhöriga till en person som har avlidit till följd av mord och överlagt mord i enlighet med artiklarna 188 och 189 i strafflagen samt uppsåtliga brott som leder till offrets död har rätt till kostnadsfritt rättsligt bistånd och till ekonomisk ersättning från staten.

Kostnadsfritt rättsligt bistånd finns även tillgängligt för andra typer av brott, om offrets månadsinkomst per familjemedlem inte är högre än den nationella grundläggande minimibruttolönen för det år då ansökan om kostnadsfritt rättsligt bistånd lämnas in.

En av mina familjemedlemmar har utsatts för ett brott – vilka rättigheter har jag?

Se ovanstående.

Kan jag få tillgång till medlingstjänster? På vilka villkor? Är jag säker under medling?

Medling är möjlig för brott som betraktas som mindre allvarliga enligt strafflagstiftningen. Förfarandet kan endast användas om både du och gärningsmannen går med på att delta. Under medlingsförfarandet bjuds du in till en rad möten med gärningsmannen för att undersöka om en förlikning är möjlig. En person som kallas medlare håller i mötena. Om du i slutet av förfarandet har nått en överenskommelse med gärningsmannen kan du dra tillbaka din anmälan och ärendet avslutas. Om förfarandet inte är framgångsrikt fortsätter det straffrättsliga förfarandet som om det inte gjordes någon medling.

Var hittar jag lagstiftning om mina rättigheter?

• Lag nr 135/2010 om straffprocesslagen, i dess ändrade lydelse (Legea nr. 135/2010 privind Codul de procedură penală)
• Lag nr 678/2001 om förebyggande och bekämpning av människohandel, i dess ändrade lydelse (Legea nr. 678/2001 privind prevenirea și combaterea traficului de persoane)
• Regeringsbeslut nr 1216/2001 om godkännande av den nationella handlingsplanen för bekämpning av människohandel (Hotărârea de Guvern nr. 1216/2001 privind aprobarea Planului național de acțiune pentru combaterea traficului de ființe umane)
• Lag nr 211/2004 om vissa åtgärder för skydd av brottsoffer, i dess ändrade lydelse (Legea 211/2004 privind unele măsuri pentru asigurarea protecției victimelor infracțiunilor)
• Regeringsbeslut nr 1238 av den 10 oktober 2007 om godkännande av nationella särskilda standarder för särskilt stöd till offer för människohandel (Hotărârea Guvernului nr. 1238 din 10 octombrie 2007 pentru aprobarea Standardelor naționale specifice pentru serviciile specializate de asistență a victimelor traficului de persoane)
• Lag nr 217/2003 om förebyggande och bekämpning av familjevåld, i dess ändrade lydelse (Legea 217/2003 pentru prevenirea și combaterea violenței în familie)
• Lag nr 272/2004 om skydd och främjande av barns rättigheter, i dess ändrade lydelse (Legea 272/2004 privind protecția și promovarea drepturilor copilului)
• Lag nr 682/2002 om vittnesskydd, i dess ändrade lydelse (Legea 682/2002 privind protecția martorilor)
• Lag nr 192/2006 om medling och medlaryrket, i dess ändrade lydelse (Legea 192/2006 privind medierea și organizarea profesiei de mediator)