Var hålls rättegången?

Alla brottmål börjar i Magistrates' Court. Därefter finns det tre olika sätt som en mål kan fortsätta på.

För ringa brott måste hela rättegången hållas i Magistrates' Court, antingen av tre fredsdomare (lekmän) eller av en distriktsdomare.

För grövre brott kan rättegången hållas i Magistrates' Court eller i Crown Court, av en domare och en jury på 12 personer.

Fredsdomarna eller distriktsdomaren bedömer vilken typ av rättegång som är lämpligast för ditt mål, efter att ha hört din advokat yttra sig för din räkning. Om det är lämpligt prövas målet i Magistrates' Court. Om det inte är lämpligt eller om du insisterar på rättegång i Crown Court överförs målet till den domstolen. Alla rättegångar med vuxna inblandade är offentliga.

Om du är under 18 år, och om det brott du anklagas för inte bedöms som grovt, kommer rättegången att hållas i en ungdomsdomstol, youth court, av en domare eller tre specialutbildade fredsdomare. Allmänheten har inte tillträde.

Kan åtalspunkterna ändras under rättegången?

Åtalspunkterna kan ändras under en förundersökning, men vanligen inte sedan domstolen har börjat gå igenom bevisen. För mindre grova åtalspunkter måste åtal väckas inom sex månader efter brottet. Du kan erkänna dig skyldig till några eller alla åtalspunkter.  Åklagaren kan godkänna att du erkänner dig skyldig till ett mindre grovt brott än det du åtalades för.

Måste jag närvara under rättegången?

Det är ett brott att inte komma till domstolen när så krävs.  Dessutom kan målet drivas vidare i din frånvaro. För ringa brott är det ofta möjligt att närvara genom en advokat, eller att erkänna sig skyldig per post, eller att låta rättegången gå vidare i din frånvaro.  I brottmålsdomstolen kan rättegången vanligen inte hållas utan din närvaro. Om du däremot avbryter förfarandet eller avviker kan rättegången fortsätta utan dig. Att utebli (utan goda skäl) är ett brott.

Kan jag delta i rättegången genom videolänk?

Normalt är det inte möjligt, men vissa förhandlingar kan du delta i från ett fängelse eller en polisstation genom en videolänk. Fredsdomarna eller domaren och åklagaren befinner sig i domstolen. Ditt juridiska ombud kan antingen befinna sig på polisstationen eller i domstolen och kan se och höra dig över videolänken.

Kommer jag att få en tolk om jag inte förstår vad som händer?

Om du inte förstår engelska skaffar domstolen en tolk till dig.

Kommer jag att få en advokat?

I allmänhet måste du inte ha en advokat med dig i domstolen, men det rekommenderas starkt att du har en. I vissa rättegångar måste du ha en advokat, som våldtäktsfall eller med unga vittnen.

Kan jag byta advokat?

Ja, se faktablad 1.

Måste jag avlägga vittnesmål under rättegången?

Du kan avlägga vittnesmål under rättegången, men kan inte tvingas till det. Din advokat ger dig råd om du bör göra det eller inte.  Om du inte avlägger vittnesmål utan goda skäl kan det vara till nackdel för dig, men du kan inte fällas enbart på grund av att du har tigit under rättegången.

Vilka är mina rättigheter i förhållande till vittnesmålen emot mig?

Om du samtycker kan vittnesmålet läsas upp eller sammanfattas. Om du överklagar vittnesmålet krävs det normalt att vittnet närvarar i domstolen för att avlägga vittnesmålet, så att du kan ifrågasätta det genom att ställa frågor. Om åklagaren använder handlingar som vittnesmål mot dig måste denne meddela din advokat före rättegången.  Din advokat kan ifrågasätta handlingen. Vittnen som avlägger vittnesmål mot dig kan frågas ut av din advokat för att ifrågasätta deras redogörelse.

Kan jag ta fram vittnesmål för min räkning?

Ja.  Vittnesmålen kan vara handlingar eller fysiska vittnesmål.  Du kan också be vittnen att avlägga vittnesmål för dig, och domaren kan ålägga dem att komma till domstolen. Din advokat och åklagaren kommer att ställa frågor till dem.

Kommer hänsyn att tas till uppgifter om mig från straffregistret?

Före rättegången samlar åklagaren in uppgifter om dig från straffregistret. De kan omfatta fällande domar i andra länder. I vissa fall röjs dessa uppgifter för domstolen, men din advokat kan ifrågasätta om så bör ske. Även om domstolen tar hänsyn till dina uppgifter från straffregistret kommer du inte att fällas enbart för att du är med i straffregistret.

Vad händer i slutet av rättegången?

Efter att alla vittnesmål har avlagts fattas beslut ("en dom") om du är skyldig eller icke skyldig. I tingsrätten fastställs domen av fredsdomarna. I brottmålsdomstolen fastställs domen enbart av juryn.  Om domen är icke skyldig (du "frikänns") avslutas målet. Om det inte finns några andra åtalspunkter är du fri att lämna domstolen. Om domen är skyldig (du "fälls") yttrar sig advokaterna om straffet. Det kan bli en separat domstolsförhandling om straffet.

Vilket straff kommer jag att få?

Straffet beror på hur grovt brottet är.  Domstolen följer de nationella riktlinjerna.  För varje brott finns det ett högsta straff, för vissa finns det också ett lägsta straff.

Mer information om möjliga straff finns här. De omfattar:

• Fängelse.  Det kan vara på obestämd eller bestämd tid.  Domstolen förklarar för dig hur mycket av den som du troligen kommer att avtjäna i fängelset. Straff på under 12 månader kan omvandlas (avtjänas som samhällstjänst, under vissa villkor).  Den tid du redan har tillbringat i fängelset i väntan på rättegång avräknas vanligen från straffet.
• samhällstjänst (som kan omfatta flera villkor, som obetalt arbete i lokalsamhället)
• böter (ekonomiskt straff)
• ersättning (pengar betalas till brottsoffret)
• landsförvisning (du återsänds till ditt hemland, endast vid grova brott)
• avstängning (till exempel från att köra bil).
• Vilken roll spelar brottsoffret under rättegången?

Brottsoffret är inte en part i förfarandena, men kan avlägga vittnesmål under din rättegång.  När domaren fastställer straffet mot dig tar denne hänsyn till brottsoffrets vittnesmål om effekterna av brottet.  Domaren kan inte döma dig till skadestånd, men kan avkunna ett straff om ersättning. Brottsoffret kan väcka ett eget åtal mot dig.

Länkar

Going to Court

The court process

Appearing via live link

Sentencing guidelines

Prisoners’ Families helpline

Life in prison

Children and Young Persons Act 1933 (med ändringar)

Magistrates Courts Act 1980 (med ändringar)

Criminal Justice and Public Order Act 1994 (med ändringar)

Criminal Procedure and Investigations Act 1996 (med ändringar)

Crime and Disorder Act 1998 (med ändringar)

Powers of Criminal Courts (Sentencing ) Act 2000 (med ändringar)

Criminal Justice Act 2003 (med ändringar)

UK Borders Act 2007 (med ändringar)

Criminal Justice and Immigration Act 2008 (med ändringar)

Coroners and Justice Act 2009 (med ändringar)