For information on traffic offences which may be subject only to a fine, see factsheet 6.

If you are the victim of a crime, you can find full information about your rights here.

Criminal proceedings in brief

This section contains a brief outline of the steps involved in criminal proceedings.

Criminal proceedings are divided into three stages: Investigation, intermediate proceedings, and the main proceedings or trial (including appeals and enforcement).

• Investigation (Ermittlungsverfahren): The prosecuting authorities (either the public prosecutor or the police) will start an investigation if they suspect you of a criminal offence. The aim of the investigation is to establish whether or not the suspicion against you is justified. In order to conduct their investigation they may take a variety of measures, including searching your home. When the investigation is complete, the public prosecutor will decide whether to discontinue the proceedings on lack of suspicion or whether to charge you.
• Intermediate proceedings (Zwischenverfahren): In the intermediate proceedings a court assesses the charge and decides whether or not the prosecution should proceed. If the court believes that there is enough evidence to make a conviction likely, it will open the main proceedings.
• Main proceedings (Hauptverfahren): In the main proceedings, the court prepares and conducts the trial. The court tests the charge at an oral hearing on the basis of the evidence available (eyewitnesses, documents, etc.). You will also be given the opportunity to tell the court your version of events and to comment on the allegations. If you are found to have committed the offence, you will be convicted. If not, you will be acquitted. You can appeal against a judgment within certain time‑limits. In a full appeal (Berufsverfahren), the main proceedings are repeated before a higher court. In review proceedings (Revisionsverfahren), the judgment is checked only for legal defects.

There are variations on this. The main variations are summary proceedings (Strafbefehlsverfahren), discontinuation of proceedings (Einstellung des Verfahrens), and expedited proceedings (beschleunigtes Verfahren).

These factsheets contain details of the individual steps in criminal proceedings and of your rights. The information is for guidance only, and should not be considered a substitute for legal advice.

The European Commission’s role

Please note that the European Commission has no role in criminal proceedings in Member States and cannot assist you if you have a complaint.

Please click the following links to find the information you need.

1 – Notes

2 – Getting legal advice

3 – My rights during the investigation

• Questioning
• Identification procedure/body search
• Search/seizure/wiretapping
• Arrest
• Pre‑trial custody
• The charge

4 - My rights in court

5 - My rights after the trial

6 - Traffic offences

Related links

Code of Criminal Procedure

Inställande av förfarandet (1)

Förfarandet kan ställas in när som helst, antingen av den allmänna åklagaren eller, efter det att rättegången har inletts, av domstolen.  Det finns olika skäl till att ställa in förfarandet, varav de viktigaste i praktiken är de som anges nedan.

Förfarandet kan ställas in tills vidare t.ex. om du är frånvarande under en längre tid. Förfarandet kan även ställas in om utredningen visar att det inte finns tillräckliga skäl för att väcka åtal. Allmänna åklagaren får emellertid när som helst återuppta förfarandet (innan preskriptionstiden har löpt ut), t.ex. om nya bevis framkommer.

Förfarandet kan också ställas in slutgiltigt. Detta kan vara fallet vid mindre överträdelser, om skulden kan anses som ringa och det inte finns något allmänt intresse av att väcka åtal. Förfarandet kan också ställas in om ett särskilt villkor uppfylls, t.ex. om du betalar böter eller rättar dig efter ett beslut, såsom att delta i undervisning om trafiksäkerhet.

Strafföreläggande (2)

När det gäller mindre överträdelser får allmänna åklagaren i slutet av brottsutredningen skriftligen begära ett strafföreläggande av domstolen i stället för att väcka åtal. Ett strafföreläggande kan meddelas om domstolen anser att det finns tillräckliga bevis i målet. I ett strafföreläggande ges en kort sammanfattning av överträdelsen och anges en särskild påföljd. Om du inte överklagar beslutet har det verkan som en slutgiltig dom.

Vid ett strafföreläggande är påföljderna begränsade. De utgörs vanligen av böter. De kan också utgöras av körförbud. Om du har en försvarsadvokat kan du även få en villkorlig dom på upp till ett år.

Om du väljer att överklaga, har du två möjligheter:

Vid böter kan du endast invända mot den dagsbot som använts för att beräkna böterna. Om du och den allmänna åklagaren samtycker kan domstolen meddela sitt utslag skriftligen utan rättegång.

Om du inte begränsar överklagandet går målet till rättegång. Du måste inte inställa dig personligen, utan kan företrädas av en advokat. Inte heller vittnen behöver inställa sig personligen. Om du är närvarande vid rättegången kan protokoll från vittnesförhör läsas upp med ditt samtycke.

Slutligen avkunnar domstolen sin dom. Domstolen är inte bunden av påföljden i strafföreläggandet. Den har möjlighet att fastställa en strängare påföljd inom ramen för de i lag fastställda straffskalorna.

Påskyndat förfarande (3)

I enkla mål med tydlig bevisning kan den allmänna åklagaren begära att domstolen ska bevilja ett påskyndat förfarande. Detta är vanligen fallet om du t.ex. inte är bosatt i Tyskland och det finns skäl att anta att du inte kommer att kunna infinna dig vid en senare domstolsförhandling.

Om den allmänna åklagaren så begär tar domstolen upp målet till prövning omedelbart eller inom kort tid. I detta fall krävs inget beslut för att gå vidare till rättegång, till skillnad från vad som är fallet vid ett åtal. Vid det påskyndade förfarandet hoppar man över det mellanliggande förfarandet.

Vid ett påskyndat förfarande kan begäranden om förenklad bevisinsamling avslås.

Möjligheterna att utdöma påföljder är också begränsade. Domstolen får endast utdöma böter eller upp till ett års fängelse. Ditt körkort kan också återkallas.

strong>Försvarsadvokat (4)

Om du är misstänkt för ett brott, den förväntade påföljden är mer än ett års fängelse, du kvarhålls i häkte eller av andra skäl inte kan försvara dig själv, är domstolen skyldig att utse en försvarsadvokat, om du inte redan har en. Vid ett påskyndat förfarande erhåller du en offentlig försvarsadvokat om den förväntade påföljden är mer än sex månader. Skyldigheten att utse en försvarsadvokat är inte beroende av din ekonomiska ställning.

Domstolen beslutar vilken försvarsadvokat som ska utses. Den måste emellertid även ge dig möjlighet att själv välja försvarsadvokat och föreslå honom/henne för domstolen. Om du inte föreslår en advokat, väljer domstolen en.

Den offentliga försvarsadvokaten kan bytas ut endast i undantagsfall. Du kan emellertid själv utse en annan advokat, i vilket fall den offentliga försvarsadvokaten återkallas. Om du väljer en egen advokat måste du själv betala kostnaderna, utom om du frikänns, i vilket fall staten betalar kostnaderna.

Uppgifter om utredningar/anklagelser/domar (5)

Vilka uppgifter sparas?

Polisen har en egen databas som innehåller uppgifter från utredningar.

Vid allmänna åklagarens kontor sparas också uppgifter under och efter en utredning. Uppgifter som erhålls under en utredning sparas också i ett centralt register vid åklagarmyndigheten. Uppgifterna måste raderas efter vissa lagstadgade tidsperioder.

Uppgifter om domar i brottmål sparas i det federala centrala brottsregistret. Du kan inte invända mot att uppgifterna registreras. Uppgifterna stryks efter en viss tid, om inga nya domar har tillkommit. Hur länge uppgifterna sparas beror på domen.

Vilka uppgifter registreras vid straffrättsliga förfaranden och när?

Polisen och den allmänna åklagaren kan när som helst gå in i sina egna databaser. Du har inte tillgång till det federala centrala brottsregistret. När domstolen förbereder huvudförhandlingen begär den ett utdrag ur registret.

Spelar uppgifterna från brottsutredningen någon roll?

Om det finns uppgifter från tidigare brottsutredningar måste den allmänna åklagaren beakta dessa när han/hon t.ex. undersöker möjligheten att ställa in förfarandet i enlighet med 153 och 153a §§ i straffprocesslagen.

Kan uppgifterna påverka domen?

Enligt lag får tidigare domar i det centrala registret beaktas under huvudförhandlingen. Tidigare fällande domar kan inverka negativt på domen. Uppgifter som finns registrerade endast hos den allmänna åklagaren eller polisen får inte beaktas i domen.

Hur kan jag få reda på vilka uppgifter som finns registrerade om mig och hur kan jag påverka dem?

Om du vill veta vilka uppgifter som sparats om dig kan du vända dig till de avdelningar som registrerat uppgifterna.

Du kan ansöka om att uppgifterna ska raderas av den avdelning som registrerat dem. Om de vägrar att göra detta, kan du få beslutet prövat av domstol.

Ytterligare information

Bestämmelser om det centrala brottsregistret finns i lagen om det federala centrala brottsregistret. Allmänna åklagarens registrering av uppgifter omfattas av 483 § och följande paragrafer i straffprocesslagen. Det centrala registret över åtal omfattas av 492 § punkt 1 i straffprocesslagen och närmare bestämmelser har fastställts genom förordning. Bestämmelser om polisens uppgiftsregistrering finns i lagen om den federala kriminalpolisen och de olika delstaternas polislagstiftning.

Möjligheter att invända under utredningen (6)

Du har rätt att invända mot åtgärder som vidtas under utredningen. Detta omfattar rätten att lämna in klagomål mot polisen och att ansöka om att ärendet ska avgöras av domstol.

Du kan överklaga domstolsbeslut.

Om polisen eller den allmänna åklagaren har vidtagit en åtgärd utan domstolsorder, kan du ansöka om att domstolen ska granska åtgärden i efterhand. Om du invänder mot ett beslagtagande, överlämnas ärendet automatiskt till domstol utan att du behöver ansöka om det.

Hur man hittar en advokat

När du har fått veta att du är föremål för en brottsutredning kan du leta efter specialiserade brottmålsadvokater på Internet. Alla advokater som är registrerade i Tyskland har rätt att agera som försvarsadvokater. Om det är brådskande och du snart kommer att gripas eller en husrannsakan kommer att utföras kan du dygnet runt få en försvarsadvokat via en hjälplinje för kontakt med brottmålsadvokater. Även om du behöver någon med särskilda språkkunskaper eller på en viss ort kan du vända dig till hjälplinjen. Hjälplinjen finns på webbplatsen för det tyska advokatsamfundets (Deutsches Anwaltverein) avdelning för brottmålsadvokater. Du kan även leta fram det regionala advokatsamfundet. Sedan den 1 januari 2010 har regionala förteckningar sammanställts över advokater som åtar sig uppdrag som av domstolen utsedd offentlig försvarsadvokat. Genom det lokala advokatsamfundet får du veta hur du kan få tag på dessa förteckningar och hur de används (eller här).

Om du har gripits eller sitter i häkte har du inte tillgång till denna information. Polisen är skyldig att på begäran ge dig en förteckning över advokater eller en telefonkatalog. Polisen har också information om hjälplinjerna. Om polisen inte låter dig ta kontakt med en advokat, måste du berätta detta för domstolen så snart du ställs inför den. Domstolarna har också förteckningar över advokater som är beredda att ta uppdrag som av domstolen utsedd offentlig försvarsadvokat.

Vem betalar för den juridiska rådgivningen?

Om du frikänns måste staten ersätta advokatkostnaderna. Om förfarandet ställs in i utredningsskedet eller om du döms ansvarar du själv för kostnaderna.

Även om du har en låg inkomst eller inte har någon inkomst alls, har du ingen grundläggande rätt till ekonomiskt stöd från staten vid ett straffrättsligt förfarande. Stöd för juridisk rådgivning kan erhållas endast från distriktsdomstolen (Amtsgericht).

Särskilda regler gäller för betalningen till en av domstolen utsedd offentlig försvarsadvokat. I detta fall får advokaten först betalt av staten. Den lagstadgade ersättningen till en offentlig försvarsadvokat är dock lägre än vad advokaten i annat fall skulle kunna ta betalt. Vid en fällande dom måste du ersätta kostnaderna för den offentliga försvarsadvokaten när förfarandet avslutats. Förutsatt att du har betalningsförmåga måste du alltså betala tillbaka kostnaderna till staten och dessutom betala advokaten det belopp som han kunde ha tagit ut om han inte hade utsetts som offentlig försvarsadvokat.

Vilka steg ingår i en brottsutredning?

Om du är misstänkt för ett brott inleder myndigheterna (antingen den allmänna åklagaren eller polisen) en utredning mot dig. Syftet med utredningen är att fastställa om det finns grund för misstankarna mot dig eller inte. Även eventuella förmildrande omständigheter måste utredas. Om den allmänna åklagaren anser att det finns grund för misstankarna mot dig kommer du att åtalas (eller också begärs ett strafföreläggande).

Det finns olika slag av åtgärder som polisen och den allmänna åklagaren kan vidta. Vilka åtgärder som vidtas – och när – varierar från fall till fall. Om du t.ex. har gripits direkt i samband med ett brott kan gripandet följas av häktning.

Du kan, även i efterhand, vända dig till domstol för att överklaga eventuella utredningsåtgärder som skadat dig.

Myndigheterna får också leta fram information om tidigare utredningar och domar. Närmare uppgifter finns här.

Mina rättigheter under utredningen

Du har rätt till en advokat under hela utredningsförfarandet. För information om hur du hittar en advokat och relaterade kostnader, se här. Om du inte talar tyska kan du begära att en tolk ska delta vid mötena med din försvarsadvokat.

Du har inte rätt att se handlingarna i ditt ärende. De kan emellertid få uppgifter ur handlingarna, om det inte riskerar utredningen eller kränker tredje parts rättigheter. När utredningen är slutförd får din försvarsadvokat tillgång till handlingarna. Innan dess beviljas tillgång endast om det inte riskerar utredningens syfte.

För information om dina rättigheter om någon av följande åtgärder vidtas under utredningen, se respektive faktablad:

• Förhör (1)
• Identifikation/kroppsvisitering (2)
• Husrannsakan/beslag/avlyssning (3)
• Gripande (4) Häktning (5)
• Åtal (6)

Jag är utländsk medborgare – hur påverkar det utredningen?

I allmänhet har du rätt att lämna Tyskland under brottsutredningen. De enda omständigheterna när det inte är möjligt är om du har gripits, eller om du häktats men frisläppts mot borgen med förbud att lämna din bosättningsort utan domstolens tillstånd.

Om du vet om att du är under utredning, bör du se till att den allmänna åklagaren och domstolen kan nå dig.

Under utredningen kan du alltid kontakta ditt lands konsulat.

Förhör (1)

Om du är misstänkt för ett brott kommer polisen och den allmänna åklagaren att förhöra dig om det som du anklagas för. I en del fall kan du också, om den allmänna åklagaren så önskar, förhöras av en domare.

Vad ska jag göra om jag kallas till förhör?

Om den allmänna åklagaren eller en domstol kallar dig till förhör, måste du infinna dig. Om du underlåter att följa en kallelse, kan du hämtas till domstolen med tvång. En kallelse till förhör från polisen behöver du inte följa.

Vilken information får jag före förhöret?

Innan du förhörs får du veta vilket brott du anklagas för och vilka lagar man anser att du har brutit mot. Du bör också få information om att du har rätt att tiga, att du kan rådgöra med en advokat innan du förhörs och att du kan begära upptagning av eventuella friande bevis.

Får jag en tolk om jag inte talar språket?

Om din tyska inte är tillräckligt bra får du en tolk. Det kostar dig inget. Tolken närvarar vid hela förhöret och översätter frågorna, dina svar och det skriftliga förhörsprotokollet.

Får jag tala med en advokat?

Som misstänkt får du tala med en försvarsadvokat ensam eller med en tolk närvarande. När den allmänna åklagaren eller en domare förhör dig får du ha en försvarsadvokat närvarande, men inte när du förhörs av polisen.

Kommer jag att förhöras? Bör jag lämna de uppgifter som de frågar efter?

Innan utredningen är slut måste polisen eller den allmänna åklagaren förhöra dig, utom om förfarandet ställs in. Om ärendet är enkelt kan du få svara på frågorna skriftligt.

Vid förhöret (även ett skriftligt sådant) måste du lämna dina personuppgifter. Dessa är förnamn, efternamn, namn vid födseln, födelseort och -datum, civilstånd, yrke, adress och nationalitet.

Du behöver emellertid inte säga något om anklagelserna eller uttala dig om ärendet. Vad och hur mycket du säger efter det att du har rådgjort med din advokat, om du har en sådan, är upp till dig.

Vad händer om jag säger något som påverkar mitt ärende negativt?

Allt du säger under ett förhör registreras. Om du säger något som är till din nackdel kommer även den domstol som avgör målet efter det att du har åtalats att få veta det. Även om du senare tiger eller vill ta tillbaka ditt uttalande, kan domstolen i sin dom beakta allt som du sagt tidigare.

Kommer jag att få veta hur utredningen fortskrider när jag förhörs?

Det är upp till den allmänna åklagaren att informera dig om läget i utredningen. Den allmänna åklagaren får inte ge dig vilseledande information.

Vilka metoder får inte användas?

Du får inte misshandlas eller på annat sätt påverkas fysiskt under förhöret. Ingen får hota dig eller lova dig något som inte är tillåtet enligt lag. Uttalanden som du gör under sådana omständigheter får inte beaktas, inte ens om du samtycker till det.

Ytterligare information

Bestämmelserna om förhör av misstänkta föreskrivs i 136, 136a och 163a §§ i straffprocesslagen.

Identifikation/kroppsvisitering/blodprov etc. (2)

Närmare uppgifter om dina lagliga rättigheter när det gäller dessa åtgärder finns här.

Vad omfattar identifikationen och när görs den?

Syftet med identifikationen är att resultaten ska kunna användas vid det efterföljande straffrättsliga förfarandet för att fastställa huruvida du är skyldig eller oskyldig. För detta ändamål kan foton, fingeravtryck och handavtryck tas och särskilda kännetecken såsom tatueringar noteras.

Domstolen, den allmänna åklagaren eller polisen får utföra en identifikation. Vanligen utförs den av polisen.

En identifikation kan utföras under tvång, vilket innebär att polisen får hålla fast dig och räta ut dina armar och fingrar för att t.ex. ta fingeravtryck.

Får en identifikation utföras även om det inte är nödvändigt (t.ex. om det är uppenbart att jag är förövaren)?

En identifikation kan utföras även med avseende på framtida straffrättsliga förfaranden. Med andra ord är identifikationen kanske inte nödvändigt för förevarande förfarande, utan för att sammanställa dina id-uppgifter för framtida förfaranden. Detta innebär att det måste finna skäl att anta att du även i framtiden kan bli föremål för ett straffrättsligt förfarande.

Är kroppsvisitering tillåten?

Beslut om kroppsvisitering kan fattas för att fastställa omständigheter som är viktiga för det straffrättsliga förfarandet.

Vid en enkel kroppsvisitering som utförs av polisen undersöks din kropp för att fastställa om det finns främmande föremål i någon av dina naturliga kroppshålor. Om du tycker att detta är generande kan kroppsvisiteringen utföras av en person av samma kön eller en läkare. Före kroppsvisiteringen bör du informeras om att en person som du litar på får närvara och att du har rätt att välja kön på den person som utför kroppsvisiteringen. Du är tvungen att gå med på kroppsvisitering, men du kan inte tvingas att aktivt medverka till den.

Kan prover tas av mitt blod, andra kroppsvätskor eller mitt dna (t.ex. hår eller saliv)?

Prover av blod och andra kroppsvätskor kan tas t.ex. för att kontrollera om du har alkohol i blodet eller för att jämföra ditt dna med spår av dna som hittats på brottsplatsen. Endast en läkare får ta dessa prover, inte polisen. När proverna inte längre behövs för det straffrättsliga förfarandet måste de förstöras. Ditt dna-mönster kan emellertid sparas i ett register om det finns skäl att tro att rättsliga åtgärder i framtiden kommer att vidtas mot dig för ett grovt brott.

Om du inte går med på kroppsvisitering eller dna-prov, måste en domstolsorder utfärdas. Vid överhängande risk, dvs. om ärendet är brådskande, får den allmänna åklagaren eller polisen utfärda ordern. Proverna får också tas med användning av tvång.

Ytterligare information

Identifikation omfattas av 81b §, kroppsvisitering och blodprover av 81a och 81d §§ samt dna-prover av 81e, 81f och 81g §§ i straffprocesslagen (StPO).

Husrannsakan/beslag/avlyssning (3)

Närmare uppgifter om dina lagliga rättigheter när det gäller dessa åtgärder finns här.

Kan husrannsakan utföras i mitt hem, på mitt kontor eller i min bil?

Om du är misstänkt för ett brott får den allmänna åklagaren och polisen söka igenom ditt hem och andra platser, t.ex. din bil, om de tror att de kan hitta bevis där eller för att gripa dig.

För husrannsakan krävs en domstolsorder. Endast vid överhängande risk, dvs. om det är brådskande, får den allmänna åklagare eller polisen utfärda ordern.

Du får närvara vid husrannsakan. Också din försvarsadvokat får närvara. Om en domare eller åklagare inte kan närvara, bör två handläggare (Gemeindebeamte) om möjligt kallas in. Du kan emellertid välja att de inte ska närvara. Efter husrannsakan ska du på begäran få ett dokument där man anger skälen till husrannsakan och vilket brott du är anklagad för.

Kan min egendom beslagtas?

Åklagarmyndigheten får säkra föremål som tillhör dig om de är viktiga som bevis. Om du inte överlämnar dem frivilligt kan de beslagtas. För att beslagta egendom krävs en domstolsorder. Vid överhängande risk, dvs. om det är brådskande, får den allmänna åklagare eller polisen utfärda ordern. Du kan när som helst begära att få se domstolsordern, också efter det att husrannsakan avslutats.

Om föremål säkras eller beslagtas under husrannsakan har du rätt att på begäran få en förteckning över dessa föremål.

Kan mitt körkort beslagtas?

Ditt körkort kan preliminärt dras in av domstol om den har tvingande skäl att förvänta sig att körkortet kommer att återkallas i en kommande dom avseende ett trafikbrott. Detta är vanligen fallet om du har gjort dig skyldig till ett trafikbrott som visar att du är inte är lämplig att framföra ett fordon. Domstolens preliminära indragande av ditt körkort har verkan av bekräftelse på beslagtagande av ditt körkort. Vid överhängande risk får polisen eller den allmänna åklagaren beslagta ditt körkort, om det finns brådskande skäl till att dra tillbaka din rätt att framföra ett fordon.

Är avlyssning tillåten?

All kommunikation (t.ex. via telefon) och alla samtal du har i ditt hem får övervakas och spelas in i enlighet med strikta rättsliga krav, förutsatt att det föreligger misstanke om ett grovt eller mycket grovt brott. För båda dessa åtgärder krävs en domstolsorder. Avlyssning kan också ske på order av den allmänna åklagaren i händelse av en överhängande risk eller i mycket brådskande fall. Efteråt måste du informeras om avlyssningen.

Ytterligare information

Husrannsakan och beslag omfattas av 102 § och följande paragrafer samt 94 § och följande paragrafer, preliminär indragning av körkort (beslag av körkort) av 111a § och avlyssning av 100a § och följande paragrafer i straffprocesslagen.

Gripande (4)

Den allmänna åklagaren eller polisen kan ta dig i förvar om du hittas på en brottsplats eller har åtalats och man misstänker att du kan försöka fly. Även vid överhängande risk eller om ärendet är brådskande får den allmänna åklagaren eller polisen ta dig i förvar, under förutsättning att det finns skäl till häktning. Detta är fallet om det finns tvingande skäl att misstänka dig för ett brott och det finns särskilda häktningsskäl. När du grips kan en häktningsorder redan ha utfärdats eller också kan den allmänna åklagaren begära att domstolen ska utfärda en häktningsorder.

Gripande är också möjligt om enskilda åtgärder måste vidtas i samband med en utredning, t.ex. förhör eller kroppsvisitering.

Har jag rätt att få veta varför jag har gripits?

Du får alltid veta skälet till att du gripits. Om en häktningsorder har utfärdats måste den ges till dig när du grips.

Hur länge kan jag hållas kvar?

Om du grips enligt en häktningsorder som redan har utfärdats eller kommer att begäras, gäller dessa tidsgränser för kvarhållandet.

Om du har gripits för att förhöras måste förhöret genomföras omedelbart och du ska friges när det är avslutat. Tiden beror på det enskilda fallet. Du kan under inga omständigheter kvarhållas längre än till slutet av dagen närmast efter gripandet.

Om det efter gripandet framgår att du har ett oavtjänat frihetsstraff, kan du tvingas avtjäna detta straff.

Får jag kontakta någon?

När du har gripits har du rätt att när som helst begära att få en försvarsadvokat som du själv väljer. Du kan underrätta en familjemedlem eller någon som du litar på, om det inte skadar utredningens syfte. Du kan också begära att ditt lands konsulat ska underrättas.

Kan jag få träffa en läkare om jag behöver det?

Du kan begära att få bli undersökt av en läkare som du själv väljer.

Vad är en europeisk arresteringsorder och vilka rättigheter har jag mot en sådan?

Syftet med en europeisk arresteringsorder är att gripa och överlämna en person som är efterlyst i EU så att denna kan åtalas eller avtjäna ett fängelsestraff eller annat frihetsstraff. Om en europeisk arresteringsorder utfärdats mot dig kan du gripas i en medlemsstat och överlämnas till den medlemsstat som utfärdat arresteringsordern.

Om du grips i Tyskland på grund av en europeisk arresteringsorder, ställs du först inför en distriktsdomstol i Tyskland där du kan överklaga ett eventuellt utlämnande. Överklagandet avgörs sedan av den regionala appellationsdomstolen.

Du har rätt till en rättslig företrädare under hela förfarandet.

Om du går med på att utlämnas, görs detta omedelbart (det ”förenklade förfarandet”). Du underrättas också om huruvida du nekas tillämpning av ”specialitetsbestämmelsen”. Om detta är fallet, kan du åtalas för andra brott än de som anges i den europeiska arresteringsordern. När du väl har samtyckt till förenklad utlämning och/eller har avstått från tillämpning av specialitetsbestämmelsen kan du inte senare ändra dig.

Om du inte samtycker beslutar appellationsdomstolen inom 60 dagar om huruvida du ska utlämnas. Beslutet kan inte överklagas.

För ytterligare information, se här och här.

Häktning (5)

När måste jag informeras om häktningsordern?

Om du har gripits enligt en häktningsorder ska häktningsordern överlämnas till dig när du grips. Om du har tagits i förvar ska du ställas inför domstol senast dagen efter gripandet. Om domstolen då utfärdar en häktningsorder, informerar den dig om detta. Om domstolen inte utfärdar en häktningsorder frisläpps du.

När kan en häktningsorder utfärdas mot mig?

En häktningsorder kan utfärdas om det finns tvingande skäl att misstänka dig och det även finns häktningsskäl. Dessa skäl kan vara grova brott, flykt, flyktfara, fara för återfall i brott eller fara för att du försvårar brottsutredningen, t.ex. genom att förstöra bevis eller påverka vittnen. Flyktfara kan anses föreligga om du inte har en fast bostad, ett fast arbete eller nära sociala kontakter.

Vad kan jag göra mot en häktningsorder?

Du kan överklaga en häktningsorder vid närmast högre domstol. Du kan också begära omprövning av häktningsordern (Haftprüfung) i stället för att överklaga. Omprövningen görs av den domstol som utfärdat den. Om du begär omprövning kan du emellertid inte överklaga.

Hur länge kan jag hållas häktad?

Du kan hållas häktad tills det straffrättsliga förfarandet avslutats. Du kan friges tidigare om häktningen hävs eller om du frisläpps mot borgen. Om du beviljas frisläppande mot borgen kan det krävas att du lämnar en säkerhet eller regelbundet anmäler dig hos polisen.

Du får hållas häktad i mer än sex månader endast under särskilda omständigheter som ex officio ska fastställas av den allmänna åklagaren och domstolen (t.ex. om det finns särskilda svårigheter, utredningen är särskilt omfattande eller det finns andra betydande skäl).

Vilken information bör jag få när jag häktas?

När du häktas bör du på ett språk som du förstår informeras om att du

• kommer att ställas inför domstol omedelbart, eller senast dagen efter det att du häktats,
• har rätt att yttra dig om anklagelserna eller inte yttra dig alls om ärendet,
• har rätt att begära upptagning av bevis för att rentvå dig, eller inte yttra dig alls om ärendet,
• när som helst, också innan du sätts i häkte, får rådgöra med en advokat som du själv väljer,
• har rätt att begära att bli undersökt av en läkare som du själv väljer, och
• får meddela en släkting eller en annan person, förutsatt att det inte skadar utredningens syfte.

Du bör informeras om att du har rätt att få kostnadsfri tolkning samt underrätta ditt lands konsulat och hålla kontakt med det. Under domstolsförhandlingen ska du dessutom informeras om eventuella försvårande omständigheter. Du måste ges möjlighet att motbevisa skälen till att du är misstänkt och har häktats samt anföra eventuella omständigheter som är till din fördel. Slutligen måste du informeras om din rätt att bestrida och överklaga häktningen.

Får jag ta emot besökare, ta emot brev, bära mina egna kläder etc. när jag sitter häktad?

I allmänhet tillåts du ta emot brev medan du är häktad. Det kan emellertid finnas vissa restriktioner. Det kan t.ex. krävas att du ansöker om tillstånd för att ta emot besökare eller använda telefonen. Det kan vara nödvändigt att övervaka dina telefonsamtal och eventuella brev eller paket som du får eller att kräva att du ska begära tillstånd för att ta emot föremål under besöken. Du kan invända mot alla dessa krav. Å andra sidan finns det i allmänhet inga restriktioner vad gäller muntlig eller skriftlig kommunikation med din försvarsadvokat. Lagstiftningen om förvaringen i häkte skiljer sig mellan de olika delstaterna.

Åtal (6)

Om utredningen visar att det finns tillräckliga skäl för att åtala dig, utfärdar den allmänna åklagaren ett åtalsbeslut eller begär ett strafföreläggande vid den behöriga domstolen. I annat fall avskrivs målet. I åtalsbeslutet sammanfattar den allmänna åklagaren vad du anklagas för, vilka lagar du har brutit mot och vilken bevisning som finns.

Vad innebär det när domstolen sänder mig ett åtalsbeslut?

Det innebär att domstolen genom ett interimistiskt förfarande kommer att pröva om ett rättsligt förfarande ska inledas mot dig. I åtalsbeslutet informeras du om detta. Vidare anmodas du av domstolen att inom en viss tid ange om ytterligare friande bevisning bör upptas eller om du vill invända mot att förfarandet inleds.

Vid ett påskyndat förfarande behandlas åtalet på annat sätt, se här.

Vad ska jag göra om jag inte förstår åtalsbeslutet, eftersom jag inte talar tyska?

Om du har åtalats på ett språk som du inte förstår kan du utan kostnad begära att få det översatt och delgivet på nytt.

Vad ska jag göra om jag anser att åtalet är felaktigt?

Domstolen ger dig en viss tidsfrist inom vilken du kan ange skälen till att du anser att åtalet är felaktigt. Du kan också ansöka om upptagning av bevis som du tror kommer att fria dig.

Kan domstolen ogilla åtalet?

Om domstolen anser att du troligen inte kommer att bli dömd på grundval av åtalsbeslutet, t.ex. eftersom det inte finns tillräckliga bevis, kommer den inte att överlämna ärendet till rättegång. Den allmänna åklagaren får genast anföra besvär mot detta beslut.

Kan åtalsbeslutet ändras före rättegången?

Den allmänna åklagaren kan dra tillbaka och ändra åtalsbeslutet när som helst innan domstolen inleder rättegången. Den allmänna åklagaren kan också lägga fram nya bevis när som helst under hela det straffrättsliga förfarandet.

Kan jag åtalas för ett brott som jag redan har åtalats för i en annan medlemsstat?

Att du har åtalats i en annan medlemsstat hindrar inte att du åtalas i Tyskland. Om du redan har dömts för samma brott kan du däremot inte åtalas igen.

Kommer jag att informeras om vilka vittnen och vilken bevisning som finns mot mig?

I åtalsbeslutet anger den allmänna åklagaren vilken bevisning han/hon stöder åtalet på. Din försvarsadvokat får se handlingarna senast i slutet av utredningen och innan åtal väcks mot dig. Du själv har rätt att få uppgifter ur och kopior av enskilda handlingar.

Den allmänna åklagaren överlämnar åtalsbeslutet till domstolen, som genom ett interimistiskt förfarande beslutar huruvida man ska gå vidare till rättegång, dvs. domstolsförhandling.

Om domstolen anser att åtalet ska leda till rättegång, inleds huvudförhandlingarna. Dessa kan pågå under en eller flera dagar. Åtalet kan också behandlas genom ett påskyndat förfarande, för vilket särskilda regler gäller.

Vad händer vid rättegången?

Först fastställer domstolen vem som är närvarande (allmänna åklagaren, du och din försvarsadvokat (om du har en sådan), vittnen och expertvittnen). Därefter ombeds vittnena att vänta utanför rättssalen.

Du ombeds uppge dina personuppgifter. Du måste uppge namn, adress, födelseort, civilstånd och yrke. Du behöver inte berätta hur mycket du tjänar.

Därefter läses åtalspunkterna upp.

Du får yttra dig om åtalspunkterna. Du behöver inte säga något om du inte vill det. Domstolen får inte dra några slutsatser som är till nackdel för dig av att du väljer att tiga. Därefter läggs bevisningen fram, dvs. vittnen och expertvittnen förhörs och/eller dokument läses upp.

Slutligen sammanfattar den allmänna åklagaren och din försvarsadvokat (om du har en sådan) resultatet av bevisningen och föreslår att du ska fällas eller frikännas.

Du får säga sista ordet.

Domstolen avkunnar sin dom och anger skälen till den.

Var äger rättegången rum?

Rättegången hålls på den plats där den allmänna åklagaren väckt åtal. Det finns särskilda bestämmelser om detta. Ofta äger rättegången rum vid domstolen i det område där brottet begåtts.

Huruvida rättegången hålls vid distriktsdomstol, regional domstol eller regional appellationsdomstol beror på den påföljd som kan väntas för brottet i fråga. Om straffet förväntas bli böter eller fängelse i högst två år avgörs målet av en ensam domare i distriktsdomstol. Om straffet förväntas bli två till fyra års fängelse avgörs målet i distriktsdomstol i en sammansättning av en domare och två nämndemän (jurymedlemmar). Om straffet förväntas bli mer än fyra års fängelse avgörs fallet av regional domstol i en sammansättning av två eller tre domare och två nämndemän. Mål som rör den nationella säkerheten avgörs av regional appellationsdomstol i en sammansättning av tre domare.

Är rättegången offentlig?

Rättegången är offentlig. Allmänheten utestängs endast i undantagsfall, t.ex. för att skydda vittnen.

Kan åtalspunkterna ändras under rättegången?

Smärre ändringar av åtalspunkterna kan göras på instruktion av domstolen. Nya åtalspunkter kan anföras under rättegången endast genom ett tilläggsåtal. De nya åtalspunkterna prövas emellertid endast om du och domstolen samtycker till det.

Vad händer om jag under rättegången förklarar mig skyldig till en del av eller alla åtalspunkterna?

Ett erkännande innebär inte att rättegången avslutas. Domstolen kan emellertid besluta att inte pröva en del av bevisen, om den anser att ditt erkännande är tillförlitligt, dvs. om det stöds av de bevis som redan lagts fram. Domstolen kan mildra straffet om du erkänner. Under vissa omständigheter kan ditt erkännande utgöra en del av en överenskommelse mellan åklagaren och försvaret. Detta påverkar domen, men inte huruvida du förklaras oskyldig eller skyldig.

Vilka rättigheter har jag under rättegången?

Du måste närvara vid rättegången. Om du inte har befriats från skyldigheten att närvara, men ändå underlåter att infinna dig, skjuts rättegången upp och en häktningsorder kan utfärdas. Undantag gäller när rättegången är en del av ett förfarande för strafföreläggande.

Om du inte talar språket tillräckligt bra tillhandahåller domstolen en tolk som översätter alla förhandlingar och yttranden under rättegången.

Du kan utse en advokat att försvara dig. I en del fall måste du ha en försvarsadvokat. Om du inte själv väljer en advokat utser domstolen en offentlig försvarsadvokat.

Vilka rättigheter har jag när det gäller bevisningen mot mig?

När bevisning läggs fram mot dig får du yttra dig om den. Du kan invända mot alla bevis som du anser har anförts felaktigt mot dig.

Du kan också anhålla om att ytterligare bevis ska läggas fram. Du kan också skaffa fram egna bevis, men du har inte samma rättigheter som polisen. Du kan t.ex. inte göra en avlyssning och använda inspelningen som bevis.

Du kan be vittnen att berätta vad de vet, och kan begära att de infinner sig i domstolen. Du måste emellertid komma ihåg att vittnen är skyldiga att säga sanningen.

Vittnen förhörs först av domstolen och sedan av den allmänna åklagaren. Därefter får din advokat och du själv fråga ut vittnena.

I regel läser man upp ett utdrag ur ditt brottsregister. Om du redan har dömts för ett liknande brott som det som avses i det förevarande förfarandet, får även den tidigare domen läsas upp. Brottsregistret innehåller inte tidigare domar i andra medlemsstater. Om domstolen emellertid har kunskap om andra tidigare domar får den beakta dessa under rättegången.

Hur avslutas rättegången?

Rättegången kan avslutas antingen med en dom eller med att förfarandet ställs in.

I de flesta fall avslutas rättegången med en dom. Domstolen kan fälla eller frikänna dig beroende på bevisningen. Fällande domar är t.ex. böter eller fängelse. Det finns också särskilda omständigheter där beslut kan fattas om intagning på psykiatriskt sjukhus, drogrehabiliteringscentrum eller skyddsförvaring. En annan möjlig påföljd är återkallande av ditt körkort. Ytterligare en påföljd är körförbud.

Böter anges som antal dagsböter (t.ex. 50 dagsböter om 15 euro). En dagsbot är alltid en trettiondedel av din månadsinkomst. Du kan också arbeta av böterna. Om du inte betalar böterna eller arbetar av dem sätts du i fängelse under en tid som motsvarar en dag per dagsbot. Om du får böter på upp till 180 dagsböter, kan böterna skjutas upp. Det innebär att du får en varning och behöver betala böterna endast om du efter domen gör dig skyldig till ett nytt brott eller på annat sätt bryter mot domstolens beslut.

Fängelsestraff på högst två år kan avtjänas som villkorlig dom. Om du inte följer villkoren för domen kan fängelsestraffet verkställas.

Ytterligare åtgärder och påföljder kan läggas till domen.

Vilken roll har brottsoffret vid rättegången?

I de flesta fall är brottsoffret ett viktigt vittne och hörs som sådant.

Brottsoffer för vissa brott kan också delta aktivt i förhandlingen, om de har rätt att föra talan om enskilt anspråk. Brottsoffer som är målsägande får ställa frågor eller själva begära bevisupptagning eller, om de har en advokat, låta advokaten göra det. I slutet av rättegången får brottsoffret eller dennes advokat göra en slutplädering och yrka på en viss dom.

Ytterligare information

Rättegångsreglerna finns i straffprocesslagen och den tyska lagen om domstolsorganisation.

Har jag rätt att överklaga?

Så snart en dom har avkunnats får du eller din advokat begära att få fört till protokollet att du överklagar. Alternativt kan du överklaga inom en vecka efter domen. Du kan antingen överklaga skriftligen eller ansöka om att domstolens kansli officiellt registrerar ditt överklagande. Du får överklaga även om domen grundar sig på en överenskommelse mellan åklagaren och försvaret.

Du kan överklaga antingen själva domen eller påföljdsnivån.

Om du överklagar är det upp till dig att motivera överklagandet.

En revisionstalan måste motiveras inom en månad efter det att den skriftliga motiveringen till domen har utfärdats. För detta behövs en advokat, eftersom du inte själv får motivera en revisionstalan.

Vad händer om jag överklagar?

När du överklagar träder domen inte i kraft och verkställs inte. Detta innebär att du tills vidare inte behöver betala böterna eller avtjäna straffet. Du frisläpps emellertid inte om du sitter häktad. För att du ska frisläppas ur häktet måste domstolen häva häktningsordern eller frige dig ur häktet.

Det finns inga tidsgränser för när beslut måste fattas om ditt överklagande. Emellertid gäller ett allmänt krav på att straffrättsliga förfaranden ska genomföras så snabbt som möjligt.

Vid ett överklagande tas rättegången om vid behörig regional domstol. Denna domstol avgör själv vilka bevis som är viktiga. Det kan vara samma bevis som de som beaktades av domstolen i första instans. Det kan emellertid även vara andra bevis. Du får också anhålla om att nya bevis ska prövas.

Vid revisionstalan läggs inga nya bevis fram utan domen och förfarandet granskas endast för att se om rättsliga fel begåtts.

Vad händer vid överklagandeförfarandet?

Överklagandeförfarandet vid den regionala domstolen följer samma mönster som förfarandet vid distriktsdomstolen. Domstolen avkunnar en egen dom. Det är annorlunda endast om du överklagat själva påföljden. Då prövar domstolen endast bevisning som är av betydelse för fastställande av påföljden, t.ex. dina motiv och personliga förhållanden.

Vid revisionstalan kan dom avkunnas även utan muntlig förhandling.

Vad händer om jag vinner framgång med/inte vinner framgång med mitt överklagande?

Om du vinner framgång med ditt överklagande frikänns du eller påföljden mildras. Om du inte frikänns, kan du väcka revisionstalan mot domen.

Om du vinner framgång med revisionstalan finns det två möjligheter: appellationsdomstolen kan under vissa omständigheter komma fram till en egen dom och t.ex. frikänna dig. I andra fall kan det vara nödvändigt att upphäva den dom mot vilken du har väckt revisionstalan och återförvisa målet till den lägre domstolen.

En dom som har upphävts får inte föras in brottsregistret.

En dom vinner rättskraft om ingen av parterna, vare sig du själv, den allmänna åklagaren eller en målsägande, inger ett överklagande inom gällande tidsfrist.

Jag är från en annan medlemsstat. Kan jag bli hemskickad efter det att domen har meddelats?

Som EU-medborgare kan du utvisas från Tyskland endast under försvårande omständigheter. Närmare bestämmelser finns i EU-lagstiftningen om fri rörlighet. Om du är orolig för att utvisas kan du rådgöra med en advokat.

Om jag fälls, kan jag på nytt ställas inför rätta för samma brott?

I princip kan du inte ställas inför rätta två gånger för samma brott. Huruvida domen faktiskt avser samma brott är en komplicerad rättslig gränsdragning.

Hur behandlas smärre trafikbrott?

Smärre trafikbrott såsom fortkörning hanteras av de administrativa myndigheterna. De är inte straffrättsligt straffbara handlingar. Grova trafikbrott, särskilt sådana där andra trafikanter utsätts för fara eller skadas, är däremot straffrättsligt straffbara.

Vid smärre trafikbrott sker medling genom de administrativa myndigheterna. Under medlingsförfarandet kan du skriftligen lägga fram dina synpunkter. Vid mindre överträdelser (t.ex. parkeringsförseelser) får du först en varning och erbjuds att betala varningsböter på upp till 35 euro. Om du betalar är saken utagerad. Om inte, kan de administrativa myndigheterna, om de anser att du är skyldig, utfärda ett bötesföreläggande där du föreläggs att betala böter. Ett bötesföreläggande kan även innefatta körförbud. Bötesbeloppet och körförbudets varaktighet fastställs enligt en böteskatalog.

Du kan överklaga ett bötesföreläggande. Den allmänna åklagaren överlämnar ärendet till domstol. Rättegången genomförs på samma sätt som i faktablad 4. Domstolen kan även besluta att inte gå vidare till rättegång, om du eller den allmänna åklagaren inte invänder mot det. Du kan överklaga en dom eller ett beslut till den regionala appellationsdomstolen. Denna möjlighet medges dock endast under vissa omständigheter när bötesbeloppet är högre än 250 euro eller saken kan bidra till rättspraxisen.

Kan medborgare från andra medlemsstater åtalas för sådana brott? Hur går det i så fall till?

Även medborgare från andra medlemsstater kan åtalas för sådana brott. Om du gör dig skyldig till en trafiköverträdelse kan det krävas att du betalar varningsböter eller ställer en säkerhet genast på platsen. Dessa dras av från det bötesbelopp som fastställs i slutet av förfarandet. Om du inte stoppas under själva trafiköverträdelsen kan du ändå åtalas om ditt land utbyter trafikregisteruppgifter med Tyskland. Tyskland avser att gå med i EU:s system för verkställighet av bötesstraff från hösten 2010. Detta innebär att böter som påförs i Tyskland kan krävas in i ditt hemland.

Förs smärre trafikbrott in i brottsregistret?

Smärre trafikbrott registreras inte i det federala centrala brottsregistret utan i det centrala trafikbrottsregistret. Det centrala trafikbrottsregistret innehåller uppgifter om alla personer som har gjort sig skyldiga till smärre trafikbrott i Tyskland och som har ett tyskt eller utländskt körkort. Alla överträdelser som innebär böter på minst 40 euro registreras. Beroende på hur allvarlig överträdelsen är registreras även ett visst antal prickar. Tyska bilförare förlorar körkortet om de har 18 prickar eller mer, medan utländska förare förlorar rätten att köra bil i Tyskland.

Ytterligare information

Trafikbrott och relevanta förfaranden regleras i vägtrafiklagen, vägtrafikförordningen och lagen om administrativa förseelser (Gesetz über Ordnungswidrigkeiten).