You are considered an ‘injured party’ (poškozený - term used for the victim of a crime in the Code of Criminal Procedure (trestní řád)) if you have suffered harm as the result of an action identified as a crime in the Criminal Code (trestní zákon). This harm may take various forms, for example, damage to or theft of an object. As the injured party you have certain legal rights before, during and after court proceedings.

Criminal proceedings in the Czech Republic begin with fact-checking and an investigation. At this stage of the case, the police make inquiries under the supervision of the public prosecutor. If enough evidence is gathered during this stage of the proceedings proving that a crime has been committed and that it was committed by a specific person, the public prosecutor issues a decision to bring charges, and the case then goes to court. During the court stage of the criminal proceedings, the court hears the evidence and on the basis of that evidence it finds the defendant guilty or not guilty. If the court finds the defendant guilty of committing the crime, it imposes a penalty on the defendant. In the case of a non-guilty verdict, the defendant is acquitted. The criminal proceedings may continue on the basis of an appeal brought before a higher court if you have made a claim for damages.

As an injured party you can join the criminal proceedings at any stage.

Click on the links below to find the information that you need

1 - My rights as a victim of crime

2 - Reporting a crime and my rights during the investigation or trial

3 - My rights after trial

4 - Compensation

5 - My rights to support and assistance

Vilken information kan jag få från myndigheten när brottet har inträffat (t.ex. från polisen, åklagarmyndigheten) men innan jag anmäler brottet?

Redan vid din första kontakt med polisen får du all information du behöver för att kunna utöva dina rättigheter. Du informeras framför allt om följande:

• Till vilken myndighet du kan anmäla ett brott och kontaktuppgifter till den myndigheten.
• Vem du kan kontakta för att begära professionell hjälp och under vilka omständigheter den professionella hjälpen är kostnadsfri. Du får även kontaktuppgifter till yrkesutövare som ger hjälp.
• Under vilka omständigheter du är berättigad till skyddsåtgärder.
• Var du kan få mer information om ditt ärende.
• De olika etapperna i det straffrättsliga förfarandet och din roll i dessa.
• Vilken myndighet du kan vända dig till för att begära mer information och kontaktuppgifter till den myndigheten.
• Under vilka omständigheter du är berättigad till ekonomiskt stöd.
• De närmaste skyddade boendena, interventionscentrumen eller andra liknande inrättningar som du kan kontakta.
• Den närmaste hälso- och sjukvårdsinrättning som du kan kontakta.
• Hur du klagar om dina rättigheter har kränkts.
• Vilka åtgärder du kan begära för att skydda dina intressen om du bor i en annan EU-medlemsstat.
• Vilka andra rättigheter du har enligt lagen om brottsoffer.

Jag bor inte i det EU-land där brottet ägde rum (EU-medborgare och icke EU-medborgare). Hur skyddas mina rättigheter?

Du garanteras samma rättigheter som tjeckiska medborgare och personer som bor i Tjeckien. Om du förklarar att du inte talar tjeckiska informeras du om dina rättigheter på ett språk som du förstår eller på ett officiellt språk i det land du är medborgare i.

Vilken information ska jag få om jag anmäler ett brott?

Om du anmäler ett brott till polisen måste du få all den information som det är obligatoriskt att ge vid din första kontakt med polisen (se ovan).

Om du anmäler ett brott till en allmän åklagare måste du alltid informeras om följande:

• Var du kan begära professionell hjälp och under vilka omständigheter den professionella hjälpen är kostnadsfri. Du får även kontaktuppgifter till yrkesutövare som ger hjälp.
• Under vilka omständigheter du är berättigad till skyddsåtgärder.
• Var du kan få mer information om ditt ärende.

Har jag rätt till kostnadsfri tolkning eller översättning (när jag kontaktar polis eller annan myndighet eller under utredningen och rättegången)?

När du kontaktar brottsbekämpande myndigheter och inte talar tjeckiska får du använda ditt modersmål eller ett språk som du uppgett att du talar.

Om det är möjligt kan du på begäran få en översättning av det beslut som avslutar förfarandet. I den mån det är nödvändigt för att utöva dina rättigheter kan du efter att ha ingett en motiverad begäran även få andra handlingar översatta.

Hur ska myndigheten se till att jag förstår och blir förstådd (om jag är ett barn eller har en funktionsnedsättning)?

Myndigheterna är skyldiga att informera brottsoffer på ett lättfattligt sätt, med hänsyn till deras ålder, intellektuella och viljemässiga mognad, läskunnighet och hälsa, inbegripet deras psykiska tillstånd. Om det är möjligt ska förhör med barn och personer med funktionsnedsättning genomföras av särskilt utbildad personal.

Stöd till brottsoffer

Vem ger stöd till brottsoffer?

Stöd till brottsoffer ges av en mängd olika organ. Dessa inbegriper den statliga skyddstillsyns- och medlingstjänstens kontor samt ackrediterade privata organ som justitieministeriet har gett i uppdrag att ge rättslig information och/eller tillhandahålla program för reparativ rättvisa och organ som i socialtjänstlagen bemyndigats att ge psykologhjälp och social rådgivning. Rättsligt bistånd till brottsoffer ges av vissa advokater. Dessa organ har förts in i justitieministeriets register över tillhandahållare av hjälp till brottsoffer. Tillgång till registret fås på justitieministeriets webbplats på https://www.justice.cz/.

Hänvisar polisen mig automatiskt till brottsofferstödet?

Ja, du informeras automatiskt om stöd till brottsoffer vid din första kontakt med polisen. Du får kontaktuppgifter till de myndigheter som erbjuder hjälp.

Hur skyddas min personliga integritet?

Huvudregeln är att de brottsbekämpande myndigheterna inte får offentliggöra sådan information som inte direkt rör brottslig verksamhet. Under förfarandet före rättegången får inte information lämnas ut som kan röja din identitet. Den personliga integriteten för personer under 18 år ges särskilt skydd. På din begäran lagras uppgifter om ditt privatliv (din bostads- och postadress, arbetsplats eller affärsverksamhet och din personliga situation, familjesituation och egendomssituation) på ett sådant sätt att endast de brottsbekämpande myndigheterna, polistjänstemän och personal vid tillsyns- och medlingstjänsten kan få åtkomst till uppgifterna. Åtkomst till uppgifterna ges endast om detta är nödvändigt för att nå målet med det straffrättsliga förfarandet eller för att den tilltalade ska kunna utöva sin rätt till försvar.

Måste jag anmäla ett brott innan jag kan kontakta brottsofferstödet?

Nej, du har tillgång till professionell hjälp innan det straffrättsliga förfarandet inleds. Även innan brottet anmäls kan du få professionell hjälp om detta är nödvändigt och lämpligt.

Personligt skydd om jag är i fara

Vilka typer av skydd finns?

Som brottsoffer har du tillgång till flera olika typer av skydd.

Polisen kan ge dig ”tillfälligt skydd” om du löper risk att utsättas för fysiskt våld eller på annat sätt befinner dig i stor fara. Ett sådant skydd kan omfatta fysiskt skydd, ny adress eller rådgivande och förebyggande åtgärder. Polisen får även besluta att den tilltalade måste lämna det gemensamma hemmet och inte får vistas i närheten av hemmet under 10 dagar om du riskerar att attackeras eller svävar i livsfara.

Om brottsoffrets säkerhet är i fara vidtar polisen åtgärder för att garantera brottsoffrets säkerhet. Kriminalvårdspersonal, poliser inom karabinjärkåren och kommunala poliser har samma skyldighet.

I allvarligare situationer är du i vissa fall berättigad till särskilt skydd. Sådant skydd ges vittnen och andra personer som sannolikt löper risk att utsättas för fysiskt våld eller på annat sätt befinner sig i stor fara i samband med ett straffrättsligt förfarande. Sådant skydd omfattar personskydd, ny adress och stöd för social integration i ett nytt samhälle, skyddad identitet etc. Detta är en mycket allvarlig åtgärd och bör endast vidtas när det är absolut nödvändigt.

Domstolar eller allmänna åklagare beslutar om skyddsåtgärder inom ramen för det straffrättsliga förfarandet, t.ex. förbud för den tilltalade att kontakta brottsoffret eller besöka brottsoffret i det gemensamma hemmet. Liknande skyddsåtgärder kan även vidtas av en domstol i ett civilrättsligt förfarande. Om den tilltalade måste tas i förvar för att det ska vara möjligt att skydda dig som brottsoffer eller skadelidande part får han eller hon tas i förvar. Detta får ske om det finns anledning att tro att den tilltalade kommer att upprepa brottet eller begå ett brott som han eller hon har förberett eller hotat att begå.

Dessutom har du rätt att begära att det vidtas åtgärder i ett straffrättsligt förfarande för att du ska slippa behöva ha kontakt med den misstänkte gärningsmannen.

På din begäran har du rätt att få information om den tilltalade friges eller rymmer från ett förvar, ett fängelse eller en säkerhetsanstalt, och annan liknande information.

Som vittne får du i vissa fall vittna med dold identitet.

Ett rättsligt organ kan även utfärda en europeisk skyddsorder för att skydda dig.

Vem kan ge mig skydd?

Skydd ges av ovannämnda myndigheter, särskilt polisen och domstolar.

Kommer någon att bedöma om jag riskerar att skadas igen av gärningsmannen?

De brottsbekämpande myndigheterna gör alltid en bedömning av detta. Om en sådan risk upptäcks vidtar de nödvändiga åtgärder.

Kommer någon att bedöma om jag riskerar att skadas genom det straffrättsliga systemet (under utredningen och rättegången)?

De brottsbekämpande myndigheterna måste alltid sträva efter att förhindra att brottsoffret skadas ytterligare till följd av brottet eller får en följdskada.

Om en brottsbekämpande myndighet har kränkt dina rättigheter eller om du inte har kunnat utöva dina rättigheter fullt ut har du rätt att inge ett klagomål. Framför allt har du rätt att begära att polismyndighetens beteende ska granskas eller väcka talan om ersättning för materiell eller ideell skada som den brottsbekämpande myndigheten har orsakat under utövandet av sina befogenheter.

Vilket skydd finns för mycket utsatta brottsoffer?

Särskilt utsatta brottsoffer omfattar barn, äldre personer med funktionsnedsättning och personer som utsatts för vissa brott som människohandel, terroristattacker, sexualbrott eller vissa våldsbrott. Särskilt utsatta brottsoffer kan naturligtvis använda sig av alla ovannämnda skyddsmöjligheter. Ofta är den behöriga myndigheten i princip skyldig att bevilja en ansökan från ett särskilt utsatt brottsoffer. Särskilt utsatta brottsoffer har i regel mer omfattande rättigheter. Detta gäller dock inte själva skyddet av brottsoffer, som mer beror på huruvida brottsoffret löper risk att utsättas för fysiskt våld eller på annat sätt befinner sig i stor fara.

Finns det särskilda rättigheter för minderåriga?

Ja, barn (personer under 18 år) betraktas som särskilt utsatta brottsoffer och har särskilda rättigheter. Dessa inbegriper rätten till kostnadsfritt juridiskt bistånd i straffrättsliga förfaranden, rätten att förhöras på ett särskilt känsligt sätt och av en särskilt utbildad person, begränsning av upprepade förhör eller rätten att slippa direkt ögonkontakt med gärningsmannen, samt begränsning av undantagen från vissa av de rättigheter som alla brottsoffer har.

En av mina familjemedlemmar har avlidit på grund av brottet – vilka rättigheter har jag?

Om du lider skada på grund av att en familjemedlem har avlidit till följd av ett brott betraktas du själv som brottsoffer, och har samma rättigheter som ett brottsoffer.

En av mina familjemedlemmar har utsatts för ett brott – vilka rättigheter har jag?

I detta fall betraktas du inte som brottsoffer. Du kan dock bli ett brottsoffers s.k. förtroliga person om brottsoffret utser dig till en sådan. Brottsoffret har rätt att åtföljas av en förtrolig person under ett straffrättsligt förfarande och vid avgivandet av en förklaring. En förtrolig person får endast i undantagsfall utestängas från förfarandet.

Kan jag få tillgång till medlingstjänster? På vilka villkor? Är jag säker under medling?

Ja. Skyddstillsyns- och medlingstjänsten, som är ett av de organ som ger stöd till brottsoffer, tillhandahåller medlingstjänster. Medling är gratis och bygger på samtycke från båda parterna, dvs. brottsoffret och gärningsmannen. Medlingen genomförs av en expert på konfliktlösning. Denne behandlar båda parterna på ett vänskapligt och balanserat sätt och försöker hitta en lösning. Tillsyns- och medlingstjänsten är ett statligt organ som bland annat har i uppdrag att medla och få till stånd en effektiv och socialt fördelaktig lösning av brottsrelaterade konflikter. Den kan därför garantera brottsoffrets säkerhet under tiden medlingen pågår.

Var hittar jag lagstiftning om mina rättigheter?

De viktigaste bestämmelserna återfinns i lag nr 45/2013 om brottsoffer. Författningssamlingen kan konsulteras på vardagar på vilken kommunal och regional myndighet som helst (inklusive Prags stadshus). I likhet med annan lagstiftning är även denna lag tillgänglig online, t.ex. på den offentliga förvaltningens portal eller på inrikesministeriets webbplats.

Hur anmäler jag ett brott?

Du kan anmäla ett brott på en polisstation eller till en allmän åklagare. Anmälan kan ske skriftligen, muntligen eller på elektronisk väg. I anmälan ska du ange vad du anser styrker att ett brott har begåtts.

Hur kan jag ta reda på vad som händer i ärendet?

Om du begär det i anmälan måste behörig myndighet informera dig om vilka åtgärder som vidtagits inom en månad från och med det att anmälan gjordes. Som brottsoffer är du i princip målsägande och har därför rätt att konsultera ärendeakten. Du kan även begära information om ärendets gång. Sådan information lämnas av behörig myndighet. Detta gäller inte om informationen kan skada syftet med det straffrättsliga förfarandet.

Har jag rätt till rättshjälp (under utredningen eller rättegången)? På vilka villkor?

Ja. Du kan få juridiskt bistånd redan innan det straffrättsliga förfarandet inleds, under hela förfarandet och efter att det avslutats. Juridiskt bistånd ges av advokater. Särskilt utsatta personer kan få kostnadsfritt juridiskt bistånd i straffrättsliga förfaranden. Dessutom kan juridiskt bistånd ges kostnadsfritt eller till en reducerad kostnad till ett brottsoffer som lidit stor skada till följd av ett uppsåtligt brott, eller till en efterlevande till ett brottsoffer som har avlidit till följd av ett brott. Dessa personer måste visa att de saknar tillräckliga medel. Andra brottsoffer har rätt till juridiskt bistånd mot en avgift.

Kan jag få ersättning (för att delta i undersökningen/rättegången)? På vilka villkor?

Om du är målsägande i ett straffrättsligt förfarande och yrkar på ersättning för materiell eller ideell skada eller återbetalning av obehörig vinst, och detta yrkande åtminstone delvis bifalls, är den dömde skyldig att ersätta de kostnader du har haft under förfarandet. Om du ansöker om sådan ersättning kan domstolen bevilja ersättningen även om ditt yrkande ogillades.

Som vittne har du rätt till vittnesersättning. Du måste begära denna ersättning senast tre dagar efter förhöret.

Kan jag överklaga om ärendet läggs ner före rättegång?

Ja, genom att inge ett formellt klagomål. Du kan överklaga polisens beslut och vissa av den allmänna åklagarens beslut under förfarandet före rättegången. På så sätt kan du som målsägande överklaga ett beslut om att lägga ned ärendet och ett beslut om att lägga ned åtalet.

Kan jag behöva medverka i rättegången?

Ja. Som målsägande informeras du om när domstolen kommer att hålla huvudförhandling.

Vilken är min officiella roll i rättssystemet? Kan jag vara eller välja att vara något av följande: offer, vittne, civilrättslig part eller privat åklagare?

I det tjeckiska rättssystemet skiljer man mellan begreppen ”brottsoffer” och ”målsägande”. Målsäganden är en av parterna i det straffrättsliga förfarandet. I princip omfattar detta begrepp alla brottsoffer, förutom personer som är brottsoffer på grund av sina familjeband till den person som har avlidit till följd av ett brott.

I det tjeckiska rättssystemet kommer du därför att betraktas som brottsoffer och målsägande (och således part i det straffrättsliga förfarandet, förutom i ovannämnda fall). Som brottsoffer kan du yrka på ersättning för materiell skada, ideell skada eller obehörig vinst. I princip är du även vittne. En privat talan är inte tillåten enligt det tjeckiska rättssystemet, och därför kan du inte väcka enskilt åtal.

Vilka rättigheter och skyldigheter har jag i denna roll?

Brottsoffers rättigheter regleras i huvudsak av lagen om brottsoffer. Rättigheterna beskrivs i andra svar.

Målsäganden har ett antal rättigheter enligt lag nr 141/1961, straffprocesslagen, inbegripet möjligheten att yrka på ersättning för materiell skada och ideell skada som orsakats av ett brott eller återbetalning av obehörig vinst, eller möjligheten att överklaga den operativa delen av ett beslut om ersättning för materiell skada, ideell skada eller återbetalning av obehörig vinst. Målsäganden har även rätt att begära ytterligare bevisning, konsultera handlingarna i målet, närvara vid rättegången, närvara vid det offentliga sammanträdet om överklaganden, framföra sina synpunkter om ärendet innan förfarandet avslutas, delta i förhandlingarna om skuld och straff och närvara vid det offentliga sammanträde där påföljd meddelas. I vissa fall har målsäganden dessutom rätt att företrädas av ett ombud och rätt att inge överklaganden och ansökningar.

Kan jag göra ett uttalande under rättegången eller vittna? På vilka villkor?

Ja, du kan göra ett uttalande om hur brottet har påverkat ditt liv när som helst under det straffrättsliga förfarandet. Både muntliga och skriftliga uttalanden tillåts. Som brottsoffer (målsägande), dvs. som en av parterna i målet, kan du söka efter, lägga fram och föreslå bevisning.

Vilken information ska jag få under rättegången?

På din begäran informeras du om

• att det straffrättsliga förfarandet inte har inletts,
• hur det straffrättsliga förfarandet fortskrider,
• brottsrubriceringen,
• tid och plats för den offentliga förhandlingen vid domstolen.

Dessutom erhåller du det beslut som avslutar ärendet.

Har jag rätt att få tillgång till handlingarna i rättegången?

Ja, som målsägande har du rätt att konsultera ärendeakten. Av olika skäl kan den allmänna åklagaren eller polismyndigheten emellertid neka dig denna rätt under förfarandet före rättegången.

Kan jag överklaga domen?

Ja, men som brottsoffer kan du bara överklaga domslutet i den del som avser ersättning för materiell skada, ideell skada eller återbetalning av obehörig vinst

Vilka är mina rättigheter efter domen?

Se övriga svar.

Har jag rätt till stöd eller skydd efter rättegången? Hur länge?

Du kan få stöd (professionell hjälp) även efter att rättsprocessen har avslutats och så länge som behövs. Särskilt skydd (se ovan) kan ofta innebära en långvarig förändring av livet och ges därför även efter att det straffrättsliga förfarandet har avslutats.

Vilken information får jag om gärningsmannen döms?

På begäran får du det slutliga avgörandet, som innehåller information om straffet och dess form. Om du har yrkat ersättning för materiell eller ideell skada eller återbetalning av obehörig vinst får du alltid avgörandet.

På din begäran kan ett fängelse, en säkerhetsanstalt eller en inrättning för skyddsvård dessutom ge dig viss ytterligare information, särskilt information om

• att den dömde har frigetts eller rymt från ett fängelse, en säkerhetsanstalt eller en inrättning för skyddsvård,
• att fängelsedomen har upphävts,
• att den dömde har utlämnats till en främmande stat eller överförts till en annan EU-medlemsstat.

Om den tilltalade har frigetts eller rymt och detta innebär en fara för dig som vittne är de behöriga myndigheterna skyldiga att omgående informera polisen. Polisen vidtar de åtgärder som krävs för att skydda dig och informerar dig.

Vad får jag veta om gärningsmännen friges (också vid förtida eller villkorlig frigivning) eller rymmer?

Se ovan.

Kommer jag att bli delaktig i beslut om frigivning eller villkorlig frigivning? Kan jag göra ett uttalande eller överklaga?

När som helst under det straffrättsliga förfarandet har du rätt att göra ett uttalande om hur brottet hittills har påverkat ditt liv.

Du har dock inte rätt att överklaga ett beslut om villkorlig frigivning eller frigivning på grund av gott uppförande.

Vilket förfarande finns för att yrka skadestånd från gärningsmannen (t.ex. rättegång, civilrättsligt krav)?

Ett brottsoffer kan yrka skadestånd från gärningsmannen genom att väcka en civilrättslig talan. Brottsoffret kan också yrka skadestånd som en civilrättslig part i brottmålet (biträda åtalet).

Domstolen förpliktade gärningsmannen att betala skadestånd eller ersättning till mig. Hur kan jag vara säker på att gärningsmannen betalar?

Om gärningsmannen medvetet underlåter att betala det skadestånd som domstolen har förpliktat honom eller henne att betala har fordringsägaren (brottsoffret) rätt att ansökan hos domstolen om indrivning av beloppet. En lag som kommer att träda i kraft den 1 januari 2018 ger dessutom brottsoffer rätt att begära att deras rätt till ersättning ska fullgöras av staten med hjälp av de medel som utmätts från gärningsmannen.

Om gärningsmannen inte betalar, kan då staten betala ut ett förskott? På vilka villkor?

Tjeckien betalar inte ut förskott för prestationer som härrör från gärningsmannens skyldighet att betala ersättning för skador som brottet orsakat. I det tjeckiska rättssystemet görs en strikt åtskillnad mellan rätten till ersättning för skada som gärningsmannen orsakat, som anses vara en skadeståndsgrundande händelse, och ekonomiskt stöd enligt lag nr 45/2013 om brottsoffer, som är en statlig kontantförmån för att lindra de sociala effekterna av brottet.

Har jag rätt att få ersättning från staten?

Som påpekats ovan betalar staten i strikt mening inte ut skadestånd (den ingriper inte i eller övertar inte gärningsmannens egendomsrättsliga skyldigheter) utan erbjuder brottsoffer ekonomiskt stöd. I enlighet med lag nr 45/2013 om brottsoffer kan ekonomiskt stöd betalas till brottsoffer vars hälsoskador till följd av ett brott är större än den lagstadgade minimigränsen, personer som utsatts för sexualbrott, torterade barn och efterlevande (från en grupp som definieras i lag) till personer som avlidit till följd av ett brott. Detta stöd uppgår till mellan 10 000 tjeckiska koruna (CZK) (vilket motsvarar ungefär 370 euro) och 200 000 tjeckiska koruna (CZK) (vilket motsvarar ungefär 7 400 euro) och beräknas antingen som en lagstadgad fast sats eller till ett belopp som motsvarar det faktiska inkomstbortfallet och behandlingskostnaderna, eller i förekommande fall kostnaderna för specialistvård för att lindra den ideella skada som lidits. Justitieministern fattar beslut om ansökningar om ekonomiskt stöd. En sådan ansökan måste ha inkommit inom två år från det datum brottsoffret fick kännedom om de skador som brottet orsakat och senast fem år efter datumet för brottet.

Har jag rätt att få ersättning om gärningsmannen inte dömts?

Ersättning för skada som gärningsmannen orsakat (dvs. skadeståndsansvar) kan inte yrkas om det enda skälet till att gärningsmannen inte har dömts är att gärningsmannen är okänd (dvs. det finns inte någon person med skadeståndsansvar), skadeståndsansvaret inte har bevisats eller gärningsmannen inte är straffrättsligt ansvarig för sina handlingar. Den tilltalade kan nämligen inte hållas ansvarig för handlingar som han eller hon inte har begått, som inte utgör ett brott eller som den tilltalade inte är ansvarig för. En person kan däremot bli berättigad till ekonomiskt stöd från staten (se ovan) redan innan gärningsmannen döms. Brottsoffret har rätt till sådant stöd även om gärningsmannen är okänd eller inte är straffrättsligt ansvarig för sina handlingar, förutsatt att det inte råder någon tvekan om att brottsoffret har lidit skada av de brottsliga gärningarna (eller att en anhörig till brottsoffret har avlidit till följd av brottet).

Har jag rätt till ersättning i förväg om jag väntar på beslut om min ansökan om ersättning?

Lag nr 45/2013 tillåter inte justitieministeriet att betala ut ekonomiskt stöd i förskott i väntan på ett beslut i frågan. Brottsoffers akuta behov tillgodoses på annat sätt, med hjälp av systemet för statlig vård och omsorg eller statligt stöd.

Vem ska jag kontakta för stöd och hjälp?

De organ du kan kontakta förtecknas i registret över vilka som tillhandahåller hjälp till brottsoffer. Registret är tillgängligt på inrikesministeriets webbplats http://portal.justice.cz/Justice2/MS/ms.aspx?o=23&j=33&k=6115&d=330753.

Registret består av fyra delar som innehåller information om alla typer av tillhandahållare av hjälp till brottsoffer, nämligen

1. tillhandahållare av sociala tjänster,
2. ackrediterade tillhandahållare av rättslig information eller program för reparativ rättvisa,
3. advokater, och
4. skyddstillsyns- och medlingstjänstens kontor,

Registret innehåller relativt detaljerad information om alla som tillhandahåller hjälp till brottsoffer och gör det möjligt att söka efter dessa med hjälp av deras namn och distrikt. Det går även att göra avancerade sökningar med hjälp av andra kriterier.

Journummer för stöd till brottsoffer

(+420) 116 006 (hjälplinje för brottsoffer – gemensam hjälplinje som även används i andra EU-medlemsstater)

Är stöd till brottsoffer gratis?

Särskilt utsatta brottsoffer tillhandahålls kostnadsfri experthjälp i den utsträckning de behöver. Sådana brottsoffer får även kostnadsfri juridisk rådgivning i den utsträckning de behöver. Andra brottsoffer har inte rätt till gratis professionell hjälp, men den som tillhandahåller hjälpen kan själv välja att den ska vara kostnadsfri. Den hjälp som tillhandahålls av skyddstillsyns- och medlingstjänsten är dock alltid kostnadsfri.

Vilka typer av stöd kan jag få från statliga myndigheter eller staten?

Skyddstillsyns- och medlingstjänsten är en statlig myndighet som ger brottsoffer rättslig information, psykologstöd och erbjuder program för reparativ rättvisa, t.ex. medling. Medling är ett sätt att lösa situationen med hjälp av informella överläggningar med gärningsmannen utanför domstolen. Skyddstillsyns- och medlingstjänsten har 74 kontor runtom i Tjeckien, och dess tjänster är kostnadsfria.

Vilka typer av stöd kan jag få från icke-statliga organisationer?

Beroende på deras karaktär tillhandahåller icke-statliga organisationer och enskilda personer rättslig information, psykologisk och social rådgivning, juridiskt bistånd eller program för reparativ rättvisa.