Small claims

The European Small Claims procedure is designed to simplify and speed up cross-border claims of up to €5000.

The European Small Claims Procedure is available to litigants as an alternative to the procedures existing under the laws of the Member States. A judgment given in the European Small Claims Procedure is recognized and enforceable in another Member State without the need for a declaration of enforceability and without any possibility of opposing its recognition.

Standard forms have been drawn up for the Small Claims procedure and are available here in all languages. To start the procedure, "Form A" must be filled in. Any relevant supporting documents, such as receipts, invoices, etc. should be attached to the form.

Form A must be sent to the court that has the jurisdiction. Once the court receives the application form it must fill in its part of the "Answer Form". Within 14 days of receiving the application form, the court should serve a copy of it, along with the Answer Form, on the defendant. The defendant has 30 days to reply, by filling in his or her part of the Answer Form. The court must send a copy of any reply to the plaintiff within 14 days.

Within 30 days of receiving the defendant's answer (if any) the court must either give a judgment on the small claim, or request further details in writing from either party, or summon the parties to an oral hearing. If there is an oral hearing, it is not necessary to be represented by a lawyer and if the court has appropriate equipment the hearing should be carried out through videoconference or teleconference.

With the certificate issued by the court (which might need to be translated into the language of the other Member State), and a copy of the judgment, the judgment is enforceable in all the other Member States of the European Union, without any further formalities. The only reason that enforcement in another Member State can be refused is if it is irreconcilable with another judgment in the other Member State between the same parties. Enforcement takes place in accordance with the national rules and procedures of the Member State where the judgment is being enforced.

Related links

Regulation (EC) No 861/2007 - consolidated text of 14 June 2017 PDF (1740 Kb) en

A Guide for Users to the European Small Claims Procedure PDF (1699 Kb) en

Practice Guide for the Application of the European Small Claims Procedure PDF (2237 Kb) en

Infographic for consumers PDF (102 Kb) en

Leaflet for legal professionals PDF (553 Kb) en

Leaflet for businesses PDF (237 Kb) en

Web toolkit – information on a European Small Claims Procedure

Small claims – notifications of the Member States and a search tool helping to identify competent court(s)/authority(ies)

Please select the relevant country's flag to obtain detailed national information.

Last update: 03/04/2023

This page is maintained by the European Commission. The information on this page does not necessarily reflect the official position of the European Commission. The Commission accepts no responsibility or liability whatsoever with regard to any information or data contained or referred to in this document. Please refer to the legal notice with regard to copyright rules for European pages.

Småmål - Belgien

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

Det finns inget särskilt småmålsförfarande enligt den belgiska lagstiftningen. Det finns endast en form av summarisk process i mål om betalningsföreläggande. Se separat faktablad.

Det finns alltså inget särskilt förfarande för småmål. Det ordinarie rättsförfarandet tillämpas, som dock är mycket enkelt.

Det ordinarie förfarandet ser ut på följande sätt:

  • Delgivning som görs av delgivningsman.
  • Skriftväxling, angivande av slutsatser.
  • Datum för förhandlingen (advokatens plädering) och avslutande av diskussionerna.
  • Dom.

I princip finns inga förenklingar, även om vissa rättsliga åtgärder inte inleds genom en stämningsansökan utan genom kontradiktorisk ansökan (se artiklarna 1034bis-1034sexies i processlagen). Ett exempel på tvist som omfattar kontradiktorisk ansökan är hyrestvister. Enligt artikel 1344a i processlagen (Gerechtelijk Wetboek/Code judiciaire) kan, med förbehåll för vad som anges i hyresavtalet, alla åtgärder rörande hyra av fastigheter inledas genom en skriftlig ansökan till fredsdomarens kansli.

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

1.2 Tillämpning av förfarandet

1.3 Formulär

1.4 Hjälp

1.5 Regler om bevisupptagning

1.6 Skriftligt förfarande

1.7 Domens utformning

1.8 Ersättning för kostnader

1.9 Överklagande

Länkar

Lagstiftning om summarisk process i mål om betalningsföreläggande: den federala offentliga rättstjänstens webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterFederale Overheidsdienst Justitie:

  • Klicka på ”Geconsolideerde wetgeving/Législation consolidée” (konsoliderad lagstiftning) under rubriken ”Rechtsbronnen/Sources judiciaires” (rättskällor).
  • Klicka på ”Gerechtelijk Wetboek/Code judiciaire” (processlagen) under rubriken ”Juridische Aard/Nature juridique” (typ av lagstiftning).
  • Skriv in ”664” i fältet ”Woorden/Mot(s)” (ord).
  • Klicka på ”Opzoeking/Recherche” (sök) och därefter på ”Lijst/Liste” (lista).
  • Klicka på ”Detail/Détail” (uppgifter).
Senaste uppdatering: 03/09/2021

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Småmål - Bulgarien

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

Den bulgariska civilprocessrätten omfattar inget särskilt småmålsförfarande. Sedan den 1 januari 2009 tillämpar bulgariska domstolar Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 861/2007 av den 11 juli 2007 om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande. Sådana mål avgörs i distriktsdomstolarna. För frågor som inte uttryckligen behandlas i förordning (EG) nr 861/2007 tillämpas de allmänna reglerna i civilprocessrätten.

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

Den bulgariska civilprocessrätten omfattar inget särskilt småmålsförfarande.

1.2 Tillämpning av förfarandet

Den bulgariska civilprocessrätten omfattar inget särskilt småmålsförfarande.

1.3 Formulär

Den bulgariska civilprocessrätten omfattar inget särskilt småmålsförfarande.

1.4 Hjälp

Den bulgariska civilprocessrätten omfattar inget särskilt småmålsförfarande.

1.5 Regler om bevisupptagning

Den bulgariska civilprocessrätten omfattar inget särskilt småmålsförfarande.

1.6 Skriftligt förfarande

Den bulgariska civilprocessrätten omfattar inget särskilt småmålsförfarande.

1.7 Domens utformning

Den bulgariska civilprocessrätten omfattar inget särskilt småmålsförfarande.

1.8 Ersättning för kostnader

Den bulgariska civilprocessrätten omfattar inget särskilt småmålsförfarande.

1.9 Överklagande

Den bulgariska civilprocessrätten omfattar inget särskilt småmålsförfarande.

Senaste uppdatering: 11/02/2020

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Småmål - Tjeckien

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

Tjeckien tillämpar inte något särskilt småmålsförfarande. Kategorin småmål (dvs. den kategori som gäller den ekonomiska kompensationens storlek) beaktas enbart i överklagandeprocesser.

1.2 Tillämpning av förfarandet

Enligt artikel 202.2 i civilprocesslagen är det inte tillåtet att överklaga domar som avser ekonomisk ersättning på högst 10 000 tjeckiska koruna, exklusive eventuella räntor och avgifter i samband med fordran. Detta gäller inte tredskodomar.

Tredskodomar kan därför överklagas, även om de avser belopp som är lägre än 10 000 tjeckiska koruna.

Enligt artikel 238.1 c i civilproceslagen är det inte tillåtet att överklaga domar och avgöranden i rättsfrågor om det domslut som överklagas avser ekonomisk ersättning på högst 50 000 tjeckiska koruna (exklusive eventuella räntor och avgifter i samband med fordran), såvida det inte avser konsumentavtal eller anställningskontrakt.

1.3 Formulär

Det finns inga särskilda formulär för småmålsförfaranden.

1.4 Hjälp

Enligt civilprocesslagen är domstolarna skyldiga att informera parterna om deras rättigheter och skyldigheter i samband med förfarandet. Lagen fastställer vilka råd domstolarna ska ge parterna i ett visst domstolsförfarande.

1.5 Regler om bevisupptagning

Samma regler gäller för inlämning, bedömning och upptagning av bevis i civila tvistemål, oavsett vilket belopp som avses.

1.6 Skriftligt förfarande

I lagen om småmålsförfaranden finns inga undantag i fråga om hur förhandlingen ska genomföras.

1.7 Domens utformning

Ett småmålsavgörande skiljer sig inte åt innehållsmässigt från andra avgöranden.

1.8 Ersättning för kostnader

Ersättning av kostnader omfattas av de allmänna civilprocessreglerna.

1.9 Överklagande

Såsom angetts ovan är det inte tillåtet att överklaga domar som avser ekonomisk ersättning på högst 10 000 tjeckiska koruna, exklusive eventuella räntor och avgifter i samband med fordran. Detta gäller inte tredskodomar.

Senaste uppdatering: 31/03/2021

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Småmål - Tyskland

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

Det finns inget särskilt förfarande för tvister om mindre värden i civilprocesslagen (ZPO). § 495a ZPO innehåller dock en särskild processföreskrift som öppnar för ett förenklat förfarande. Där föreskrivs att domstolen kan bestämma vilken typ av förfarande som ska användas efter eget gottfinnande (s.k. skönsmässig bedömning) om tvistesumman är högst 600 euro. Någon annan avgränsning av tillämpningsområdet (t.ex. att det förenklade förfarandet bara skulle kunna användas vid vissa typer av tvister) finns inte i ZPO.

1.2 Tillämpning av förfarandet

Som framgått ovan får domstolen i tvister om mindre värden bestämma hur förfarandet ska utformas efter eget gottfinnande, framför allt i syfte att förenkla förfarandet. Domstolen är dock inte skyldig att göra detta, utan kan välja att handlägga tvistemål om belopp under 600 euro på vanligt sätt.

Parterna i målet kan inte invända mot att domstolen väljer att utforma förfarandet efter eget gottfinnande. De kan däremot begära att en muntlig förhandling ska hållas.

1.3 Formulär

Det finns inga särskilda formulär för förfarandet.

1.4 Hjälp

Allmänna bestämmelser gäller eftersom det i princip är det ordinarie förfarandet – i förenklad utformning – som tillämpas. Parter som inte företräds av en advokat får därmed samma hjälp i processrättsliga frågor som parter som företräds av en advokat. Även den som företräds av en advokat kan t.ex. utnyttja möjligheten att själv (i stället för via advokaten) väcka talan vid en Amtsgericht (ung. tingsrätt), genom att få den diarieförd vid domstolens kansli.

Inte heller domstolens plikt att bistå med upplysningar och klargöranden påverkas av huruvida parten företräds av en advokat. Domstolens utrednings- och upplysningsplikt omfattar både juridiska frågor och faktiska omständigheter.

1.5 Regler om bevisupptagning

Domstolen är inte bunden av de inskränkningar som normalt råder för bevisupptagningen. Omedelbarhetsprincipen, som är en av huvudprinciperna för rättegångsordningen och som innebär att vittnen, sakkunniga och parter måste höras inför sittande rätt (i närvaro av parterna), gäller inte vid det förenklade förfarandet. Domstolen kan alltså medge att vittnen, sakkunniga och parter yttrar sig per telefon eller skriftligen.

1.6 Skriftligt förfarande

Förfarandet kan vara skriftligt, men om någon av parterna begär detta måste en muntlig förhandling hållas.

1.7 Domens utformning

Domen i förenklade förfaranden kan vara mer kortfattad än vid ordinarie förfarande, eftersom domar i mål som gäller fordringar på högst 600 euro i princip inte kan överklagas.

Domen behöver t.ex. inte innehålla någon beskrivning av sakfrågorna, och domskälen kan utelämnas om parterna är införstådda eller om dessa väsentligen framgår av protokollet. Av folkrättsliga skäl måste domen däremot alltid innehålla domskälen om den kan komma att verkställas i ett annat land (jfr § 313a.4 ZPO).

Om domen i undantagsfall kan överklagas, måste den vara utformad enligt de allmänna föreskrifterna.

1.8 Ersättning för kostnader

De allmänna bestämmelserna om ersättning för kostnader gäller. Det finns alltså ingen övre gräns för ersättningen.

1.9 Överklagande

I princip kan domar i mål som gäller fordringar på 600 euro eller mindre inte överklagas. Det finns dock ett undantag: Domstolen i första instans kan uttryckligen ange att domen får överklagas med hänvisning till att fallet är av principiell eller prejudicerande betydelse, eller att enhetligheten i rättstillämpningen fordrar att fallet prövas av en högre instans.

Om domen inte kan överklagas har den förlorande parten i vissa fall rätt att begära att förfarandet i första instans ska fortsätta. Detta sker om domstolen har kränkt den kontradiktoriska principen, dvs. principen om att ingen får dömas ohörd, på ett sätt som kan ha påverkat domens utformning. Om detta överklagande inte åtgärdas av sittande rätt, kan den berörda parten välja att inge ett författningsbesvär till den tyska författningsdomstolen.

Senaste uppdatering: 02/05/2023

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på estniska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Småmål - Estland

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

Processreglerna för prövning av tvistemål i estniska domstolar fastställs i Länken öppnas i ett nytt fönstercivilprocesslagen (tsiviilkohtumenetluse seadustik (TsMS)). Om ett tvistemål prövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 861/2007 om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande gäller civilprocesslagens regler om ett förenklat förfarande i den utsträckning tillämpningen av ett sådant förfarande inte regleras i förordningen. Den distriktsdomstol (maakohus) som har territoriell behörighet får pröva mål i enlighet med förordningen. Enligt § 405 i civilprocesslagen, som reglerar det förenklade förfarandet, prövar domstolarna en talan enligt det förenklade förfarandet efter en rimlig skönsmässig bedömning och med hänsyn till de allmänna processrättsliga principerna i civilprocesslagen.

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

Om ett tvistemål prövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 861/2007 om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande gäller civilprocesslagens regler om ett förenklat förfarandet i den utsträckning förfarandet inte regleras i förordningen.

Reglerna om ett förenklat förfarande tillämpas på nationella mål som rör fordringar vars värde inte överstiger ett belopp motsvarande 2 000 euro för huvudfordran och 4 000 euro för huvudfordran tillsammans med accessoriska fordringar.

1.2 Tillämpning av förfarandet

Enligt § 405.3 i civilprocesslagen får domstolar pröva mål enligt det förenklade förfarandet utan att de måste fatta ett separat beslut om detta. Domstolar prövar en talan enligt reglerna för det förenklade förfarandet efter en rimlig skönsmässig bedömning och beaktar endast de allmänna processrättsliga principerna. Vid det förenklade förfarandet garanterar domstolarna att de grundläggande rättigheterna och friheterna och de viktigaste processrättsliga rättigheter som deltagarna i förfarandet åtnjuter iakttas och att deltagarna i förfarandet ges tillfälle att yttra sig om de begär detta. Ingen domstolsförhandling behöver hållas. Domstolen måste fortfarande underrätta deltagarna i förfarandet om att de har rätt att yttra sig. Domstolarna får tillämpa det förenklade förfarandet, men är inte skyldiga att göra detta.

När en domstol prövar ett mål enligt det förenklade förfarandet får den

–          protokollföra processhandlingar endast i den utsträckning som domstolen anser behövs, och neka rätten att inge invändningar mot protokollet,

–          fastställa en annan tidsfrist än den lagstadgade tidsfristen,

–          erkänna andra personer än de som anges i lag som avtalsenliga ombud för deltagare i förfarandet,

–          avvika från lagstadgade formella krav för att lämna och uppta bevisning och även godta bevis som inte anges i lag, däribland ett uttalande från en deltagare i förfarandet som inte lämnats under ed,

–          avvika från de lagstadgade kraven beträffande delgivning av inlagor och handlingar som ska läggas fram för deltagarna i förfarandet, med undantag av delgivning av en talan till svaranden,

–          avstå från ett skriftligt förfarande före rättegången eller domstolsförhandling,

–          uppta bevis på eget initiativ,

–          meddela dom i målet utan att ange bakgrund och domskäl,

–          förklara att ett avgörande som meddelats i målet omedelbart kan verkställas, även i andra fall än de som anges i lag eller utan en lagstadgad säkerhet.

En ansökan om att inleda ett europeiskt småmålsförfarande kan inges till en domstol i elektronisk form eller per post. En ansökan i elektronisk form kan inges via det informationssystem som tagits fram för detta ändamål (informationssystemet E-toimik för elektroniska ärendeakter, Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://www.e-toimik.ee/). För att inge en ansökan via informationssystemet E-toimik måste man logga in på systemet med ett estniskt ID-kort. Annars kan man inte använda systemet. En elektronisk ansökan kan även inges till en domstol via e-post. Kontaktuppgifterna till de estniska domstolarna finns på domstolsväsendets webbplats Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://www.kohus.ee.

Ansökan måste undertecknas av avsändaren. En elektroniskt ingiven ansökan måste vara försedd med avsändarens digitala underskrift eller ha översänts på något annat säkert sätt som gör att avsändaren kan identifieras. En elektronisk ansökan kan även inges via fax eller något annat format som kan återges i skrift, förutsatt att den skriftliga originalhandlingen överlämnas till domstolen utan dröjsmål. Om ett domstolsavgörande överklagas måste detta ske i pappersform inom tio dagar.

Domstolen kan godta en ansökan eller en inlaga som en deltagare i förfarandet skickar med e-post även om den inte är försedd med en digital signatur, förutsatt att domstolen känner till identiteten på avsändaren eller den handling som översänds. Detta gäller särskilt när handlingar försedda med en digital signatur tidigare har sänts till domstolen från samma e-postadress i samma mål av samma part eller om domstolen har beslutat att ansökningar eller andra handlingar även får inges i denna form.

Det godtagande som avses i artikel 13.1 b ii i förordningen om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande kan meddelas elektroniskt via det elektroniska informationssystemet E-toimik (Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://www.e-toimik.ee/) eller via e-post eller fax i enlighet med ovannämnda villkor. Ett sådant godtagande kan också meddelas domstolen tillsammans med ansökan om att tillämpa det europeiska småmålsförfarandet.

Inlagor ska delges advokater, notarier, exekutionstjänstemän, konkursförvaltare och statliga eller lokala myndigheter på elektronisk väg, via det informationssystem som har skapats för detta ändamål. Handlingar får endast delges på annat sätt om det finns goda skäl för detta. Vid det förenklade förfarandet är det tillåtet att avvika från de formella kraven beträffande delgivning av inlagor. Detta alternativ bör dock användas med försiktighet. Det är inte tillåtet att avvika från reglerna om delgivning av inlagor vid delgivning av käromål till svaranden och delgivning av domstolsavgöranden till deltagare förfarandet.

Storleken på den statliga avgiften avgörs av tvistemålets värde, som i sin tur avgörs av det belopp som fordran är på. Vid beräkningen av ett tvistemåls värde läggs beloppen i eventuella accessoriska fordringar till beloppet i huvudfordran. Vid en ansökan om ett europeiskt småmålsförfarande för att återvinna icke förfallen dröjsmålsränta på fordringar måste dessutom ett belopp motsvarande ett års dröjsmålsränta från ingivandet av ansökan läggas till beloppet. Storleken på den statliga avgiften fastställs på grundval av det slutliga beloppet (tvistemålets värde) och i enlighet med tabellen i Länken öppnas i ett nytt fönsterbilaga 1 till Länken öppnas i ett nytt fönsterlagen om statliga avgifter (riigilõivuseadus), enligt § 59.1 i denna lag.

Samma statliga avgift ska betalas för att inge ett överklagande som den avgift som betalades för att inge den ursprungliga ansökan om ett europeiskt småmålsförfarande till distriktsdomstolen, med beaktande av överklagandets omfattning. Om ett domstolsavgörande överklagas till en regiondomstol (ringkonnakohus) måste en statlig avgift på 50 euro betalas. Vid en kassationstalan eller ett överklagande till Högsta domstolen (Riigikohus) måste en depositionsavgift betalas som säkerhet. Den depositionsavgift som ska betalas vid en kassationstalan är en procent av tvistemålets värde, med beaktande av överklagandets omfattning. Depositionsavgiften får inte vara lägre än 100 euro och inte högre än 3 000 euro. Den depositionsavgift som ska betalas vid ett överklagande är 50 euro.

Den statliga avgiften och eventuella depositionsavgifter kan betalas till något av följande konton som innehas av finansministeriet:

SEB Bank – a/c EE571010220229377229 (SWIFT: EEUHEE2X)

Swedbank – a/c EE062200221059223099 (SWIFT: HABAEE2X)

Luminor Bank – a/c EE221700017003510302 (SWIFT: NDEAEE2X)

Om en lagakraftvunnen dom som meddelats i ett europeiskt småmålsförfarande inte frivilligt efterlevs måste den person som söker utsökning vända sig till en Länken öppnas i ett nytt fönsterexekutionstjänsteman för att inleda ett verkställighetsförfarande.

I enlighet med artikel 21.2 b i förordningen är en dom som meddelats i ett europeiskt småmålsförfarande endast verkställbar i Estland om den meddelades på estniska eller engelska eller om en översättning till estniska eller engelska bifogas intyget. Om en dom som meddelats i ett europeiskt småmålsförfarande överklagas vidtar den regiondomstol till vilken överklagandet ingetts de åtgärder som anges i artikel 23 i förordningen. Om en tredskodom meddelas, och en ansökan om upphävande av tredskodomen inges med stöd av § 415 i civilprocesslagen, ska ansökan om ovannämnda åtgärder inges till den domstol som prövar ansökan om upphävande av tredskodomen.

Om inget överklagande har ingetts vidtar den domstol som meddelade avgörandet de åtgärder som anges i artikel 23. De åtgärder som anges i artikel 23 kan vidtas av den distriktsdomstol i vars domkrets verkställighetsåtgärderna ska vidtas.

I de situationer som anges i § 46 i lagen om verkställighetsförfarandet (täitemenetluse seadustik) får ett verkställighetsförfarande inte enbart vilandeförklaras av en domstol utan även av den exekutionstjänsteman som vidtar verkställighetsåtgärderna.

1.3 Formulär

Det finns inga nationella standardformulär för förenklade förfaranden.

1.4 Hjälp

Om en person deltar i en rättsprocess med hjälp av ett ombud som utsetts genom avtal måste ombudet i regel åtminstone ha en statligt erkänd juristexamen, motsvarande kvalifikationer i den mening som avses i § 28.22 i Estlands utbildningslag (Eesti Vabariigi haridusseadus) eller motsvarande utländska kvalifikationer. Vid det förenklade förfarandet får en domstol emellertid ge en person som inte uppfyller ovannämnda utbildningskrav, men som i domstolens ögon ändå har den kompetens som behövs för att företräda en annan person, tillstånd att agera som ombud. Specialreglerna i samband med det förenklade förfarandet gäller endast tvister som distriktsdomstolarna prövar som första instans. Ett ombud som utsetts genom avtal och godtagits av en domstol, men som inte uppfyller utbildningskraven, kan inte vidta några processhandlingar i en regiondomstol eller i Högsta domstolen.

Att ett ombud deltar i ett mål hindrar inte en deltagare i förfarandet som har rättskapacitet i tvistemål från att personligen delta i målet. Ett ombuds uppträdande och kunskaper anses likvärdiga med en deltagare i förfarandets uppträdande och kunskaper.

Om domstolen finner att en fysisk person som deltar i förfarandet inte själv är i stånd att skydda sina rättigheter eller att personens grundläggande intressen inte skyddas i tillräckligt hög grad utan tillgång till en advokat, förklarar domstolen för personen att denne har möjlighet att få rättshjälp.

Rättshjälp tilldelas enligt reglerna om processuellt bistånd i civilprocesslagen (§ 180 ff.) och det förfarande som anges i lagen om statlig rättshjälp (riigi õigusabi seadus). Statlig rättshjälp beviljas på grundval av en personlig ansökan.

Statlig rättshjälp beviljas en fysisk person som vid ansökan om statlig rättshjälp har hemvist i Estland eller en annan EU-medlemsstat eller är medborgare i Estland eller en annan EU-medlemsstat. Hemvist fastställs på grundval av artikel 62 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1215/2012 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område. Andra fysiska personer beviljas rättshjälp endast om detta följer av en internationell förpliktelse som är bindande för Estland.

En ansökan om statlig rättshjälp i en rättsprocess från en part i ett tvistemål ska inges till den domstol som prövar målet eller den domstol som skulle vara behörig att pröva målet.

En fysisk person har rätt till rättshjälp om han eller hon på grund av sin ekonomiska situation vid tidpunkten för ansökan om rättshjälp inte kan betala för kvalificerade juridiska tjänster eller endast delvis eller på avbetalning kan betala för juridiska tjänster. Rättshjälp tilldelas också om personens ekonomiska situation gör att han eller hon inte kan tillgodose sina grundläggande försörjningsbehov efter att ha betalat för juridiska tjänster.

En fysisk person beviljas inte rättshjälp om

1) rättegångskostnaderna inte antas överstiga två gånger den genomsnittliga månadsinkomsten för den person som begär rättshjälp, beräknat på grundval av den genomsnittliga månadsinkomsten under de senaste fyra månaderna innan ansökan gavs in minus skatter och obligatoriska försäkringsavgifter, lagstadgade underhållsbidrag och skäliga bostads- och transportkostnader,

2) den person som begär rättshjälp kan täcka kostnaderna för förfarandet med befintliga tillgångar som lätt kan säljas och som enligt lag kan utmätas.

3) målet rör den ekonomiska eller yrkesmässiga verksamhet som den person bedriver som begär hjälpen och inte rör de av hans eller hennes rättigheter som inte är knutna till hans eller hennes ekonomiska eller yrkesmässiga verksamhet. Detta innebär inte att fysiska personer inte kan beviljas rättshjälp för att, helt eller delvis, slippa betala den statliga avgiften vid en talan som väcks vid domstol eller ett överklagande om målet rör den ekonomiska eller yrkesmässiga verksamhet som den person som begär hjälpen bedriver och inte rör de av hans eller hennes rättigheter som inte är knutna till hans eller hennes ekonomiska eller yrkesmässiga verksamhet.

1.5 Regler om bevisupptagning

I det förenklade förfarandet får en domstol avvika från de lagstadgade formella kraven för tillhandahållande och upptagning av bevis och även erkänna andra typer av bevis som inte fastställts i lag (t.ex. en utsaga från en deltagare i förfarandet som inte lämnats under ed). Till skillnad från det ordinarie förfarandet får en domstol i ett förenklat förfarande uppta bevis på eget initiativ. Domstolen måste emellertid säkerställa att dess agerande inte skadar parternas likhet inför lagen. De faktiska omständigheter som domstolen upptar bevisning kring måste i förväg vara kända för domstolen.

Reglerna för bevisupptagning anges i kapitel 25 i civilprocesslagen. I en talan är varje part skyldig att bevisa de sakförhållanden som parten grundar sina fordringar och invändningar på, om inte annat föreskrivs i lag. Om inget annat föreskrivs i lagen kan parterna komma överens om en annan fördelning av bevisbördan än vad som föreskrivs i lagen samt komma överens om vilken typ av bevis som krävs för att bevisa ett visst sakförhållande. Bevis ska lämnas in av deltagarna i ett förfarande. Domstolen kan uppmana deltagarna i ett förfarande att lämna in ytterligare bevis. Om en deltagare i ett förfarande vill tillhandahålla bevis men inte kan göra det, kan denne begära att domstolen ska ta upp bevisen. En deltagare i ett förfarande som tillhandahåller bevis eller begär bevisupptagning måste underbygga de sakförhållanden som är relevanta för det ärende som denne vill bevisa genom att tillhandahålla bevis eller begära bevisupptagning. En framställning om bevisupptagning bör även innehålla all information som är nödvändig för bevisupptagningen. Under det förberedande förfarandet före en rättegång fastställer domstolen en tidsfrist för när deltagarna i förfarandet ska tillhandahålla bevis och inge en framställning om bevisupptagning. Om en framställning om bevisupptagning från en deltagare i ett förfarande nekas på grund av att deltagaren underlåtit att i förväg betala kostnaderna för bevisupptagningen, trots begäran om detta från domstolen, har deltagaren inte rätt att begära att bevisen ska upptas senare om detta skulle leda till att förhandlingen i ärendet skjuts upp.

Om det är nödvändigt att uppta bevisning utanför domkretsen för den domstol som prövar målet får denna, genom en framställning om bevisupptagning, förordna att den domstol inom vars domkrets bevisen kan upptas ska företa denna processhandling. En framställning om bevisupptagning ska efterlevas i enlighet med det förfarande som fastställts för genomförandet av den processhandling som det ansöks om i framställningen. Deltagarna i förfarandet meddelas om tid och plats för processhandlingen. Om en deltagare saknas vid förfarandet förhindrar det emellertid inte att framställningen om bevisupptagning efterlevs. Protokoll från processhandlingar och bevis som upptagits för efterlevnaden av en framställning om bevisupptagning ska utan dröjsmål skickas till den domstol som prövar ärendet. Om den domstol som genomför ett förfarande upptar bevisning i ett ärende på grundval av en framställning om bevisupptagning och det därför uppstår en tvist som inte kan lösas av denna domstol, men som måste lösas för att man ska kunna fortsätta med bevisupptagningen, ska den domstol som prövar huvudärendet lösa tvisten. Om den domstol som efterlever en framställning om bevisupptagning finner att det, för en bättre prövning av ärendet, skulle vara rimligt att överföra skyldigheten att uppta bevis till en annan domstol, ska domstolen inkomma med en begäran om detta till den andra domstolen och informera deltagarna i förfarandet om detta.

Bevisning som upptagits i en annan stat i enlighet med lagstiftningen i denna stat får användas i de estniska tvistemålsdomstolarna om inte de processhandlingar som företagits för att uppta bevisen strider mot principerna i Estlands civilprocesslagstiftning. Den domstolsavdelning som begärde bevisupptagning enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur, eller en domare som agerar på grundval av ett beslut, kan i enlighet med denna förordning närvara vid och delta i en utländsk domstols bevisupptagning. Deltagarna i ett förfarande, deras ombud samt sakkunniga får delta i bevisupptagningen i samma utsträckning som vid bevisupptagning i Estland. Den domstolsavdelning som prövar målet, en domare som agerar på grundval av ett beslut eller en sakkunnig som utsetts av domstolen får delta i en sådan direkt bevisupptagning som genomförs av en estnisk domstol i en annan EU-medlemsstat, vilket är tillåtet enligt artikel 17.3 i förordningen.

Om bevis måste upptas någon annanstans än i en EU-medlemsstat ska domstolen begära att bevisen upptas genom en behörig myndighet enligt konventionen om bevisupptagning i utlandet i mål och ärenden av civil och kommersiell natur. Domstolen får även ta upp bevis i en främmande stat med hjälp av Estlands ambassadör i den aktuella staten eller en behörig konsulär tjänsteman, såvida inte detta är förbjudet enligt den utländska statens lagstiftning.

Den part som tillhandahöll bevis eller begärde bevisupptagning kan endast avstå från eller dra tillbaka bevis med motpartens medgivande, om inte annat föreskrivs i lag.

1.6 Skriftligt förfarande

Ett mål enligt det förenklade förfarandet kan prövas i ett skriftligt förfarande. Domstolen garanterar att deltagarnas grundläggande rättigheter och friheter samt grundläggande processuella rättigheter beaktas och att en deltagare i förfarandet ges tillfälle att yttra sig om han eller hon begär detta. Ingen domstolsförhandling behöver hållas. Domstolen kan avstå från ett skriftligt förfarande före rättegången eller från domstolsförhandlingen.

1.7 Domens utformning

En dom består av en inledning, en slutsats (domslutet), en beskrivande del och en motivering (domskälen).

I inledningen av en dom anges

  • namnet på den domstol som meddelade domen,
  • namnet på den domare som meddelade domen,
  • när och var domen offentliggjordes,
  • tvistemålets nummer,
  • föremålet för talan,
  • tvistemålets värde,
  • parternas namn och personnummer eller registreringsnummer,
  • parternas adresser om detta är uppenbart nödvändigt för att kunna verkställa eller erkänna domen,
  • namnet på parternas ombud och om ombuden har bytts ut namnet på de senaste ombuden,
  • tidpunkten för den senaste domstolsförhandlingen eller en hänvisning till att målet prövas i ett skriftligt förfarande.

I en doms beskrivande del anges, kortfattat och i kronologisk ordning, det relevanta innehållet i de käromål och anklagelser som framställts, de genkäromål som ingetts och den bevisning som anförts för att styrka dessa.

I domskälen anges de faktiska omständigheter som domstolen har fastställt, de slutsatser som domstolen har dragit av dessa, den bevisning som domstolen grundar sitt domslut på och de lagar som domstolen har tillämpat. I en dom måste domstolen ange skälen till att den inte delar kärandens eller svarandens beskrivning av de faktiska omständigheterna. Domstolen måste analysera all bevisning i en dom. Om en domstol bortser från någon bevisning måste den motivera detta i domen. Om ett av flera alternativa yrkandena bifalls behöver inte ogillandet av ett annat alternativt yrkande motiveras.

I det förenklade förfarandet får en domstol meddela dom utan beskrivande del och domskäl eller i domskälen endast redogöra för det juridiska resonemang och den bevisning som ligger till grund för domslutet.

I domslutet meddelar domstolen tydligt och otvetydigt hur den ställer sig till parternas yrkanden och eventuella framställningar från parterna som ännu inte fått sin lösning, samt eventuella problem i samband med de åtgärder som har vidtagits för att säkra talan. Domslutet måste vara lätt att förstå och verkställa även utan resten av domen.

I domslutet anges även hur och när domen kan överklagas och, bland annat, till vilken domstol ett överklagande ska göras. Dessutom påpekas att om det i överklagandet inte begärs att den förnyade prövningen av målet ska ske vid en muntlig domstolsförhandling kan den förnyade prövningen ske i ett skriftligt förfarande. I en tredskodom anges rätten att ansöka om upphävande av tredskodomen. I domslutet förklaras även att om en klagande vill begära processuell hjälp med att inge ett överklagande (t.ex. slippa betala den statliga avgiften för ett överklagande), måste relevant processhandling vidtas, dvs. ett överklagande inges, inom besvärsfristen för att de tidsfrister som gäller för förfarandet ska vara uppfyllda.

1.8 Ersättning för kostnader

Allmänna principer:

  • Rättegångskostnaderna täcks av den förlorande parten.
  • Den förlorande parten ska ersätta både den andra partens rättegångskostnader och eventuella utomrättsliga kostnader som uppstått till följd av domstolsförfarandet.
  • Rättegångskostnaderna inbegriper den statliga avgiften, säkerhet och nödvändiga kostnader för förfarandet. Nödvändiga kostnader för förfarandet är a) kostnader hänförliga till vittnen, tolkar och översättare samt de kostnader som personer som inte är deltagare i förfarandet har haft i samband med undersökningar som ska ersättas i enlighet med lagen om kriminaltekniska undersökningar (kohtuekspertiisiseadus), b) kostnader för upptagande av skriftlig bevisning och fysiska bevis, c) kostnader i samband med inspektioner, däribland nödvändiga resekostnader som domstolen har haft, d) kostnader för delgivning och översändning av inlagor via en exekutionstjänsteman eller i en främmande stat eller till estniska medborgare bosatta i utlandet, e) kostnader för utfärdande av inlagor, f) kostnader i samband med fastställandet av tvistemålets värde. Utomrättsliga kostnader utgörs bland annat av a) kostnader hänförliga till ombuden för deltagarna i förfarandet, b) kostnader för resor, post, kommunikationer, logi och andra liknande kostnader som deltagarna i förfarandet har haft i samband med förfarandet, c) lön eller annan fast inkomst som deltagarna i förfarandet inte har erhållit, d) kostnader för lagstadgade förberedande förfaranden före en rättegång om inte talan väcks mer än sex månader efter det att det förberedande förfarandet avslutades, e) den avgift en exekutionstjänsteman tar ut för säkerhetsåtgärder och kostnader hänförliga till verkställighet av ett avgörande om säkerhetsåtgärder, f) den avgift en exekutionstjänsteman tar ut för delgivning av inlagor, g) den avgift en exekutionstjänsteman tar ut för verkställighet av ett europeiskt kvarstadsbeslut som utfärdats i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 655/2014 och kostnader hänförliga till verkställighet av ett europeiskt kvarstadsbeslut samt den avgift som kammaren för exekutionstjänstemän och konkursförvaltare (Kohtutäiturite ja Pankrotihaldurite Koda) tar ut för att granska den begäran om inhämtande av information som ingetts på grundval av samma beslut, h) kostnader hänförliga till handläggningen av en ansökan om rättshjälp för att kunna betala rättegångskostnaderna, i) kostnader för att delta i ett förlikningsförfarande om domstolen har ålagt parterna att delta i ett sådant förfarande.
  • Rättegångskostnaderna för en parts juridiska ombud ersätts enligt samma regler som de regler som gäller för ersättning av partens rättegångskostnader.
  • Om en talan delvis bifalls ska parterna täcka rättskostnaderna till lika delar såvida inte domstolen fördelar rättegångskostnaderna proportionerligt i förhållande till i vilken utsträckning talan har bifallits eller beslutar att rättegångskostnaderna helt eller delvis ska täckas av parterna själva.

Fördelningen av rättegångskostnaderna anges i det slutliga avgörandet. Storleken på kostnaderna fastställs i enlighet med reglerna om fastställande av rättegångskostnader, antingen i det slutliga avgörandet i sakfrågan eller i ett separat avgörande efter det att det slutliga avgörandet i sakfrågan har vunnit laga kraft.

1.9 Överklagande

I den dom som meddelas efter ett förenklat förfarande kan en distriktsdomstol ange att domen får överklagas. Distriktsdomstolen kan bevilja tillstånd att överklaga domen om den anser att ett avgörande från appellationsdomstolen är nödvändigt för att få denna domstols syn på en lagbestämmelse. Tillståndet att överklaga behöver inte motiveras i domen.

I domslutet i en dom som meddelats efter ett förenklat förfarande anger domstolen även vilket förfarandet och vilken frist som gäller vid ett överklagande av domen. En regiondomstol kan pröva ett överklagande av en dom som meddelats efter ett förenklat förfarande utan tillstånd från distriktsdomstolen och ett överklagande kan inges utan distriktsdomstolens tillstånd. Om en distriktsdomstol inte har gett tillstånd att inge ett överklagande får en regiondomstol pröva överklagandet om den dom som meddelats av distriktsdomstolen kan ha påverkats av en uppenbart felaktig rättstillämpning eller ett uppenbart fel vid fastställandet av de faktiska omständigheterna. En regiondomstol får emellertid vägra att pröva ett överklagande av lågt värde, men endast om distriktsdomstolens avgörande förmodligen är riktigt och ytterligare prövning av målet endast skulle medföra onödiga tidsmässiga och ekonomiska kostnader. En regiondomstol får inte vägra att pröva ett överklagande av enbart det skälet att det rör sig om ett mål som handlagts enligt det förenklade förfarandet. En part eller tredje man som framställt ett eget yrkande får överklaga en dom som en förstainstansdomstol har meddelat inom ramen för det europeiska småmålsförfarandet till regiondomstolen med territoriell behörighet i upptagningsområdet för den distriktsdomstol som meddelade den överklagade domen. En tredje man som inte framställt ett eget yrkande får inge ett överklagande om detta inte strider mot överklagandet från den kärande eller svarande till vars stöd nämnda tredje man har intervenerat. Berörd tredje man omfattas av samma frist för att inge ett överklagande eller vidta andra processhandlingar som den kärande eller svarande till vars stöd nämnda tredje man har intervenerat.

Ett överklagande får inte inges om båda parter, genom ansökan till domstolen, har avstått från sin rätt att överklaga.

Ett överklagande får inges inom 30 dagar från det att klaganden delgavs domen men senast inom fem månader från den dag förstainstansdomstolens dom offentliggjordes.

Om, under besvärsfristen, en kompletterande dom meddelas i målet börjar fristen för att överklaga den ursprungliga domen löpa från och med dagen för delgivningen av den kompletterande domen. Om en dom som meddelats utan beskrivande del eller domskäl kompletteras med den del som utelämnats börjar besvärsfristen löpa på nytt från och med delgivningen av den fullständiga domen.

Besvärsfristen kan förkortas eller förlängas i upp till fem månader från offentliggörandet av domen om parterna kommer överens om detta och underrättar domstolen.

I överklagandet får endast göras gällande att förstainstansdomstolens dom grundas på en överträdelse av en lagbestämmelse eller att, i enlighet med de omständigheter och den bevisning som ska beaktas vid överklagandeförfarandet, en annan dom bör meddelas än den dom som meddelades av domstolen i första instans.

Ett överklagande kan bland annat innehålla 1) namnet på den domstol som meddelade den överklagade domen, dagen för domen och tvistemålets nummer, 2) klagandens uttryckliga begäran, av vilken det ska framgå i vilken utsträckning klaganden bestrider förstainstansdomstolens dom och vilket beslut klaganden yrkar på att regiondomstolen ska meddela, 3) skälen till överklagandet, 4) när den överklagade domen delgavs.

I skälen till ett överklagande ska klaganden ange 1) den lagbestämmelse som förstainstansdomstolen har åsidosatt i domen eller vid meddelandet av domen, eller vilka faktiska omständigheter som förstainstansdomstolen har fastställt på ett felaktigt sätt eller inte har fastställt i tillräckligt hög utsträckning, 2) skälet till att lagbestämmelsen åsidosatts eller de faktiska omständigheterna har fastställts på ett felaktigt sätt eller inte har fastställt i tillräckligt hög utsträckning, 3) en hänvisning till den bevisning som klaganden anför till stöd för vart och ett av sina påståenden beträffande de faktiska omständigheterna.

Skriftlig bevisning som inte ingavs till domstolen i första instans och som klaganden begär att domstolen ska godta bifogas överklagandet. Om nya fakta och ny bevisning anges som skäl för att inge överklagandet ska det av överklagandet framgå varför sådana fakta eller sådan bevisning inte lades fram inför förstainstansdomstolen.

Om klaganden vill att domstolen ska höra ett vittne eller inhämta ett yttrande från en deltagare i förfarandet under ed, eller organisera en bedömning eller inspektion av en sakkunnig, måste detta anges i överklagandet tillsammans med skälen för detta. I så fall måste vittnenas eller de sakkunnigas namn och adress, och i förekommande fall på vilket telefonnummer de kan kontaktas, anges i överklagandet.

Om klaganden vill att målet ska prövas vid en muntlig domstolsförhandling måste detta anges i överklagandet. I annat fall anses klaganden ha samtyckt till att målet avgörs genom ett skriftlig förfarande.

Om domstolen har meddelat en dom utan den beskrivande delen eller domskälen måste distriktsdomstolen inom tio dagar från delgivningen av domen underrättas om att klaganden har för avsikt att överklaga domen. Domstolen lägger då till de utelämnade avsnitten till den dom som meddelades efter ett skriftligt förfarande. Om utelämnade avsnitt läggs till en dom börjar fristen för att inge ett överklagande löpa på nytt från och med delgivningen av den kompletterande domen. En deltagare i förfarandet kan överklaga en dom från regiondomstolen till Högsta domstolen om regiondomstolen har gjort sig skyldig till ett materiellt åsidosättande av en processrättslig regel eller felaktigt har tillämpat en materiell lagbestämmelse. En tredje man som inte framställt ett eget yrkande får väcka en kassationstalan på de villkor som anges i civilprocesslagen.

En kassationstalan får inte väckas om båda parter, genom ansökan till domstolen, har avstått från sin rätt att överklaga.

En kassationstalan får väckas inom 30 dagar från dagen för delgivningen av klaganden men inte senare än fem månader efter offentliggörandet av regiondomstolens dom.

För att begära förnyad prövning av en dom enligt artikel 18 i småmålsförordningen måste en ansökan om att upphäva en tredskodom inges till den distriktsdomstol som prövade ansökan. En ansökan om upphävande av en tredskodom ska inges till den distriktsdomstol som meddelade tredskodomen inom 30 dagar från delgivningen av tredskodomen. Om tredskodomen delges genom offentlig kungörelse får en ansökan om upphävande av tredskodomen inges inom 30 dagar från den dag svaranden fick kännedom om tredskodomen eller om det verkställighetsförfarande som inletts för att verkställa tredskodomen.

Senaste uppdatering: 16/12/2021

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på engelska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Småmål - Irland

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

Ja, irländsk rätt möjliggör ett sådant förfarande som alternativ metod för att inleda ett småmål. (Se Länken öppnas i ett nytt fönsterrättegångsreglerna för District Court (Small Claims Procedure) från 1997 och 1999). Denna tjänst tillhandahålls av distriktsdomstolarna och är avsedd att vara ett billigt sätt att avgöra konsumenttvister utan att någon av parterna behöver ha ett juridiskt ombud. Det är också möjligt att inleda ett småmålsförfarande (dvs. vissa krav med ett värde av högst 2 000 euro) via internet.

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

Småmålsförfarandet omfattar följande typer av fordringar:

i) En fordran som avser varor eller tjänster som köpts för privat bruk av någon som säljer dem i affärssyfte (konsumenttvister).

ii) En fordran som avser mindre sakskador (men inte personskador).

iii) En fordran som avser deponerad hyra för vissa typer av hyrd egendom som inte återbetalats. T.ex. en fritidsbostad eller ett rum eller en lägenhet i en egendom där ägaren också bor, under förutsättning att fordran uppgår till högst 2 000 euro.

Fordringar gällande hyresavtal eller hyresbostäder som inte omfattas av småmålsförfarandet kan läggas fram för nämnden för privata hyresärenden: Private Residential Tenancies Board, 2nd Floor, O’Connell Bridge House, D’Olier Street, Dublin 2. Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://www.rtb.ie

Följande fordringar omfattas inte av småmålsförfarandet:

i) Fordran som följer av avtal om avbetalningsköp

ii) Fordran som följer av brott mot ett leasingavtal

iii) Fordran som följer av skulder.

1.2 Tillämpning av förfarandet

För att få använda förfarandet måste konsumenten ha köpt varorna eller tjänsterna för privat bruk av någon som säljer dem i affärssyfte. Sedan januari 2010 har förfarandet också varit tillgängligt för en näringsidkare mot en annan. Den tjänsteman vid distriktsdomstolen (District Court Clerk) som i egenskap av domstolssekreterare ansvarar för registreringen (Small Claims Registrar) behandlar småmål. Om möjligt ska denne försöka uppnå förlikning mellan parterna utan domstolsförhandling. Om ingen förlikning kan nås vidarebefordras fordran till distriktsdomstolen för prövning.

Käranden måste vara säker på namn och adress till den person eller det företag som fordran är riktad mot. Om det rör sig om ett företag måste det exakta officiella namnet användas. Dessa detaljer måste vara exakta för att sheriffen ska kunna verkställa det rättsliga avgörandet.

Om domstolssekreteraren får ett meddelande från svaranden där fordran bestrids eller om genkäromål väcks, kontaktas käranden och skickar denne en kopia av det svar på fordran som svaranden lämnat. Domstolssekreteraren kan höra och förhandla med båda parter för att försöka nå förlikning.

Om svaranden erkänner fordran ska han eller hon underrätta domstolssekreterarens kansli genom att returnera ett formulär med meddelande om detta (Notice of Acceptance of Liability). Om svaranden inte svarar anses fordran automatiskt vara obestritt. Distriktsdomstolen utfärdar då ett föreläggande till förmån för käranden (utan att denne behöver infinna sig vid domstol) om att det fastställda beloppet ska betalas inom en kort tidsfrist.

1.3 Formulär

Domstolssekreteraren förser käranden med ett ansökningsformulär, eller också laddar käranden själv ner formuläret från det irländska domstolsverkets (Courts Service) webbplats:Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://www.courts.ie.

1.4 Hjälp

Eftersom syftet med småmålsförfarandet är att hantera konsumentkrav billigt utan att någondera parten behöver anlita ett juridiskt ombud är rättshjälp eller juridisk rådgivning i regel inte nödvändigt vid denna typ av krav.

1.5 Regler om bevisupptagning

Om ärendet går till domstol måste parterna infinna sig till domstolsförhandlingarna vid distriktsdomstolen. Målet kommer att prövas offentligt som en del av en normal förhandling vid distriktsdomstolen. När behandlingen av målet inleds kallar domstolssekreteraren käranden till vittnesbåset för att vittna. Vittnesmål ska avläggas under ed eller sanningsförsäkran, och svaranden kan korsförhöra käranden om förhållanden som gäller fordran. Svaranden kommer också att ges möjlighet att vittna. Varje vittne kan korsförhöras av motparten eller dennes juridiska ombud, om ett sådant är närvarande. Parterna har också rätt att kalla in vittnen eller lägga fram vittnesförklaringar, men de kan inte kräva ersättning för kostnaderna för detta eftersom syftet med förfarandet inte är att täcka sådana kostnader, utan i första hand att göra det enklare att driva mål om mindre värden på ett relativt billigt sätt.

1.6 Skriftligt förfarande

Om ärendet inte avgörs av domstolssekreteraren ska käranden på dagen för förhandlingen lägga fram handlingar som styrker fordran, t.ex. relevanta brev, kvitton eller fakturor. Dessutom kommer båda parter att ges möjlighet att avlägga muntligt vittnesmål och kan korsförhöras.

1.7 Domens utformning

Om käranden vinner gehör för sitt fordran utfärdar distriktsdomstolen ett föreläggande till förmån för käranden för det krävda beloppet och bestämmer att det ska betalas inom en kort tidsfrist.

1.8 Ersättning för kostnader

Parterna kan välja att anlita en juridisk rådgivare men har inte rätt att utkräva ersättning av motparten för kostnaderna för detta, inte ens om de vinner målet. Själva poängen med småmålsförfarandet är att man lättare ska kunna driva en fordran utan att behöva anlita juridiskt ombud eller advokat.

1.9 Överklagande

Både käranden och svaranden har rätt att överklaga distriktsdomstolens beslut till en regional överrätt, grevskapsdomstolen (Circuit Court). Circuit Court kan bestämma att kostnader ska ersättas, men detta är något som det ankommer på domarna vid de enskilda Circuit Court-domstolarna att avgöra.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://www.courts.ie

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://www.courts.ie/small-claims

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.citizensinformation.ie/en/justice/courts_system/small_claims_court.html

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://www.courts.ie/small-claims

Senaste uppdatering: 26/04/2023

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på grekiska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till engelska är dock redan färdig.

Småmål - Grekland

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

Finns det ett småmålsförfarande i Grekland (dvs. ett särskilt förfarande som är förenklat jämfört med det normala förfarandet och som tillämpas i mål som avser värden under ett visst ekonomiskt tröskelbelopp eller i vissa typer av tvister oavsett om det finns ett ekonomiskt tröskelbelopp eller inte)?

Civilprocesslagen innehåller särskilda regler för mål som gäller små fordringar (kapitel XIII, artiklarna 466–472).

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

De särskilda bestämmelserna om småmålsförfaranden gäller 1) om tvisten omfattas av fredsdomstolens (eirinodikeío) behörighet och avser fordringar på eller rättigheter till lös egendom eller innehav av lös egendom till ett högsta värde av 5 000 euro eller 2) om värdet som tvisten avser överskrider 5 000 euro och käranden förklarar att han eller hon är villig att godta ett belopp som inte överstiger 5 000 euro som ersättning för den fordran eller rättighet som förfarandet avsåg. I ett sådant fall kommer den svarande som förlorar målet att uppmanas att antingen ersätta den fordran eller rättighet som talan avsåg eller betala det beräknade belopp som godtagits av domstolen.

1.2 Tillämpning av förfarandet

Förfarandet är obligatoriskt.

Varken domstolen eller parterna har möjlighet att följa det normala förfarandet i stället för det särskilda småmålsförfarandet.

1.3 Formulär

Inga formulär finns tillgängliga.

1.4 Hjälp

Har parter som inte företräds av en advokat möjlighet att få hjälp med förfarandefrågor (till exempel av domstolstjänstemän eller domaren)? Om så är fallet, i vilken omfattning?

Parterna får företräda sig själva inför domstolen. En part kan också företrädas av sin make/maka, av en släkting i rakt upp- eller nedstigande led, av en anhörig upp till andra led eller en släkting genom äktenskap upp till andra led, eller av en av parten avlönad anställd. Makar förutsätts alltid kunna företräda varandra, och kan utse andra ombud. Det finns i sådana fall inga bestämmelser om att domstolstjänstemän eller domare måste hjälpa parter eller ombud som inte är jurister.

1.5 Regler om bevisupptagning

Är vissa regler som gäller bevisupptagning mindre strikta jämfört med det ordinarie förfarandet? Om så är fallet, vilka och i vilken omfattning?

När fredsdomstolarna prövar mål som gäller mindre fordringar enligt det särskilda småmålsförfarandet kan de avvika från normala förfaranderegler. De kan beakta bevis som inte uppfyller de lagstadgade kraven och de kan efter egen bedömning tillämpa det förfarande som med tanke på omständigheterna bedöms vara den säkraste, snabbaste och minst kostsamma metoden för att klarlägga fakta.

1.6 Skriftligt förfarande

Ansökan kan inges skriftligt till fredsdomstolens kansli eller framföras muntligt inför fredsdomstolens domare, varvid ett protokoll upprättas. Ansökan ska innehålla a) en korrekt beskrivning av de fakta som styrker fordran i enlighet med lagen och som motiverar att käranden väcker talan mot svaranden, b) en korrekt beskrivning av tvistens sakfråga, c) den särskilda typ av föreläggande som begärs och d) alla typer av bevisning som finns tillgängliga.

1.7 Domens utformning

Domstolen meddelar domen muntligt och offentligt, i regel direkt efter förhandlingen medan domstolen fortfarande sammanträder och innan domaren går vidare till nästa mål. Parterna delges inte domen formellt om det i rättegångsprotokollet intygas att den har meddelats i närvaro av båda parter, av de personer som företräder dem i målet eller av deras behöriga advokater.

1.8 Ersättning för kostnader

Inga kostnader ersätts.

1.9 Överklagande

Domar i småmålsärenden kan inte överklagas.

Senaste uppdatering: 19/07/2017

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på spanska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Småmål - Spanien

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

Ja, för fordringar upp till 6 000 euro krävs muntlig förhandling, utan att det påverkar den eventuella tillämpningen av det europeiska småmålsförfarandet enligt Länken öppnas i ett nytt fönsterEuropaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 861/2007 för belopp som den omfattar.

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

För fordringar upp till 6 000 euro krävs muntlig förhandling.

1.2 Tillämpning av förfarandet

Genom en skriftlig ansökan.

1.3 Formulär

Det finns inte några obligatoriska formulär. Domstolskanslien (Decanatos) tillhandahåller dock standardformulär som käranden kan använda för en fordran på upp till 2 000 euro och som svaranden kan använda för att bestrida den.

Formuläret kan laddas ner från den webbplats som tillhör Domstolarnas allmänna råd (Länken öppnas i ett nytt fönsterConsejo General del Poder Judicial).

Om fordran överstiger 2 000 euro måste en advokat (abogado) och ett domstolsombud (procurador) delta. Fordran kan inte verkställas eller bestridas utan sådant rättsligt biträde.

Bestrider svaranden inte fordran innebär det inte att storleken på fordran kommer att godkännas, utan bara att svaranden har försummat detta och att förfarandet fortsätter.

1.4 Hjälp

Kärande kan företräda sig själva i det muntliga förfarandet, men om fordran gäller belopp över 2 000 euro, måste en advokat och ett domstolsombud delta.

Om käranden inte närvar vid förfarandet, vare sig företrädd av advokat och domstolsombud eller personligen – i de fall detta är tillåtet – anses fordran ha återtagits, såvida inte svaranden har legitimt intresse i fordran och begär att förfarandet ska fortsätta så att ett slutligt avgörande kan meddelas i sak.

Om svaranden inte inställer sig personligen kommer förfarandet att fortsätta.

1.5 Regler om bevisupptagning

De allmänna bevisreglerna gäller: Alla typer av bevisning godtas och det är möjligt att begära och lägga fram bevisning före förfarandet.

1.6 Skriftligt förfarande

Både fordran och försvar framställs i skriftlig form. Förfarandefrågor avgörs under förhandlingen. På samma sätt läggs bevisning fram muntligt och i första hand inför domstolen.

1.7 Domens utformning

Domen innehåller domskäl och meddelas skriftligen på samma sätt som i alla andra förfaranden.

1.8 Ersättning för kostnader

Om advokat och domstolsombud är obligatoriskt och ett beslut fattas om kostnadsersättning, kan den vinnande parten få ersättning för sina förfarandekostnader, sedan de har bedömts och såvida de inte överskrider en tredjedel av förfarandekostnaderna för var och en av de parter som har beviljats ersättning.

Om den part som tillerkänts kostandersättning inte är bosatt på förhandlingsorten kan utgifterna för domstolsombud ersättas, även då dennes deltagande inte är obligatoriskt.

1.9 Överklagande

Domen kan överklagas om fordran överskrider 3 000 euro. Överklagandet inges skriftligen till samma domstol inom en tidsfrist av högst 20 dagar.

Provinsdomstolen (Audiencia Provincial) är behörig att pröva överklagandet, och är då sammansatt av en enda domare. Vidare överklagade av dennes avgörande är inte möjligt, även om överklaganden i rättsfrågor av dessa avgöranden har medgetts i några autonoma regioner med egen civilrätt.

Senaste uppdatering: 10/03/2023

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Småmål - Frankrike

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

En ansökan om tillämpning av ett småmålsförfarande kan inges till lokala domstolar (chambres de proximité des tribunaux judiciaires) och domare med ansvar för skyddstvister (juges des contentieux de la protection), i enlighet med artiklarna 756 ff. i civilprocesslagen.

Förfarandet är muntligt men parterna får inge skriftliga yrkanden om de vill det.

I ansökan kan sökanden godkänna att förfarandet sker utan förhandling (artikel 757 i civilprocesslagen). Artikel 828 i civilprocesslagen gör det också möjligt för parterna att när som helst under förfarandet uttryckligen godkänna att förfarandet sker utan förhandling. Förfarandet utan förhandling har tillämpats sedan den 1 januari 2020 och inspirerades av det europeiska småmålsförfarandet.

Kansliet kallar parterna till förhandling via rekommenderat brev med mottagningsbevis. Om svaranden inte har mottagit brevet kan domaren uppmana käranden att låta en delgivningsman/exekutionstjänsteman (huissier de justice) leverera brevet.

Innan det rättsliga förfarandet inleds måste parterna ha gjort ett förlikningsförsök, ett medlingsförsök eller prövat ett annat förfarande som inbegriper deras medverkan. I annat fall får domaren på eget initiativ (ex officio) avvisa ansökan.

Biträde av advokat är inte obligatoriskt. Parterna kan låta sig företrädas av sin make, sin sambo, den person med vilken parten ingått avtal om registrerat partnerskap, sina släktingar eller ingifta i rakt uppstigande eller nedstigande led eller sidled och personer som verkar i deras tjänst.

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

Tvisten får inte avse belopp på över 5 000 euro och ska omfattas av den lokala domstolens behörighet eller den behörighet som tillkommer domaren med ansvar för skyddstvister.

1.2 Tillämpning av förfarandet

1.3 Formulär

Det finns ett formulär för att väcka talan.

Formuläret CERFA N° 11764*08 finns tillgängligt på den franska förvaltningens webbplats, på den gemensamma informationstjänsten för parter i rättsprocesser (Services d'Accueil Unique du Justiciable) och på webbplatsen www.justice.fr.

1.4 Hjälp

Eftersom det rör sig om ett förenklat förfarande för belopp på högst 5 000 euro och parterna hörs av domaren (såvida de inte godkänner ett förfarande utan förhandling) föreskrivs ingen hjälp i lagstiftningen. Parterna kan dock biträdas eller företrädas av en advokat, även efter att ha ansökt om rättshjälp.

1.5 Regler om bevisupptagning

Reglerna om bevisupptagning är desamma som de regler som tillämpas vid det ordinarie förfarandet.

1.6 Skriftligt förfarande

Förutom om parterna godkänner ett förfarande utan förhandling finns det inte något renodlat skriftligt förfarande inom ramen för denna ansökningsprocess.

1.7 Domens utformning

De regler som är tillämpliga på domen är desamma som de regler som tillämpas vid det ordinarie förfarandet.

1.8 Ersättning för kostnader

Samma regler är tillämpliga som för andra förfaranden. Eftersom parterna i detta förfarande i princip inte behöver anlita och företrädas av advokat är dock kostnaderna begränsade.

1.9 Överklagande

På grund av de låga beloppen går det inte att överklaga. Domen kan bara bli föremål för en invändning (om svaranden inte mottog kallelsen att inställa sig till förhandling) eller ett kassationsförfarande (om svaranden mottog kallelsen att inställa sig till förhandling).

Relaterade länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterJustitieministeriets webbplats (Ministère de la Justice)

Länken öppnas i ett nytt fönsterWebbplatsen Legifrance

Senaste uppdatering: 12/01/2022

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på kroatiska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Småmål - Kroatien

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

I Kroatien regleras småmål av artiklarna 457–467a i civilprocesslagen (Zakon o parničnom postupku) (Kroatiens officiella kungörelseorgan Narodne Novine (NN) nr 53/91, 91/92, 112/99, 129/00, 88/01, 117/03, 88/05, 2/07, 84/08, 96/08, 123/08, 57/11, 25/13, 89/14 och 70/19). Det europeiska småmålsförfarandet enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 861/2007 av den 11 juli 2007 om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande regleras av genom artiklarna 507o–507ž i civilprocesslagen.

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

Småmålsförfaranden vid distriktsdomstolar (općinski sudovi) rör fordringar på högst 10 000,00 kroatiska kuna (HRK).

Småmålsförfaranden vid handelsdomstolar (trgovački sudovi) rör fordringar på högst 50 000,00 HRK.

Småmålsförfaranden innefattar även käromål som inte avser en penningfordran, utan där käranden har uppgett att han eller hon godtar att få belopp på högst 10 000,00 HRK (vid distriktsdomstol) eller 50 000,00 HRK (vid handelsdomstol) i stället för att få betalt för sin fordran.

Småmålsförfaranden innefattar även käromål som inte avser en penningfordran utan överföring av lös egendom vars värde enligt käranden inte överstiger 10 000,00 HRK (vid distriktsdomstol) eller 50 000,00 HRK (vid handelsdomstol).

I det nuvarande systemet regleras europeiska småmålsförfaranden av förordning (EG) nr 861/2007 om fordrans värde inte överstiger 2 000 euro när ansökan mottas av behörig domstol, exklusive ränta, kostnader och avgifter oavsett slag.

1.2 Tillämpning av förfarandet

Småmålsförfaranden behandlas vid distriktsdomstol eller handelsdomstol enligt bestämmelserna om materiell behörighet i artikel 34 och 34b i civilprocesslagen. Småmålsförfaranden inleds genom att en fordran inges till behörig domstol, det vill säga genom att en ansökan om verkställighet som baseras på en officiell handling inges till en notarius publicus när en tillåtlig invändning mot en exekutionstitel har gjorts inom vederbörlig tid.

1.3 Formulär

Formulär, övriga fordringar och tillkännagivanden ska inges skriftligen, per fax eller per e‑post, och ska endast användas för europeiska småmålsförfaranden enligt förordning (EG) nr 861/2007.

Det finns inga andra särskilda formulär för att väcka talan i ett småmålsförfarande.

1.4 Hjälp

Det finns inga särskilda bestämmelser i civilprocesslagen om rättshjälp i småmålsförfaranden. En kärande kan företrädas av advokat vid småmålsförfaranden.

Om parterna uppfyller villkoren i lagen om gratis rättshjälp (Zakon o besplatnoj pravnoj pomoći) (NN nr 143/13 och 98/19) har de rätt till rättshjälp.

Information om systemet för gratis rättshjälp i Kroatien finns på följande webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://pravosudje.gov.hr/besplatna-pravna-pomoc/6184.

1.5 Regler om bevisupptagning

I småmålsförfaranden måste parterna lägga fram alla fakta som de grundar sin fordran på senast när talan eller svaromålet inges, och inge all bevisning som behövs för att stödja de fakta som lagts fram.

I småmålsförfaranden som rör en invändning mot ett betalningsföreläggande är käranden skyldig att lägga fram alla fakta som han eller hon grundar sin talan på och inge all bevisning som behövs för att stödja de fakta som lagts fram senast när käranden inom 15 dagar från mottagandet av beslutet om återkallande av betalningsföreläggandet inger sin inlaga.

I småmålsförfaranden som rör en invändning mot ett betalningsföreläggande är svaranden skyldig att lägga fram alla fakta som han eller hon grundar sitt svaromål på och inge all bevisning som behövs för att stödja de fakta som lagts fram senast 15 dagar från mottagandet av kärandens inlaga med alla fakta som käranden grundar sin talan på och all bevisning som behövs för att stödja de fakta som lagts fram.

Parterna får lägga fram nya fakta eller ny bevisning vid den inledande förhandlingen endast om de, utan egen förskyllan, inte kunde lägga fram dessa när talan eller svaromålet ingavs eller i de inlagor som ingetts i enlighet med ovannämnda bestämmelser och där parterna lagt fram alla fakta som de grundar sig på och ingett all bevisning som behövs för att stödja de fakta som lagts fram.

Nya fakta och ny bevisning som läggs fram av parterna vid den inledande förhandlingen i strid mot ovannämnda bestämmelser kommer att avvisas av domstolen.

De allmänna bestämmelserna i civilprocesslagen är tillämpliga på bevisupptagning. Bevisning i småmålsförfaranden kan således utgöras av inspektioner, handlingar, vittnesuppgifter, sakkunnigutlåtanden som begärts av domstol och bevis som inges av parterna. Domstolen beslutar vilken av den ingivna bevisningen som ska användas för att fastställa de faktiska omständigheterna i målet.

Mer information om bevisning och bevisupptagning finns i faktabladet ”Bevisupptagning – Kroatien(Izvođenje dokaza – Republika Hrvatska).

1.6 Skriftligt förfarande

Småmålsförfarandet är ett skriftligt förfarande.

I småmålsförfaranden delges svaranden alltid fordran för att den parten ska kunna inkomma med synpunkter, och när domstolen kallar parterna till den förberedande förhandlingen underrättas de om att en kärande anses ha återkallat sin talan om han eller hon inte infinner sig vid den förberedande förhandlingen, att inga nya fakta och ingen ny bevisning får läggas fram vid den förhandlingen, förutom i de fall som anges i artikel 461a sjätte stycket i civilprocesslagen (om parterna, utan egen förskyllan, inte kunde lägga fram fakta eller bevisning i talan eller svaromålet eller i de inlagor som avses i artikel 461a tredje och fjärde styckena civilprocesslagen), att domstolen kommer att slutföra det förberedande förfarandet och hålla huvudförhandlingen samtidigt som den förberedande förhandlingen om inte omständigheterna i det enskilda fallet omöjliggör detta, i enlighet med artikel 461a sjätte stycket i civilprocesslagen, och att beslutet endast kan överklagas på grund av felaktig rättstillämpning och allvarliga överträdelser av de civilprocessrättsliga bestämmelser som avses i artikel 354 andra stycket i civilprocesslagen, med undantag av punkt 3 i det stycket, nämligen följande:

• Punkt 1 – Om en dom har meddelats med deltagande av en domare som enligt lag borde ha förklarats obehörig att döma i målet (artikel 71 första stycket punkterna 1–6 i civilprocesslagen) eller som i ett domstolsbeslut har förklarats obehörig, eller med deltagande av en person som inte är domare.

• Punkt 2 – Om ett beslut har fattats om en fordran i en tvist som inte omfattas av domstolens behörighet (artikel 16 i civilprocesslagen).

• Punkt 4 – Om domstolen, i strid med civilprocesslagen, har grundat sitt beslut på otillåtliga åtgärder från parternas sida när det gäller fordringar (artikel 3 tredje stycket i civilprocesslagen).

• Punkt 5 – Om domstolen, i strid med civilprocesslagen, har avkunnat en dom baserat på ett godtagande av fordran, en dom baserat på ett avstående av fordran, en tredskodom eller en dom utan rättegång.

• Punkt 6 – Om någon av parterna inte fått möjlighet att höras av domstol till följd av olagligt agerande, framför allt för att de inte delgetts.

• Punkt 7 – Om domstolen, i strid med civilprocesslagen, har avslagit en parts begäran om att använda sitt eget språk i tal eller skrift i förfarandet, och att följa förhandlingarna på sitt eget språk, och den parten har överklagat det beslutet.

• Punkt 8 – Om en person som inte kan vara part i förfarandet deltagit i detta i egenskap av kärande eller svarande, eller om en juridisk person inte företrätts som en part av behörig person, eller om en rättsoförmögen person inte företrätts av ett juridiskt ombud, eller om det juridiska ombudet eller advokaten i själva verket inte haft nödvändigt tillstånd att processa eller vidta vissa processuella åtgärder, eller om vissa processuella åtgärder godkänns i efterhand.

• Punkt 9 – Om ett beslut har fattats om en fordran som redan var föremål för en pågående tvist eller med avseende på vilken en lagakraftvunnen dom redan hade avkunnats, eller om en förlikning inför domstol eller ett avgörande som, enligt särskild lagstiftning, påminner om en förlikning inför domstol redan har nåtts.

• Punkt 10 – Om allmänheten, i strid med lagen, inte har fått närvara vid huvudförhandlingen.

• Punkt 11 – Om domen uppvisar brister som innebär att den inte kan granskas och framför allt om domslutet är obegripligt, om domslutet är självmotsägande eller motsäger domskälen, eller om grunderna för avgörande fakta inte uttryckligen anges, eller om det finns en motsägelse i avgörande fakta mellan vad som anges i domskälen om innehållet i handlingar eller protokoll avseende vittnesmål som avlagts under förfarandena och i de faktiska handlingarna och protokollen.

• Punkt 12 – Om summan i domen överstiger fordran.

• Punkt 13 – Om ett beslut har fattats om en fordran som inte har ingetts inom fristen, och som därför borde ha avvisats (artikel 282 första stycket i civilprocesslagen).

• Punkt 14 – Om det förfarande som föreskrivs i lagen om medling och alternativa tvistlösningsmetoder inte har genomförts innan fordran anmäldes, och fordran därför borde ha avvisats.

Om parten har sin tillfälliga eller varaktiga bosättning i ett annat land än Kroatien och hans eller hennes adress är känd, ska domstolshandlingarna delges i enlighet med de internationella regler som är bindande för Kroatien och i enlighet med EU-lagstiftningen, framför allt när det gäller det förfarande som avses i artikel 13 i förordning (EG) nr 861/2007.

1.7 Domens utformning

Det finns inga särskilda bestämmelser om vad en dom i ett småmålsförfarande ska innehålla, och därför gäller de allmänna bestämmelserna i civilprocesslagen, det vill säga artikel 338 i civilprocesslagen, där det anges att den skriftliga versionen av domen måste innehålla en formell inledning, ett domslut och en motivering.

Inledningen till en dom ska innehålla följande uppgifter: en uppgift om att domen avkunnats på Kroatiens vägnar; domstolens namn; för- och efternamn på ensamdomaren, referenten och nämndemännen, för- och efternamn eller titel, personnummer samt hemvist eller säte för parterna, deras juridiska ombud och fullmaktshavare; en kortfattad uppgift om tvistefrågan; det datum då huvudförhandlingen avslutades; en uppgift om parterna, deras juridiska ombud och fullmaktshavare som närvarade vid huvudförhandlingen; det datum då domen avkunnades.

Domslutet ska innehålla domstolens beslut om huruvida särskilda yrkanden och sekundära krav godtas eller avvisas, liksom ett beslut om huruvida de åberopade kraven kan ställas (artikel 333 i civilprocesslagen).

I motiveringen ska domstolen kortfattat ange parternas fordran, de fakta som de lägger fram och den bevisning som fordringarna baseras på. Domstolen anger och förklarar vilka av dessa fakta som domstolen har försökt att fastställa, varför och hur domstolen har fastställt dessa fakta och, om domstolen fastställt fakta genom bevisupptagning, vilken bevisning som lagts fram samt varför och hur denna har bedömts. Domstolen ska särskilt ange vilka materialrättsliga bestämmelser som har tillämpats i avgörandet om parternas fordringar och, om så krävs, ange sin ståndpunkt angående parternas åsikter om de rättsliga omständigheterna för tvisten och eventuella yrkanden eller invändningar som gjorts och som domstolen inte fastställt skälen till i de beslut som fattats under förfarandenas gång.

Motiveringen till en tredskodom, en dom som baseras på ett godtagande av en fordran eller en dom som baseras på ett avstående av fordran behöver endast innehålla skälen till domen.

1.8 Ersättning för kostnader

Ett beslut om ersättning för kostnader för småmålsförfaranden fattas i enlighet med de allmänna bestämmelserna i civilprocesslagen. Den part som förlorar ett mål helt och hållet måste ersätta de kostnader som motparten och den som intervenerat till stöd för motparten har ådragit sig.

Om parter vinner ett mål i vissa delar men förlorar målet i andra delar fastställer domstolen först hur stor procentandel av målet som var och en av dem har haft framgång i. Därefter drar domstolen av den minst framgångsrika partens procentandel från den mest framgångsrika partens procentandel och fastställer vilka nödvändiga och totala kostnader som den mest framgångsrika parten har haft under förfarandet. Avslutningsvis ersätts denna part för den del av de totala kostnaderna som motsvarar den återstående procentandel som finns kvar efter att ha tagit hänsyn till den partens procentuella framgång i målet. Den procentuella framgången i målet bedöms utifrån de fordringar som beviljats, där hänsyn även tas till hur framgångsrik parten har varit i att styrka dessa.

Oavsett ovanstående kan domaren förplikta var och en av parterna att ersätta den andra parten för specifika kostnader med stöd av artikel 156 första stycket i civilprocesslagen. I denna anges att oavsett ett måls utgång ska en part ersätta motparten för de kostnader som parten själv orsakat eller som uppstått till följd av händelser som motparten lidit skada av.

Om parterna hade ungefär lika stor framgång i målet kan domstolen förplikta var och en av dem att bära sina egna kostnader eller förplikta en part att endast ersätta specifika kostnader enligt artikel 156 första stycket i civilprocesslagen.

Domstolen kan besluta att en part ska betala samtliga kostnader som motparten eller den som intervenerat till stöd för motparten har ådragit sig, om endast en relativt liten del av motpartens fordran inte beviljades och om separata kostnader inte ådragits för denna del.

Oavsett ärendets utgång är en part skyldig att ersätta motparten för alla sådana kostnader som parten själv orsakat eller som uppstått till följd av händelser som motparten lidit skada av.

1.9 Överklagande

Överklaganden regleras av de allmänna bestämmelserna i civilprocesslagen. I småmålsförfaranden kan parterna enligt dessa bestämmelser inom 15 dagar överklaga en dom som meddelats av en domstol i första instans eller själva beslutet.

Domar eller beslut som innebär ett slut på småmålsförfaranden kan endast överklagas grundat på felaktig rättstillämpning eller allvarliga överträdelser av de civilprocessrättsliga bestämmelser som avses i artikel 354 andra stycket i civilprocesslagen, med undantag av de överträdelser som avses i punkt 3 i det stycket.

Senaste uppdatering: 06/02/2023

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Småmål - Italien

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

Det finns inget särskilt småmålsförfarande. Sådana mål prövas av fredsdomaren (giudice di pace).

Förfarandet inför fredsdomare kännetecknas av vissa förenklingar (artiklarna 316–318 i civilprocesslagen).

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

Fredsdomare är behöriga i ärenden som gäller lös egendom till ett värde av högst 5 000 euro, om inte annat föreskrivs i lag.

Fredsdomare dömer också i ärenden gällande skadestånd till följd av trafikolyckor med land‑ eller vattengående fordon där tvistebeloppet uppgår till högst 20 000 euro.

Fredsdomare har, oberoende av tvistebeloppet, behörighet i följande typer av ärenden:

  • Ärenden som gäller fastställande av gränser för fastigheter och placering av träd och häckar och efterlevnad av föreskrivna avstånd för dessa.
  • Tvister om användning av gemensamma tjänster i flerfamiljshus.
  • Ärenden som gäller förhållandena mellan ägare till eller boende i bostadshus avseende störningar som rök eller värme, lukt, buller, vibrationer eller dylika störningar som överstiger normal toleransnivå.
  • Ärenden som gäller ränta eller avgift för sen utbetalning av pension eller andra förmåner.

Genom lag nr 57 av den 28 april 2016 gav det italienska parlamentet regeringen tillåtelse att reformera systemet med lekmannadomare. I detta ingår även en utvidgning av lekmannadomarnas behörighet, genom att taket för tvistebeloppet höjs i mål som handläggs av fredsdomare. Taket höjs från 5 000 euro till 30 000 euro, och till 50 000 euro i mål som rör skadestånd eller ersättning för skador till följd av trafikolyckor. Eftersom reformerna fortfarande inte har genomförts gäller inte de nya reglerna än.

1.2 Tillämpning av förfarandet

Inför fredsdomare inleds förfarandet med en stämningsansökan (citazione), som innehåller en kallelse att inställa sig vid domstolen ett visst datum. Ansökan kan också göras muntligen. Fredsdomaren upprättar då ett protokoll över ansökan med en kallelse att inställa sig vid domstolen ett visst datum. Protokollet delges svaranden av käranden (artikel 316 i civilprocesslagen). I ansökan måste, utöver parternas och domstolens namn, tvisteföremålet och sakfrågan anges. Tidsfristen mellan delgivningen av stämningen och inställelsen inför domstolen är hälften så lång som vid ett normalt tvisteförfarande vid den allmänna underrätten (tribunale), dvs. 45 dagar (artikel 318 i civilprocesslagen). Vid den första förhandlingen förhör fredsdomaren parterna efter eget gottfinnande, och försöker få till stånd en förlikning. Om detta lyckas protokollförs förlikningen av fredsdomaren. Om förlikningen misslyckas ber fredsdomaren parterna att lämna in definitiva redogörelser för de faktauppgifter som ligger till grund för deras krav, försvar och invändningar, och lämna in dokument och samla in det bevismaterial som krävs. Om domstolen, med tanke på parternas agerande vid den första förhandlingen, bedömer att det behövs ytterligare en förhandling beslutar domaren om en andra förhandling där ny dokumentation kan lämnas in och ytterligare bevis begäras. De handlingar som parterna lämnar in kan förvaras av domstolen tills processen har avslutats.

1.3 Formulär

Det finns inga särskilda blanketter.

1.4 Hjälp

Inför fredsdomare får parterna företräda sig själva så länge tvistebeloppet inte överstiger 1 100 euro (artikel 82 i civilprocesslagen samt faktabladet ”Hur väcker man talan vid domstol?”).

I övriga fall måste parterna företrädas av en advokat. Med hänsyn till tvistens karaktär och tvistebeloppet kan fredsdomaren emellertid godkänna att en part på egen begäran för sin egen talan i rätten.

Domaren kontrollerar å ämbetets vägnar parternas inlagor och uppmanar dem att rätta till eventuella brister.

Om domaren finner brister i försvararens representation eller stöd eller ett fel som medför att försvararens uppdrag måste ogiltigförklaras, fastställs en tidsfrist inom vilken parterna måste rätta till bristerna. Om felen rättas till inom tidsfristen gäller talan, formellt och faktiskt, från och med tidpunkten för den första delgivningen (artikel 182 i civilprocesslagen).

1.5 Regler om bevisupptagning

Bestämmelserna om bevisupptagning är desamma som för det ordinarie förfarandet (se faktabladet ”Bevisupptagning”).

1.6 Skriftligt förfarande

Det finns inga möjligheter till ett uteslutande skriftligt förfarande, eftersom fredsdomaren måste höra parterna och försöka få till stånd en förlikning.

1.7 Domens utformning

De allmänna reglerna gäller vanligtvis.

Reformeringen av rättssystemet omfattar att lekmannadomare fritt ska få pröva mål som rör tvistebelopp på till 2 500 euro efter bedömande av vad skälighet och rättvisa i det enskilda fallet fordrar (ex aequo et bono), utan att behöva hänvisa till specifika rättsregler.

Detta alternativ är för närvarande möjligt för fredsdomare i mål där tvistebeloppet är högst 1 100 euro.

1.8 Ersättning för kostnader

Finns det några begränsningar kring återbetalningen av kostnader? I så fall vilka?

De allmänna reglerna gäller avseende domslutet om kostnader, vilket innebär att den förlorande parten betalar kostnaderna. Om båda parter förlorar eller om det finns andra goda skäl kan dock parterna åläggas att var och en betala sina egna kostnader.

1.9 Överklagande

Reglerna för skäliga meddelade domar (sentenze di equità, i tvister avseende ett värde som inte överstiger 1 100 euro) ändrades 2006. Ändringen innebär att överklagande endast är möjligt om de processuella reglerna inte följts eller om det förekommit brott mot konstitutionella regler, gemenskapsregler eller de styrande principerna för ämnesområdet.

Dessa nya regler gäller alla beslut som meddelats den 2 mars 2006 eller senare (artikel 27 i lagdekret nr 2006/40).

Domar grundade på vad som är skäligt och rättvist som meddelats före ovannämnda datum kan endast bli föremål för kassationsöverklagande (inom den lagstadgade tidsfristen) om det förekommit brott mot konstitutionella regler, gemenskapsregler eller de styrande principerna för ämnesområdet eller om det saknats tydlig motivering till beslutet. Fredsdomares beslut om administrativa påföljder kan endast överklagas genom ett extraordinärt kassationsöverklagande.

Alla övriga beslut som fredsdomaren fattar kan överklagas.

Se faktabladen om domstolsväsende, behörighet och hur man går till väga.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterCivilprocesslagen

Senaste uppdatering: 21/07/2022

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Småmål - Cypern

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

Det finns inget särskilt småmålsförfarande i det cypriotiska rättssystemet förutom det som föreskrivs i förordning (EG) nr 861/2007 för vars genomförande förfaranderegler har antagits.

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

1.2 Tillämpning av förfarandet

1.3 Formulär

1.4 Hjälp

1.5 Regler om bevisupptagning

1.6 Skriftligt förfarande

1.7 Domens utformning

1.8 Ersättning för kostnader

1.9 Överklagande

Senaste uppdatering: 11/03/2024

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på lettiska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till engelska är dock redan färdig.

Småmål - Lettland

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

I Lettland finns ett särskilt småmålsförfarande vid tvister om mindre värden om fordran avser indrivning av ett penningbelopp eller indrivning av underhåll och den totala fordran uppgår till högst 2 100 euro.

Fordringar som avser mindre värden regleras i kapitel 30.3, artiklarna 250.18–250.27, och kapitel 54.1, artiklarna 449.1–449.12, i civilprocesslagen.

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

Småmålsförfarandet kan bara tillämpas vid krav på indrivning av penningbelopp och krav på indrivning av underhåll (artikel 35.1.1 och 35.1.3 i civilprocesslagen).

I tvister om mindre värden får huvudskulden, eller vid ett krav om indrivning av underhåll, de totala utbetalningarna, inte överstiga 2 100 euro den dag talan väcks. Vid krav på indrivning av underhåll ska taket för de totala utbetalningarna gälla varje enskilt barn, och totalbeloppet är det belopp som ska betalas ut inom ett år.

Bestämmelserna om småmål i den nationella lagstiftningen gäller inte småmålsförfarandet enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr  Länken öppnas i ett nytt fönster861/2007 av den 11 juli 2007 om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande, med undantag av förfarandet för att överklaga en förstainstansrätts dom. Krav på indrivning av underhåll i samband med gränsöverskridande ärenden inom EU omfattas av rådets förordning (EG) nr Länken öppnas i ett nytt fönster4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet.

Den statliga avgiften (valsts nodeva) för en ansökan är 15 % av det belopp som fordran avser, dock som lägst 71,41 euro. Ingen avgift behöver betalas om fordran avser indrivning av underhåll till ett barn eller en förälder.

1.2 Tillämpning av förfarandet

När domstolen prövar ett småmål ska den tillämpa det vanliga domstolsförfarandet, med vissa undantag som fastställts för småmål. Domstolen inleder sin prövning av målet utifrån den skriftliga ansökan.

Domstolen går inte vidare med sin prövning om ansökan inte har upprättats i enlighet med artikel Länken öppnas i ett nytt fönster250.20 i civilprocesslagen (käranden har inte använt formuläret för fordringar om mindre värden, eller har inte angett huruvida han eller hon önskar att ärendet ska avgöras vid en domstolsförhandling).

I så fall ska domaren fatta ett motiverat beslut om att inte gå vidare med ansökan, delge beslutet till käranden och fastställa en tidsfrist för att åtgärda de brister som finns. Tidsfristen får inte understiga 20 dagar från den dag beslutet postades. Domarens beslut kan överklagas inom 10 dagar, eller inom 15 dagar om personen har hemvist utanför Lettland.

1.3 Formulär

En ansökan i ett småmålsförfarande, och svarandens yttrande, måste upprättas med hjälp av de formulär som anges i regeringsdekret (Ministru kabinets) nr 783 av den 11 oktober 2011 om vilka formulär som ska användas vid fordringar om mindre värden. Bilagan till förordningen innehåller följande formulär:

  1. Ansökan om småmålsförfarande för indrivning av penningbelopp.
  2. Ansökan om småmålsförfarande för indrivning av underhåll.
  3. Yttrande över ansökan om småmålsförfarande för indrivning av penningbelopp.
  4. Yttrande över ansökan om småmålsförfarande för indrivning av underhåll.

Förordningen finns att tillgå på den officiella tidningens (Latvijas Vēstnesis) lagstiftningsportal: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://tiesas.lv.

Utöver kärandens och svarandens personuppgifter ska följande uppgifter anges på småmålsformuläret:

  1. Namnet på den distrikts- eller stadsdomstol (rajona (pilsētas) tiesa) som ansökan riktar sig till. Om parterna inte har avtalat att en tvist ska prövas på en annan plats ska en talan mot en person väckas vid domstolen där de har sin hemvist, eller för juridiska personer där de har sitt säte (om talan rör verksamhet vid en juridisk persons filial eller driftställe får talan även väckas där filialen eller driftstället finns).
    Information om behörig domstol, och följaktligen vilken domstol som ska anges i formuläret, går att hitta på internetportalen Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://likumi.lv/doc.php?id=237849, under Tiesas (domstolar), Tiesu darbības teritorijas (domstolars territoriella behörighet).
  2. Namnet på kärandens ombud ska anges om käranden vill att en annan person ska företräda hans eller hennes intressen i domstolen. För att en annan person ska kunna företräda käranden måste en fullmakt (pilnvara) upprättas. Fullmakten ska bestyrkas av en notarie och anges i kolumnen för vad representationen grundas på. Om ombudet är en auktoriserad advokat (zvērināts advokāts), måste representationen styrkas genom ett engagemangsarvode (orderis), och om advokaten ska agera på partens vägnar måste det finnas en skriftlig fullmakt (som i detta fall inte behöver undertecknas av en notarie).
  3. Föremålet för tvisten: i formuläret måste käranden ange de omtvistade rättigheterna och de rättsliga förhållanden, eller avsaknad av rättsliga förhållanden, mellan käranden och svaranden som käranden yrkar att domstolen ska fastställa, och begära att domstolen ska skydda hans eller hennes lagstadgade rättigheter eller intressen.
  4. Metoden för att beräkna fordran: av småmålsformuläret måste huvudfordran framgå, dvs. fordran före ränta och avtalsvite, eventuellt avtalsvite, eventuell avtalsenlig eller lagstadgad ränta och totalbeloppet för samtliga dessa poster.
  5. I formuläret bör de omständigheter som käranden grundar sin fordran på och styrkande bevis anges, de särskilda lagbestämmelser med stöd av vilka fordran har ingetts och slutligen den åtgärd som käranden yrkar att domstolen ska vidta.
  6. Ansökan måste undertecknas av käranden eller hans eller hennes ombud, eller av både käranden och ombudet om domstolen kräver detta. Till ansökan bör fogas handlingar som visar att de lagstadgade utomrättsliga förfaranden för att pröva ärendet har tillämpats, och som styrker de sakförhållanden som fordran grundas på.

1.4 Hjälp

Civilprocesslagen innehåller inga särskilda bestämmelser om rättshjälp i småmål. En person får företrädas av ombud i ett småmål.

Om käranden vill att en annan person ska företräda hans eller hennes intressen i domstolen, och ansökan inges av ombudet, måste ansökan innehålla ombudets för- och efternamn, personnummer och den adress till vilken korrespondens med domstolen ska ställas, eller, om ombudet är en juridisk person, dess registreringsnummer och säte. Alla fysiska personer som har uppnått 18 års ålder får vara ombud i tvistemål, såvida de inte är ställda under förmyndare eller omfattas av någon av de begränsningar som anges i artikel 84 i civilprocesslagen. För att en annan person ska få vara ombud i domstolen krävs en fullmakt från den berörda parten. Fullmakten måste dessutom vara bestyrkt av en notarie. Den person som vill att ett ombud ska företräda honom eller henne får i domstolen muntligen ge en annan person tillåtelse att agera på hans eller hennes vägnar. Detta ska föras till protokollet från domstolsförhandlingen. En juridisk persons ombud måste ha en skriftlig fullmakt eller dokument som styrker att personen har rätt att företräda den juridiska personen utan särskilt tillstånd. Om ombudet är en auktoriserad advokat måste uppgiften som ombud bekräftas genom ett engagemangsarvode, och om advokaten ska agera på partens vägnar måste en fullmakt finnas (som i detta fall inte behöver styrkas av en notarie). Om en person låter sig företrädas av ett ombud ska de nödvändiga dokumenten inges till domstolen och undertecknas av det ombud som i enlighet med fullmakten agerar på den personens vägnar.

1.5 Regler om bevisupptagning

Bevisupptagning omfattas av de allmänna bestämmelserna i civilprocesslagen. I småmålsförfaranden kan bevisen således utgöras av yttranden från parterna eller tredje part, vittnesutsagor, skriftliga bevis och sakkunnigutlåtanden.

1.6 Skriftligt förfarande

En domare inleder ett småmålsförfarande på grundval av en skriftlig ansökan. Ett formulär med kärandens synpunkter skickas till svaranden tillsammans med ansökan och kopior på de dokument som har bifogats ansökan. Detta bestämmer den tidsfrist som svaranden har på sig för att yttra sig över ansökan, nämligen 30 dagar räknat från den dag då ansökan skickades till svaranden. Domstolen ska dessutom upplysa svaranden om att om denne väljer att inte yttra sig över ansökan innebär detta inte att domstolen inte kan avge dom i målet, och att svaranden kan begära en fullständig domstolsförhandling. När domstolen skickar handlingarna i målet till parterna ska den förklara vilka processuella rättigheter de har, upplysa dem om hur den domstol som ska pröva målet är sammansatt och förklara för dem hur en part kan invända mot en viss domare. Civilprocesslagen ger parterna processuella rättigheter för att förbereda sig inför rättegången. Dessa får inte utövas senare än sju dagar innan den dag som har angetts för prövningen av ärendet.

Svaranden får inge sitt yttrande på ett formulär som godkänts av regeringen. Formuläret ingår i bilagan till regeringsdekret nr 783 av den 11 oktober 2011 om vilka formulär som ska användas för fordringar om mindre värden (formuläret finns på de lettiska domstolarnas portal: http://likumi.lv/doc.php?id=237849). I sitt yttrande ska svaranden ange följande uppgifter:

  1. Namnet på den domstol yttrandet riktar sig till.
  2. Kärandens förnamn, efternamn, personnummer och hemvist, eller om detta inte är möjligt dennes faktiska vistelseort, eller om det rör sig om en juridisk person, dess namn, registreringsnummer och säte.
  3. Svarandens förnamn, efternamn, personnummer, hemvist och eventuell alternativ adress, eller om detta inte är möjligt svarandens faktiska vistelseort. Om det rör sig om en juridisk person, ska dess namn, registreringsnummer och säte anges. Svaranden kan dessutom ange en annan adress till vilken korrespondens med domstolen ska ställas.
  4. Målets nummer och föremålet för tvisten.
  5. Huruvida svaranden, helt eller delvis, godtar fordran.
  6. Svarandens invändningar mot fordran, de skäl som invändningarna grundas på och de rättsliga bestämmelser med stöd av vilka invändningarna görs.
  7. Bevis som styrker svarandens invändningar mot fordran.
  8. Begäran om att domstolen ska inhämta bevis.
  9. Huruvida svaranden vill ha ersättning för rättegångskostnaderna.

10.  Huruvida svaranden vill ha ersättning för andra utlägg i samband med målet. I så fall ska önskat belopp anges och dokument som styrker detta belopp bifogas.

11.  Huruvida svaranden begär att målet ska avgöras genom muntlig förhandling.

12.  Andra omständigheter som svaranden anser har betydelse för prövningen av målet.

13.  Andra yrkanden.

14.  En förteckning över de dokument som har bifogats yttrandet.

15.  När och var yttrandet upprättades.

Svaranden får inge en motfordran inom 30 dagar från den dag ansökan skickades till svaranden om 1) fordran i den ursprungliga talan och motfordran kan kvittas mot varandra, 2) domstolen genom att godta motfordran hindras från att godta hela eller delar av fordran i den ursprungliga talan, 3) motfordran och den ursprungliga talan är besläktade och ärendet kan handläggas snabbare och mer korrekt om de prövas tillsammans. Målet ska prövas i enlighet med småmålsförfarandet om motfordran också rör en fordran om mindre värden, dvs. understiger det tillåtna taket och har framställts på rätt sätt.

Om beloppet i motfordran överstiger taket för fordringar om mindre värden, eller om motfordran inte rör indrivning av penningbelopp eller underhåll, ska domstolen pröva målet i enlighet med det vanliga domstolsförfarandet.

Om parterna inte begär att målet ska prövas genom muntlig förhandling och domstolen inte anser att en sådan förhandling krävs, ska småmål prövas genom ett skriftligt förfarande, och parterna ska i god tid underrättas om vilket datum de kan hämta en kopia på domen från domstolens kansli. Detta datum betraktas sedan som den dag den fullständiga domen meddelades.

Domstolen ska pröva målet i enlighet med sitt vanliga förfarande om en av parterna begär detta eller om domstolen anser att muntlig förhandling krävs.

Om en person inte har sin hemvist, eller vistas, i Lettland, men hans eller hennes adress är känd, ska domstolshandlingarna levereras till och delges i enlighet med de internationella bestämmelser som Lettland genom EU-lagstiftningen är bunden av, särskilt artikel 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 861/2007 av den 11 juli 2007 om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande.

1.7 Domens utformning

Ett domstolsavgörande meddelas genom att en kopia av domen skickas till parterna omedelbart efter avkunnandet.

Kopian av domen får skickas via post, eller när det är möjligt på något annat sätt som uppfyller de villkor för leverans och delgivning av domstolshandlingar som anges i civilprocesslagen. En kopia av domen ska skickas ut så fort som möjligt efter den dag den fullständiga domen meddelades. Tidsfristerna påverkas inte av vilken dag domen tas emot.

En dom angående en fordran om mindre värden måste uppfylla de vanliga bestämmelserna i civilprocesslagen om domars innehåll. En dom består av följande fyra delar:

  1. Inledning. I denna anges att domen meddelas av Republiken Lettland, det datum domen meddelas, namnet på den domstol som meddelar domen, domstolens sammansättning, den domstolssekreterare som var med vid domstolsförhandlingen, parterna i målet och föremålet för tvisten.
  2. En beskrivande del. I denna redogörs för kärandens fordran, svarandens eventuella motfordran, eventuella invändningar och en sammanfattning av parternas yttranden.
  3. Domskäl. I dessa anges de sakförhållanden som har fastställts, de bevis som domstolen grundar sin bedömning på och skälen till varför viss bevisning eventuellt har avvisats. I denna del anges även de lagar och andra författningar som domstolen har tillämpat, en rättslig bedömning av sakförhållandena och domstolens bedömning av om fordran är giltig eller ogiltig. Om svaranden har godtagit hela fordran anger domskälen endast de lagar och andra författningar som domstolen har tillämpat.
  4. Domslutet. I denna del anges huruvida domstolen, helt eller delvis, bifaller talan, eller, helt eller delvis, ogillar talan samt en sammanfattning av domen. I domslutet anges även vem som ska stå för rättegångskostnaderna, och i vilken omfattning, tidsfrister för frivillig efterlevnad av domen, tidsfristen och förfarandet för ett överklagande av domen och datumet när den fullständiga domen meddelades.

Parterna i målet kan överklaga en dom angående en fordran om mindre värden, på grundval av något av de skäl som anges i civilprocesslagen.

1.8 Ersättning för kostnader

Fordringar om mindre värden omfattas av de allmänna bestämmelserna om ersättning av rättegångskostnader.

När en dom meddelas åläggs den tappande parten att betala alla den vinnande partens rättegångskostnader. Om domstolen endast delvist bifaller ansökan åläggs svaranden att betala kärandens rättegångskostnader i förhållande till den del av fordran som bifölls, och käranden åläggs att betala svarandens rättegångskostnader i förhållande till den del av fordran som ogillades. Den statliga avgiften (valsts nodeva) betalas inte tillbaka vid en begäran om omprövning (blakus sūdzība) av ett beslut eller, om en dom tidigare har meddelats på grund av att någon av parterna uteblev från förhandlingarna, för en ansökan om att återuppta förhandlingarna och pröva målet på nytt.

Om käranden drar tillbaka en talan är han eller hon tvungen att betala de kostnader som svaranden har haft. I så fall ska svaranden inte betala kärandens rättegångskostnader. Om käranden emellertid drar tillbaka talan på grund av att svaranden frivilligt har godtagit fordran efter det att ansökan ingavs, kan domstolen på begäran av käranden ålägga svaranden att betala kärandens rättegångskostnader.

På samma sätt kan domstolen, om en talan inte tas upp till sakprövning, på svarandens begäran ålägga käranden att betala svarandens rättegångskostnader.

Om käranden är befriad från skyldigheten att betala rättegångskostnader, kan svaranden åläggas att betala rättegångskostnaderna till staten i förhållande till den del av ansökan som har bifallits.

1.9 Överklagande

Ett överklagande (apelācija) får inges mot en dom från en domstol i första instans om

  • domstolen har tillämpat eller tolkat en materiell lagbestämmelse på ett oriktigt sätt och detta har resulterat i en oriktig prövning av målet,
  • domstolen har åsidosatt en processrättslig bestämmelse, och detta har resulterat i oriktig prövning av målet,
  • domstolen har gjort en oriktig bedömning av sakförhållandena eller en oriktig bedömning av bevis, eller en oriktig rättslig bedömning av de faktiska omständigheterna i målet, och detta har resulterat i en oriktig prövning av målet.

Om en fordran om mindre värden har prövats genom ett skriftligt förfarande löper tidsfristen för att överklaga domen från den dag då domen meddelades.

Utöver vad som anges i civilprocesslagen måste följande anges i ett överklagande som hävdar att en dom är bristfällig:

  • Vilken materiell lagbestämmelse som domstolen i första instans har tillämpat eller tolkat på ett oriktigt sätt, eller vilken processrättslig bestämmelse som har åsidosatts, och hur detta har påverkat prövningen av målet.
  • Vilken del av domstolens i första instans bedömning av sakförhållandena som är oriktig, vilken bevisning som har bedömts på ett oriktigt sätt, på vilket sätt den rättsliga bedömningen av de faktiska omständigheterna i målet är felaktig och hur detta har påverkat prövningen av målet.

En domare vid domstolen i första instans avgör huruvida överklagandet ska tas upp till sakprövning. Om överklagandet inte uppfyller kraven i civilprocesslagen, eller om alla nödvändiga kopior inte har bifogats, eller om auktoriserade översättningar av överklagandet och av kopiorna av de bifogade dokumenten inte har ingetts när så krävs, ska domaren fastställa när dessa brister måste ha åtgärdats.

Om bristerna åtgärdas inom den angivna tidsfristen betraktas överklagandet som ingett den dagen det ursprungligen ingavs. I annat fall anses det aldrig ha getts in, och skickas tillbaka till klaganden.

Ett överklagande som inte är undertecknat, eller som inges av en person som inte har rätt att ge in det, eller för vilket den statliga avgiften inte har betalats, ska inte godtas och ska skickas tillbaka till klaganden. Ett beslut om att avvisa ett överklagande kan inte överklagas.

Om en domare vid den domstol som överklagandet riktas till har funnit att förfarandet för att inge överklaganden har följts, ska han eller hon fatta beslut om att inleda överklagandeförfarandet inom 30 dagar räknat från den dag överklagandet inkom. I vissa fall fattas detta beslut gemensamt av tre domare.

Förutsatt att minst en av de tänkbara överklagandegrunderna föreligger ska domaren fatta beslut om att inleda överklagandeförfarandet och utan dröjsmål underrätta parterna, samt ange tidsfristen för att inkomma med skriftliga yttranden.

Om den domare som har utsetts att fatta beslut om ett överklagande anser att ett överklagandeförfarande inte bör inledas ska frågan avgöras gemensamt av tre domare.

Om minst en av dessa tre domare anser att minst en av de tänkbara överklagandegrunderna föreligger ska domarna fatta beslut om att inleda ett överklagandeförfarande och omedelbart underrätta parterna.

Om domarna enhälligt anser att ingen av överklagandegrunderna föreligger ska de fatta beslut om att avvisa överklagandet och omedelbart underrätta parterna. Detta beslut meddelas i form av en resolution (rezolūcija) och kan inte överklagas.

Inom 20 dagar räknat från den dag appellationsdomstolen meddelar parterna att förfarandet har inletts får parterna inge skriftliga yttranden över överklagandet. Dessa ska inges i lika många kopior som det finns parter i målet.

Efter att ha underrättats om att överklagandeförfarandet har inletts har en part 20 dagar på sig att inge ett anslutningsöverklagande. Om domstolen mottar ett anslutningsöverklagande ska den skicka kopior av detta till övriga parter i målet.

I småmål prövas i regel överklaganden genom ett skriftligt förfarande. Parterna underrättas i god tid om vilket datum de kan hämta en kopia på domen från domstolens kansli, och underrättas om domstolens sammansättning och sin rätt att invända mot en viss domare. En dom anses ha meddelats den dag det går att hämta en kopia av domen från domstolens kansli. Om domstolen anser det nödvändigt kan dock ett överklagande i ett småmål prövas vid en muntlig domstolsförhandling.

En appellationsdomstols dom kan inte överklagas och vinner laga kraft samtidigt som den avkunnas eller, om talan avgörs genom ett skriftligt förfarande, den dag den meddelas.

Senaste uppdatering: 04/10/2021

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Småmål - Litauen

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

Det nationella småmålsförfarandet beskrivs i kapitel XXIV i del IV i Litauens civilprocesslag (Civilinio proceso kodeksas).

Europeiska småmålsärenden behandlas enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 861/2007 av den 11 juli 2007 om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande, och europeiska småmål prövas enligt de allmänna reglerna för tvistlösningsförfaranden, med de undantag som anges i Litauens lag om tillämpning av EU:s och internationell lagstiftning om tvistemålsprocesser (Civilinį procesą reglamentuojančių Europos Sąjungos ir tarptautinės teisės aktų įgyvendinimo įstatymas).

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

Det nationella småmålsförfarandet och det europeiska småmålsförfarandet gäller för ekonomiska fordringar på högst 2 000 euro.

Det europeiska småmålsförfarandet avser civilrättsliga fordringar på högst 2 000 euro. Förfarandet gäller inte för mål som avser fysiska personers ställning eller rättskapacitet, rätt till egendom på grund av äktenskap, underhållsskyldighet, testamente och arv, konkurs, förfaranden som avser nedläggning av insolventa företag eller andra juridiska personer, socialförsäkring, arbitrage, arbetslagstiftning, underarrende av fast egendom, med undantag för talan om ekonomisk fordran och kränkning av den personliga integriteten samt personliga rättigheter inklusive ärekränkning.

1.2 Tillämpning av förfarandet

Förfarandet har tillämpats sedan den 1 januari 2009. Europeiska småmål prövas av distriktsdomstolar enligt de regler för territoriell behörighet som anges i den litauiska civilprocesslagen, dvs. av distriktsdomstolarna i städer eller distrikt.

I de fall som anges i artiklarna 4.3 och 5.7 i förordning (EG) nr 861/2007, måste domstolen informera käranden/svaranden om att han eller hon har rätt att inge en fordran/motfordran senast 14 dagar efter mottagandet av domstolens meddelande, i enlighet med de krav som anges i den litauiska civilprocesslagen. Om käranden/svaranden inte inger en korrekt utformad fordran/motfordran till domstolen inom den tidsfrist som anges ovan, anses ansökan inte ha ingetts och skickas tillbaka till käranden/svaranden genom ett domstolsbeslut. Ett sådant beslut kan överklagas separat.

1.3 Formulär

Formulären tillhandahålls av domstolarna och på de Länken öppnas i ett nytt fönsterlitauiska domstolarnas elektroniska portal.

1.4 Hjälp

Närvaro av juridiskt ombud/advokat krävs inte. Domstolarna hjälper till med att fylla i formulär, men ger inga råd i fråga om själva sakfrågan. I artikel 11.1 i förordning (EG) nr 861/2007 anges den praktiska hjälp och information som parter i ett förfarande kan få av de organ som tillhandahåller statligt garanterad rättshjälp.

1.5 Regler om bevisupptagning

Bevisupptagning styrs av kapitel XIII i del II i civilprocesslagen.

1.6 Skriftligt förfarande

Enligt det nationella småmålsförfarandet kan den domstol som prövar ett mål själv fatta beslut om form och förfarande för prövning av målet. En muntlig förhandling kan hållas om minst en av parterna har begärt en sådan. Under ett skriftligt förfarande kommer parterna i målet inte att kallas och deltar inte i domstolsförhandlingen. Parterna i målet underrättas om ett skriftligt förfarande i enlighet med artikel 133.3 i civilprocesslagen. Om ett mål prövas enligt ett skriftligt förfarande meddelas datum, tid och plats för domstolsförhandlingen samt domstolens sammansättning på en Länken öppnas i ett nytt fönstersärskild webbplats minst sju dagar innan förhandlingen äger rum, med undantag för de mål som anges i civilprocesslagen, där parterna underrättas enligt ett annat förfarande. Denna information lämnas också av domstolskansliet.

1.7 Domens utformning

Enligt det nationella småmålsförfarandet måste domstolens beslut innehålla inledande och operativa delar samt en kort beskrivning av domskälen.

1.8 Ersättning för kostnader

En domstolsavgift (žyminis mokestis) motsvarande det belopp som anges i artikel 80.1.6 i den litauiska civilprocesslagen tas ut för småmål. Avgiften uppgår till 1/4 av fordran, dock minst 10 euro.

1.9 Överklagande

Enligt artikel 29 i lagen kan de beslut som fattas av litauisk domstol enligt det europeiska småmålsförfarandet överklagas. Överklagandeförfarandet styrs av artiklarna 301–333 i den litauiska civilprocesslagen. I enlighet med artikel 307.1 i civilprocesslagen kan ett överklagande lämnas in inom 30 dagar från den dag domstolen avkunnade sitt beslut, om det föreligger grund för ett överklagande.

Senaste uppdatering: 22/03/2022

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Småmål - Luxemburg

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

Utöver det europeiska småmålsförfarandet (förordning (EG) nr 861/2007 av den 11 juli 2007) finns i Luxemburg ett förenklat förfarande för indrivning av fordringar till ett belopp om högst 15.000 euro (exklusive ränta och omkostnader). Det kallas ordonnance de paiement och är ett slags betalningsföreläggande.

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

Med hjälp av ett sådant betalningsföreläggande kan alla penningfordringar på belopp om högst 15 000 euro drivas in, förutsatt att gäldenären har hemvist i Luxemburg.

1.2 Tillämpning av förfarandet

Fordringsägaren kan välja fritt om han eller hon vill använda sig av ett sådant betalningsföreläggande genom ansökan hos en distriktsdomstol, eller vända sig till fredsdomare med en stämningsansökan.

En av skillnaderna mellan ett betalningsföreläggande inför en fredsdomstol och ett betalningsföreläggande inför distriktsdomstol är att förfarandet inför fredsdomare kan leda till att en dom (jugement) avkunnas, medan förfarandet inför distriktsdomstolen aldrig leder längre än till ett domstolsbeslut (ordonnance).

1.3 Formulär

En ansökan om betalningsföreläggande (ordonnance de paiement) lämnas muntligt eller skriftligt till fredsdomstolens kansli.

För att vara giltig ska ansökan innehålla kärandens och svarandens efternamn, förnamn, yrke och hemvist eller bosättningsort, uppgifter om grunden för fordran och beloppets storlek samt en ansökan om ett villkorat betalningsföreläggande.

Fordringsägaren måste bifoga eller lämna in handlingar som styrker att det finns en fordran, att den är välgrundad samt beloppets storlek.

En jämförelse av bestämmelserna visar att kravet på motivering är lägre när det gäller ansökningar som lämnas till fredsdomaren, eftersom det då är tillräckligt att ange beloppets storlek och fordrans ursprung.

1.4 Hjälp

Stämningsmän och domstolar har ingen skyldighet att hjälpa parterna.

1.5 Regler om bevisupptagning

De vanliga bevisreglerna är tillämpliga. Se faktabladet ”Bevisupptagning – Luxemburg”.

1.6 Skriftligt förfarande

Om gäldenären bestrider ansökan och fordringsägaren vill driva saken vidare ska offentlig förhandling hållas.

1.7 Domens utformning

Domar som avkunnas om betalningsförelägganden följer samma regler och principer som domar som avkunnas i vanliga civilrättsliga förfaranden.

1.8 Ersättning för kostnader

Enligt luxemburgsk rätt är det i normalfallet den förlorande parten som betalar rättegångskostnaderna. Den förlorande parten ska betala rättegångskostnaderna om inte domstolen genom särskilt och motiverat beslut fastställer att hela eller delar av kostnaderna ska bäras av en annan part. En vinnande part som har haft rättegångskostnader kan kräva att den andra parten ersätter dessa.

I motsats till vad som gäller i andra länder ersätts inte advokatkostnader per automatik. I artikel 238 i Luxemburgs nya civilprocesslag avses med ”rättegångskostnader” bland annat utgifter för stämningsman, sakkunniga, översättning och eventuell ersättning till vittnen, men inte advokatarvoden.

Domaren kan dock bevilja den vinnande parten ersättning för de kostnader som processen medfört, däribland advokatarvode. Detta gäller särskilt när det skulle vara oskäligt att låta en av parterna stå för kostnader som vederbörande har haft och som inte ingår i rättegångskostnaderna. Då kan domaren ålägga den andra parten att betala ett belopp som domaren fastställer.

Det är således domaren som avgör såväl om ersättning ska beviljas som storleken på eventuell ersättning.

1.9 Överklagande

Allmänna rättsregler tillämpas för förfarandet med betalningsföreläggande. Domar som meddelats av fredsdomare kan överklagas om det belopp som tvisten gäller överstiger 2 000 euro.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterLEGILUX

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://justice.public.lu/fr.html

Senaste uppdatering: 06/04/2022

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Småmål - Ungern

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

Utöver det förfarande som anges i Länken öppnas i ett nytt fönsterEuropaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 861/2007 av den 11 juli 2007 om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande (och paragraferna 598–602 i Länken öppnas i ett nytt fönsterlag CXXX från 2016 om civilprocesslagen, som tar upp frågor som inte regleras i förordningen), har det sedan den 1 januari 2018 saknats ett särskilt förfarande för småmål i den ungerska lagstiftningen. Småmål reglerades tidigare av Länken öppnas i ett nytt fönsterlag III från 1952 om civilprocesslagen. Den 1 januari 2018 upphävdes dock denna lag genom lag CXXX från 2016 om civilprocesslagen. Sedan den 1 januari 2018 har det därför inte funnits några särskilda bestämmelser om småmål i den ungerska civilrättslagstiftningen. Följaktligen gäller de allmänna bestämmelserna även vid indrivning av små fordringar. Mål som inleddes före den 1 januari 2018 handläggs dock enligt lag III från 1952 om civilprocesslagen. Informationen nedan gäller därför endast mål som inleddes före den 1 januari 2018, och som fortfarande pågår.

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

Småmålsförfarandet tillämpas i mål om indrivning av penningfordringar på högst 1 miljon ungerska forinter (HUF), där tvisten beror på att ett betalningsföreläggande har bestridits, eller som följer av ett förfarande för betalningsföreläggande, dvs. när

a) notarius publicus på eget initiativ (ex officio) avslår en ansökan om betalningsföreläggande och käranden därefter väcker talan vid domstol för att driva in fordran.

b) förfarandet för betalningsföreläggande avslutas genom ett beslut av notarius publicus och käranden därefter väcker talan vid domstol för att driva in fordran,

1.2 Tillämpning av förfarandet

Förfarandet tillämpas av distriktsdomstolarna.

1.3 Formulär

Det finns inget särskilt formulär för att inge en ansökan om inledande av ett småmålsförfarande. Däremot finns ett sådant formulär för att ansöka om ett betalningsföreläggande, som normalt föregår ett sådant förfarande. Ansökan om betalningsföreläggande ska ställas till en notarius publicus. Formuläret finns tillgängligt på det ungerska notariesamfundets Länken öppnas i ett nytt fönsterwebbplats och på notariernas kontor.

1.4 Hjälp

Det går att få hjälp. Fysiska personer som inte har tillräckliga medel för att själva stå för kostnaderna för att utöva sina rättigheter kan på begäran få rättshjälp som täcker hela eller delar av kostnaderna. I enlighet med lagen om domstolsavgifter finns det också möjlighet att få domstolsavgifterna nedsatta (befrias från avgifterna eller få uppskov med betalningen). Enligt lagen om rättshjälp har varje fysisk person som saknar tillräckliga medel också rätt att anlita ett rättegångsbiträde eller en advokat om han eller hon behöver det för att kunna utöva sina rättigheter på ett effektivt sätt.

1.5 Regler om bevisupptagning

I ett tvistemål till följd av bestridande av ett betalningsföreläggande ska domstolen delge svaranden de detaljerade uppgifter och bevis som käranden har åberopat. Detta ska ske senast i samband med kallelsen att inställa sig inför domstolen. Parten ska presentera sina bevis senast den dag då förhandlingen inleds. Trots denna regel kan en part lägga fram bevis när som helst under förfarandet om motparten samtycker till detta, eller om parten hänvisar till omständigheter eller bevis eller till lagakraftvunna domstolsbeslut eller andra slutgiltiga myndighetsbeslut vilkas existens parten utan egen förskyllan fått kännedom om först efter det att tidsfristen för framläggande av bevis löpt ut, förutsatt att parten kan lägga fram tillräckliga bevis för att styrka detta.

Om ansökan ändras och vid genkäromål får parten lägga fram relevant bevisning vid ändringen (eller genkäromålet). Vid kvittningsanspråk ska bevis för motfordringarna läggas fram samtidigt med kvittningsanspråket. Domstolen ska bortse från all bevisning som läggs fram i strid med dessa bestämmelser. I övrigt gäller de allmänna reglerna för bevisupptagning.

1.6 Skriftligt förfarande

Domstolen håller också en förhandling.

1.7 Domens utformning

Domens innehåll styrs av de allmänna reglerna, förutsatt att parterna efter domslutet informeras om vilka uppgifter som måste ingå i ett överklagande samt vad de rättsliga konsekvenserna blir om någon av dessa uppgifter skulle saknas.

1.8 Ersättning för kostnader

Enligt de allmänna reglerna tillämpas principen om att den som förlorar betalar.

1.9 Överklagande

Möjligheten att överklaga en dom är begränsad på flera sätt. Endast överträdelser av reglerna för förfarandet i första instans eller felaktig tillämpning av den lag som ligger till grund för sakprövningen får åberopas till stöd för överklagandet. De allmänna reglerna gäller både för överklaganden och för tidsfristen för att inge överklaganden, dvs. överklagandet ska inges till den distriktsdomstol som dömde i första instans inom 15 dagar från delgivningen av domen, och prövas sedan av behörig regiondomstol.

Senaste uppdatering: 15/01/2024

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Småmål - Malta

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

Ja, förfarandet regleras i kapitel 380 i Laws of Malta (Small Claims Tribunal Act) och i sekundärrättsakterna 380.01, 380.02 och 380.03.

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

Småmålsdomstolen (Tribunal għal Talbiet Żgħar) har bara behörighet att behandla och fatta beslut om anspråk på högst 5 000 euro.

1.2 Tillämpning av förfarandet

Förfarandet börjar med att käranden fyller i det nödvändiga formuläret, anmäler sin fordran till domstolen, betalar avgiften och begär att domstolen ska delge svaranden. Svaranden har arton dagar på sig från delgivningsdatumet att inge ett svaromål. En motfordran kan också inges. Om svaranden anser att en annan person är betalningsskyldig ska namnet på den personen anges. Domstolen meddelar därefter datum och tid för förhandlingen. Domaren (adjudicator) leder domstolsförhandlingarna i enlighet med principerna om en rättvis rättegång (rules of natural justice), och ska se till att ärendet såvitt det är möjligt behandlas och avgörs samma dag vid en enda förhandling. Domaren samlar in upplysningar på det sätt denne finner lämpligt och är inte bunden av reglerna om bästa tillgängliga bevisning eller om hörsägen om han eller hon anser att den bevisning som finns tillgänglig räcker för att nå fram till ett avgörande. Domaren ska i möjligaste mån avstå från att begära sakkunnigutlåtanden. Domaren har samma befogenhet som en domare i en Court of Magistrates för tvistemål och får kalla in vittnen som kan förhöras under ed.

1.3 Formulär

Käranden ska fylla i ett formulär som finns i den första delen av sekundärrättsakt 380.01 (Small Claims Tribunal Rules). Svaranden ska också fylla i ett formulär som finns på samma ställe.

1.4 Hjälp

Parterna kan bistås av vem som helst – det behöver inte vara en advokat eller ett juridiskt ombud.

1.5 Regler om bevisupptagning

Parterna kan lägga fram muntlig bevisning, skriftliga dokument eller både och. Ett vittne kan kallas – senast tre dagar före den dag då han eller hon ska avlägga sitt vittnesmål – för att inför domstolen lägga fram muntlig eller skriftlig bevisning en viss tid och dag. Om ett kallat vittne inte inställer sig kan domstolen besluta att han eller hon ska hämtas till förhandling en annan dag.

1.6 Skriftligt förfarande

Käromålet och svaromålet ska läggas fram skriftligt. Bevisningen kan vara skriftlig. Det är dock obligatoriskt att inställa sig vid domstolen på de datum som domstolen har fastställt.

1.7 Domens utformning

Domaren ska i sitt avgörande ange de viktigaste grunderna för avgörandet och kostnaderna.

1.8 Ersättning för kostnader

Domaren ska alltid fastställa de kostnader som parterna ska betala. Om det inte finns särskilda omständigheter som talar emot det, ska den förlorande parten betala den vinnande partens kostnader. Kostnaderna ska begränsas till de faktiska utgifter med direkt koppling till ärendet som den vinnande parten har betalat. Om talan är uppenbart ogrundad kan domstolen besluta att käranden ska betala böter till svaranden på minst 250 euro och högst 1 250 euro.

1.9 Överklagande

Domstolens avgörande kan överklagas till appellationsdomstolen (Court of Appeal, Inferior Jurisdiction). Överklagandet ska lämnas in senast 20 dagar efter det att domstolen har meddelat sitt avgörande.

Senaste uppdatering: 15/12/2021

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Småmål - Nederländerna

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

Det vanliga småmålsförfarandet är stämningsförfarandet som tillämpas vid distriktsdomstolens underavdelning (sector kanton van de rechtbank). Detta är ett normalt stämningsförfarande, med vissa processrättsliga förenklingar. Vid ett förfarande vid distriktsdomstolens underavdelning måste man inte anlita en advokat, utan man kan välja att föra sin egen talan.

Vid gränsöverskridande mål inom EU kan även det europeiska småmålsförfarandet tillämpas. Detta förfarande kan användas om man har fordringar mot

  • ett annat företag
  • en organisation
  • en kund

Det finns enLänken öppnas i ett nytt fönsterlag om genomförande av förordningen om det europeiska småmålsförfarandet i nederländsk lagstiftning (lag av den 29 maj 2009 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 861/2007 av den 11 juli 2007 om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande) (Wet van 29 mei 2009 tot uitvoering van Verordening (EG) nr. 861/2007 van het Europees Parlement en de Raad van de Europese Unie van 11 juli 2007 tot vaststelling van een Europese procedure voor geringe vorderingen).

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

I distriktsdomstolarnas underavdelningar väcks talan i följande fall:

  • Mål avseende fordringar på högst 25 000 euro.
  • Mål avseende fordringar på icke fastställda belopp, om beloppet sannolikt inte kommer att överskrida 25 000 euro.

Underavdelningens domare dömer dessutom i mål som avser arbetsrätt, hyror, konsumentköp, konsumentkredit, överklagande av trafikböter och smärre överträdelser. Underavdelningens domare handlägger också frågor om förvaltarskap, förmyndarskap, mentorskap och avstående från eller godtagande av arv. Länken öppnas i ett nytt fönsterHär finns mer information om stämningsförfarandet vid underavdelningarna.

Ärenden som gäller europeiska småmål handläggs också av underavdelningarna. Tröskelvärdet för det europeiska småmålsförfarandet har fastställts till 5 000 euro i Länken öppnas i ett nytt fönsterförordning (EG) nr 861/2007.

1.2 Tillämpning av förfarandet

Det finns inget särskilt förfarande för distriktsdomstolarnas underavdelningar. I princip gäller reglerna för hur man väcker talan för såväl distriktsdomstolen som för underavdelningen. En viktig skillnad är att i mål i underavdelningen har parterna rätt att föra sin egen talan, medan de i andra mål (vid distriktsdomstolen) måste företrädas av en advokat. Se svaret på fråga 1.4. I underavdelningen handläggs målen dessutom av en ensam domare.

Reglerna för ansökningsmål kan också tillämpas på europeiska småmål.

1.3 Formulär

Förfarandet vid distriktsdomstolarnas underavdelningar inleds i regel med en stämningsansökan. De viktigaste delarna av stämningen är yrkandet (själva fordran) och dess skäl (de fakta och rättigheter som yrkandet grundar sig på).

Följande är några av särdragen hos förfarandet vid en underavdelning:

  1. Svaranden stäms inför distriktsdomstol A, men ska inställa sig hos underavdelningens domare som sitter i domstol A:s huvudbyggnad eller i separata lokaler.
  2. Om käranden företräds av ombud måste ombudets namn och adress anges i stämningsansökan.

En stämningsansökan enligt det europeiska småmålsförfarandet inges med Länken öppnas i ett nytt fönsterformulär A. Ansökan måste ges in till den domstol som är behörig.

1.4 Hjälp

I mål inför distriktsdomstolarnas underavdelningar kan parterna föra sin egen talan. Det betyder att det inte finns något krav på att företrädas av en advokat. Det är också tillåtet att ta hjälp av ett ombud, som inte behöver vara advokat. Vad gäller ersättning av kostnaderna för rättsligt bistånd från advokat, se även svaret på fråga 1.8 nedan.

Enligt det europeiska förfarandet behöver parterna på samma sätt inte heller företrädas av en advokat eller annan juridisk rådgivare.

1.5 Regler om bevisupptagning

De vanliga bevisrättsliga reglerna gäller. Enligt nederländsk bevisrätt har domaren i princip rätt att fritt bedöma den bevisning som läggs fram. I artikel 9 i förordning (EG) nr 861/2007 regleras bevisupptagningen i det europeiska förfarandet.

1.6 Skriftligt förfarande

Det finns Länken öppnas i ett nytt fönsternationella processrättsliga regler för de mål som handläggs vid underavdelningarna (Landelijk Procesreglement voor rolzaken kanton). Skriftliga handlingar kan inges till distriktsdomstolens kansli innan målet diarieförs, men också under förhandlingen. Yrkanden och svaromål kan avges muntligt under förhandlingen i underavdelningen. Det europeiska förfarandet är ett skriftligt förfarande, även om en förhandling kan hållas om domaren anser det vara nödvändigt eller om endera parten kräver det.

1.7 Domens utformning

Domen måste innehålla

  • namn och adress för parterna och deras behöriga ombud eller advokater,
  • parternas yrkanden,
  • en beskrivning av förfarandet,
  • slutsatsen i stämningsansökan och parternas yrkanden,
  • domskälen med angivande av fakta och domarens resonemang,
  • domarens slutliga beslut,
  • domarens namn,
  • kostnadsfördelningen, och
  • datum när domen meddelades.

Domen undertecknas av domaren.

1.8 Ersättning för kostnader

Om ett mål prövas i en underavdelning kan följande kostnader uppkomma: domstolens registreringsavgift, den kostnadsfördelning som domstolen beslutar om samt kostnader för rättsligt bistånd.

Domstolens registreringsavgift ska betalas när talan väcks. Beloppet beror på målets karaktär. I praktiken betalar advokaten detta belopp i förskott och begär det i efterhand av sin klient. Domaren kan bestämma att den förlorande parten ska betala motpartens kostnader. Om ingen av parterna till fullo har fått igenom sina yrkanden ska var och en betala sina egna kostnader. Den Länken öppnas i ett nytt fönsterkostnadsfördelning som domstolen beslutat om kan även omfatta kostnader för rättsligt bistånd, men också kostnader för vittnen, experter, resor och uppehälle samt kostnader för utdrag och andra utgifter som inte avser domstolen.

Enligt nederländsk lagstiftning kan mindre bemedlade personer ibland få bidrag till att täcka kostnaderna för rättsligt bistånd. Rättshjälp finns inte tillgänglig för alla mål som prövas i underavdelningarna. Om rättshjälp är möjlig ska parten i fråga även betala ett eget bidrag som beror på dennes ekonomiska situation. Advokaten skickar in en ansökan om bidrag för kostnaderna för rättsligt bistånd till Länken öppnas i ett nytt fönsterRättshjälpsrådet (Raad voor rechtsbijstand). Detta regleras i lagen om rättshjälp (Wet op de Rechtsbijstand). I kapitel III A i denna lag beskrivs reglerna för rättshjälp i gränsöverskridande tvister inom EU.

1.9 Överklagande

Domar från underavdelningarna kan överklagas till appellationsdomstolen. Ett överklagande är möjligt endast om fordran överstiger 1 750 euro. Ett överklagande kan ges in inom tre månader från den dag då domen meddelades. I det europeiska småmålsförfarandet kan ett beslut av distriktsdomstolarnas underavdelningar överklagas.

Senaste uppdatering: 10/03/2022

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Småmål - Österrike

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

I nationell österrikisk rätt finns det inte något egentligt förfarande för småmål. I den österrikiska civilprocesslagen (ZPO) föreskrivs dock att man i vissa ärenden vid distriktsdomstolarna ska tillämpa förenklade förfaranden eller särskilda processuella bestämmelser.

Vissa av dessa särskilda processuella bestämmelser gäller endast små fordringar på upp till 1 000 euro (se punkt 1.5) eller 2 700 euro (se punkt 1.9).

1.2 Tillämpning av förfarandet

De särskilda bestämmelserna för tvister om mindre värden i österrikisk processrätt är tvingande och kan inte avtalas bort av parterna.

Därmed kan varken domstolen eller parterna överföra tvistemålet till ett ”ordinärt” förfarande.

1.3 Formulär

Eftersom Österrike inte har något egentligt förfarande för småmål finns det inte heller några särskilda formulär för sådana förfaranden.

1.4 Hjälp

För tvister om värden på upp till 5 000 euro är det i Österrike inte obligatoriskt att låta sig företrädas av advokat. Domaren måste hjälpa parter utan juridisk företrädare genom att informera dem om deras processuella rättigheter och skyldigheter samt om rättsföljderna av deras handlingar och underlåtanden. Parter utan juridisk företrädare kan också muntligen anmäla sina fordringar hos ansvarig distriktsdomstol eller hos en distriktsdomstol på bostadsorten. Om en skriftlig inlaga från en part som saknar juridisk företrädare är bristfällig ska domaren förse parten med lämpliga förklaringar och anvisningar. Domarens opartiskhet får inte begränsas av detta.

1.5 Regler om bevisupptagning

Vid fordringar som inte överstiger 1 000 euro kan domstolen bortse från bevis som har tillhandahållits av parten, om det skulle vara förbundet med orimliga svårigheter att fullständigt klargöra alla relevanta omständigheter. Även i detta fall ska dock domaren fatta ett opartiskt beslut baserat på resultaten från hela förhandlingen. Beslutet kan omprövas i högre instanser.

1.6 Skriftligt förfarande

Ett rent skriftligt förfarande är inte tillåtet enligt österrikisk rätt. På grund av omedelbarhetsprincipen (sachlicher Unmittelbarkeitsgrundsatz, dvs. att direkt bevisning i sakfrågan ska ges företräde framför indirekta beviskällor) kan exempelvis skriftliga vittnesutsagor som inges som bevishandlingar inte tas upp till sakprövning enligt österrikisk civilrätt.

1.7 Domens utformning

Om en dom meddelas muntligen medför det enligt den österrikiska civilprocesslagen att förenklade regler gäller för den skriftliga domen, oavsett tvistens värde. Om en dom meddelas muntligen under närvaro av båda parter och om ingen av parterna har överklagat i tid kan domstolen utfärda en förkortad version av domen, som innehåller de viktigaste beslutsunderlagen.

1.8 Ersättning för kostnader

Enligt österrikisk rätt ersätts kostnader i tvistemål vanligtvis beroende på graden av framgång. Både domstolskostnader och ombudsarvode är beroende av tvistens värde, vilket innebär att om tvistens värde är lågt blir ofta domstolskostnaderna och ombudsarvodet också låga. Genom fastställda tariffer (i lagar och förordningar) hålls kostnaderna nere vid tvister om mindre värden. Dock finns det inte några särskilda kostnadsregler för denna typ av tvister.

1.9 Överklagande

Vid tvister om mindre värden finns det enligt österrikisk rätt begränsad möjlighet att överklaga. Vid tvister i första instans som rör belopp på upp till 2 700 euro är ett överklagande endast möjligt avseende felaktig rättstillämpning i en rättsfråga eller ogiltighet (mycket allvarligt rättegångsfel). Andra allvarliga rättegångsfel kan inte överklagas. Detta gäller även felaktigheter i förstainstansdomstolens fastställande av de faktiska omständigheterna (när dessa t.ex. grundats på felaktig bevisvärdering). I övrigt gäller samma bestämmelser som vid ordinära förfaranden.

Senaste uppdatering: 05/06/2023

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Småmål - Polen

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

I polsk rätt finns ett förenklat förfarande. Det omfattas av artiklarna 5051 to 50514 i civilprocesslagen.

Det förenklade förfarandet innebär att bevis- och överklagandeförfaranden rationaliseras och optimeras genom att domstolsförfarandena påskyndas och förenklas och genom att strängare formella krav införs för parterna, vilket gör att de måste gå till väga på rätt sätt när de väcker talan.

Den polska civilprocesslagen omfattar det europeiska småmålsförfarandet. Förfarandet infördes genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 861/2007 av den 11 juli 2007 om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande, för att rationalisera och förenkla förfaranden på privaträttens område. Förordningen tillämpas i alla EU-medlemsstater utom Danmark. Den införlivades i polsk rätt genom artiklarna 50521 to 50527a i civilprocesslagen.

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

Det förenklade förfarandet används i följande fall som omfattas av distriktsdomstolarnas (sądy rejonowe) behörighet:

  • Fordringar enligt avtal, om fordrans värde inte överstiger 20 000 złoty, och, för fordringar enligt garantier eller kvalitetsgarantier eller fordringar härrörande från konsumtionsvarors bristande överensstämmelse med ett konsumentavtal, om värdet på kontraktsföremålet inte överstiger det beloppet.
  • Fordringar på betalning av bostadshyra och avgifter som ska betalas av hyresgäster samt avgifter för nyttjande av en lägenhet i ett bostadskooperativ, oavsett fordrans värde.

Enligt högsta domstolens (Sąd Najwyższy) rättspraxis ska fordringar på grund av underlåtenhet att uppfylla eller bristfälligt uppfyllande av en förpliktelse prövas i det förenklade förfarandet om fordrans värde inte överstiger 20 000 złoty. Om käranden kräver ett belopp under 20 000 złoty, som utgör den kvarvarande delen av en fordran som redan har betalats till ett belopp över 20 000 złoty, prövas även denna fordran i det förenklade förfarandet. Uttrycket ”enligt avtal” innebär att fordringar som är ett resultat av olagliga handlingar, obehörig vinst och ägande av egendom, samägd egendom eller egendomsgemenskap eller andra egendomsrätter vars förvärv eller utövande ger upphov till en betalningsförpliktelse inte kan prövas i det förenklade förfarandet. Fordringar som är ett resultat av andra rättshandlingar än avtal kan inte heller prövas i detta förfarande: ensidiga rättshandlingar, tjänst utan uppdrag, legitima portio och förpliktelser som uppstår genom ett administrativt beslut eller direkt genom lagbestämmelser.

Det förenklade förfarandet får tillämpas i fall som rör fysiska personer och juridiska personer eller företag, arbetstagare och arbetsgivare. Tillämpningen av förfarandet i sig är inte begränsat av typen av enhet. Det innebär att personalrelaterade eller ekonomiska frågor kan prövas i det förenklade förfarandet.

Det europeiska småmålsförfarandet omfattas av distriktsdomstolarnas och de regionala domstolarnas (sądy okręgowe) samt domstolstjänstemännens behörighet i enlighet med den territoriella behörighet som anges i civilprocesslagen (artikel 16 i civilprocesslagen, jämförd med artiklarna 17 och 505.22 i samma lag).

I enlighet med ovanstående direktiv är mindre värden fordringar på privaträttens område (däribland konsumentområdet) och mål i vilka fordrans värde, exklusive ränta och kostnader, inte överstiger 5 000 euro (vid den tidpunkt då ansökningsformuläret tas emot av behörig domstol).

1.2 Tillämpning av förfarandet

Enligt artikel 5053 kan en uppsättning åtgärder inom ramen för det förenklade förfarandet endast avse en enda fordran. Flera fordringar kan endast kombineras till en fordran om de härrör från samma avtal eller avtal av samma typ. Om flera fordringar olagligen kombineras till en enda fordran beslutar rättens ordförande att fordran ska återlämnas i enlighet med artikel 1301 i civilprocesslagen sedan talan om rättelse av denna formella oriktighet har ogillats. Om talan gäller en del av en fordran prövas målet i det förenklade förfarandet om detta förfarande skulle vara lämpligt för hela fordran på grundval av de sakförhållanden som käranden åberopar. Fordringar kan inte ändras under det förenklade förfarandet. Genkäromål och kvittningar är tillåtna om fordran kan prövas i det förenklade förfarandet. Primärt ingripande, sekundärt ingripande, litisdenuntiation och partsändringar är inte tillåtna.

Målen prövas i det förenklade förfarandet oavsett parternas önskemål, vilket innebär att förfarandet är obligatoriskt.

1.3 Formulär

Enligt civilprocesslagen (artikel 5052 jämförd med artikel 125.2) ska alla inlagor, däribland fordringar, svaromål, begäran om upphävande av tredskodom eller inlagor med bevisning som läggs fram i det förenklade förfarandet inges på officiella formulär.

Officiella formulär finns tillgängliga från kommunen, domstolarnas kanslier och justitieministeriets webbplats (Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://bip.ms.gov.pl/pl/formularze). Det är en formell oriktighet att inte använda det föreskrivna formuläret.

Enligt civilprocesslagens allmänna bestämmelser (artikel 130) begär rättens ordförande att parten ska rätta till oriktigheterna inom en vecka och översänder inlagan till den parten, om en inlaga som skulle ha ingetts på ett officiellt formulär har ingetts på annat sätt eller inte kan behandlas på grund av att andra formella villkor inte är uppfyllda. En begäran om rättelse av oriktigheter ska innehålla uppgift om alla oriktigheter i inlagan. Om parten inte hörsammar begäran innan tidsfristen löper ut eller om en oriktig inlaga inges på nytt beslutar rättens ordförande att inlagan ska återlämnas.

I det europeiska småmålsförfarandet finns fyra standardformulär som återges i bilagorna till ovanstående förordning. Dessa formulär är följande: ett ansökningsformulär, ett formulär för domstolens begäran om komplettering eller rättelse av ett ansökningsformulär, ett svarsformulär och ett intyg avseende domar i det europeiska småmålsförfarandet.

1.4 Hjälp

I det förenklade förfarandet gäller koncentrationsprincipen. Domstolen beaktar inte påståenden av parterna och bevisuppgifter som inges av dem efter att en fordran, ett genkäromål eller en begäran om upphävande av tredskodom har ingetts eller efter att det första sammanträdet för en förhandling har avslutats (preklusionssystem), såvida inte parten visar att de inte kunde ha ingetts, eller inte behövde inges, tidigare (domarens gottfinnande).Skälet är att det förenklade förfarandet ska gå snabbt. Om domstolen kommer fram till att det är omöjligt eller mycket svårt att slutgiltigt slå fast värdet av en fordran kan den ange ett lämpligt belopp i domen efter eget gottfinnande, efter att ha tagit hänsyn till alla sakförhållanden. Om domstolen kommer fram till att målet är särskilt komplicerat eller att det krävs specialkunskaper för att avgöra det, prövas målet i det normala förfarandet. Domstolen kan kalla vittnen och andra personer på det sätt den finner lämpligt för att minimera kostnaderna för det förenklade förfarandet. För att påskynda det förenklade förfarandet tillåts inte sakkunnigutlåtanden (artikel 5056). För att påskynda det förenklade förfarandet tillåts inte sakkunnigutlåtanden (artikel 5056 i civilprocesslagen).

1.5 Regler om bevisupptagning

I det förenklade förfarandet gäller koncentrationsprincipen. Domstolen beaktar inte påståenden av parterna och bevisuppgifter som inges av dem efter att en fordran, ett genkäromål eller en begäran om upphävande av tredskodom har ingetts eller efter att det första sammanträdet för en förhandling har avslutats (preklusionssystem), såvida inte parten visar att de inte kunde ha ingetts, eller inte behövde inges, tidigare (domarens gottfinnande).Skälet är att det förenklade förfarandet ska gå snabbt. Om domstolen kommer fram till att det är omöjligt eller mycket svårt att slutgiltigt slå fast värdet av en fordran kan den ange ett lämpligt belopp i domen efter eget gottfinnande, efter att ha tagit hänsyn till alla sakförhållanden. Om domstolen kommer fram till att målet är särskilt komplicerat eller att det krävs specialkunskaper för att avgöra det, prövas målet i det normala förfarandet. Domstolen kan kalla vittnen och andra personer på det sätt den finner lämpligt för att minimera kostnaderna för det förenklade förfarandet. För att påskynda det förenklade förfarandet tillåts inte sakkunnigutlåtanden (artikel 5056).

1.6 Skriftligt förfarande

I regel är det förenklade förfarandet ett skriftligt förfarande. De flesta av parternas ansökningar ska inges på särskilda officiella formulär. Ansökningarna kan dock även inges muntligen under det förenklade förfarandet. En part kan ansöka om att domskälen ska framföras direkt efter att domen meddelas (artikel 5058). En part som är närvarande vid sammanträdet där domen meddelas kan avstå från rätten att överklaga genom en förklaring som inges efter att domen har meddelats. Om alla berättigade parter avstår från rätten att överklaga vinner domen laga kraft och blir bindande.

Det europeiska småmålsförfarandet är ett skriftligt förfarande (artikel 125.2, jämförd med artikel 505.21 i civilprocesslagen).

1.7 Domens utformning

Om domstolen kommer fram till att målet är särskilt komplicerat eller att det krävs specialkunskaper för att avgöra det, kan domstolen pröva målet i det normala förfarandet i enlighet med artikel 5057 i civilprocesslagen. I så fall tas det inte ut någon tilläggsavgift. Målet prövas av den domstol som först prövade det, enligt ett annat lämpligt förfarande än det förenklade förfarandet. Ett domstolsbeslut enligt artikel 5057 ska meddelas under en förhandling som ett beslut som inte kan överklagas.

1.8 Ersättning för kostnader

Käranden betalar en avgift för att inge en fordran i det förenklade förfarandet, på samma sätt som i det normala förfarandet. Avgifter för fordringar i det förenklade förfarandet omfattas dock av andra regler, nämligen artikel 28 i lagen om domstolsavgifter (tvistemål) av den 28 juli 2005. I artikeln föreskrivs en schablonavgift som beror på fordrans belopp eller kontraktsföremålet. Följande avgifter tas ut för följande belopp:

  • Upp till 2 000 złoty: 30 złoty i avgift.
  • Mellan 2 000 złoty och 5 000 złoty: 100 złoty i avgift.
  • Mellan 5 000 złoty och 7 500 złoty: 250 złoty i avgift.
  • Över 7 500 złoty: 300 złoty i avgift.

I det förenklade förfarandet görs kostnaderna upp mellan parterna i enlighet med de allmänna reglerna i artiklarna 98–110 i civilprocesslagen. Enligt artikel 98 i civilprocesslagen ska den förlorande parten på begäran betala kostnaderna för den andra partens hävdande av sina rättigheter och försvar. Domstolen fördelar kostnaderna i varje dom som avslutar ett mål i en viss instans.

1.9 Överklagande

Domar som meddelas enligt förordningen kan överklagas i appellationsdomstolen. Om domen meddelades av distriktsdomstolen inges överklagandet via den domstolen till den regionala domstolen. Om domen meddelades av den regionala domstolen inges överklagandet via den domstolen till appellationsdomstolen (sąd apelacyjny) (artiklarna 367 och 369 i civilprocesslagen, jämförd med artiklarna 505.26 och 505.27 i samma lag).

Om de villkor som anges i artikel 7.3 i förordningen är uppfyllda meddelar domstolen en tredskodom. Svaranden kan överklaga en tredskodom i den domstol som meddelade domen. Om målets utgång är ofördelaktig kan käranden överklaga enligt de allmänna bestämmelserna (artiklarna 339 punkt 1, 342 och 344 punkt 1 i civilprocesslagen).

Senaste uppdatering: 11/03/2022

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på portugisiska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till engelska är dock redan färdig.

Småmål - Portugal

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

Det finns två specifika nationella småmålsförfaranden (lagdekret nr 269/98):

  • En särskild talan om fullgörande av ekonomiska förpliktelser till följd av ett avtal, bestående av ett snabbt och förenklat fastställelseförfarande.
  • Ett betalningsföreläggande, som är ett sätt att driva in obetalda skulder som rör små summor.

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

För båda specialförfarandena ovan gäller att följande villkor måste vara uppfyllda:

  • Det ska finnas en ekonomisk förpliktelse (en kontantbetalningsskyldighet).
  • Förpliktelsen ska härröra från ett avtal.
  • Summan får inte överstiga 15 000 euro.

1.2 Tillämpning av förfarandet

Käranden kan välja mellan de förfaranden som anges i svaret på fråga 1.

1.3 Formulär

Vid en särskild talan om fullgörande av ekonomiska avtalsförpliktelser behöver ansökan och svaromålet inte inges i form av inlagor. Kraven behöver med andra ord inte numreras i artiklar. Om handlingarna inges av ett juridiskt ombud måste de skickas elektroniskt med hjälp av särskilda formulär för detta ändamål som tillhandahålls av domstolens IT-system. Formulären måste användas om inte ombudet åberopar legitima skäl för att inte använda detta system. Om handlingarna inges av parterna själva behöver det särskilda formuläret inte användas, utan de kan skickas till domstolen i ett rekommenderat brev eller faxas till domstolen.

Ett betalningsföreläggande måste inges på det särskilda formulär som finns på Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://www.citius.mj.pt/Portal/consultas/Injuncoes/Injuncoes.aspx Det är obligatoriskt att använda detta formulär, och detta gäller oavsett om det inges av parten direkt eller av ett ombud.

Om ansökan om betalningsföreläggande inges av ett juridiskt ombud måste ansökan skickas elektroniskt via domstolens IT-system (om inte ombudet åberopar legitima skäl för att inte använda detta system). Om ansökan om betalningsföreläggande inges direkt av parten kan ansökan inges i pappersform.

1.4 Hjälp

Båda förfarandena omfattas av systemet med rättshjälp (t.ex. förordnande av juridiskt ombud, betalning av det juridiska ombudets arvode, betalning av domstolsavgifter och andra liknande kostnader).

1.5 Regler om bevisupptagning

Vid en särskild talan om fullgörande av ekonomiska avtalsförpliktelser sker bevisupptagningen på följande sätt:

  • Bevis läggs fram under förhandlingen.
  • Om fordran inte överstiger 5 000 euro får varje part kalla upp till tre vittnen. I annat fall får upp till fem vittnen kallas. En part får inte i något av ovannämnda fall kalla fler än tre vittnen för var och en av de faktiska omständigheter som åberopas.
  • Om fordringarna inte överstiger 5 000 euro och parterna inte företräds av ett juridiskt ombud, eller om det juridiska ombudet inte dyker upp, förhörs vittnena av domaren.
  • Sakkunnigbevisning lämnas alltid av en enda sakkunnig.
  • Domaren kan begära in ytterligare bevisning om domaren anser att detta är nödvändigt för att avgöra målet. I så fall kan domaren när tillfälle ges besluta att förhandlingen ska skjutas upp och återupptas vid ett senare tillfälle. Domen måste meddelas inom 30 dagar.

Betalningsförelägganden:

  • Om en svarande som delgetts ett betalningsföreläggande inte bestrider detta behöver bevisning inte läggas fram, och behörig domstolstjänsteman förser i så fall betalningsföreläggandet med följande kommentar – ”Denna handling har rättsverkan”.
  • Om ett betalningsföreläggande bestrids tillämpas samma förfarande som vid en särskild talan om fullgörande av avtalsförpliktelser och tillhörande förfarande för bevisupptagning.
  • Om svaranden inte kan delges handläggs betalningsföreläggandet som ett vanligt mål om käranden har uttryckt ett önskemål om detta. I annat fall returnerar domstolstjänstemannen ansökan om betalningsföreläggande till käranden.

1.6 Skriftligt förfarande

Om svaranden har delgetts och inte bestrider betalningsföreläggandet sker hela förfarandet skriftligt.

Vid en särskild talan om fullgörande av en ekonomisk avtalsförpliktelse får vittnen lägga fram skriftlig bevisning om deras kännedom om de faktiska omständigheterna förvärvades till följd av fullgörandet av deras åligganden.

I så fall avges ett skriftligt vittnesmål, daterat och undertecknat av vittnet, tillsammans med en uppgift om vilken talan som avses, de faktiska omständigheter som vittnet känner till och anledningen till att vittnet känner till dessa.

1.7 Domens utformning

Om en särskild talan om fullgörande av ekonomiska avtalsförpliktelser avgörs genom muntlig förhandling avkunnas domen muntligen och skrivs sedan ned, tillsammans med en kort och koncis motivering.

När ett betalningsföreläggande fastställs fattas inget särskilt beslut om detta. Domstolstjänstemannen bifogar endast en verkställighetsförklaring.

1.8 Ersättning för kostnader

Den tappande parten betalar den vinnande partens rättegångskostnader. Hur stor del av kostnaderna som ska betalas beror på hur stor del av målet som den tappande parten förlorat. Den vinnande parten kan således få full eller delvis ersättning för följande kostnader: domstolsavgifter som redan betalats, kostnader som parten ådragit sig i samband med bevisföringen när det inte var denna part som begärde bevisningen eller denna bevisning inte användes, betalning av exekutionstjänstemannens arvode och utlägg (t.ex. när en exekutionstjänsteman delger svaranden) och advokatens arvode och utlägg.

De belopp som ersättning yrkas för måste specificeras i en särskild skrivelse. Den part som har rätt till ersättning måste skicka skrivelsen till domstolen, till den tappande parten, och i förekommande fall till exekutionstjänstemannen, inom fem dagar från det att avgörandet vann laga kraft.

Skrivelsen ska innehålla följande uppgifter:

  • Partens namn, målnummer samt det juridiska ombudets eller exekutionstjänstemannens namn.
  • De belopp som parten har betalat i domstolsavgifter.
  • De belopp som parten tidigare har betalat i ersättning för exekutionstjänstemannens utlägg.
  • De belopp som betalats för det juridiska ombudets eller exekutionstjänstemannens arvode.
  • Det belopp som ska betalas.

I regel betalas kostnaderna direkt av den tappande parten till den ersättningsberättigade parten, om inte annat föreskrivs i lag.

1.9 Överklagande

Avgöranden som meddelats angående en särskild talan om fullgörande av ekonomiska avtalsförpliktelser kan bestridas genom ett överklagande till en appellationsdomstol om tvisteföremålets värde överstiger 5 000 euro och det omtvistade avgörandet är till klagandens nackdel, motsvarande ett belopp på mer än 2 500 euro.

Överklagandet sker i form av ett ordinarie överklagande. Den nationella lagstiftningen innehåller även bestämmelser om extraordinära överklaganden.

Vid ett betalningsföreläggande måste ett yrkande om att ansökan om betalningsföreläggandet ska avslås och ett yrkande om att den verkställighetsförklaring som domstolstjänstemannen har bifogat ska avslås inges till domstolen.

Länkar:

Lagdekret nr 269/98 av den 1 september 1998 kan konsulters på Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.pgdlisboa.pt/leis/lei_mostra_articulado.php?nid=574&tabela=leis

Justitieministeriets portal Citrus kan konsulteras på Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://www.citius.mj.pt/.

Varning

Varken kontaktpunkten för det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område, domstolarna eller andra organ och myndigheter är bundna av informationen i detta faktablad. Det är även nödvändigt att läsa de fullständiga versionerna av relevant gällande lagstiftning, eftersom ändringar kan ha gjorts som ännu inte har förts in i detta faktablad.

Senaste uppdatering: 05/01/2024

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på rumänska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till engelska är dock redan färdig.

Småmål - Rumänien

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

Artiklarna 1026–1033 i den nya civilprocesslagen, som trädde i kraft den 15 februari 2013, reglerar specifikt detta förfarande för tvister om mindre värden.

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

I artikel 1025 i den nya civilprocesslagen fastställs att fordrans värde exklusive ränta, rättegångskostnader och övriga omkostnader inte får överstiga 10 000 leu när talan väcks vid domstol.

När det gäller tillämpningsområdet (ratione materiae) kan förfarandet för tvister om mindre värden inte användas i skattemässiga, tullrelaterade eller administrativa ärenden eller med avseende på statens ansvar för handlingar eller underlåtenhet i samband med myndighetsutövning. Förfarandet kan heller inte användas för fordringar som rör fysiska personers civilstånd eller rättskapacitet, egendomsrätt gällande släktskap, arv, insolvens, uppgörelse med borgenärer, förfaranden som inbegriper likvidation av insolventa företag eller andra juridiska personer eller andra liknande förfaranden, socialförsäkring, arbetsrätt, hyra av fast egendom, utom om förfarandet gäller skulder eller penningbetalningar, skiljeförfarande samt kränkningar av privatlivet eller personlighetsskyddet.

1.2 Tillämpning av förfarandet

I den nya civilprocesslagen är förfarandet för tvister om mindre värden av alternativ natur. Käranden kan välja mellan förfarandet för tvister om mindre värden och det ordinarie rättegångsförfarandet. Om käranden är i domstol till följd av att talan väckts hanteras fordran inom det ordinarie förfarandet, såvida inte käranden senast vid den första förhandlingen uttryckligen begär att det särskilda förfarandet ska tillämpas. Om en fordran inte kan regleras i enighet genom ett förfarande för tvister om mindre värden informerar domstolen käranden om detta. Om käranden inte drar tillbaka sin fordran kommer den att behandlas enligt den allmänna lagstiftningen. Den första instans som är behörig att hantera fordran är distriktsdomstolen. Territoriell behörighet fastställs i den allmänna lagstiftningen.

1.3 Formulär

I justitieministeriets förordning nr 359/C av den 29 januari 2013 om godkännande av de formulär som ska användas i förfarandet för tvister om mindre värden, i enlighet med artiklarna 1025–1032 i lag nr 134/2010 om civilprocesslagen, föreskrivs obligatoriska standardformulär för detta förfarande. Dessa standardformulär är följande: ansökningsformulär, formulär för komplettering och/eller rättelse av ansökningsformuläret samt svarsformulär.

1.4 Hjälp

Hjälp ges inom ramen för domarens aktiva roll, inte specifikt för denna typ av mål.

1.5 Regler om bevisupptagning

Domstolen kan tillåta annan bevisning än de uppgifter som parterna lämnar. Bevisning som medför uppenbart orimliga kostnader i förhållande till fordrans värde eller genkäromålet tillåts dock inte.

1.6 Skriftligt förfarande

I artikel 1028 ff. i den nya civilprocesslagen anges att käranden kan inleda ett förfarande för tvister om mindre värden genom att fylla i ansökningsformuläret och lämna eller översända detta till behörig domstol per post eller på annat sätt som säkerställer att formuläret skickas och ett mottagningsbevis erhålls. Kopior av uppgifter som käranden kan komma att hänvisa till lämnas eller översänds också tillsammans med ansökningsformuläret. Om de uppgifter som käranden lämnar är otydliga eller bristfälliga eller om ansökningsformuläret inte är korrekt ifyllt ger domstolen käranden möjlighet att komplettera eller rätta formuläret eller lämna ytterligare uppgifter eller handlingar, utom i fall där talan är uppenbart ogrundad eller otillåtlig. En sådan talan ogillas. Om käranden inte kompletterar eller rättar ansökningsformuläret inom den tidsfrist som domstolen fastställt avvisas talan.

Förfarandet för tvister om mindre värden är skriftligt och sker bakom stängda dörrar. Domstolen kan ålägga parterna att infinna sig om deras närvaro anses nödvändig eller om någon av parterna kräver det. Domstolen kan avslå en sådan begäran om den anser att omständigheterna i målet är sådana att muntliga utsagor inte behövs. Skälen för avslaget anges skriftligen och kan inte överklagas.

Efter att ha mottagit ett korrekt ifyllt ansökningsformulär översänder domstolen svarsformuläret till svaranden, tillsammans med en kopia av ansökningsformuläret och kopior av de uppgifter som käranden lämnat. Svaranden måste lämna ett korrekt ifyllt svarsformulär inom 30 dagar från det att handlingarna mottogs, samt kopior av de handlingar som svaranden avser att åberopa. Svaranden behöver inte använda svarsformuläret utan kan svara på annat lämpligt sätt. Domstolen ska omedelbart ge käranden kopior av svarandens svar och av genkäromålet, i förekommande fall, samt av de uppgifter som svaranden lämnat. Om svaranden har väckt ett genkäromål måste käranden lämna ett korrekt ifyllt svarsformulär eller svara på annat sätt inom 30 dagar från mottagandet. Ett genkäromål, som inte kan hanteras inom detta förfarande, skiljs ut och behandlas enligt den allmänna lagstiftningen. Domstolen kan begära att parterna lämnar ytterligare uppgifter inom den föreskrivna tidsfristen, som inte får överstiga 30 dagar från mottagandet av svarandens eller, i förekommande fall, kärandens svar. Om domstolen har fastställt en tidsfrist då parterna ska infinna sig i domstolen måste parterna få en kallelse till rättegång. Så snart domstolen har fastställt en tidsfrist då ett steg i processen ska vara slutfört informerar domstolen den berörda parten om följderna av att inte respektera tidsfristen.

Domstolen meddelar sin dom inom 30 dagar från mottagandet av alla nödvändiga uppgifter eller, i förekommande fall, den muntliga förhandlingen. Om den berörda parten inte svarar före tidsfristens utgång meddelar domstolen en dom i huvudkäromålet eller genkäromålet avseende det material som bifogas handlingarna i målet. Den dom som meddelas av domstolen i första instans är verkställbar från det datum då domen meddelas och delges parterna.

1.7 Domens utformning

Inga regler.

1.8 Ersättning för kostnader

I artikel 1031 i den nya civilprocesslagen anges att den förlorande parten är skyldig att betala rättegångskostnaderna om den andra parten begär detta. Domstolen godtar inga onödiga kostnader för den vinnande partens räkning eller kostnader som är orimliga i förhållande till fordrans värde.

1.9 Överklagande

I artikel 1032 i den nya civilprocesslagen föreskrivs att en dom kan överklagas till domstol men att detta måste ske inom 30 dagar från den dag domen delges. Om det finns skäl kan appellationsdomstolen avbryta verkställigheten, förutsatt att en säkerhet som motsvarar 10 % av fordrans värde ställs. Appellationsdomstolens beslut delges alla parter och är slutgiltigt.

Senaste uppdatering: 29/03/2022

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Småmål - Slovenien

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

Det finns ett särskilt småmålsförfarande i den slovenska lagstiftningen. Det regleras av kapitel 30 i civilprocesslagen (Zakon o pravdnem postopku, ZPP).

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

Enligt bestämmelserna i civilprocesslagen kvalificeras tvister om ett belopp på högst 2 000 euro som småmål. I handelsrättsliga tvister får det yrkade beloppet vara högst 4 000 euro för att det ska vara ett småmål. Småmål omfattar även tvister där yrkandet inte har ett penningvärde, och där käranden i sin talan förklarar att han eller hon är villig att godta ett penningbelopp på högst 2 000 euro (i handelsrättsliga tvister 4 000 euro) i stället för att täcka fordran, och tvister där tvisteföremålet är leverans av lös egendom och det belopp som angetts av käranden i yrkandet inte överskrider 2 000 euro (i handelsrättsliga tvister 4 000 euro). Småmål omfattar inte egendomstvister, upphovsrättstvister, tvister om skydd för eller användning av uppfinningar och varumärken eller rätten att använda ett handelsnamn, tvister om konkurrensskydd eller tvister om olaga intrång.

1.2 Tillämpning av förfarandet

Bestämmelser om hur förfarandet ska tillämpas anges i punkt 1.1. Småmålsförfaranden prövas av lokala domstolar (okrajno sodišče), förutom handelstvister som avgörs av distriktsdomstolar (okrožno sodišče).

1.3 Formulär

Det finns endast blanketter för småmålsförfaranden som inleds av en part på grundval av ett autentiskt dokument. Ifyllda blanketter kan skickas via elektroniska medel till följande adress: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://evlozisce.sodisce.si/esodstvo/index.html. Detta rör verkställighetsförfaranden på grundval av ett autentiskt dokument. Efter ett vederbörligen motiverat klagomål fortsätter detta förfarande på samma sätt som en invändning mot ett betalningsföreläggande. Förutom detta har inga blanketter tagits fram för småmålsförfaranden för att hjälpa parterna att inleda en tvist.

För närmare upplysningar om möjligheter att lämna in ansökningar på elektronisk väg, se faktabladet om automatiserad behandling.

1.4 Hjälp

Parterna kan begära rättshjälp, som beviljas om de uppfyller villkoren i lagen om kostnadsfri rättshjälp (Zakon o brezplačni pravni pomoči, ZBPP).

1.5 Regler om bevisupptagning

I småmålsförfaranden är käranden skyldig att uppge alla fakta i ärendet och anföra alla bevis i sin talan, medan svaranden är skyldig att göra detta i sin försvarsplädering. Varje part får sedan lämna in en förberedande plädering. Fakta och bevisning som läggs fram i skriftliga pläderingar vid ett senare datum beaktas inte. Tidsfristen för att lämna in försvarsplädering och förberedande pläderingar är åtta dagar.

1.6 Skriftligt förfarande

Småmålsförfaranden genomförs enligt ett skriftligt förfarande. Domstolen får begränsa tiden och omfattningen av bevisupptagningsförfarandet och genomföra detta förfarande efter eget gottfinnande för att å ena sidan se till att parternas rättigheter skyddas ordentligt och å andra sidan påskynda förfarandena och hålla kostnaderna nere.

1.7 Domens utformning

Domar i småmål avges omedelbart efter det att huvudförhandlingen avslutats. En skriftlig dom består av en inledning, artikeltext, en motivering samt information om lagliga rättigheter. Den kan ha en längre eller en mer kortfattad motivering.

1.8 Ersättning för kostnader

Förfarandekostnaderna styrs av vilken part som vinner, dvs. den förlorande parten är skyldig att ersätta den andra partens kostnader.

1.9 Överklagande

Parterna kan överklaga en dom i första instans eller ett beslut om avslutande av ett småmålsförfarande inom åtta dagar. Domar eller beslut kan endast bestridas vid allvarliga överträdelser av bestämmelserna i artikel 339.2 i civilprocesslagen och vid överträdelser av materiell rätt. I förfaranden för handelsrättsliga småmål kan endast parter som har meddelat sin avsikt att överklaga domen också göra detta. Det finns ingen översynsprocess i småmålsförfaranden och grunderna för att besluta att ett förfarande ska upprepas är begränsade.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.dz-rs.si/wps/portal/Home/deloDZ/zakonodaja/preciscenaBesedilaZakonov

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.sodisce.si/

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://www.uradni-list.si/glasilo-uradni-list-rs

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.pisrs.si/Pis.web/

Senaste uppdatering: 08/01/2020

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Småmål - Slovakien

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

Det finns inget särskilt småmålsförfarande och därför regleras tvister om mindre värden av de allmänna bestämmelserna för tvistemål. Ingen förhandling hålls för fordringar under 2 000 euro och som endast kräver enkel prövning.

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

Förfarandet regleras av de allmänna bestämmelserna för tvistemål.

1.2 Tillämpning av förfarandet

Förfarandet inleds genom en ansökan, och följer det vanliga förfarandet för stämningsansökningar.

1.3 Formulär

Inga särskilda formulär behövs.

1.4 Hjälp

Parterna kan få hjälp genom domstolarnas allmänna skyldighet att under hela förfarandet upplysa dem om deras processrättsliga rättigheter och skyldigheter, och om deras möjlighet att välja en advokat eller kontakta Centrumet för rättshjälp (Centrum právnej pomoci).

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://www.centrumpravnejpomoci.sk

1.5 Regler om bevisupptagning

Förfarandet regleras av de allmänna bestämmelserna för tvistemål.

1.6 Skriftligt förfarande

Det är vanligtvis detsamma som i andra tvistemål.

1.7 Domens utformning

Det är vanligtvis detsamma som i andra tvistemål.

1.8 Ersättning för kostnader

Det är vanligtvis detsamma som i andra tvistemål.

Domstolen tillerkänner en part ersättning för rättegångskostnaderna beroende på utfallet i målet. En part som endast delvis får sina yrkanden i målet godkända, tillerkänns proportionell ersättning för rättegångskostnaderna eller så beslutar domstolen att ingen av parterna har rätt till ersättning för rättegångskostnaderna. Om en part procedurmässigt bär ansvaret för att målet avbryts, tillerkänner domstolen motparten ersättning för rättegångskostnaderna. Om en part bär ansvaret för kostnader som annars inte skulle ha uppstått tillerkänner domstolen motparten ersättning för dessa kostnader. I undantagsfall, och på särskilda grunder, kan domstolen besluta att ingen av parterna har rätt till ersättning för rättegångskostnaderna.

1.9 Överklagande

En part har möjlighet att överklaga en dom på samma sätt som i vanliga tvistemål. Ett överklagande får inges till den domstol vars avgörande bestrids. Överklagandet ska inges inom 15 dagar från dagen för delgivningen av avgörandet.

Senaste uppdatering: 22/04/2022

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Småmål - Finland

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

Finlands lagstiftning har inga särskilda förfaranden beroende på yrkandets penningvärde. Lämpliga förfarandeformer kan dock beslutas på grundval av ärendets art. Ett ärende genomgår endast alla handläggningsfaser i det rättsliga förfarandet om det finns grunder för detta och de berörda parterna så önskar. Mål kan till exempel avgöras av en enda domare utan muntlig förberedelse eller genom ett helt skriftligt förfarande. För icke-tvistemål gäller ett separat förfarande. Vad gäller behandling av obestridda fordringar se ”Betalningsförelägganden – Finland” och ”Automatiserad behandling – Finland”.

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

Yrkandets penningvärde är som sagt irrelevant. Typen av förfarande beror på målets kvalitativa innehåll.

1.2 Tillämpning av förfarandet

Förfaranden i civilmål inleds genom att man inger en skriftlig stämningsansökan till tingsrätten. Obestridda fordringar kan också inges genom elektronisk ansökan (se ”Betalningsförelägganden – Finland”).

1.3 Formulär

Det finns inga blanketter på riksnivå förutom blanketten för överklagande av tingsrättsbeslut. Vissa tingsrätter har tagit fram blanketter för särskilda korrespondensformer, vanligen ansöknings- eller svarsblanketter. Man är inte skyldig att använda blanketterna.

Obestridda fordringar kan inges genom en elektronisk blankett (se ”Betalningsförelägganden – Finland”).

1.4 Hjälp

Domstolarnas kanslier står vid behov till tjänst med förfarandemässig rådgivning.

1.5 Regler om bevisupptagning

Om fordran är obestridd krävs ingen bevisning. Om ett helt skriftligt förfarande används prövas endast skriftlig bevisning. Det finns inga särskilda regler för bevisupptagning i småmål.

1.6 Skriftligt förfarande

Ett mål kan avgöras på grundval av endast skriftlig bevisning, utan muntliga förhandlingar. Obestridda fall avgörs alltid på detta sätt. Bestridda fordringar kan avgöras på grundval av endast skriftlig bevisning om målets art är sådan att det inte krävs någon huvudförhandling och ingen av de berörda parterna har invändningar mot att ett skriftligt förfarande används.

1.7 Domens utformning

Det finns inga särskilda bestämmelser om vad domar i småmål ska innehålla.

1.8 Ersättning för kostnader

Som regel beslutar domstolen att den förlorande parten ska betala alla rimliga rättsliga kostnader som motparten har ådragit sig till följd av nödvändiga åtgärder i saken. Övre gränser har dock införts för de kostnader som får ersättas vid obestridda fordringar och i hyresmål. I dessa fall fastställs de högsta kostnader som den förlorande parten kan uppmanas att betala utifrån en kostnadstabell.

1.9 Överklagande

Målets art påverkar inte rätten att överklaga. Samma överklagandeförfarande gäller för alla mål. Överklagande av tingsrättsbeslut måste ske inom en viss tidsfrist och de behandlas av hovrätterna.

Senaste uppdatering: 10/05/2023

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Småmål - Sverige

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

Ja, det finns ett särskilt förfarande för tvister om mindre värden.

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

Det särskilda förfarandet för tvister om mindre värden tillämpas av ordinarie domstol i första instans (tingsrätten) i de fall kärandens krav understiger ett visst tröskelvärde. Tröskelvärdet är för närvarande (år 2019) 23 250 SEK. Tröskelvärdet är inte till beloppet angivet i lag utan är knutet till vad som kallas för prisbasbeloppet och som innebär att tröskelvärdet räknas upp med hänsyn till prisutvecklingen.

1.2 Tillämpning av förfarandet

Möjligheten att använda förfarandet är inte begränsad till vissa typer av fall, t.ex. konsumenttvister. De tillämpliga kriterierna är att det ska vara fråga om ett tvistemål, och att värdet av det omtvistade ska understiga tröskelvärdet. Förfarandet kan inte tillämpas i fråga om familjemål.

1.3 Formulär

Ansökningsformuläret för inledande av europeiskt småmålsförfarande finns tillgängligt på Domstolsverkets hemsida (Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://www.domstol.se/tjanster-och-blanketter/tvist/)

1.4 Hjälp

Om man vänder sig till en tingsrätt kan man få hjälp att inleda ett förfarande. Det finns en lagstadgad allmän serviceskyldighet för statliga myndigheter. Serviceskyldigheten innebär att man kan ringa eller besöka t.ex. en tingsrätt och få allmänna råd om förfarandet och reglerna som rör detta. Dessutom har rättens ordförande en skyldighet att under förberedelsen i ett mål, allt efter målets beskaffenhet, verka för att tvistefrågorna blir klarlagda och att parterna anger allt som de vill åberopa i målet. I praktiken uppfyller domaren sin uppgift genom kompletterande frågor och påpekanden.

1.5 Regler om bevisupptagning

Det finns inga särskilda regler för mål som gäller tvister om mindre värden. Både muntlig och skriftlig bevisning får alltså läggas fram. Skriftliga s.k. vittnesattester är tillåtna endast i vissa särskilda situationer. Mer information om reglerna om bevisupptagning i tvistemål enligt svensk rätt finns här.

1.6 Skriftligt förfarande

Det finn en möjlighet för rätten att avge en dom enbart på grundval av ett skriftligt förfarande. Möjligheten utnyttjas i de fall muntlig förhandling inte behövs med hänsyn till utredningen i målet och inte heller begärs av någon part.

1.7 Domens utformning

Det finns inte några särskilda regler för utformning av en dom i mål om mindre värden. I samtliga tvistemål, dvs. även för domar i mål om mindre värden, gäller följande. Domen ska vara skriftlig och i skilda delar innehålla följande uppgifter: domstolens namn och tid och ställe för doms meddelande, parterna och ombud eller biträden, domslutet, parternas yrkanden och invändningar samt de omständigheter som dessa grundas på, samt domskälen med uppgift om vad som är bevisat i målet.

1.8 Ersättning för kostnader

Den särskilda regleringen rörande kostnader är det viktigaste särdraget beträffande mål om mindre värden. Den part som vinner har endast rätt till ersättning för rättslig rådgivning under en timme vid ett tillfälle i varje instans, ansökningsavgift, resa och uppehälle i samband med sammanträde, kostnader för bevisning genom vittne samt kostnader för översättning av handlingar. Ersättningen utgår om kostnaden varit skäligen påkallad för att den vinnande parten ska kunna ta tillvara sin rätt. Ombudsarvode utöver vad som motsvarar en timmes rådgivning ersätts således inte.

1.9 Överklagande

En dom som meddelats av en domstol i lägre instans som kan överklagas till högre rätt.

Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva tingsrättens dom. Prövningstillstånd får meddelas endast om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, anledning förekommer till ändring av det slut som tingsrätten kommit till eller det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. En part som vill överklaga en tingsrätts dom ska göra detta skriftligen och överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten inom tre veckor från den dag då domen meddelades.

Senaste uppdatering: 04/10/2021

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Småmål - England och Wales

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

Det finns ett tröskelvärde på 10 000 pund. Vid fordringar som understiger detta värde kan småmålsförfarandet användas. Tvisteföremålets värde är dock inte den enda faktorn som man måste ta hänsyn till. Hänsyn ska även tas till typen av fordran och hur mycket och vilken typ av förberedelser som krävs för att handlägga målet på ett rättvist sätt. I vissa fall kan enkla mål med ett högre värde än 10 000 pund prövas enligt småmålsförfarandet om både käranden och svaranden samtycker till detta.

Utöver att ta hänsyn till kärandens och svarandens synpunkter ska domaren ta hänsyn till följande faktorer vid sitt beslut om huruvida småmålsförfarandet ska tillämpas eller om målet i stället ska prövas enigt det ordinarie förfarandet:

  • Tvistebeloppet – som i regel inte bör överstiga 10 000 pund.
  • Typen av fordran – det rör sig vanligtvis om konsumentfordringar (t.ex. varor som sålts eller hantverksarbete), fordringar till följd av olyckor, tvister om äganderätt till varor, och tvister mellan hyresvärdar och hyresgäster om reparationer, depositionsavgifter, utestående hyra osv., men inte innehav.

Domstolen tar hänsyn till hur mycket och vilken typ av förberedelse som krävs för att handlägga målet på ett rättvist sätt när han eller hon beslutar om småmålsförfarandet bör tillämpas. Domaren ska ha i åtanke att detta förfarande är avsett för att vara tillräckligt enkelt för att personer, om de vill, ska kunna föra sin egen talan utan hjälp av advokat. Fordran bör t.ex. endast kräva minimala förberedelser inför slutförhandlingen. Mål som prövas enligt småmålsförfarandet omfattar i regel inte en mängd vittnen eller svåra rättsfrågor.

Om fordran understiger 10 000 pund men inbegriper en fordran på ersättning för personskada, eller förfallna bostäder och skador till följd av detta förfall, prövas målet inte enligt småmålsförfarandet, om inte vart och ett av de belopp som fordras i ersättning för personskada, förfall och skador uppgår till högst 1 000 pund.

Om mål till ett värde av mer än 10 000 pund prövas enligt småmålsförfarandet tillämpas andra regler beträffande kostnaderna. I sådana fall kan den vinnande parten kräva ersättning för sina kostnader, däribland advokatkostnader, från den förlorande parten. Kostnaderna får dock inte vara högre än de kostnader som hade beviljats om snabbspåret valts. Se nedan för mer information om kostnader. Mer information om vilka typer av förfaranden som kan tillämpas finns i faktabladet Länken öppnas i ett nytt fönster”Hur går man till väga?”.

1.2 Tillämpning av förfarandet

Även om de flesta mål upp till 10 000 pund prövas enligt småmålsförfarandet sker detta inte automatiskt. Domaren tar hänsyn till synpunkter från parterna i målet när han eller hon fattar beslut om vilket förfarande som ska tillämpas. Även om tvisteföremålets värde understiger 10 000 pund kan domaren välja att pröva målet enligt det ordinarie förfarandet i stället för enligt småmålsförfarandet.

Om en fordran bestrids (eller svaranden går i svaromål) skickas en kopia av svarandens svaromål och om parten i målet är en fysisk person en kopia av formulär 180, som innehåller ett frågeformulär. De uppgifter som parterna lämnar i frågeformuläret hjälper domaren att avgöra vilket förfarande som lämpar sig bäst i det aktuella målet. Om käranden anser att målet ska prövas som ett småmål inom ramen för småmålsförfarandet bör han eller hon ange detta i frågeformuläret. Även om hänsyn tas till kärandens och svarandens synpunkter ankommer det på domaren att välja vilket förfarande som ska tillämpas.

Som påpekats ovan kan domaren besluta att pröva ett mål vars värde understiger 10 000 pund enligt det ordinarie förfarandet. Detta beslut fattas i början av målet.

Domaren har rätt att byta småmålsförfarandet mot det ordinarie förfarandet om han eller hon anser att detta är lämpligt i det aktuella målet. Om ett mål ska prövas enligt småmålsförfarandet och sedan flyttas över till ett annat förfarande upphör reglerna för kostnader enligt småmålsförfarandet så snart målet har överflyttats. Från och med tidpunkten för överflyttningen tillämpas de kostnadsregler som gäller för snabbspåret eller multispåret.

1.3 Formulär

Det finns särskilda formulär som ska användas i småmålsförfarandet och det är obligatoriskt att använda dessa.

För att anmäla en fordran måste käranden fylla i Länken öppnas i ett nytt fönsterformulär N1, som innehåller anvisningar om hur det ska fyllas i. Så snart käranden har fyllt i formuläret bör han eller hon göra en kopia för eget bruk, en kopia för domstolen och en kopia för varje svarande. Domstolen skickar en kopia till varje svarande. Mer information finns i faktabladet Länken öppnas i ett nytt fönster”Hur går man till väga?”.

Om en fordran bestrids skickas, som redan påpekats, en kopia av bestridandet till käranden och om parterna i målet är fysiska personer en kopia av formulär N180 (Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://formfinder.hmctsformfinder.justice.gov.uk/n180-eng.pdf) till käranden och svaranden (eller svarandena).

Om en domare väljer att tilldela ett mål till småmålsförfarandet skickar domstolen formulär N157 (meddelande om tilldelning av mål till småmålsdomstolen) till parterna. Detta innehåller information om när förhandlingen hålls och vilka förberedelser som behöver göras.

När tvisteföremålets värde överstiger 10 000 pund men båda parter har samtyckt till att småmålsförfarandet tillämpas skickar domstolen ut formulär N160 (meddelande om prövning av mål enligt småmålsförfarandet (med parternas samtycke)). Detta innehåller också information om när förhandlingen hålls och vilka förberedelser som behöver göras.

Om en domare beslutar att en fordran kan prövas enbart genom skriftlig bevisning och att en förhandling inte behövs skickar domstolen formulär N159 (meddelande om prövning av mål enligt småmålsförfarandet (utan förhandling)) till parterna. I detta anges ett datum innan vilket käranden eller svaranden måste meddela domstolen huruvida han eller hon motsätter sig ett beslut som fattas enbart grundat på skriftlig bevisning. Om någon av parterna motsätter sig prövas fordran vid en förhandling. Domstolen kan behandla underlåtenhet att svara som ett tyst medgivande.

Om en part förlorar målet efter förhandling men ingen av parterna var närvarande vid förhandlingen används Länken öppnas i ett nytt fönsterformulär N244 (ansökningsmeddelande) för att ansöka om att domen ska upphävas.

1.4 Hjälp

Småmålsförfarandet är tänkt att vara enkelt så att förfarandet är lätt att förstå för personer som företräder sig själva (för sin egen talan). Om antingen käranden eller svaranden för sin egen talan tar domstolen hänsyn till detta och genomför förfarandet på ett sätt som gör det möjligt för den personen att förstå vad som sker och vad som krävs av parterna i processhänseende.

Om käranden eller svaranden väljer att inte ha en advokat kan han eller hon åtföljas till förhandlingen av någon som kan föra hans eller hennes talan. Denna person kallas ”lekmannaombud” och kan vara vem som helst som parten väljer, t.ex. en make, en anhörig, en vän eller en rådgivare. Om möjligt ska lekmannaombudet inte vara ett vittne. Lekmannaombudet får inte delta i en domstolsförhandling utan den person som han eller hon företräder om inte parten har fått domstolens tillstånd att låta lekmannaombudet företräda parten i hans eller hennes frånvaro.

Rådgivningsorgan kan ha svårt att avvara personal som lekmannaombud vid förhandlingar och parterna bör därför kontakta dem så tidigt som möjligt om deras hjälp behövs. Rådgivningsorgan informerar parterna om huruvida de kan tillhandahålla hjälp. Vissa lekmannaombud kan vilja ha betalt för sina tjänster och parten måste ta reda på exakt hur mycket. Domstolen kan be ett lekmannaombud som missköter sig att lämna lokalen.

Parten ansvarar för betalningen av arvodet för det lekmannaombud som han eller hon utser, även om parten vinner målet. De bör dessutom överväga huruvida fordrans belopp är värt en sådan kostnad. Lekmannaombud som tar betalt för sina tjänster kanske dessutom inte tillhör en yrkesorganisation, och om parten inte är nöjd med deras hjälp finns det inget regleringsorgan eller organisation som det går att rikta ett klagomål till.

Ett Länken öppnas i ett nytt fönsterkontor för rådgivning till medborgarna eller ett konsumentrådgivningscentrum kan också hjälpa parter i ett mål.

Internet kan användas för att för att anmäla fordran via Länken öppnas i ett nytt fönsterMoney Claim Online. Money Claim Online har en hjälpcentral, om ytterligare hjälp behövs.

Ytterligare hjälp är tillgänglig för parter i målet som har en funktionsnedsättning. Om en part i målet har en funktionsnedsättning som gör det svårt att ta sig till domstolen eller att kommunicera bör han eller hon kontakta den berörda domstolen, som eventuellt kan ge mer hjälp.

1.5 Regler om bevisupptagning

Småmålsförfarandet är mycket mer informellt och de strikta bevisreglerna gäller inte. I småmålsförfarandet handläggs enklare mål som avser lägre summor. Vid förhandlingen kan domstolen använda sig av vilken processmetod som helst som den anser lämplig. Domstolen är inte skyldig att ta upp bevisning under ed och domaren kan välja att begränsa användningen av korsförhör om han eller hon anser att detta är lämpligt. Domaren är emellertid skyldig att motivera ett beslut om att begränsa användningen av korsförhör. Domaren kan välja att ställa frågor till alla eller vissa av vittnena innan någon annan ges tillstånd att förhöra dem.

1.6 Skriftligt förfarande

Om domaren anser att fordran kan prövas enbart grundat på skriftlig bevisning underrättar domstolen parterna i målet med hjälp av formulär N159 (se ovan). I meddelandet anges ett datum innan vilket käranden eller svaranden måste meddela domstolen huruvida han eller hon motsätter sig ett beslut som fattas enbart grundat på skriftlig bevisning. Om någon av parterna motsätter sig prövas fordran vid en förhandling. Domstolen kan behandla underlåtenhet att svara som ett tyst medgivande. Förutsatt att ingen av parterna motsätter sig domstolens beslut att inte hålla någon förhandling kan målet handläggas via enbart ett skriftligt förfarande.

1.7 Domens utformning

I England och Wales innehåller en dom vanligtvis endast domarens beslut och eventuella förordnanden som riktas till parterna. Domaren är dock skyldig att ange de viktigaste skälen för sin dom, såvida inte domen avkunnas muntligen och spelas in på band av domstolen. Domaren kan ange sina skäl så kortfattat och enkelt som målets natur tillåter. Domaren gör vanligtvis detta under förhandlingen men kan göra det senare, antingen skriftligen eller vid en särskild förhandling. Om domaren har avgjort målet utan förhandling är domaren skyldig att utarbeta ett meddelande om sina skäl och domstolen skickar sedan en kopia av detta till var och en av parterna.

1.8 Ersättning för kostnader

Det finns inte några begränsningar kring återbetalningen av kostnader. För närvarande kan parten kräva ersättning för följande kostnader:

  • Domstolsavgifter som parten har betalat.
  • Ett belopp på högst 260 pund för juridisk rådgivning om fordran inbegrep en ansökan om föreläggande (för att förmå någon att sluta göra något), eller ett förordnade om att vidta en viss åtgärd (för att förmå någon att göra något, t.ex. för att få en hyresvärd att utföra reparationer). Utöver detta kan inga rättsliga kostnader ersättas.
  • Ett belopp på högst 95 pund per dag för den vinnande parten, och eventuella vittnen han eller hon använt sig av, för att täcka förlorad arbetsförtjänst på grund av att de har varit tvungna att delta i domstolsförhandlingar.
  • Skäliga utgifter för att täcka extra resekostnader och övernattningar för parten eller vittnen.
  • Om domaren har godkänt användningen av ett sakkunnigvittne och den parten senare vinner målet kan domaren förordna att den förlorande parten ska betala en del av kostnaderna. Domaren kan inte bevilja mer än 750 pund i ersättning per sakkunnigvittne. Detta täcker kanske inte hela sakkunnigvittnets arvode, särskilt om den sakkunnige skriver ett utlåtande och deltar i förhandlingen.
  • Domaren kan förordna att ytterligare kostnader ska betalas av en part som har uppfört sig oresonligt.
  • Om fordrans ekonomiska värde överstiger tröskelvärdet för småmålsförfarandet, men domaren har beslutat att småmålsförfarandet ska tillämpas på målet, ska kostnaderna beräknas i enlighet med det förfarandet, om inte parterna enas om att kostnaderna ska ersättas enligt reglerna för snabbspårsförfarandet.

Mer information finns på Länken öppnas i ett nytt fönsterjustitieministeriets webbplats.

1.9 Överklagande

Om den förlorande parten vill överklaga domarens beslut måste han eller hon först få prövningstillstånd. Om parten deltar i den förhandling där beslutet fattas kan han eller hon be domaren om prövningstillstånd i slutet av förhandlingen.

Den part som vill överklaga måste ha en ordentlig grund (starka skäl) för ett överklagande. Han eller hon kan inte motsätta sig ett beslut av domaren bara för att han eller hon anser att fel beslut fattades.

Om en part vill överklaga måste han eller han agera snabbt. Parten har en begränsad tid inom vilken han eller hon måste inge sitt överklagande.

Om den förlorande parten varken var närvarande eller företräddes vid förhandlingen får han eller hon ansöka om att den dom som avkunnades vid förhandlingen ska upphävas och fordran prövas på nytt.

Parten måste inge sin ansökan senast 14 dagar efter att ha mottagit domen. Han eller hon bör be domstolen om ett Länken öppnas i ett nytt fönsterformulär N244 (ansökningsblankett) för att inge ansökan.

Domaren meddelar parterna när de måste infinna sig i domstolen för förhandlingen om ansökan.

Domaren beviljar endast en ansökan om upphävande av dom om

parten hade goda skäl att antingen

  • inte närvara eller företrädas vid förhandlingen, eller
  • inte skriftligen meddela domstolen,

och parten har rimliga förutsättningar att vinna framgång vid en ny förhandling.

Om partens ansökan beviljas och domen upphävs fastställer domstolen en ny förhandling för prövning av ansökan. Vid en okomplicerad fordran kan domaren besluta att handlägga målet omedelbart efter att ha prövat ansökan.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterJustitieministeriet

Länken öppnas i ett nytt fönsterDomstolsadresser

Länken öppnas i ett nytt fönsterMedling i tvister om mindre värden

Senaste uppdatering: 07/12/2021

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Småmål - Nordirland

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

Det finns ett småmålsförfarande i Nordirland. Småmålsdomstolar kan avgöra vissa fordringar av mindre värden på ett informellt sätt i grevskapsdomstolen (county court). I regel behövs inget juridiskt ombud.

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

Småmålsförfarandet kan normalt tillämpas om det penningbelopp eller värdet på de varor som målet rör inte överstiger 3 000 pund. Vissa fordringar är emellertid undantagna, t.ex. fordringar som rör personskada, ärekränkning eller förtal, en testamentsgåva eller livränta, äganderätt till mark, giftorättsgods och trafikolyckor.

1.2 Tillämpning av förfarandet

Förfarandet är valfritt och domaren har i vissa fall befogenhet att hänskjuta en ansökan till en grevskapsdomstol.

1.3 Formulär

The County Court Rules (Northern Ireland) 1981 [S.R. 1981 No. 225] innehåller de formulär som ska användas i småmålsförfarandet. Det finns formulär för att inleda förfarandet, bestrida fordran och ta på sig ansvaret. Det finns även ett formulär för att ansöka om tredskodom och för att upphäva domen.

1.4 Hjälp

Småmålsförfarandet är tänkt att vara informellt. Domstolens personal kan hjälpa till med att fylla i de nödvändiga formulären och förklara processen. De kan emellertid inte ge juridisk rådgivning.

En rådgivningsbyrå eller ett konsumentrådgivningscentrum kan också bistå parterna i målet.

Om en part i målet har en funktionsnedsättning som gör det svårt att ta sig till domstolen eller att kommunicera bör han eller hon kontakta den berörda domstolens kundtjänst som eventuellt kan ge mer hjälp.

1.5 Regler om bevisupptagning

Småmålsdomstolen är informell och de vanliga strikta bevisreglerna gäller inte. Domstolen kan därför själv välja hur förfarandet vid förhandlingen ska gå till för att vara rättvist. Alla parter måste gå med på att förhöras av domaren under ed, med förbehåll för eventuella juridiska invändningar.

1.6 Skriftligt förfarande

Om fordran inte bestrids, och avser ett fast belopp, kan den hanteras utan förhandling och enbart via ett skriftligt förfarande. I så fall meddelas en så kallad tredskodom.

1.7 Domens utformning

Domaren avkunnar i regel domen muntligen, och anger samtidigt skälen till domen. Domaren kan dock välja att meddela en skriftlig dom.

1.8 Ersättning för kostnader

Det finns begränsningar för ersättning av kostnader. För närvarande kan domaren förordna att följande kostnader ska betalas:

  • Domstolsavgifter.
  • Kostnader för sakkunnigvittnen.

Om en av parterna har uppträtt oresonligt kan domaren förplikta denne att ersätta kostnaderna. Om förfarandet inleddes i grevskapsdomstolen kan domaren bevilja ersättning för berättigade kostnader.

1.9 Överklagande

Om den förlorande parten närvarade eller var företrädd vid förhandlingen kan ett överklagande endast göras genom att be domaren ange skälen till sitt beslut och inge en ansökan till High Court om fastställande av huruvida domarens beslut var juridiskt korrekt.

Om den förlorande parten varken närvarade eller var företrädd vid förhandlingen och efter att ett beslut eller en dom har meddelats kontaktar småmålskontoret och förklarar att han eller hon inte mottagit ansökan eller inte mottog den i tillräckligt god tid för att svara på den, eller av något annat skäl inte hade tid att svara på den, får han eller hon rådet att inge ett överklagande och yrka på att beslutet ska upphävas. En kopia av ansökan skickas till den vinnande parten, som uppmanas att inkomma med ett skriftligt svar inom 14 dagar. Efter att ha prövat ansökan och ett eventuellt svaromål kan domaren fatta något av följande beslut:

  • Besluta att det finns giltiga skäl för underlåtenheten att inge svaromål och upphäva domen utan domstolsförhandling, samt ge anvisningar om ärendets fortsatta handläggning. Småmålskontoret underrättar parterna om domarens beslut.
  • Fastställa ett datum för förhandling om ansökan om upphävande av beslutet. Parterna underrättas om detta datum och uppmanas att närvara. Småmålskontoret tillsänder även parterna en kopia av det beslut domaren fattar efter att ha prövat denna typ av ansökan.

Om postkontoret returnerar den förlorade partens skriftliga handlingar till småmålskontoret och det är uppenbart att denne inte kände till fordran, ber domstolen domaren att återkalla eventuella beslut som har fattats och kontaktar den vinnande parten med en uppmaning om att tillhandahålla mer information, t.ex. en ny adress till svaranden.

Länkar

Mer information om förfarandena finns på Länken öppnas i ett nytt fönsterwebbplatsen för Nordirlands domstolsverk (Northern Ireland Courts and Tribunals Service).

Stöd till parter med funktionsnedsättning

Vissa domstolskanslier har särskild kundtjänstpersonal som kan hjälpa till. Om dessa inte kan hjälpa till kan den part som har en funktionsnedsättning kontakta domstolsverkets informationscentrum på telefonnummer +44 300 200 7812.

Senaste uppdatering: 23/11/2021

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Småmål - Skottland

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

Före den 28 november 2016 tillämpade sheriffdomstolarna (Sheriff Courts) ett småmålsförfarande. Det rörde sig om ett förenklat förfarande för penningfordringar på högst 3 000 pund.

Sedan den 28 november 2016 tillämpas ett nytt förfarande, det så kallade förenklade förfarandet (Simple Procedure).

Det finns också ett summariskt förfarande (Summary Cause), som tillämpas i mål som gäller värden på upp till 5 000 pund. Detta förfarande är något mer komplicerat än det förenklade förfarandet.

Det förenklade förfarandet

Sedan den 28 november 2016 bör alla som har en fordran på högst 5 000 pund och som söker betalning, leverans eller återtagande av lös egendom, eller som vill att någon ska göra något, använda sig av Länken öppnas i ett nytt fönsterdet förenklade förfarandet.

Det förenklade förfarandet har tagits fram som ett snabbt, billigt och informellt sätt att lösa tvister vars ekonomiska värde inte överstiger 5 000 pund.

Fordringsägaren inger sin fordran till sheriffdomstolen. Den part som fordran riktas mot kallas svarande. Det slutliga beslutet fattas av en sheriffdomare eller assisterande sheriffdomare för förenklade och summariska förfaranden (summary sheriff). Du behöver inte anlita en advokat för att använda det förenklade förfarandet, men kan om du vill.

Mer information om det förenklade förfarandet finns på webbplatsen för det Länken öppnas i ett nytt fönsterskotska domstolsverket (Scottish Courts and Tribunals Service).

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

Det förenklade förfarandet ersätter det tidigare småmålsförfarandet. Det ersätter också det summariska förfarandet, men bara om talan rör betalning, leverans eller återtagande av lös egendom, eller syftar till att någon ska göra något.

En talan om tillämpning av det summariska förfarandet kan väckas som en action of furthcoming (en typ av talan som väcks för indrivning av pengar eller återvinning av egendom), en talan om beräkning och betalning, en talan om återtagande av fast egendom, en talan om leverans eller en talan om tillfälligt underhåll. Om det finns en alternativ penningfordran måste denna vara lägre än 5 000 pund.

1.2 Tillämpning av förfarandet

En talan som väcks enligt antingen det förenklade förfarandet eller det summariska förfarandet måste följa de obligatoriska rättegångsreglerna. Dessa finns på det Länken öppnas i ett nytt fönsterskotska domstolsverkets webbplats.

1.3 Formulär

Det finns särskilda formulär för alla etapper av det förenklade förfarandet och det summariska förfarandet, t.ex. ansökningsformulär/stämningsansökningar för att väcka talan, formulär för beslut/bestyrkt beslutsutdrag. Enligt Simple Procedure Rules från 2016 och Summary Cause Rules från 2002 är det obligatoriskt att använda formulären. Formulären finns på det Länken öppnas i ett nytt fönsterskotska domstolsverkets webbplats.

1.4 Hjälp

Sheriffdomstolens kansli kan hjälpa till att fylla i ansökningsformuläret (formulär 3A). Rådgivningsbyråer för rådgivning till medborgarna kan också hjälpa till. Om du behöver mer information om det förenklade förfarandet kan du vända dig till kärandens lokala sheriffdomstol.

Information om sheriffdomstolarna i Skottland finns på det Länken öppnas i ett nytt fönsterskotska domstolsverkets webbplats.

1.5 Regler om bevisupptagning

De förhandlingar som hålls inom ramen för det förenklade förfarandet är så informella som omständigheterna tillåter. Sheriffdomaren eller den assisterande sheriffdomaren förklarar alla juridiska termer eller uttryck som används. Skriftliga handlingar och annan bevisning kan inges till domstolen. Enkla regler styr hur detta ska gå till, inklusive vad som ska sändas till käranden respektive svaranden och vilka tidsfrister som gäller för att inge skriftliga handlingar och annan bevisning.

1.6 Skriftligt förfarande

Om talan inte bestrids är hela förfarandet skriftligt. Om talan bestrids kan det behövas en domstolsförhandling. Sheriffdomaren eller den assisterande sheriffdomaren kan även fatta beslut utan förhandling.

Sheriffdomaren eller den assisterande sheriffdomaren kan även besluta sig för att ha en diskussion om hur målet ska hanteras. Diskussionen om hur målet ska hanteras sker i rättssalen eller på någon annan plats som sheriffdomaren eller den summariska sheriffdomaren beslutar. Sheriffdomaren eller den assisterande sheriffdomaren beslutar också hur diskussionen ska genomföras, t.ex. via videokonferens, konferenssamtal eller något annat format som de beslutar.

1.7 Domens utformning

Efter avslutad förhandling fattar sheriffdomaren eller den assisterande sheriffdomaren antingen omgående ett beslut eller meddelar att de inte kan fatta ett beslut med en gång. Om sheriffdomaren eller den assisterande sheriffdomaren inte fattar sitt beslut med en gång måste beslutet fattas inom fyra veckor från förhandlingen.

Om beslutat fattas i närvaro av parterna måste sheriffdomaren eller den assisterande sheriffdomaren förklara skälen till beslutet. Om beslutet inte fattas med en gång måste skälen till beslutet anges i ett särskilt meddelande.

1.8 Ersättning för kostnader

I regel ersätts inte de kostnader som uppstått i ett enkelt förfarande om värdet på fordran är 300 pund eller lägre.

Om värdet är högre än 300 pund men inte högre än 1 500 pund får den högsta ersättning för kostnader som domstolen beviljar den vinnande parten i regel inte överstiga 150 pund.

Om värdet är högre än 1 500 pund men inte högre än 3 000 pund får den högsta ersättning för kostnader som domstolen beviljar den vinnande parten i regel inte överstiga 10 procent av värdet på fordran.

För fordringar vars värde uppgår till mellan 3 001 pund och 5 000 pund är huvudregeln dessutom att den förlorande parten betalar den vinnande partens kostnader. Om en part företräds en advokat (solicitor) kan dessa kostnader vara högre. Mer information om kostnader finns på det Länken öppnas i ett nytt fönsterskotska domstolsverkets webbplats.

En talan som väcks inom ramen för det summariska förfarandet omfattas inte av samma begränsningar, och redovisningen av kostnaderna bedöms i regel av en domstolstjänsteman vid sheriffdomstolen och godkänns sedan av sheriffdomaren eller den assisterande sheriffdomaren.

1.9 Överklagande

Ett beslut som fattats inom ramen för det förenklade förfarandet kan överklagas. Ett överklagande till sheriffdomstolen för överklaganden (Sheriff Appeal Court) ska göras på formulär 16A och inges till den domstol som prövade fordran enligt det förenklade förfarandet. Ansökan ska inges inom fyra veckor från det att domstolstjänstemannen skickade beslutsformuläret till den vinnande parten. Separata överklagandebestämmelser för det summariska förfarandet och mer information finns på det Länken öppnas i ett nytt fönsterskotska domstolsverkets webbplats.

Om en talan i ett enkelt förfarande inte bestrids kan ansökan om att upphäva sheriffdomarens eller den assisterande sheriffdomarens beslut inges till domstolen. Detta är möjligt under vissa omständigheter. I så fall ska ansökan göras på formulär 13B. Mer information om förfarandet för att upphäva beslut finns på det Länken öppnas i ett nytt fönsterskotska domstolsverkets webbplats.

Länkar

På det Länken öppnas i ett nytt fönsterskotska domstolsverkets webbplats finns information om vilka regler som gäller för det ordinarie förfarandet, det summariska förfarandet och det förenklade förfarandet.

Assisterande sheriffdomare (summary sheriff)

Ämbetet som assisterande sheriffdomare inrättades genom Courts Reform (Scotland) Act 2014.  Mer information finns på webbplatsen för det Länken öppnas i ett nytt fönsterskotska domstolsväsendet (Judiciary of Scotland).

Senaste uppdatering: 24/11/2021

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Småmål - Gibraltar

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

I Gibraltar har Högsta domstolen (Supreme Court) behörighet att pröva småmål. Detta kallas också för "small claims track".  Småmålsförfarandet kan användas vid fordringar på högst 10 000 pund. Tvisteföremålets värde är dock inte den enda faktor som beaktas. Hänsyn ska även tas till typen av fordran och hur mycket och vilken typ av förberedelser som krävs för att handlägga målet på ett rättvist sätt. I vissa fall kan enkla mål med ett högre värde än 10 000 pund prövas enligt småmålsförfarandet om både käranden och svaranden samtycker till detta.

Utöver att ta hänsyn till kärandens och svarandens synpunkter ska domaren ta hänsyn till följande faktorer vid sitt beslut om huruvida småmålsförfarandet ska tillämpas eller om målet i stället ska prövas enligt det ordinarie förfarandet:

  • Tvistebeloppet – som i regel inte bör överstiga 10 000 pund.
  • Typen av fordran – det rör sig vanligtvis om konsumentfordringar (t.ex. varor som sålts eller hantverksarbete), fordringar till följd av olyckor, tvister om äganderätt till varor, och tvister mellan hyresvärdar och hyresgäster om reparationer, depositionsavgifter, utestående hyror osv., men inte innehav.

Domstolen tar hänsyn till hur mycket och vilken typ av förberedelse som krävs för att handlägga målet på ett rättvist sätt när han eller hon beslutar om småmålsförfarandet bör tillämpas. Domaren ska ha i åtanke att detta förfarande är avsett för att vara tillräckligt enkelt för att personer, om de vill, ska kunna föra sin egen talan utan hjälp av advokat. Fordran bör t.ex. endast kräva minimala förberedelser inför slutförhandlingen. Mål som prövas enligt småmålsförfarandet omfattar i regel inte en mängd vittnen eller svåra rättsfrågor.

Om fordran understiger 10 000 pund men inbegriper en fordran på ersättning för personskada, eller förfallna bostäder och skador till följd av detta förfall, prövas målet inte enligt småmålsförfarandet om inte vart och ett av de belopp som fordras i ersättning för personskada, förfall och skador uppgår till högst 1 000 pund.

Om mål till ett värde av mer än 10 000 pund prövas enligt småmålsförfarandet tillämpas andra regler beträffande kostnaderna. I sådana fall kan den vinnande parten kräva ersättning för sina kostnader, däribland advokatkostnader, från den förlorande parten. Kostnaderna får dock inte vara högre än de kostnader som hade beviljats om snabbspåret hade valts. Se nedan för mer information om kostnader.

1.2 Tillämpning av förfarandet

Även om de flesta mål upp till 10 000 pund prövas enligt småmålsförfarandet sker detta inte automatiskt. Domaren tar hänsyn till synpunkter från parterna i målet när han eller hon fattar beslut om vilket förfarande som ska tillämpas. Även om tvisteföremålets värde understiger 10 000 pund kan domaren välja att pröva målet enligt det ordinarie förfarandet i stället för enligt småmålsförfarandet.

Om en fordran bestrids (eller svaranden går i svaromål) skickas en kopia av svarandens svaromål till käranden. Parterna måste även fylla i ett frågeformulär (Allocation Questionnaire). De uppgifter som parterna lämnar i frågeformuläret hjälper domaren att avgöra vilket förfarande som lämpar sig bäst i det aktuella målet. Om parterna anser att målet ska prövas som ett småmål inom ramen för småmålsförfarandet bör de ange detta i frågeformuläret. Även om hänsyn tas till kärandens och svarandens synpunkter är det upp till domaren att välja vilket förfarande som ska tillämpas.

Som påpekats ovan kan domaren besluta att pröva ett mål vars värde understiger 10 000 pund enligt det ordinarie förfarandet. Detta beslut fattas när prövningen av målet inleds.

Domaren har rätt att byta småmålsförfarandet mot det ordinarie förfarandet om han eller hon anser att detta är lämpligt i det aktuella fallet. Om ett mål först ska prövas enligt småmålsförfarandet och man sedan byter till ett annat förfarande gäller de kostnadsregler som tillämpas inom småmålsförfarandet inte längre efter bytet. Efter byte av förfarande tillämpas de kostnadsregler som gäller för snabbspåret eller multispåret.

1.3 Formulär

Det finns särskilda formulär som ska användas i småmålsförfarandet och det är obligatoriskt att använda dessa.

För att anmäla en fordran måste käranden fylla i formulär N1. Formuläret innehåller anvisningar till både käranden och svaranden om hur det ska fyllas i. Så snart käranden har fyllt i formuläret bör han eller hon göra en kopia för eget bruk, en kopia för domstolen och en kopia för varje svarande. Domstolen skickar en kopia till varje svarande. Mer information finns på sidan om att väcka talan i domstol.

Om en fordran bestrids skickas som sagt en kopia av bestridandet till käranden och frågeformulären till båda parterna.

Om en domare väljer att ett mål ska prövas enligt småmålsförfarandet skickar domstolen formulär N157 (meddelande om tilldelning av mål till småmålsdomstolen) till parterna. Detta innehåller information om när förhandlingen hålls och vilka förberedelser som behöver göras.

Om tvisteföremålets värde överstiger 10 000 pund men båda parter har samtyckt till att småmålsförfarandet tillämpas översänder domstolen formulär N160 (meddelande om prövning av mål enligt småmålsförfarandet (med parternas samtycke)). Detta innehåller också information om när förhandlingen hålls och vilka förberedelser som behöver göras.

Om en domare beslutar att en fordran kan prövas enbart genom skriftlig bevisning och att en förhandling inte behövs skickar domstolen formulär N159 (meddelande om prövning av mål enligt småmålsförfarandet (utan förhandling)) till parterna. I detta anges ett datum innan vilket käranden eller svaranden måste meddela domstolen huruvida han eller hon motsätter sig att beslut fattas enbart grundat på skriftlig bevisning. Om någon av parterna motsätter sig detta prövas fordran vid en förhandling. Domstolen kan behandla underlåtenhet att svara som ett tyst medgivande.

Om en part förlorar målet efter förhandling men ingen av parterna var närvarande vid förhandlingen används formulär N244 (ansökningsblankett) för att ansöka om att domen ska upphävas.

1.4 Hjälp

Småmålsförfarandet är tänkt att vara enkelt så att förfarandet är lätt att förstå för personer som företräder sig själva (för sin egen talan). Om antingen käranden eller svaranden för sin egen talan tar domstolen hänsyn till detta och genomför förfarandet på ett sätt som gör det möjligt för den personen att förstå vad som sker och vad som krävs av parterna i processhänseende.

Om käranden eller svaranden väljer att inte ha en advokat kan han eller hon åtföljas till förhandlingen av någon som kan föra hans eller hennes talan. Denna person kallas ”lekmannaombud” och kan vara vem som helst som parten väljer, t.ex. en make, en anhörig, en vän eller en rådgivare. Om möjligt ska lekmannaombudet inte vara ett vittne. Lekmannaombudet får inte delta i en domstolsförhandling utan den person som han eller hon företräder, om inte parten har fått domstolens tillstånd att låta lekmannaombudet företräda parten i hans eller hennes frånvaro.

Rådgivningsorgan kan ha svårt att avvara personal som lekmannaombud vid förhandlingar och parterna bör därför kontakta dem så tidigt som möjligt om deras hjälp behövs. Rådgivningsorgan informerar parterna om huruvida de kan tillhandahålla hjälp. Vissa lekmannaombud kan vilja ha betalt för sina tjänster och parten måste ta reda på exakt hur mycket. Domstolen kan be ett lekmannaombud som missköter sig att lämna förhandlingen.

Parten ansvarar för betalningen av arvodet för det lekmannaombud som han eller hon utser, även om parten vinner målet. De bör dessutom överväga huruvida fordrans belopp är värt en sådan kostnad. Lekmannaombud som tar betalt för sina tjänster kanske dessutom inte tillhör en yrkesorganisation. Om parten inte är nöjd med deras hjälp finns det i så fall inget regleringsorgan eller organisation som det går att rikta ett klagomål till.

Ytterligare hjälp är tillgänglig för parter i målet som har en funktionsnedsättning. Om en part i målet har en funktionsnedsättning som gör det svårt att ta sig till domstolen eller att kommunicera bör han eller hon kontakta den berörda domstolen, som eventuellt kan ge mer hjälp.

1.5 Regler om bevisupptagning

Småmålsförfarandet är mycket mer informellt och de sedvanliga strikta bevisreglerna gäller inte. I småmålsförfarandet handläggs enklare mål som avser lägre summor. Vid förhandlingen kan domstolen använda sig av vilken processmetod som helst som den anser lämplig. Domstolen är inte skyldig att ta upp bevisning under ed och domaren kan välja att begränsa användningen av korsförhör om han eller hon anser att detta är lämpligt. Domaren är emellertid skyldig att motivera ett beslut om att begränsa användningen av korsförhör. Domaren kan välja att ställa frågor till alla eller vissa av vittnena innan någon annan ges tillstånd att förhöra dem.

1.6 Skriftligt förfarande

Om domaren anser att fordran kan prövas enbart grundat på skriftlig bevisning underrättar domstolen parterna i målet med hjälp av formulär N159 (se ovan). I meddelandet anges ett datum innan vilket käranden eller svaranden måste meddela domstolen huruvida han eller hon motsätter sig att beslut fattas enbart grundat på skriftlig bevisning. Om någon av parterna motsätter sig detta prövas fordran vid en förhandling. Domstolen kan behandla underlåtenhet att svara som ett tyst medgivande. Förutsatt att ingen av parterna motsätter sig domstolens beslut att inte hålla någon förhandling kan målet handläggas via enbart ett skriftligt förfarande.

1.7 Domens utformning

I Gibraltar innehåller en dom vanligtvis endast domarens beslut och eventuella förordnanden som riktas till parterna. Domaren är dock skyldig att ange de viktigaste skälen för sin dom, såvida inte domen avkunnas muntligen och spelas in på band av domstolen. Domaren kan ange sina skäl så kortfattat och enkelt som målets natur tillåter. Domaren gör vanligtvis detta under förhandlingen men kan göra det senare, antingen skriftligen eller vid en särskild förhandling. Om domaren har avgjort målet utan förhandling är domaren skyldig att ge sina skäl i ett särskilt meddelande. Domstolen skickar sedan en kopia av detta till var och en av parterna.

1.8 Ersättning för kostnader

Det finns begränsningar för ersättning av kostnader. För närvarande kan den vinnande parten kräva ersättning för följande kostnader:

  • Domstolsavgifter som parten har betalat.
  • Ett belopp på högst 260 pund för juridisk rådgivning om fordran inbegrep en ansökan om föreläggande (för att förmå någon att sluta göra något), eller ett förordnade om att vidta en viss åtgärd (för att förmå någon att göra något, t.ex. för att få en hyresvärd att utföra reparationer). Utöver detta kan inga rättskostnader ersättas.
  • Ett belopp på högst 90 pund per dag för den vinnande parten, och eventuella vittnen som han eller hon åberopar, för att täcka förlorad arbetsförtjänst på grund av att de har varit tvungna att delta i domstolsförhandlingen.
  • Skäliga utgifter för att täcka extra resekostnader och övernattningar för parten eller vittnen.
  • Om domaren har godkänt en parts användning av ett sakkunnigvittne och den parten senare vinner målet kan domaren förordna att den förlorande parten ska betala en del av kostnaderna. Domaren kan inte bevilja mer än 200 pund i ersättning per sakkunnigvittne. Detta täcker kanske inte hela sakkunnigvittnets arvode, särskilt om den sakkunnige skriver ett utlåtande och deltar i förhandlingen.
  • Domaren kan förordna att ytterligare kostnader ska betalas av en part som har uppträtt oresonligt.
  • Om fordrans ekonomiska värde överstiger tröskelvärdet för småmålsförfarandet, men domaren har beslutat att småmålsförfarandet ändå ska tillämpas, ska kostnaderna beräknas i enlighet med det förfarandet, såvida inte parterna enas om att kostnaderna ska ersättas enligt reglerna för snabbspårsförfarandet.

1.9 Överklagande

Om den förlorande parten vill överklaga domarens beslut måste han eller hon först få prövningstillstånd. Om parten deltar i den förhandling där beslutet fattas kan han eller hon be domaren om prövningstillstånd i slutet av förhandlingen.

Den part som vill överklaga måste ha en ordentlig grund (starka skäl) för ett överklagande. Han eller hon kan inte motsätta sig ett beslut av domaren bara för att han eller hon anser att fel beslut fattades.

Om en part vill överklaga måste han eller hon agera snabbt. Parten har en begränsad tid inom vilken han eller hon måste inge sitt överklagande.

Om den förlorande parten varken var närvarande eller företräddes vid förhandlingen får han eller hon ansöka om att den dom som avkunnades vid förhandlingen ska upphävas och fordran prövas på nytt.

Parten måste inge sin ansökan senast 14 dagar efter att ha mottagit domen. Han eller hon bör be domstolen om formulär N244 (ansökningsblankett) för att inge ansökan.

Domaren meddelar parterna när de måste infinna sig i domstolen för förhandlingen om ansökan.

Domaren beviljar endast en ansökan om upphävande av dom om

parten hade goda skäl att antingen

  • inte närvara eller företrädas vid förhandlingen, eller
  • inte skriftligen meddela domstolen,

och parten har rimliga förutsättningar att vinna framgång vid en ny förhandling.

Om partens ansökan beviljas och domen upphävs fastställer domstolen en ny förhandling för prövning av ansökan. Vid en okomplicerad fordran kan domaren besluta att handlägga målet omedelbart efter att ha prövat ansökan.

Senaste uppdatering: 02/12/2021

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.