It could be that you have started an action in the courts, but proceedings are slow and you are feeling rather put off.  You fear that your debtor will take advantage of the long-drawn-out procedures and the various redress facilities to escape his/her creditors before judgment is actually given. For example, s/he might be tempted to organise her/his own insolvency or to transfer assets. If so, it is in your interests to apply to the court for interim measures.

With the European Account Preservation Order (EAPO), a court in one EU country can freeze funds in the bank account of a debtor in another EU country. The procedure may be used in cross-border cases only, whereby the court carrying out the procedure or the domicile of the creditor must be in a different Member State than the one in which the debtor's account is maintained.

The court may order interim or precautionary measures against the debtor's assets. The purpose of all these measures is to anticipate the final judgment on the merits for a certain period so as to ensure that it will be possible to enforce it.

However there are quite substantial differences in the conditions for ordering these measures in the Member States.

Please select the relevant country's flag to obtain detailed national information.

1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

Syftet med säkerhetsåtgärder (mesures conservatoires/bewarende maatregelen) är att skydda rättigheter. I praktiken kan borgenärer använda dessa åtgärder för att skydda sig mot risken att deras gäldenärer inte betalar sin skuld.

Om rena säkerhetsåtgärder inte räcker till, kan domstolen förordna om interimistiska åtgärder (mesures provisoires/voorlopige maatregelen). Sådana åtgärder har liknande verkningar som ett förväntat beslut i förhandlingarna om sakfrågan. I den slutliga domen bekräftas eller hävs sedan dessa interimistiska åtgärder.

Domstolen kan förordna om interimistiska åtgärder eller säkerhetsåtgärder med avseende på gäldenärens tillgångar. Vid indrivning av skulder gäller principen att gäldenären är skyldig att använda alla sina tillgångar för att reglera skulden, både lös egendom (kontanter, möbler, smycken, aktier) och fast egendom (mark, byggnader, bostad). Borgenären kan även ställa krav på gäldenärens rättigheter (banktillgodohavanden, lön).

1.1 Säkerhetsåtgärder

A. Kvarstad

I brådskande fall kan en borgenär ansöka hos domstolen om tillstånd att, där detta är möjligt, belägga en av gäldenärens tillgångar med kvarstad (saisie conservatoire/bewarend beslag) (artikel 1413 i processlagen (Code judiciaire/Gerechtelijk Wetboek)). Gäldenären kan inte längre fritt förfoga över tillgångar som har belagts med kvarstad. Han eller hon kan alltså inte längre sälja, skänka bort eller belåna dessa tillgångar. Att gäldenären inte längre fritt kan förfoga över tillgångarna gäller endast till förmån för den borgenär som har ansökt om kvarstad. Gäldenären förblir ägare till egendomen och har rätt att nyttja den.

B. Beslut om att ta egendom i förvar

Ett beslut om att ta egendom i förvar (séquestre/sekwester) innebär att den omtvistade egendomen tas i förvar fram till den slutliga domen (artikel 1955 ff i civillagen (Code civil/Burgerlijk Wetboek)). Förvarstagandet kan avtalas mellan parterna (séquestre conventionnel/conventioneel sekwester) eller förordnas av domstol (séquestre judiciaire/gerechtelijk sekwester). I motsats till vanligt beslagtagande kan även fast egendom tas i förvar (artikel 1959 i civillagen).

C. Inventarieförteckning

Syftet med att upprätta en inventarieförteckning eller bouppteckning (inventaire/inventaris eller boedelbeschrijving) är att på begäran av borgenärer, makar eller arvingar fastställa omfattningen av ett arv, de gemensamma tillgångarna i ett äktenskap eller ett oskiftat dödsbo (artikel 1175 i civillagen). Personer som kräver en bouppteckning har rätt att välja en notarie som ska upprätta den officiella förteckningen över tillgångarna. Om parterna inte kan komma överens är det fredsdomaren (juge de paix/vrederechter) som utser notarien (artikel 1178 i processlagen). Om en tvist uppstår är det fredsdomaren som har behörighet att avgöra tvisten.

D. Försegling

Tillgångar som har tagits i förvar under försegling (apposition des scellés/verzegeling) kan i praktiken inte nyttjas. Om de intressen som ska skyddas är särskilt viktiga kan borgenärer, makar eller arvingar kräva att tillgångar som ingår i makars giftorättsgods, i ett arv eller i ett oskiftat dödsbo (artikel 1148 i processlagen) ska förseglas. Ansökan görs till fredsdomaren. Fredsdomaren kan förordna att förseglingen ska brytas på begäran av den ursprungliga sökanden eller på begäran av en borgenär, en make/maka eller en arvinge. Invändningar mot brytandet av förseglingen ska också inges till fredsdomaren.

1.2 Interimistiska åtgärder

Interimistiska åtgärder är åtgärder som kan hävas eller återkallas. De kan förordnas i ett interimistiskt förfarande (référé/kort geding) eller när målet prövas i sak.

1.3 Provisorisk verkställighet

Det är möjligt att, under strikta villkor, förordna om provisorisk verkställighet av en dom som ännu inte vunnit laga kraft.

Med förbehåll för de undantag som föreskrivs i lag, eller om domstolen i ett motiverat beslut beslutar annorlunda, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 1414, innebär en invändning (opposition/verzet) som inges mot den lagakraftvunna domen i målet att verkställigheten av denna skjuts upp.

Med förbehåll för de undantag som föreskrivs i lag, eller om domstolen i ett motiverat beslut beslutar annorlunda, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 1414, kan den lagakraftvunna domen i målet provisoriskt verkställas, oavsett ett eventuellt överklagande (appel/hoger beroep), och utan att säkerhet krävs, om inte domstolen har förordnat att säkerhet ska ställas (artikel 1397 i processlagen).

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

2.1 Förfarandet

A. Kvarstad

En person som har vunnit ett mål, även om domen har meddelats i ett annat land, kan anmoda ett exekutionsbiträde (huissier de justice/gerechtsdeurwaarder) att belägga gäldenärens tillgångar med kvarstad. Om dom ännu inte har meddelats krävs ett domstolsbeslut för att tillgångarna ska kunna beläggas med kvarstad.

Ansökan görs till utmätningsdomaren (juge des saisies/beslagrechter) och behandlas på samma sätt som en ansökan i ett interimistiskt förfarande (artikel 1395 i processlagen). Det måste gå minst två dagar mellan stämningsansökan och förhandlingen. I brådskande fall kan dock denna period förkortas.

En ansökan ex parte (requête unilatérale/eenzijdig verzoekschrift) kan inges av en advokat till utmätningsdomaren, som kan bevilja ansökan. Domstolen ska fatta sitt beslut inom åtta dagar. Ett exekutionsbiträde ska delge gäldenären detta beslut tillsammans med meddelandet om kvarstad, så att gäldenären får kännedom om det förfarande som inletts mot honom eller henne.

Beslutet är provisoriskt verkställbart och är endast bindande mellan parterna. Utmätningsdomaren kan när som helst ändra eller häva beslutet på grund av förändrade omständigheter. De avgifter som exekutionsbiträdet tar ut regleras genom den kungliga förordningen av den 30 november 1976 (offentliggjord i Belgiens officiella kungörelseorgan den 8 februari 1977).

B. Beslut om att ta egendom i förvar

Vid ett avtal om att egendom ska tas i förvar räcker det med ett giltigt avtal mellan parterna. I så fall krävs inget domstolsingripande. En domstol kan dock även förordna att egendom ska tas i förvar.

I båda fallen utses en förvaltare (gardien judiciaire/gerechtelijke bewaarder), antingen genom överenskommelse eller av domstolen. Förvaltaren ska sörja för att de anförtrodda tillgångarna förvaltas på bästa möjliga sätt. Han eller hon är skyldig att återställa tillgångarna om beslutet om att ta egendomen i förvar hävs. Förvaltaren har rätt till en lagstadgad ersättning (artikel 1962.3 i civillagen).

C. Interimistiska åtgärder

Interimistiska åtgärder måste alltid begäras av domstol, antingen i ett interimistiskt förfarande eller i samband med sakprövningen av ett mål. Även en skiljedomare kan förordna om interimistiska åtgärder (artikel 1696 i processlagen).

Ordföranden för distriktsdomstolen (tribunal de première instance/rechtbank van eerste aanleg) kan förordna om en interimistisk åtgärd i alla brådskande fall som inte enligt lag ligger utanför domstolens behörighet (artikel 584.1 i processlagen). En sådan åtgärd måste vara rent provisorisk och får inte ha oåterkalleliga följder. Ordföranden för arbetsdomstolen (tribunal du travail/arbeidsrechtbank) och ordföranden för handelsdomstolen (tribunal de commerce/rechtbank van koophandel) kan också förordna om interimistiska åtgärder i brådskande ärenden som omfattas av deras respektive behörighet.

Beslut i interimistiska förfaranden får inte föregripa avgörandet av saken i målet, vilket innebär att ett sådant beslut endast är bindande mellan parterna. Den domstol som dömer i målet får inte vara bunden av det, vilket innebär att den domstol som fattar beslut i brådskande ärenden endast kan förordna om interimistiska åtgärder.

I ett mål om äktenskapsskillnad kan ordföranden för familjedomstolen (tribunal de la famille/familierechtbank) förordna om interimistiska åtgärder i frågor som rör makars och deras barns person, tillgångar och underhåll (artikel 1280.1 i processlagen).

Exekutionsbiträdet underrättar motparten om vilka åtgärder som fastställts och ålägger denne att rätta sig efter dessa, om nödvändigt vid äventyr av tvångsverkställighet eller vite. De avgifter som exekutionsbiträdet tar ut regleras genom den kungliga förordningen av den 30 november 1976 (offentliggjord i Belgiens officiella kungörelseorgan den 8 februari 1977).

När fredsdomaren prövar ett mål i första instans kan denne förordna om interimistiska åtgärder för den tid som makar eller registrerade partner fortsätter att leva tillsammans efter att deras förhållande har tagit slut. Sådana åtgärder kan exempelvis röra den gemensamma bostaden, barnen eller barnens tillgångar. Dessa åtgärder är endast preliminära och upphör när parterna inte längre lever tillsammans. De avgör inte hur de långsiktiga skilsmässoarrangemangen kommer att se ut. De slutliga skilsmässoarrangemangen ska beslutas av distriktsdomstolen.

D. Provisorisk verkställighet

En dom är en exekutionstitel. Så länge domen inte har vunnit laga kraft kan den emellertid inte verkställas. Med förbehåll för de undantag som föreskrivs i lag, eller om domstolen i ett motiverat beslut beslutar annorlunda, skjuts verkställigheten upp så länge en invändning kan lämnas in. Verkställigheten skjuts dock inte upp av den omständigheten att det är möjligt att inge överklagande till en överrätt eller ett överklagande i en rättsfråga till kassationsdomstolen (Cour de cassation/Hof van Cassatie) (artikel 1397 i processlagen).

Den domstol som meddelade domen kan tillåta provisorisk verkställighet av domen, utom i de fall då lagen förbjuder detta (artikel 1399 i processlagen), exempelvis i mål som rör personers rättsliga ställning.

Om den provisoriska verkställigheten kan genomföras sker detta på den sökande partens risk. Domstolen har möjlighet att förena den provisoriska verkställigheten med villkoret att den parten ställer säkerhet (artikel 1400 i processlagen). Detta innebär att parten kan få domen provisoriskt verkställd, men att denne måste deponera ett belopp eller en bankgaranti hos kontoret för deponering av säkerheter (Caisse des dépôts et consignations/Deposito- en Consignatiekas). Skälet till detta är att domen kan ändras vid ett överklagande och att svaranden i så fall kan tilldömas skadestånd.

2.2 Huvudförutsättningar

A. Kvarstad

Beslut om kvarstad kan endast fattas i brådskande fall och på villkor att skulden är obestridd, fastställd och har förfallit till betalning.

Brådskande omständigheter råder när gäldenären solvens hotas, och därmed äventyrar borgenärens rätt till gäldenärens tillgångar. Kvarstad får inte användas som påtryckningsmedel, men kan vara motiverat om gäldenären rent objektivt befinner sig i en svår ekonomisk situation. Det måste finnas ett visst mått av brådska, såväl vid tidpunkten för beslutet om kvarstad som vid den tidpunkt då domstolen ska fatta sitt slutgiltiga beslut i ärendet.

Borgenärens fordran måste vara obestridd, vilket innebär att den ska vara tillräckligt välgrundad och rimligen inte kan ifrågasättas. Den måste dessutom avse ett fastställt belopp. Beloppet måste ha fastställts, eller det ska åtminstone vara möjligt att göra en preliminär uppskattning av beloppet. Om det exakta beloppet ännu inte har fastställts gör domstolen en uppskattning av beloppet. Slutligen måste skulden ha förfallit. Borgenären måste med andra ord ha rätt att kräva att den betalas. I artikel 1415 i processlagen specificeras detta villkor, så att även betalningskrav på framtida periodiska intäkter (underhåll, hyra, ränta) och till och med villkorliga och potentiella fordringar kan omfattas av kvarstad.

B. Beslut om att ta egendom i förvar

En domstol kan besluta att ta lös egendom som belagts med kvarstad i förvar. Den kan även ta fast och lös egendom i förvar när det är omtvistat vem av två eller flera personer som är ägare till egendomen eller har egendomen i sin besittning och ta varor som gäldenären erbjuder som betalning för skulden i förvar (artikel 1961 i civillagen). Generellt gäller denna regel närhelst omständigheterna i ett mål motiverar att egendom tas i förvar av säkerhetsskäl för att se till att egendomen kvarstår i samma skick i väntan på att en tvist avgörs. Det krävs inte att fallet är brådskande. Domstolarna ska dock använda denna åtgärd med försiktighet, eftersom det är en allvarlig åtgärd som endast kan vidtas i undantagsfall och när det finns tillräckligt starka skäl.

C. Interimistiska åtgärder

Ett mål kan endast handläggas genom ett interimistiskt förfarande när det är så brådskande att sökanden, om ingen omedelbar lösning hittas, kommer att lida en betydande förlust eller andra allvarliga men. Brådska är således ett grundläggande krav för att ett interimistiskt förfarande ska kunna tillämpas.

Interimistiska åtgärder i mål som prövas i sak måste också ha akut karaktär. Man talar därför om att man kan göra en framställan till fredsdomaren om ”brådskande interimistiska åtgärder” (mesures provisoires urgentes/dringende voorlopige maatregelen).

D. Provisorisk verkställighet

Kriteriet för domstolarna när de ska fatta beslut om huruvida provisorisk verkställighet ska förordnas är vilka risker borgenären kan utsättas för om domens verkställighet fördröjs i onödan eller förhindras av motparten. Om motparten överklagar domen enbart i syfte att förhindra verkställighet utgör detta tillräcklig grund för att begära provisorisk verkställighet av domen hos den domstol som meddelade den ursprungliga domen. För vissa typer av mål är detta dock förbjudet (se ovan).

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

A. Kvarstad

Alla typer av egendom (lös, fast, immateriell) kan beläggas med kvarstad. Det finns dock vissa typer av tillgångar som inte (eller endast delvis) kan utmätas. Vilka tillgångar som inte kan utmätas är fastställt i lag, antingen på grund av tillgångarnas natur eller på grund av förhållandet mellan tillgångarna och gäldenären.

Vilka tillgångar som inte kan utmätas anges i artikel 1408 i processlagen. Det rör sig i korthet om absolut nödvändiga tillgångar, dvs. tillgångar som gäldenären behöver för att denne eller dennes barn ska kunna fortsätta att studera, tillgångar som gäldenären behöver för sin yrkesutövning, eller tillgångar som gäldenären behöver för att utöva sin religion samt för mat och bränsle. I artikel 1410.2 i processlagen anges vilka penningbelopp som aldrig får utmätas. Dessa inbegriper bland annat barnbidrag och minimilön.

Lön och liknande inkomster kan endast delvis utmätas. Vilka belopp som får utmätas anges i artikel 1409.1 i processlagen och anpassas från år till år genom en kunglig förordning på grundval av konsumentprisindex. Genom artikel 1410.1 i processlagen har de tillgångar undantas från utmätning utvidgats till att även omfatta andra inkomstkällor, som underhåll, pensioner och ersättning för arbetslöshet, olyckshändelser på arbetsplatsen och invaliditet.

De tillgångar som belagts med kvarstad förtecknas av exekutionsbiträdet i en officiell förteckning i syfte att senare eventuellt säljas, såvida inte exekutionsbiträdet träffar en överenskommelse med borgenären. Det är straffbart och strikt förbjudet att göra sig av med egendom som har registrerats av ett exekutionsbiträde.

B. Beslut om att ta egendom i förvar

En domstol kan besluta att ta lös egendom som belagts med kvarstad i förvar. Den kan även ta fast och lös egendom i förvar när det är omtvistat vem av två eller flera personer som är ägare till egendomen eller har egendomen i sin besittning och ta varor som gäldenären erbjuder som betalning för skulden i förvar (artikel 1961 i civillagen).

C. Interimistiska åtgärder

Interimistiska åtgärder kan förordnas i alla typer av interimistiska förfaranden. Ordföranden för distriktsdomstolen är behörig i alla civilrättsliga tvister. Arbetsrättsliga och handelsrättsliga tvister handläggs av ordföranden för arbetsdomstolen eller ordföranden för handelsdomstolen.

Familjedomstolen kan förordna om interimistiska åtgärder för återstoden av den tid som gifta eller registrerade partner fortsätter att leva tillsammans när det råder oenighet mellan dem. Sådana åtgärder kan exempelvis röra den gemensamma bostaden, barnen eller barnens tillgångar. Denna bestämmelse gäller endast gifta par (artikel 223.1 i civillagen) och personer som har registrerat partnerskap (artikel 1479.1 i civillagen), men inte personer som i praktiken lever i ett samboförhållande.

D. Provisorisk verkställighet

En domstol som meddelar en slutgiltig dom kan i princip alltid ge tillstånd till provisorisk verkställighet av domen, utom i de fall som anges i lag (artikel 1399 i processlagen).

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

A. Kvarstad

Ägaren till de tillgångar som belagts med kvarstad förlorar inte äganderätten till tillgångarna eller rätten att använda dem eller få avkastning från dem (användning, uthyrning, inkomst, vinst). Den enda begränsning som gäller är att tillgångarna inte får säljas eller belånas. Denna inskränkning i rätten att förfoga över tillgångarna innebär att varje sådan transaktion som gäldenären ändå gör i sig är giltig, men att den inte kan göras gällande gentemot borgenären. Borgenären kan således bortse från sådana transaktioner och förfara som om de inte hade ägt rum.

B. Beslut om att ta egendom i förvar

Ett beslut om att ta egendom i förvar innebär, i likhet med normalt beslagtagande, att den fysiska besittningen av tillgångarna övergår till förvaltaren av egendomen. Förvaltaren får endast vidta bevarande åtgärder.

C. Interimistiska åtgärder

Ej tillämpligt.

D. Provisorisk verkställighet

Provisorisk verkställighet innebär att en dom verkställs även om den fortfarande kan överklagas eller en invändning har ingetts. Sökanden bär den risk som är kopplad till verkställigheten (se ovan).

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

A. Kvarstad

Kvarstad är i princip tidsbegränsat till tre år. Domstolen kan fastställa en kortare tidsperiod. Kvarstadsbeslutet kan förnyas så länge den ursprungliga tidsfristen inte har löpt ut. Ett förnyande, som i praktiken innebär en förlängning av den befintliga tidsfristen, är tillåtet när det finns goda grunder för detta och om det fortfarande råder brådskande omständigheter.

B. Beslut om att ta egendom i förvar

Lagen föreskriver ingen tidsfrist för hur länge ett beslut om att ta egendom i förvar får gälla. Åtgärden hävs när risken för att tillgångarna inte ska förbli orörda är eliminerad och en slutlig uppgörelse inte längre äventyras.

C. Interimistiska åtgärder

Lagen föreskriver ingen tidsfrist för hur länge interimistiska åtgärder får gälla. Slutgiltig dom i målet kan bekräfta eller häva åtgärderna.

D. Provisorisk verkställighet

Ej tillämpligt.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

A. Kvarstad

Om utmätningsdomaren avslår en begäran om kvarstad kan borgenären överklaga beslutet inom en månad från delgivningsdagen (artiklarna 1419.1 och 1031 i processlagen) Ärendet handläggs på samma sätt som inför utmätningsdomaren, och domen meddelas av domstolen efter enskild överläggning (en chambre du conseil/in raadkamer). Om överklagandet leder till att beslutet ändras och begäran om kvarstad bifalls, och gäldenären vill förhindra att egendomen beläggs med kvarstad, måste gäldenären väcka talan mot denna dom vid appellationsdomstolen (cour d’appel/hof van beroep) i egenskap av berörd tredje man (tierce opposition/derdenverzet).

Om utmätningsdomaren bifaller en begäran om kvarstad kan den person vars egendom ska beläggas med kvarstad och andra berörda parter väcka talan mot beslutet i egenskap av berörd tredje man (artikel 1419 i processlagen). Talan måste väckas inom en månad från delgivningen av beslutet, och prövas av den domare som meddelade beslutet (artikel 1125 i processlagen). En sådan talan har ingen suspensiv verkan, såvida inte utmätningsdomaren går med på att skjuta upp verkställigheten.

B. Beslut om att ta egendom i förvar

Ej tillämpligt vid egendom som tas i förvar genom avtal mellan parterna.

Ett domstolsbeslut om att ta egendom i förvar kan överklagas i enlighet med de förfaranden som anges i processlagen.

C. Interimistiska åtgärder

En part som har fått ett beslut emot sig i ett interimistiskt förfarande har möjlighet att överklaga beslutet eller att väcka talan i egenskap av berörd tredje man. Överklaganden av beslut som har fattats av ordföranden för distriktsdomstolen eller ordföranden för handelsdomstolen prövas av appellationsdomstolen. Överklaganden av beslut som har fattats av ordföranden för arbetsdomstolen ska inges till arbetsdomstolen (cour du travail/arbeidshof).

Tidsfristen för att överklaga eller väcka talan är en månad från exekutionsbiträdets delgivning av beslutet i förfaranden som inleds genom kallelse till domstolsförhandling (assignation/dagvaarding) eller frivillig inställelse (comparution volontaire/vrijwillige verschijning), och en månad från delgivning av domen genom en rättslig skrivelse (pli judiciaire/gerechtsbrief) om beslutet meddelades till följd av en ansökan ex parte.

D. Provisorisk verkställighet

Det går inte att överklaga ett beslut om provisorisk verkställighet. Appellationsdomstolen har inte behörighet att förbjuda eller skjuta upp ett beslut om provisorisk verkställighet (artikel 1402 i processlagen).

1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

Rättegången kan ta längre eller kortare tid i anspråk. Denna tidsperiod, som beror på rättegångens olika delar och instanser, kan ibland innebära att det eftersträvade rättsliga skyddet blir mindre effektivt, då domen och därmed ikraftträdandet skjuts upp. Med tanke på detta har lagstiftaren föreskrivit en rad åtgärder för att se till att det eftersträvade rättsliga skyddet blir effektivt, genom att begränsa utövandet av vissa av svarandens egendomsrättigheter.

Säkerhet omfattas av bestämmelserna i artiklarna 389–404 i civilprocesslagen.

Enligt artikel 391 i civilprocesslagen är säkerhetsåtgärder tillåtna när det utan sådana interimistiska åtgärder skulle vara omöjligt eller mycket svårt för käranden att tillgodogöra sig de rättigheter som följer av domen och när a) fordran stöds av tillförlitlig bevisning eller b) en säkerhet ska ställas till ett belopp som domstolen fastställt enligt artiklarna 180 och 181 i lagen om förpliktelser och avtal. Säkerhet kan begäras efter domstolens gottfinnande även när det finns tillförlitlig bevisning.

En grundläggande förutsättning och ett obligatoriskt villkor för att bevilja interimistiska åtgärder är att det ska finnas en risk för att käranden inte kan tillgodogöra sig de rättigheter som följer av en dom som kan komma att meddelas gällande en potentiellt bestyrkt fordran.

För att tillåta säkerhetsåtgärder bedömer domstolen om följande förutsättningar är uppfyllda: behovet av säkerhetsåtgärder, rimliga skäl för fordran och en interimistisk åtgärd, i enlighet med kärandens uppgifter, som är lämplig och tillräcklig med avseende på behoven i det särskilda fallet och det rättsliga skydd som uttryckligen begärs.

I enlighet med artikel 397.1 i civilprocesslagen föreskrivs följande interimistiska åtgärder i lagstiftningen:

1. Beslagtagande av fast egendom.
2. Kvarstad på lös egendom och utestående fordringar, inbegripet kvarstad på aktier i ett företag.
3. Andra lämpliga åtgärder som domstolen fastställer, inbegripet beslagtagande av motorfordon och inhibition.

Domstolen kan även bevilja flera säkerhetsåtgärder upp till fordrans belopp (det finns inget behov av att säkra ett högre belopp än detta).

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

2.1 Förfarandet

Enligt bestämmelserna i kapitel 34 i civilprocesslagen kan säkerhetsåtgärder beslutas i följande fall:

1. Enligt artikel 389 i civilprocesslagen – för alla typer av fordringar – i alla delar av målet, före slutförande av rättsundersökningen vid överklaganden.
2. I enlighet med artikel 390 i civilprocesslagen får alla fordringar bli föremål för säkerhetsåtgärder, också innan talan har väckts (säkerhetsåtgärder för en framtida fordran).

Ansökan om interimistiska åtgärder gällande ett pågående mål:

Käranden inger ansökan till den domstol som är behörig att pröva rättstvisten. För att säkerhetsåtgärder ska kunna beviljas måste de förutsättningar som fastställs i artikel 391 i civilprocesslagen vara uppfyllda, nämligen att det finns rimliga skäl för fordran, att det krävs säkerhetsåtgärder (dvs. att det finns en risk för att kärandens fordran, om den beviljas, inte betalas, på grund av att svaranden har överlåtit sin utmätningsbara egendom) samt att den angivna åtgärden är lämplig. Enligt artikel 391.2 och 391.3 i civilprocesslagen kan domstolen, efter eget gottfinnande och när bevisningen är otillräcklig för att styrka att det finns rimliga skäl för fordran, även begära att en kontant säkerhet ställs, vars storlek fastställs av domstolen.

Säkerhetsåtgärder tillåts även om målet skjuts upp.

Ansökan om säkerhetsåtgärder för en framtida fordran:

Ansökan inges på den plats där käranden är skriven eller där den egendom som ska fungera som säkerhet för fordran finns. Om en interimistisk åtgärd för inhibition begärs måste ansökan inges till behörig domstol på den plats där verkställighet ska ske.

Om interimistiska åtgärder beviljas för en framtida fordran fastställer domstolen en tidsfrist för inlämning av fordran på högst en månad. De grundläggande förutsättningarna för att bevilja sådana interimistiska åtgärder är desamma som för beviljande av interimistiska åtgärder gällande ett pågående mål.

I ansökan bör den interimistiska åtgärd som begärs och fordrans värde anges. Ansökan ska inges till berörd regional domstol eller till berörd distriktsdomstol, beroende på domstolens behörighet i enlighet med artikel 104 i civilprocesslagen.

Ansökan kan inges av den person som berörs, eller av personens ombud (en advokat). Det räcker med ett exemplar av ansökan då motparten inte får någon kopia, eftersom interimistiska förfaranden är förfaranden ex parte, dvs. de genomförs utan att den andra parten deltar (vars medel påverkas av den beviljade åtgärden).

De interimistiska åtgärder som beviljas av domstolen genomförs enligt följande:

• Beslagtagande av fast egendom: via inskrivningsmyndigheten.
• Kvarstad på lös egendom och utestående fordringar som gäldenären har: via en statlig eller privat stämningsman, inbegripet genom delgivning till gäldenären för tredje parter som banker och andra kreditinstitut.
• Interimistiska åtgärder som rör bilar: via berörd avdelning inom trafikpolisen.
• Den interimistiska åtgärden inhibition: en kopia av domstolens dom för det beviljade tillståndet bör lämnas till den stämningsman som inledde verkställighetsförfarandet.
• Övriga lagstadgade åtgärder: via den berörda statliga eller privata stämningsman som personen har utsett.

I bankinsolvenslagen (Zakon za bankovata nesastoyatelnost), som är en speciallag, föreskrivs dock uttryckligen säkerhetsåtgärder för påfyllnad av en banks konkursbo. Enligt artikel 53.2 i bankinsolvenslagen kan säkerhetsåtgärder beviljas om yrkandet stöds av tillräcklig bevisning som visar att det finns rimliga skäl för fordran. Om det inte finns rimliga skäl för fordran kan enligt den allmänna lagstiftningen säkerhetsåtgärder beviljas trots detta om en säkerhet ställs. I speciallagen betraktas rimliga skäl däremot som ett oeftergivligt villkor för att säkerhetsbestämmelser ska kunna beviljas. Säkerhetsåtgärder ska därför beviljas om man utifrån de framlagda argumenten och bevisen kan dra slutsatsen att det finns rimliga skäl för fordran. Detta är förståeligt med tanke på att den part som ansöker om säkerhetsåtgärder är ersättningsskyldig för skador som drabbar motparten till följd av säkerhetsåtgärderna, enligt artikel 403 i civilprocesslagen. Lagstiftaren konstaterar att en insolvent bank inte bör vara skyldig att ersätta sådana skador med bankens medel (eftersom detta skulle urholka konkursboet och skada borgenärerna) och inför därför ett krav på att säkerhetsåtgärder endast bör beviljas om det finns tillräcklig bevisning för att styrka att det finns rimliga skäl för fordran.

Enligt artikel 629a.1.2 i handelslagen (Targovski zakon) kan säkerhetsåtgärderna i artikel 630.1.4 i samma lag beviljas som förhandsåtgärder i insolvensförfaranden om detta är nödvändigt för att bevara gäldenärens egendom. Sådana åtgärder omfattar beslut om kvarstad, utnämning av en provisorisk konkursförvaltare, beslut om att skjuta upp det pågående verkställighetsförfarandet, avspärrning av lokaler, utrustning osv. Denna bestämmelse förutsätter att ansökan enligt artikel 625 i handelslagen kan godkännas, att den styrks av skriftlig bevisning på de omständigheter som ligger till grund för fordran, eller, om det inte finns någon sådan bevisning, att sökanden ställer en säkerhet till ett belopp som fastställs av domstolen, för att ersätta gäldenären för skador. Detta gäller dock inte om det har konstaterats att gäldenären är insolvent eller överskuldsatt (artikel 629a.2 i handelslagen). Det ska även finnas ett intresse av säkerhetsåtgärder (ifall gäldenären slösar bort, förstör och/eller gömmer undan sin egendom och därmed äventyrar borgenärernas intressen och ifall åtgärderna krävs för att borgenärerna inte ska ådra sig skador som de inte kan betala när gäldenärens egendom värderas i pengar). Lagstiftningen innehåller även krav på att den säkerhetsåtgärd som begärs ska vara lämplig och tillräcklig för behovet att säkra fordran.

Av bestämmelsen i artikel 629a.1 i handelslagen framgår att säkerhetsåtgärder som föregår inledandet av ett insolvensförfarande endast beviljas om det finns en verklig risk att gäldenären gör sig av med sin egendom för att skada borgenärerna. Först om denna förutsättning är uppfylld måste domstolen kontrollera om de andra förutsättningarna i artikel 629a.2 i handelslagen också är det.

2.2 Huvudförutsättningar

De grundläggande förutsättningarna för att bevilja sådana interimistiska åtgärder (enligt ovan) fastställs i artikel 391 i civilprocesslagen.

Säkerhetsåtgärder för en underhållsfordran tillåts även om kraven i artikel 391 i civilprocesslagen inte är uppfyllda, och domstolen får då besluta om interimistiska åtgärder på eget initiativ (ex officio).

Begränsade säkerhetsåtgärder för en fordran är också tillåtna, men endast när det gäller de delar som understöds av tillräcklig bevisning.

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

I allmänhet kan all egendom som gäldenären har bli föremål för interimistiska åtgärder. Det är inte tillåtet med säkerhetsåtgärder för en penningfordran genom kvarstad på utestående fordringar som inte omfattas av verkställighet.

Enligt artikel 393.1 i civilprocesslagen är det inte tillåtet med säkerhetsåtgärder för en penningfordran gentemot staten, statliga institutioner eller sjukvårdsinrättningar enligt artikel 5.1 i lagen om sjukvårdsinrättningar.

Följande typer av egendom kan bli föremål för interimistiska åtgärder:

• Svarandens utestående fordringar från kreditinstitut på bankkonton som öppnats hos dem.
• Lös egendom.
• Fast egendom.
• Bilar, när det gäller beslagtagande.
• Verkställighetsåtgärder.
• Särskilda tillgångar som ägs av den berörda gäldenären och som undersöks i andra fall som uttryckligen fastställs i lagstiftningen.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

Allt förfogande som omfattas av säkerhetsåtgärden från gäldenärens sida är ogiltigt med avseende på den person som ansökte om säkerhetsåtgärder. När det gäller fast egendom gäller ogiltigheten endast det förfogande som äger rum efter att utmätningen har registrerats – i enlighet med artikel 452 i civilprocesslagen. Förutom denna relativa ogiltighet (avsaknad av juridisk giltighet) är allt förfogande fullständigt giltigt och har rättslig verkan.

Artikel 453 i civilprocesslagen reglerar eventualiteten att verkställighet inte kan ske, för borgenärens eller närstående borgenärers räkning, när det gäller de rättigheter som erhållits efter att utmätningen har registrerats och delgivning av kvarstadsbeslut har skett.

Enligt artikel 401 i civilprocesslagen kan en borgenär med säkerhetsrätt väcka talan mot en tredje ansvarig part gällande de belopp eller tillgångar som den senare vägrar att tillhandahålla frivilligt.

Utgifterna för säkerhetsåtgärder ska betalas av den person på vars begäran de interimistiska åtgärderna beviljades, i enlighet med artikel 514 i civilprocesslagen, med hänvisning till artikel 401 i civilprocesslagen, som reglerar interimistiska åtgärder.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

När det gäller pågående mål beviljas tillstånd för säkerhetsåtgärder utifrån principen att den berörda interimistiska åtgärden vidtas innan målet avgörs genom motsvarande dom som har trätt i kraft.

Om interimistiska åtgärder beviljas för en framtida fordran fastställer domstolen en tidsfrist för inlämning av fordran på högst en månad. Om det inte framläggs några bevis för att fordran har ingetts inom den fastställda tidsfristen upphäver domstolen de interimistiska åtgärderna på eget initiativ (ex officio) – i enlighet med artikel 390.3 i civilprocesslagen.

Om en fordran lämnas in som interimistiska åtgärder har beviljats för, såsom vanligen sker, fortsätter de interimistiska åtgärderna att gälla och ha verkan tills målet har avgjorts.

Bestämmelserna i artikel 402 i civilprocesslagen reglerar förfarandet för att upphäva beviljade interimistiska åtgärder. Där föreskrivs att den berörda parten måste inge en ansökan och att en kopia av ansökan måste lämnas till den person som har begärt att interimistiska åtgärder ska beviljas. Den senare kan göra invändningar inom tre dagar. Domstolen, vars förhandlingar hålls bakom lyckta dörrar, upphäver de interimistiska åtgärderna om den är förvissad om att skälen för åtgärdernas beviljande inte längre föreligger eller att svaranden inom den föreskrivna tidsfristen har lämnat en säkerhet i form av en deposition av hela det belopp som käranden gör anspråk på (artikel 398.2 i civilprocesslagen). Domstolens beslut om upphävande av de interimistiska åtgärderna kan överklagas inom en vecka.

Ersättande av beviljade interimistiska åtgärder, enligt artikel 398 i civilprocesslagen, får beviljas i följande två fall:

• Enligt punkt 1 får domstolen, på begäran av någon av parterna och efter att ha underrättat den andra parten och beaktat denna parts invändningar, som måste lämnas inom tre dagar, tillåta att en typ av interimistiska åtgärder ersätts av en annan.
• Enligt punkt 2 får svaranden, när det gäller säkerhetsåtgärder för en fordran som kan uppskattas i penningtermer, alltid ersätta den tillåtna säkerheten, utan den andra partens medgivande, med en pant i form av pengar eller andra säkerheter, i enlighet med artiklarna 180 och 181 i lagen om förpliktelser och avtal.

I de fall som fastställs i artikel 398.1.2 i civilprocesslagen upphävs kvarstaden eller beslagtagandet.

Lagstiftningen utesluter inte att svaranden kan kräva kompensation från käranden för de skador som de interimistiska åtgärderna har åsamkat svaranden, om den fordran som omfattas av interimistiska åtgärderna upphävs eller om fordran inte regleras inom den föreskrivna tidsfristen liksom om målet avslutas (artikel 403 i civilprocesslagen).

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Enligt artikel 396 i civilprocesslagen kan domstolens beslut om säkerhetsåtgärd överklagas inom en vecka. För käranden inleds tidsfristen på en vecka när domslutet mottas, men för svaranden (den person som är föremål för de interimistiska åtgärder som beviljats) inleds tidsfristen samma dag som beslutet om interimistiska åtgärder delges svaranden av stämningsmannen, inskrivningsmyndigheten eller domstolen. Vid överklagande ska en kopia lämnas till motparten, som har en vecka på sig att svara.

Även tredje parter konstateras ha rättsligt intresse av att överklaga om säkerhetsåtgärden påverkar deras medel. I de interimistiska förfarandena ex parte kontrollerar inte domstolen om svaranden faktiskt innehar de rättigheter för vilka en begränsning av förfoganderätten begärs. Av denna anledning är det möjligt att fast egendom som inte ägs av gäldenären kvarstadsbeläggs. I sådana fall har den faktiska ägaren rätt att överklaga domen om beviljande av kvarstad, trots att ägaren är tredje part i förfarandet.

Om en dom om avslag av en säkerhetsåtgärd överklagas får svaranden inte någon kopia av sökandens överklagande, eftersom förfarandet även i denna etapp är ett förfarande ex parte.

Om appellationsdomstolen har fastställt en dom om beviljande eller avslag av interimistiska åtgärder kan domen inte bli föremål för kassationsöverklagande. Om appellationsdomstolen har beviljat interimistiska åtgärder som avslagits i första instans kan appellationsdomstolens dom överklagas till högsta kassationsdomstolen, om de villkor som anges i artikel 280 i civilprocesslagen för sådana överklaganden är uppfyllda.

Enligt den nu gällande civilprocesslagen kan såväl de beviljade interimistiska åtgärderna som det belopp för säkerheten som domstolen har fastställt som ett villkor för att bevilja åtgärderna överklagas. De interimistiska åtgärderna kan dock inte upphävas genom ett överklagande till appellationsdomstolen innan den högre instansen har avgjort frågan om överklagandet och upphävt åtgärderna.

1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

Interimistiska åtgärder:

Interimistiska åtgärder används för att reglera parternas relationer under en begränsad tid, dvs. tillfälligt, eller i en situation då det befaras att verkställigheten av ett domstolsavgörande kan undergrävas.

Interimistiska åtgärder innan förfarandet i saken inleds omfattas i allmänhet av §§ 74 ff i civilprocesslagen (lag nr 99/1963), i dess ändrade lydelse, medan interimistiska åtgärder efter att ett sådant förfarande har inletts omfattas av § 102 i lagen. Särskilda interimistiska åtgärder för vissa bestämda situationer omfattas av lagen om särskilda rättsliga åtgärder (lag nr 292/2013), nämligen interimistiska åtgärder för underåriga barn som inte har getts tillräcklig omsorg (§§ 452 ff och interimistiska åtgärder för skydd mot våld i hemmet (§§ 400 ff). I §f 12 i lag nr 292/2013 fastställs även vissa särskilda regler som kompletterar de allmänna bestämmelserna för interimistiska åtgärder, för de typer av förfaranden som omfattas av den lagen.

Bevissäkring:

Bevis säkras om det befaras att bevisupptagningen i framtiden kommer att vara omöjlig eller starkt försvårad (t.ex. vid bristande fullgörelse av ett köpeavtal som rör fördärvliga varor, eller förhör av ett vittne som är allvarligt sjuk eller i ett livshotande tillstånd).

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

2.1 Förfarandet

Interimistiska åtgärder:

• I § 74 i civilprocesslagen (lag nr 99/1963), i dess ändrade lydelse, föreskrivs att förfaranden om att vidta en interimistisk åtgärd inleds efter yrkande.
• I § 12 i lag nr 292/2013 fastställs dock att en interimistisk åtgärd får förordnas av domstol på eget initiativ om den också får inleda det berörda förfarandet på eget initiativ (t.ex. förfaranden om vårdnad av underårigt barn, omyndighetsförfaranden, förfaranden om förmyndarskap och förfaranden som rör en försvunnen person, eller dödsfall). I dessa fall förordnar domstolen en interimistisk åtgärd på eget initiativ.
• Domstolen som är behörig att meddela en interimistisk åtgärd är den domstol som är behörig i saken. Undantag från denna regel återfinns i §§ 400 och 453 i lag nr 292/2013.

Bevis kan säkras på följande sätt:

• Innan förfarandet i saken inleds, efter yrkande. Behörig domstol är den domstol som skulle vara behörig i saken eller den domstol i vars distrikt bevisen som är utsatta för fara är belägna.
• Bevis kan säkras under förfarandet även utan ett yrkande.

Parterna i målet bör vara närvarande när bevisen säkras, såvida inte ett dröjsmål i detta avseende kan innebära en fara.

Bevis kan också säkras genom notariatshandling (notářský zápis) eller exekutionstjänstemans handling (exekutorský zápis), om denna process sker i närvaro av notarie eller exekutionstjänsteman, eller om en notarie eller exekutionstjänsteman har vittnat om situationen.

2.2 Huvudförutsättningar

En interimistisk åtgärd får förordnas

• om tillfälliga åtgärder krävs för att reglera parternas relationer,
• om det befaras att verkställigheten av ett domstolsavgörande kommer att äventyras,

• för att reglera relationer på tillfällig grund.

Bedömningen av om det finns behov av tillfälliga åtgärder som reglerar parternas relationer beror på omständigheterna i det konkreta fallet. En interimistisk åtgärd förordnas endast om det finns ett påvisbart behov av tillfälliga åtgärder för att reglera parternas rättsliga relationer. När det gäller andra omständigheter som är relevanta för förordnandet av en sådan interimistisk åtgärd räcker det att åtminstone de sakförhållanden som är avgörande för åläggandet av skyldigheten enligt den interimistiska åtgärden är bevisade.

• Undergrävande av verkställigheten av ett avgörande

Om en interimistisk åtgärd ska förordnas på grund av farhågor om att verkställigheten av ett avgörande kan undergrävas, måste den berättigade parten besitta ett beslut eller annat instrument som utgör skäl för verkställighet av avgörandet. En interimistisk åtgärd får endast förordnas fram till dess att avgörandet blir verkställbart, eller om det finns synnerliga skäl till att den berättigade parten (tillfälligt) inte har kunnat omsätta den ålagda skyldigheten i praktiken genom att verkställa avgörandet. Samtidigt måste uppgifter som bestyrker oron över att verkställigheten av avgörandet skulle äventyras (huvudsakligen på grund av gäldenärens beteende) vara underbyggda.

Ett yrkande om en interimistisk åtgärd måste innehålla de uppgifter som anges i § 42.4 och § 75 i civilprocesslagen (lag nr 99/1963), bland annat

• information om vilken domstol yrkandet är riktat till,
• vem som framställer yrkandet och vilket mål det rör, dvs. en redogörelse av de sakförhållanden som motiverar den begärda interimistiska åtgärden,
• syftet med yrkandet, dvs. vilken interimistisk åtgärd sökanden begär,
• datum för yrkandet, och underskrift av sökanden eller sökandens ombud,
• en beskrivning av sakförhållandet att det krävs tillfälliga åtgärder för att reglera parternas relationer, eller att det befaras att verkställigheten av domstolsavgörandet kommer att äventyras.

Alla instrument som sökanden hänvisar till ska bifogas yrkandet.

Senast den dag yrkandet lämnas in ska sökanden på eget initiativ, dvs. utan uppmaning från domstolens sida, översända en deposition på 10 000 tjeckiska kronor. I mål som rör relationer mellan företag inom ramen för näringsverksamhet är depositionen 50 000 tjeckiska kronor. Yrkanden är undantagna från kravet på deposition om de rör social trygghet (t.ex. underhåll, arbete eller ersättning för personskada). Yrkandet avslås om depositionskravet inte uppfylls.

Depositionen fungerar som säkerhet för krav på ersättning för skada eller andra förluster som parterna eller tredje part (dvs. personer som inte är part i förfarandet om interimistiska åtgärder) kan ådra sig om en interimistisk åtgärd förordnas.

I § 12.3 i lag nr 292/2013 anges undantag från behovet att översända den deposition som föreskrivs i denna lag.

Bevissäkring:

Innan förfarandet i saken inleds får bevis säkras (på förslag) om det befaras att bevisupptagningen i framtiden kommer att vara omöjlig eller starkt försvårad. Bevis säkras inte om det uppenbarligen är betydelselöst i förfarandet. Domstolen vägrar att godta ett yrkande om bevissäkring om den misstänker att sökanden, snarare än att försöka skydda bevisen, i själva verket har framställt yrkandet i ett försök att uppnå ett annat mål (t.ex. att erhålla information som annars inte är tillgänglig om en annan persons verksamhet).

Jämte de allmänna uppgifterna ska yrkandet om bevissäkring innehålla en beskrivning av de sakförhållanden som ska bli föremål för bevisupptagningen. De bevis som ska säkras måste också uttryckligen anges.

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

Interimistiska åtgärder:

I § 76 i civilprocesslagen anges att en interimistisk åtgärd får innebära att en part exempelvis ska betala underhåll, deponera en summa pengar till domstolen, placera en sak i domstolens förvar, inte förfoga över vissa saker eller rättigheter, göra något, avstå från att göra något eller låta något utföras. Åtgärden kan avse vilken sak som helst som ägs av den berörda parten.

Inom ramen för en interimistisk åtgärd får domstolen ålägga någon annan än parten i förfarandet en skyldighet, om detta är motiverat (t.ex. om någon köper en fastighet med full insikt om att han köper den av en ägare som inte har fullgjort sina betalningsskyldigheter gentemot fordringsägarna).

Särskilda interimistiska åtgärder enligt lag nr 292/2013:

Den särskilda interimistiska åtgärd som reglerar situationen för ett barn enligt § 452 ff tillämpas om ett underårigt barn inte har getts tillräcklig omsorg, oavsett om någon har rätt att ta hand om barnet, eller om barnets liv, normala utveckling eller andra viktiga intressen är i allvarlig fara eller har undergrävts. Domstolens interimistiska åtgärd reglerar barnets situation för den tid som är absolut nödvändig genom att placera barnet i en lämplig miljö i enlighet med förordnandet.

En särskild interimistisk åtgärd enligt §§ 400 ff kan föreläggas en svarande, för att han eller hon ska lämna ett gemensamt hushåll och dess omedelbara omgivningar, hålla sig borta från och inte tränga in i det gemensamma hushållet, avhålla sig från att ta kontakt med sökanden, eller avhålla sig från att på något som helst sätt förfölja och trakassera sökanden. Yrkandet ska innehålla en beskrivning av de sakförhållanden som visar att sökanden och svaranden inte kan bo tillsammans i det hus eller den lägenhet där de har ett gemensamt hushåll, på grund av att sökanden eller en annan person som bor i det gemensamma hushållet utsätts för fysiskt eller psykiskt våld, eller en beskrivning av sakförhållanden som visar att sökanden förföljs eller trakasseras.

Bevissäkring:

I yrkandet bör det även förklaras varför sökanden yrkar på att bevis ska säkras. Alla medel som gör det möjligt att fastställa statusen i ett mål, särskilt vittnesförhör, ett sakkunnigutlåtande, myndigheters och juridiska personers rapporter och iakttagelser osv. kan användas som bevis.

Ett särskilt medel för bevissäkring innebär att bevisföremål säkras i ett mål om immateriella rättigheter (§ 78b i civilprocesslagen (lag nr 99/1963)). En person som har bevittnat ett intrång i en immateriell rättighet har talerätt. Behörig domstol är den regionala domstol inom vars jurisdiktion bevisföremålet har säkrats. Följande kan säkras: varorna i fråga; material och verktyg; handlingar som rör varorna i fråga.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

Interimistiska åtgärder:

En interimistisk åtgärd är ett tillfälligt avgörande som ska skydda sökanden. Den meddelas för att skydda en av sökandens rättigheter som har utsatts för intrång eller är i farozonen. När en interimistisk åtgärd meddelas innebär det inte att sökanden tilldelas rättigheter som ännu inte har fastställts. Inte heller är det ett sätt att ta itu med en preliminär fråga. Att en interimistisk åtgärd har meddelats får heller inte påverka domstolens beslut i saken. Även efter att en interimistisk åtgärd har meddelats får gäldenärer fortsätta att förfoga över sin egendom, men måste agera i enlighet med den meddelade åtgärden.

Alla som på ett flagrant sätt hindrar förfarandet, särskilt genom att utebli från rätten utan giltigt skäl eller genom att inte hörsamma ett förordnande, kan av domstolen föreläggas att betala vite på upp till 50 000 tjeckiska kronor. En domstol får verkställa ett avgörande om en interimistisk åtgärd om den ansvariga parten inte frivilligt följer avgörandet. Straffet för att man hindrar verkställigheten av ett officiellt beslut eller ett kontaktförbud (i förhållande till ett gemensamt hushåll) anges också i § 337.2 i lag nr 40/2009, strafflagen, i vilken det fastställs att det är en lagöverträdelse att hindra verkställigheten av ett officiellt beslut eller ett kontaktförbud.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

Interimistiska åtgärder:

• Interimistisk åtgärd för en bestämd tid

I ett förordnande om en interimistisk åtgärd får domstolen fastställa att åtgärden ska vara tidsbegränsad, även om detta inte begärs av käranden (sökanden).

• Åläggande av en skyldighet att väcka talan eller framställa ytterligare ett yrkande om inledande av ett förfarande

En domstol som beslutar om en interimistisk åtgärd kräver också att sökanden (käranden) framställer ett yrkande till domstolen om inledande av ett förfarande (en talan) i saken

En interimistisk åtgärd gäller fram till dess att den löper ut eller upphävs av domstolen.

En interimistisk åtgärd löper ut om sökanden inte ansöker om att förfarandet ska inledas inom den tidsfrist som domstolen har fastställt, om yrkandet i saken ogillas, om domstolen bifaller yrkandet i saken och mer än 15 dagar har gått sedan avgörandet i målet blev verkställbart,  eller om den fastställda tiden för den interimistiska åtgärden har löpt ut.

En domstol upphäver en interimistisk åtgärd om de skäl som ligger till grund för den upphör.

I § 400 ff i lag nr 292/2013 föreskrivs att en interimistisk åtgärd ska gälla i en månad från dagen då den blir verkställbar (§ 408), och att denna period får förlängas beroende på när förfarandet i saken inleds.

I § 452 ff i lag nr 292/2013 föreskrivs att en interimistisk åtgärd ska gälla i en månad från dagen då den blir verkställbar (§ 459), och att denna period får förlängas.

Bevissäkring:

Bevis säkras inom den tid som anges av domstolen eller så snart som möjligt. Parterna får vara närvarande när bevis säkras, men de har inte rätt att vara där om dröjsmål kan innebära en fara. Efter att förfarandet i saken har inletts har parterna rätt att svara på framlagda bevis och på alla bevis som har tagits upp. Dessutom kan parterna förhöras.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Interimistiska åtgärder:

Beslut om interimistiska åtgärder tar formen av förordnanden. Ett förordnande om en interimistisk åtgärd blir verkställbart vid offentliggörandet. Om det inte offentliggörs blir det verkställbart när det har delgetts den ansvariga parten. En skriftlig kopia av en interimistisk åtgärd delges parterna i förfarandet och en tredje part (om en skyldighet åligger denna tredje part), och en kopia översänds också till det behöriga fastighetsregistret om åtgärden rör skyldigheten att inte förfoga över fast egendom. Ett förordnande om en interimistisk åtgärd blir verkställbart vid offentliggörandet eller delgivningen (§l 76d i civilprocesslagen) och utgör skäl för verkställighet av ett avgörande.

Det är möjligt att överklaga förordnanden om interimistiska åtgärder. Överklagandet inges till den domstol som meddelade det bestridda avgörandet, men prövas av domstolar i andra instans, dvs. regionala domstolar eller högre appellationsdomstolar. Överklagandet inges inom 15 dagar efter att en skriftlig kopia av avgörandet har mottagits.

Om ett tillåtligt överklagande inges i tid av en berättigad part vinner inte avgörandet laga kraft förrän appellationsdomstolen har fattat ett slutligt beslut om överklagandet. Ett förordnande om en interimistisk åtgärd blir dock verkställbart (dvs. förfarandet enligt förordnandet följs) när tidsfristen för fullgörelsen, som inleds på delgivningsdagen, löper ut. Om det inte ålägger någon fullgörelseskyldighet blir det verkställbart vid delgivningen. En domstol kan besluta att ett förordnande om en interimistisk åtgärd endast blir verkställbart efter att domstolens avgörande har vunnit laga kraft, såvida inte detta är uteslutet genom den interimistiska åtgärdens karaktär eller skulle vara oförenligt med dess ändamål.

§§ 409 och 463 i lag nr 292/2013 omfattar bestämmelser om överklaganden av särskilda interimistiska åtgärder enligt denna lag.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till är dock redan färdig.

Säkra tillgångar i andra EU-länder - Tyskland

1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

Det handlar här om åtgärder som syftar till att säkerställa tvångsverkställighet av en fordran genom tillfälligt beslagtagande av gäldenärens egendom, eller genom ett tillfälligt beslut i frågan. Åtgärderna brukar inte i sig innebära att borgenären får betalt för sin fordran.

Följande åtgärder kan vidtas:

1.1 Utmätning och frihetsberövande (dinglicher und persönlicher Arrest) (§ 916 ff. i civilprocesslagen (Zivilprozessordnung – ZPO))

Utmätning syftar till att säkerställa tvångsverkställighet av en penningfordran genom att gäldenärens lösa eller fast egendom tas i beslag. Behörig domstol fattar på begäran beslut om utmätning. Bestämmelserna om verkställighet tillämpas med vissa undantag när beslutet senare verkställs. Utmätningen kan exempelvis genomföras genom beslag (Pfändung) (lös egendom), registrering av inteckning (Arresthypothek) (fast egendom) eller frihetsberövande (Haft).

1. 2 Interimistiskt föreläggande (einstweilige Verfügung) (§ 935 ff. ZPO)

Ett interimistiskt föreläggande syftar till att säkra en fordran som inte är en penningfordran. Behörig domstol meddelar på begäran interimistiska förelägganden som syftar till att säkra framtida verkställighet av andra fordringar än penningfordringar (Sicherungsverfügung) (§ 935 ZPO) eller av ett domstolsavgörande som tillfälligt reglerar ett rättsförhållande (Regelungsverfügung) (§ 940 ZPO). Om förhållandena försämras kan domstolen även tillgripa s.k. Leistungsverfügung, som innebär att gäldenären åläggs att omedelbart fullgöra sin förpliktelse. Den efterföljande verkställigheten omfattas i princip av bestämmelserna om tvångsverkställighet (§ 936 ZPO jämförd med § 928 ZPO).

1.3 Europeiskt beslut om kvarstad på bankmedel

§ 946 ff. ZPO införlivar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 655/2014 av den 15 maj 2014 om inrättande av ett europeiskt förfarande för kvarstad på bankmedel för att underlätta gränsöverskridande skuldindrivning i mål och ärenden av privaträttslig natur (EUT L 189, 27.6.2015, s. 59). Beslutet om kvarstad på bankmedel är en särskild form av interimistisk åtgärd.

1.4 Meddelande om förestående utmätning av en skuld (Vorpfändung) (§ 845 ZPO)

Meddelande om förestående utmätning av en skuld är en särskild säkerhetsåtgärd som borgenären kan tillgripa. Det är en privat verkställighetsåtgärd som borgenären vidtar för att reglera förhållandet mellan gäldenären och en sekundogäldenär. Åtgärden har samma effekt som en utmätning (§ 845.2 ZPO).

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

2.1 Förfarandet

Beslut om utmätning/frihetsberövande och interimistiska förelägganden (punkterna 1.1 och 1.2 i detta faktablad) utfärdas av behörig domstol på begäran av den rättssökande. Ansökan måste innehålla uppgifter om den fordran som ska säkras och behovet av ett snabbt beslut eller risken för att fordran inte kan drivas in. Uppgifterna måste styrkas, exempelvis genom en edsförsäkran.

Ansökan kan göras skriftligen eller muntligen till domstolens kansli. Behörig domstol är den domstol som är behörig att pröva talan i sak eller distriktsdomstolen (Amtsgericht) i vars domkrets det föremål som ska utmätas, tvisteföremålet eller den person som ska frihetsberövas finns. Om en muntlig förhandling har hållits meddelas domstolens avgörande i form av en dom, i annat fall i form av ett beslut.

I ett interimistiskt förfarande är det endast obligatoriskt att företrädas av en advokat om det hålls en muntlig förhandling inför delstatsdomstolen (Landgericht).

Beslutet om kvarstad på bankmedel (punkt 1.3 i detta faktablad) regleras av förordning (EU) nr 655/2014. § 946 ff. ZPO innehåller bestämmelser om ingivande av ansökan och förfarandet, verkställighet av beslutet och eventuella rättsmedel.

Meddelandet om förestående utmätning av en skuld (punkt 1.4 i detta faktablad) utfärdas inte av domstolen (till att börja med, se ovan). Här är det borgenären själv (vanligtvis genom att ge en exekutionstjänsteman i uppdrag att agera för hans eller hennes räkning) som tar initiativ till att med stöd av en exekutionstitel driva in sina fordringar eller genomdriva andra rättigheter. I detta syfte delger borgenären gäldenären och dennes sekundogäldenärer en skriftlig förklaring i vilken dessa underrättas om att borgenären har för avsikt att skydda sin fordran eller rättighet genom en förestående utmätning (§ 845.1 ZPO). Meddelandet till sekundogäldenären har samma verkan som ett utmätningsbeslut enligt § 930 ZPO, förutsatt att utmätningen av skulden verkställs inom en månad (§ 845.2 ZPO).

Enligt lagen om domstolsavgifter (Gerichtskostengesetz, GKG), tas en avgift på 150 % ut vid ansökningar om utmätning, frihetsberövande eller ett interimistiskt föreläggande. Avgiftsbeloppet avgörs av tvisteföremålets värde. Domstolen beräknar detta värde från fall till fall, med hänsyn till sökandens intresse av säkerhetsåtgärden. En avgiftstabell för tvistiga belopp på upp till 500 000 euro återges nedan:

Lagen om domstolsavgifter (GKG), bilaga 2 (som rör § 34.1 tredje meningen)

Om ansökan blir föremål för muntliga förhandlingar och ärendet inte avslutas genom att ansökan om säkerhetsåtgärder dras tillbaka innan de muntliga förhandlingarna har slutförts, eller genom att fordran erkänns, efterskänks eller blir föremål för förlikning (i dessa fall minskas avgiften med 50 %), utgår en tre gånger högre avgift (300 %). Kostnaderna för förfarandet ska i första hand bäras av den part som domstolen fastställer, men sökanden har ett kompletterande ansvar som den som gett upphov till förfarandet.

Exekutionstjänstemannen tar ut en avgift på 3 euro för varje delgivning av ett meddelande om förestående utmätning av en skuld till gäldenären respektive den sekundogäldenär som anges i meddelandet. Till detta kommer porto och utgifter för eventuella intyg som måste utfärdas. Exekutionstjänstemannens avgift för personlig delgivning är 10 euro. I dessa fall måste den delgivande parten även stå för delgivningsmannens resekostnader som, beroende på hur lång resvägen till adressaten är, kan uppgå till mellan 3,25 euro och 16,25 euro. Om exekutionstjänstemannen själv utarbetar verkställighetsmeddelandet på uppdrag av borgenären (§ 845.1 andra meningen ZPO) utgår en särskild handläggningsavgift på 16 euro.

Domstolsavgöranden verkställs i första hand av exekutionstjänstemän via tvångsmedel (utsökning). Verkställigheten sker i enlighet med gällande bestämmelser om verkställighet av domstolsavgöranden.

Avvikelse: Tvångsverkställighet av en dom som förklarats interimistiskt verkställbar, genom vilken en interimistisk åtgärd bestrids, skiljer sig i princip inte från tvångsverkställighet av ett lagakraftvunnet domstolsavgörande. Lagen rymmer dock olika möjligheter till tvångsverkställighet beroende på det erkända anspråkets natur.

Om gäldenären är skyldig en viss summa pengar använder sig borgenären ofta av en exekutionstjänsteman för att få domstolens avgörande verkställt. När exekutionstjänstemannen beslagtar lös egendom uttas en avgift på 26 euro. Om den arbetstid som krävs för utmätningen överstiger tre timmar uttas ytterligare 20 euro för varje extra påbörjad timme. Till detta kommer delgivningsmannens eventuella nödvändiga utlägg. På grundval av en exekutionstitel är det också möjligt att ansöka om utmätning av gäldenärens fordringar (till exempel lön) (§ 829 ZPO). För en sådan ansökan tas en handläggningsavgift på 20 euro ut. Dessutom tas särskilda avgifter ut för vissa utlägg (särskilt kostnaderna för delgivning av domstolens beslut).

Verkställighetsåtgärder som avser fast egendom som tillhör gäldenären kan ta sig följande former: antingen säkras fordran genom panträtt i fastigheten eller så blir fastigheten föremål för tvångsförsäljning (exekutiv auktion) eller tvångsförvaltning. Enligt lagen om domstolars och notariers kostnader i samband med frivillig rättsvård (Gesetz über Kosten der freiwilligen Gerichtsbarkeit für Gerichte und Notare (Gerichts- und Notarkostengesetz, GNotKG)), uttas vid registrering av inteckningar i fastighetsregistret en avgift som fastställs i förhållande till värdet av den fordran som säkerheten ska täcka. En avgiftstabell för belopp på upp till 3 miljoner euro återges nedan:

Lagen om domstolars och notariers kostnader i samband med frivillig rättsvård (GNotKG)

Bilaga 2 (som rör § 34.3)

Vid ansökningar om beslut om tvångsförsäljning eller tvångsförvaltning av fastigheter uttas en avgift på 100 euro.

Om gäldenären enligt domen ska överlämna lös egendom verkställs domen av exekutionstjänstemannen på begäran av borgenären. För detta uttas en handläggningsavgift på 26 euro. Om domen innebär att gäldenären ska överlämna en fastighet eller en bostad, uttas en avgift på 98 euro för arbetet med att utrymma egendomen. Till detta kommer en avgift för exekutionstjänstemannens utlägg, särskilt för arbete som utförts av tredje man (till exempel transportkostnader, kostnader för låssmed etc.). Om den arbetstid som krävs för utmätningen överstiger tre timmar uttas även ytterligare 20 euro för varje extra påbörjad timme.

2.2 Huvudförutsättningar

För att ett beslut om utmätning/frihetsberövande ska kunna utfärdas måste det finnas en penningfordran och grunder för utmätning eller frihetsberövande. Vid utmätning av alla gäldenärens utmätningsbara tillgångar anses villkoren för åtgärden vara uppfyllda om det kan befaras att gäldenären genom ohederliga handlingar, till exempel genom att flytta eller gömma undan egendom, kommer att omintetgöra eller avsevärt försvåra den framtida verkställigheten av ett domstolsavgörande. Även ett frihetsberövande av gäldenären är avsett att hindra honom eller henne från att undanhålla utmätningsbar egendom. Beslut om frihetsberövande får dock endast utfärdas om borgenärens fordran inte kan säkras på erforderligt sätt genom utmätning av egendom.

Ett interimistiskt föreläggande (oavsett form) syftar till att förhindra att ett visst rådande läge förändras i en riktning som gör att möjligheterna att tillvarata en parts intressen eller upprätthålla ett rättsförhållande omintetgörs eller avsevärt försämras. Föremål för interimistiska förelägganden kan vara anspråk som kräver (tillfälligt) överlämnande av föremål eller (tillfälligt) avstående från eller vidtagande av en viss åtgärd (§§ 935, 938 och 940 ZPO). Bestämmelserna om utmätning och frihetsberövande är i huvudsak även tillämpliga på interimistiska förelägganden (§ 936 ZPO). I undantagsfall kan domstolen även besluta att en tillfällig betalning ska göras. Fordran och grunderna för ansökan om ett utmätningsbeslut ska styrkas inför domstolen, exempelvis genom en edsförsäkran eller ingivande av handlingar (§ 920.2 ZPO). Domstolen ska bedöma om det av presentationen framgår att fordringarna och behovet av snabba åtgärder är ”ytterst troliga”. Detsamma gäller utfärdandet av ett föreläggande (§ 936 ZPO).

Vid utmätning eller frihetsberövande är det möjligt men inte obligatoriskt att först höra parterna (§ 922 ZPO). Först om gäldenären, som måste delges beslutet om utmätning/frihetsberövande senast en vecka efter verkställigheten, invänder mot åtgärden måste detta följas av en muntlig förhandling (§ 924 ZPO). Vid en ansökan om utfärdande av ett interimistiskt föreläggande är en muntlig förhandling i princip obligatorisk. Undantag från denna regel medges endast i brådskande fall eller om ansökan avslås (§ 937.2 ZPO). Det finns inga tidsfrister som anger när de berörda parterna senast får höras.

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

Säkerhetsåtgärderna kan omfatta alla gäldenärens utmätningsbara tillgångar.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

Utmätning har samma verkan som ett beslagtagande. Gäldenären och dennes sekundogäldenärer kan inte längre förfoga över den beslagtagna egendomen.

Undandragande av utmätningsbar egendom är straffbelagt enligt § 136 i strafflagen (Strafgesetzbuch, StGB). Varje överträdelse kan också leda till civilrättsliga skadeståndsanspråk.

För interimistiska förelägganden gäller följande: Exekutionstjänstemannen verkställer beslut om att beslagta egendom i enlighet med § 883 ZPO. Beslut som ålägger gäldenären att utföra eller avstå från att utföra vissa handlingar utfärdas enligt § 887 ZPO (bemyndigande för borgenären att vidta en skälig åtgärd) samt enligt §§ 888 och 890 ZPO (vite/frihetsberövande i samband med åläggande att utföra eller avstå från att utföra vissa handlingar eller att godta en viss situation).

Vid utmätning av banktillgodohavanden används ett särskilt förfarande som följer av § 835.3 ZPO. Om gäldenären är en fysisk person kan utmätta banktillgodohavanden utbetalas från gäldenärens konto tidigast fyra veckor efter det att beslutet om överföring har delgivits sekundogäldenären. På detta sätt ges gäldenären möjlighet att inkomma med en ansökan om undantag från utmätning, innan banktillgodohavandet hinner betalas ut till den borgenär som begärt verkställighetsåtgärden.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

Ett beslut om utmätning/frihetsberövande eller ett interimistiskt föreläggande måste verkställas inom en månad från det att beslutet meddelades eller delgavs.

Åtgärderna fortsätter att ha verkan så länge grunden för säkerhetsåtgärden eller den interimistiska åtgärden kvarstår eller tills ett domstolsavgörande i ärendet har meddelats.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Som redan påpekats kan en ansökan om utmätning/frihetsberövande eller interimistiskt föreläggande beviljas eller avslås genom dom (Urteil) (efter muntlig förhandling) eller beslut (Beschluss) (§§ 922 och 936 ZPO).

En dom kan överklagas om tvisteföremålets värde överstiger 600 euro.

För beslut gäller följande:

Gäldenären kan överklaga ett beslut om utmätning/frihetsberövande eller beslutet att utfärda ett interimistiskt föreläggande (§ 924 ZPO). Domstolen kallar då till muntlig förhandling, prövar om invändningen är befogad och meddelar därefter en slutlig dom. Domen kan överklagas på de villkor som anges.

Om borgenärens ansökan om en säkerhetsåtgärd har avslagits genom ett beslut kan denne ge in ett omedelbart överklagande (sofortige Beschwerde) inom två veckor från det att beslutet delgavs. Detsamma gäller om borgenären har beordrats att ställa säkerhet i samband med beslutet om utmätning/frihetsberövande eller det interimistiska föreläggandet.

Dessutom kan gäldenären ansöka om att ett beslut om utmätning/frihetsberövande eller ett interimistiskt föreläggande ska upphävas om borgenären inte har väckt talan inom den föreskrivna fristen (§ 926 ZPO) eller om sakförhållandena har ändrats (§ 927 ZPO).

När det gäller förordning (EU) nr 655/2014 innehåller § 953 ZPO rättsmedel mot domar i samband med ett beslut om kvarstad på bankmedel.

I § 945 ZPO föreskrivs slutligen en skyldighet för den part som erhöll ett interimistiskt föreläggande att betala ersättning för skada som lidits, om utmätningsbeslutet eller det interimistiska föreläggandet redan från början visar sig ha varit ogrundat eller om den aktuella åtgärden drogs tillbaka i enlighet med § 926.2 eller § 942.3 ZPO.

Borgenären kan inom en månad ansöka om verkställighet av beslutet om utmätning/frihetsberövande eller av det interimistiska föreläggandet. I huvudsak gäller de allmänna verkställighetsbestämmelserna här (§§ 928 och 936 ZPO). Ett beslut om utmätning verkställs genom att egendom tas i beslag (§ 930 ZPO). Ett frihetsberövande av gäldenären verkställs vanligtvis genom ett häktningsbeslut (§ 933 ZPO).

1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

Säkerhetsåtgärder vid talan består i att

1. fastställa ett domstolsbeslut om inteckning av fast egendom, fartyg eller luftfartyg som tillhör svaranden,
2. beslagta egendom tillhörande svaranden som är i svarandens eller annan persons besittning och, på grundval av detta, göra en notering om förbud i fastighetsregistret varigenom avyttringsförbudet tydliggörs, eller göra en notering i ett annat fastighetsregister varigenom avyttringsförbudet tydliggörs,
3. förbjuda svaranden att genomföra vissa transaktioner eller handlingar, inklusive genom att utfärda ett förbudsföreläggande,
4. förbjuda andra personer att överföra egendom till svaranden eller att fullgöra andra skyldigheter avseende svaranden, vilket även kan inkludera en skyldighet att överföra egendom till en exekutionstjänsteman eller att föra över pengar till ett av domstolen anvisat bankkonto,
5. tvinga svaranden att deponera föremål hos exekutionstjänstemannen,
6. upphäva verkställighetsförfarandet, tillåta en fortsättning av verkställighetsförfarandet endast mot en säkerhet eller upphäva verkställighetstalan om verkställighetsbeslutet har bestridits genom att en talan har väckts, eller om tredje part har väckt talan om återlämnande av beslagtagen egendom eller om att obligatorisk verkställighet ska förklaras oacceptabel av andra skäl,
7. förbjuda svaranden att lämna sin hemvist, ta svaranden i förvar och häkta svaranden,
8. tvinga svaranden och, framför allt, en försäkringsgivare att betala den minimisumma som troligen kommer att krävas under ett förfarande avseende ett skadestånd eller en försäkring,
9. tvinga svaranden att upphöra med tillämpningen av ett orättvist standardvillkor eller att tvinga den person som rekommenderar tillämpningen av villkoret att avsluta eller dra tillbaka rekommendationen av villkoret i en talan om upphörande av tillämpning av ett orättvist standardvillkor eller en talan om avslutande och tillbakadragande av rekommendationen av villkoret av den person som rekommenderar tillämpning av villkoret,
10. varje annan åtgärd som domstolen anser vara nödvändig.

Som säkerhetsåtgärd vid talan om brott mot upphovsrätt eller tillhörande rättigheter eller industriell äganderätt kan domstolen, bland andra åtgärder, beslagta varor i fall där det finns misstanke om brott mot immateriell äganderätt eller ålägga en skyldighet att överlämna sådana varor för att förebygga att de släpps ut på marknaden eller distribueras. Om beslagtagandet av svarandens bankkonto eller andra tillgångar används säkerhetsåtgärd vid en talan om brott mot upphovsrätt eller tillhörande rättigheter eller industriell äganderätt av kommersiella skäl, kan domstolen ålägga en skyldighet att överlämna bankrelaterade, ekonomiska eller kommersiella handlingar eller tillåta att dessa granskas.

Som säkerhetsåtgärd vid olaglig anskaffning, användning eller olagligt röjande av affärshemligheter kan domstolen, bland andra åtgärder, beslagta varor då misstanke finns om att utformning, egenskaper, funktion, tillverkning eller saluföring av varorna i avsevärd omfattning gynnats av de affärshemligheter som anskaffats, använts eller röjts på olagligt sätt, eller ålägga en skyldighet att överlämna sådana varor för att förebygga att de släpps ut på marknaden eller distribueras.

I ett ärende som gäller äktenskap, underhåll eller andra familjefrågor kan domstolen också reglera följande under förfarandets lopp:

1. Föräldrars rättigheter i fråga om ett gemensamt barn.
2. En förälders förbindelse med ett barn.
3. Överlämnandet av ett barn till den andra föräldern.
4. Efterlevnaden av de lagenliga underhållsskyldigheterna och, bland andra åtgärder, den svarandes skyldighet att ge ekonomiskt stöd under förfarandet.
5. Användningen av föremål från det gemensamma hushållet och användningen av makarnas gemensamma bostad.
6. Överlämnandet eller bruket av föremål avsedda för personligt bruk av en make eller ett barn.
7. Andra frågor som gäller äktenskapet eller familjen, som behöver lösas snabbt på grund av omständigheterna.

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

2.1 Förfarandet

Domstolen ska fatta beslut om inlagor angående säkerhetsåtgärder senast arbetsdagen efter att inlagan lämnats in. Domstolen kan fatta beslut om säkerhetsåtgärder vid ett senare datum om domstolen önskar höra svaranden först.

Svaranden och andra deltagare i förfarandet meddelas inte om förhandling som avser en inlaga om säkerhetsåtgärder. Om det är klart rimligt och, framför allt, om tillfälliga bestämmelser om det omtvistade rättsliga förhållandet begärs genom inlagan kan domstolen först höra svaranden.

Domstolen kan också vidta säkerhetsåtgärder på grundval av en inlaga innan talan väckts. Skälen till att talan inte bör väckas omedelbart bör anges i inlagan. Inlagan ska inges till rätt domstol i enlighet med bestämmelserna om domstolars behörighet. Om domstolen vidtar en säkerhetsåtgärd innan talan har väckts ska domstolen fastställa en tidsfrist inom vilken framställaren måste väcka talan. Tidsfristen bör inte vara längre än en månad. Om talan inte väcks i tid kommer domstolen att upphäva säkerhetsåtgärderna.

Vid behov kan en domstol vidta säkerhetsåtgärder angående om egendomen i fråga finns inom dess domkrets, även om talan har väckts eller skulle ha väckts vid en annan estnisk domstol, en utländsk domstol eller en skiljenämnd. I fråga om egendom som har införts i ett offentligt register kan en säkerhetsåtgärd även vidtas av den domstol inom vars territoriella behörighet platsen för registret ingår och, om det gäller ett fartyg, den domstol inom vars territoriella behörighet platsen för fartygets hemmahamn ingår.

Domstolen kan vidta säkerhetsåtgärder eller fortsätta en säkerhetsåtgärd beroende av huruvida det tillhandahålls en säkerhet som kompensation för eventuella skador som orsakas motparten och tredje part.

Domstolen ska vidta säkerhetsåtgärder som gäller ett ekonomiskt anspråk endast om säkerheten ges i form av en summa som utgör minst 5 % av fordrans summa, men inte minde än 32 euro och inte mer än 32 000 euro. Om häktning av svaranden eller förbud för svaranden att lämna sin hemvist söks för att vidta säkerhetsåtgärder ska summan för den tillhandahållna säkerheten inte understiga 3 200 euro och inte överstiga 32 000 euro.

Om förutsättningarna för att begära en säkerhet har uppfyllts kan domstolen ändå vägra att begära säkerheten till fullo eller delvis eller beordra att den ska betalas i avbetalningar om käranden inte rimligen kan förväntas tillhandahålla säkerheten av ekonomiska eller andra skäl och underlåtelse att säkerställa talan kan få allvarliga konsekvenser för käranden, eller om begäran om säkerheten skulle vara orättvis gentemot käranden av något annat skäl.

2.2 Huvudförutsättningar

Domstolen kan vidta säkerhetsåtgärder på kärandens begäran om det finns skäl att tro att underlåtelse att göra det kan göra det svårt eller omöjligt att verkställa ett domstolsbeslut. Om det är tydligt att verkställigheten av ett domstolsbeslut ska ske utanför EU och att verkställigheten inte kan garanteras på grundval av ett internationellt avtal presumeras det att underlåtelse att vidta säkerhetsåtgärder kan göra det svårt eller omöjligt att verkställa domstolsbeslutet.

För att vidta säkerhetsåtgärder då det inte rör sig om ett ekonomiskt anspråk mot svaranden kan domstolen tillfälligt reglera ett omtvistat rättsligt förhållande och, framför allt, det sätt på vilket ett föremål används, om detta krävs för att förebygga väsentlig skada eller godtycklig handling eller av annan anledning. Detta kan göras oavsett om det finns skäl att tro att underlåtelse att säkerställa talan kan göra det svårt eller omöjligt att verkställa domstolsbeslutet. I ett ärende som gäller äktenskap, underhåll eller familjefrågor kan domstolen också vidta åtgärder på eget initiativ.

En talan som inkluderar ett framtida eller ovisst anspråk eller en fastställelsetalan kan också föranleda säkerhetsåtgärd. Ett ovisst anspråk säkerställs inte om man anar att villkoret inte kommer att infalla under förfarandet.

En domstol kan även vidta säkerhetsåtgärder i samband med domstols- eller skiljeförfaranden utomlands.

En säkerhetsåtgärd kan också vidtas om käranden försöker säkerställa flera anspråk mot samma svarande.

En säkerhetsåtgärd ska väljas så att åtgärden, vid tillämpning, ska belasta svaranden endast i den mån det kan anses rimligt med beaktande av kärandens legitima intressen och omständigheterna. Värdet avseende talan bör tas med i beräkningen vid säkerhetsåtgärder som inbegriper ett ekonomiskt anspråk. En domstol kan tillämpa flera åtgärder samtidigt för att vidta säkerhetsåtgärder.

Häktning eller förbud för en person att lämna sin hemvist som säkerhetsåtgärd får bara vidtas om det är nödvändigt för att se till att ett domstolsbeslut efterlevs och när andra åtgärder för att säkerställa talan uppenbarligen inte skulle räcka till för att säkerställa anspråket, framför allt om det finns skäl att tro att personen skulle resa utomlands eller överföra sina tillgångar till utlandet. Häktning av en person ska ordnas av polisen på grundval av ett domstolsbeslut.

Häktning eller förbud för en person att lämna sin hemvist får användas för att säkerställa ett egendomsanspråk endast om värdet av talan överstiger 32 000 euro.

Om domstolen beslutar om häktning eller förbjuder en person att lämna sin hemvist genom att vidta en säkerhetsåtgärd som gäller ett ekonomiskt anspråk eller ett beslut om säkerhetsåtgärd, ska domstolen fastställa hur mycket som ska betalas in på ett därför avsett bankkonto eller hur stor bankgaranti som måste ställas. När pengarna har betalats eller garantin tillhandahållits ska säkerhetsåtgärden upphöra. I sådana fall, och på grundval av svarandens inlaga, ska domstolen upphäva säkerhetsåtgärden och ersätta den med en penningsumma eller en bankgaranti.

Tillfälligt rättsskydd kan tillämpas vid ett förfarande på begäran endast i fall där detta föreskrivs i lag. Under förutsättning av att tillfälligt rättsskydd kan tillämpas enligt lagen i ett ansökningsärende, kan detta göras om det är nödvändigt för att bevara eller tillfälligt reglera en befintlig situation eller status, såvida inget annat föreskrivs i lag. Såvida inget annat föreskrivs i lag gäller bestämmelserna säkerhetsåtgärder även för tillfälligt rättsskydd. Om ett förfarande kan inledas endast på grundval av en inlaga, kan domstolen tillämpa tillfälligt rättsskydd och upphäva eller ändra domslutet om tillfälligt rättsskydd endast på grundval av en inlaga såvida inget annat föreskrivs i lag.

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

Beroende på en åtgärds egenart och syfte, kan en åtgärd tillämpas på både lösöre och fast egendom, inklusive pengar, samt fartyg och luftfartyg.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

• Kvarstad

Om egendom beläggs med kvarstad har svaranden inte rätt att sälja egendomen. Förutom kvarstad för annan lös egendom, med undantag för fartyg som ingår i fartygsregistret eller luftfartyg som ingår i det civila luftfartsregistret, upprättas en rätt till säkerhet vid kvarstad.

När fast egendom eller registrerad lös egendom eller andra föremål beläggs med kvarstad ska en notering om förbudet att sälja egendomen införas i fastighetsregistret eller annat register till gagn för käranden på grundval av kärandens framställning och beslutet om att säkerställa talan. På begäran av käranden ska domstolen vidarebefordra beslutet i syfte att få noteringen om förbudet oberoende infört i registret.

På grundval av en inlaga från käranden eller svaranden kan domstolen besluta att ett föremål som försatts i kvarstad ska säljas och att intäkterna från försäljningen ska sättas in på ett därför avsett bankkonto om föremålets värde skulle minska väsentligt eller om förvaring av föremålet skulle medföra orimliga kostnader.

Det är exekutionstjänstemannen som belägger egendom med kvarstad. Exekutionstjänstemannen övervakar den egendom som belagts med kvarstad på grundval av en ansökan från den person som gjorde en inlaga om säkerställande av talan. I sådana fall förbjuder exekutionstjänstemannen bruk av föremålet helt eller delvis och fattar beslut i fråga om föremålet, inklusive anordnandet av föremålets förvaring.

• Domstolsbeslut om inteckning

Såvida inget annat har föreskrivits i lag ger ett domstolsbeslut om inteckning av fast egendom, fartyg som ingår i ett fartygsregister eller luftfartyg som ingår i ett civilt luftfartregister den person som begärde att talan skulle säkerställas samma rättigheter i fråga om de övriga rättigheter som belastar föremålet som dem som ges inteckningshavaren genom en inteckning eller marin inteckning, eller dem som ges en panthavare genom en registrerad pant.

Inteckningens summa utgörs av beloppet för den säkerställda talan som skrivits in i fastighetsregistret, fartygsregistret eller det civila luftfartsregistret. Om huvudanspråket förblir under 640 euro kommer det inte att utfärdas något domstolsbeslut om inteckning av egendom, förutsatt att det går att tillämpa andra åtgärder för att säkerställa talan som är mindre skadliga för svaranden.

Ett domstolsbeslut om inteckning av egendom förs in i fastighetsregistret, fartygsregistret eller det civila luftfartsregistret till gagn för käranden på grundval av kärandens inlaga och beslutet om att säkerställa talan. På begäran av käranden ska domstolen vidarebefordra beslutet i syfte att få domstolsbeslutet om inteckning av egendom oberoende infört i registret. Inteckningen upprättas när den förs in i registret.

Vid fastställande av ett domstolsbeslut om inteckning av egendom avseende fartyg eller luftfartyg ska exekutionstjänstemannen ta fartyget eller luftfartyget under sin överinsyn på grundval av en ansökan från den person som begärde att talan skulle säkerställas. I sådana fall förbjuder exekutionstjänstemannen delvis eller helt och hållet bruk av fartyget och kan ge andra order i fråga om fartyget.

• Förbud mot att svaranden lämnar sin hemvist

Vid ett förbud mot att lämna sin hemvist åläggs personen i fråga skyldigheten att inte lämna sin hemvist under längre tid än tjugofyra timmar utan domstolens tillstånd. För att tillämpa ett förbud mot att svaranden lämnar sin hemvist ska domstolen kalla svaranden om denne är en fysisk person, eller en medlem av styrelsen om denne är en juridisk person, och få hans eller hennes underskrift för ändamålet.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

Om domstolen beslutar om häktning eller förbjuder en person att lämna sin hemvist genom att vidta en säkerhetsåtgärd som gäller ett ekonomiskt anspråk eller ett beslut om säkerhetsåtgärd, ska domstolen fastställa hur mycket som ska betalas in på därför avsett bankkonto eller hur stor bankgaranti som måste ställas. När pengarna har betalats eller garantin tillhandahållits ska säkerhetsåtgärden upphöra.

På begäran av en part kan domstolen genom ett beslut ersätta en säkerhetsåtgärd med en annan.

Om ett domstolsbeslut om intecknad egendom fastställs för flera fasta egendomar, fartyg eller luftfartyg ska domstolen i beslutet om att säkerställa talan ange en penningsumma för varje intecknat föremål som ska betalas in på därför avsett bankkonto eller för vilket en bankgaranti måste ställas. När pengarna har betalats eller garantin tillhandahållits ska åtgärden upphävas. Om åtgärden för att säkerställa talan upphävs eller ersätts blir ägaren av den fasta egendomen, fartyget eller luftfartyget ägare av inteckningen. På ägarens begäran ska domstolsbeslutet om inteckning av egendom tas bort från fastighetsregistret, fartygsregistret eller det civila luftfartsregistret på grundval av ett beslut om upphävande av åtgärden för att säkerställa talan.

Om omständigheterna förändras och, framför allt, om orsaken till säkerhetsåtgärden upphör eller om säkerhet ges, eller på grund av en ett annat skäl enligt lag, kan domstolen upphäva säkerhetsåtgärden på begäran av en part. En icke-ekonomisk säkerhet avseende en talan kan upphävas eller ändras genom att bytas ut mot en ekonomisk betalning endast med kärandens medgivande eller av goda skäl.

Domstolen kan upphäva en säkerhetsåtgärd genom ett domstolsbeslut om talan inte fullföljs, eller genom ett beslut om talan inte tas upp eller om förfarandet i ärendet avslutas. Domstolen upphäver också en säkerhetsåtgärd om beslutet att säkerhetsåtgärden fattades av en annan domstol, såvida inget annat anges i lag.

I ett ärende som gäller äktenskap, underhåll eller familjefrågor kan domstolen på eget initiativ ändra eller annullera ett beslut om att vidta säkerhetsåtgärd.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

En part kan lämna in en överklagan mot ett beslut genom vilket en distriktsdomstol eller regiondomstol vidtar en säkerhetsåtgärd, ersätter en säkerhetsåtgärd med en annan eller upphäver säkerhetsåtgärden. Ett beslut från en regiondomstol om ett överklagande av ett beslut från en distriktsdomstol kan överklagas till högsta domstolen (Riigikohus) endast om värdet av den talan som är föremål för säkerställande överstiger 63 900 euro eller om en person som säkerhetsåtgärd har kvarhållits eller förbjudits att lämna sin hemvist.

Domslut om tillfälligt rättsskydd kan överklagas. Regiondomstolens beslut om sådana överklaganden kan inte överklagas till högsta domstolen, såvida inget annat anges i lag.

1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

De interimistiska åtgärder som kan vidtas av de irländska domstolarna är olika typer av förelägganden. Ett föreläggande är ett domstolsbeslut om att en part ska göra något eller avstå från att göra något. Överträdelse av ett föreläggande betraktas som domstolstrots, och en person som gör sig skyldig till en sådan överträdelse kan dömas till fängelse. Ett föreläggande är antingen

i) permanent,

ii) giltigt en viss tid, eller

iii) giltigt fram till dess att rättegången i målet inleds.

Om käranden anser att det finns risk för att svaranden avlägsnar eller förstör viktiga föremål eller dokument kan han eller hon ex parte ansöka hos domstolen om ett s.k. Anton Piller-beslut, en typ av föreläggande som förpliktar svaranden att tillåta käranden tillträde till hans eller hennes lokaler för att inspektera dokument eller andra föremål och ta med sig allt som tillhör käranden. Om käranden är orolig för att svaranden kommer att avyttra en del eller alla sina tillgångar och inte kommer att kunna tillmötesgå kärandens krav om käranden i slutändan vinner målet, kan käranden ansöka hos domstolen om ett s.k. Mareva-föreläggande, dvs. ett beslut om att frysa tillgångarna, vilket gör att svaranden inte kan komma åt sina tillgångar under den tid beslutet gäller. I regel hindrar ett Mareva-föreläggande en svarande som inte har hemvist i landet, men som har tillgångar där, att föra ut dessa ur landet i väntan på rättegång.

Om kärandens fordran avser ett penningbelopp kan han eller hon be domstolen att utfärda ett föreläggande som ålägger svaranden att betala delar av eller hela det belopp som käranden krävt i domstolen. Omvänt kan en svarande, som är orolig för att käranden inte kan betala svarandens rättegångskostnader om käranden skulle förlora målet, be domstolen att ålägga käranden att ställa säkerhet för rättegångskostnaderna genom att betala ett visst belopp till domstolen. Om ett beslut om ställande av säkerhet för kostnader fattas till förmån för svaranden kan käranden inte gå vidare med sina fordringar förrän han eller hon har betalat det i domstolsbeslutet föreskrivna beloppet till domstolen.

Om det är påkallat får High Court även meddela interimistiska beslut för att bistå en domstol vid en rättegång i ett annat land. Den kan bevilja ett föreläggande om frysning av tillgångar i hela världen. Ett sådant föreläggande är tillämpligt på tillgångar i andra länder om det befaras att svaranden ska skingra sina tillgångar för att undgå dom.

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

2.1 Förfarandet

De flesta ansökningar om föreläggande kan ställas antingen till en regional överrätt, en grevskapsdomstol, (Circuit Court) eller till High Court. Vissa typer av interimistiska åtgärder får endast beviljas av High Court, t.ex. beslut om frysning av tillgångar, Anton Piller-beslut och beslut som avser utländska mål.

Den part som önskar ett beslut om interimistiska åtgärder måste fylla i en ansökan och styrka denna med en edsvuren utsaga (affidavit). Sökanden måste redovisa alla relevanta sakomständigheter, särskilt om ansökan görs utan att underrätta den andra parten. I den edsvurna utsagan ska det även ingå ett förslag till beslut, där det i detalj anges vad som yrkandena består i. För mer information om de nödvändiga domstolsblanketterna, se det irländskadomstolsverkets (Courts Service) webbplats.

Om den som ansöker om ett föreläggande beviljas det sökta beslutet måste han eller hon i regel göra ett s.k. åtagande i fråga om ersättning för skada för det fall han eller hon i slutändan förlorar målet, så att den part mot vilket föreläggandet riktades kan få ersättning för de kostnader som beslutet medfört.

Ansökningar om förelägganden får göras ex parte, dvs. utan att underrätta den andra parten, om det finns goda skäl för detta. Sådana ansökningar får även göras innan målet inleds om käranden befinner sig i en akut situation. [För tillfälliga eller interimistiska åtgärder i handelsdomstolen (Commercial Court), se Order 63A, rule 6.3 i överinstansernas rättegångsregler från 1986].

2.2 Huvudförutsättningar

Domstolarna har rätt att själva avgöra om en ansökan om ett tillfälligt föreläggande ska beviljas eller inte och meddelar ett sådant beslut när så är skäligt. [Order 50, rule 6.1 i överinstansernas rättegångsregler från 1986]. Vid sin bedömning av huruvida det är lämpligt att bevilja ett tillfälligt föreläggande ska domstolen fastställa följande:

i) Huruvida den fråga som ska avgöras är rimlig.

ii) Huruvida beviljandet av skadestånd eller ersättning skulle vara en tillräcklig åtgärd om sökandens ansökan avslogs och denne senare vann målet.

iii) Om intresseavvägningen ligger i själva fastställandet.

Det första kravet innebär att sökanden måste styrka att det är en rimlig fråga som ska prövas. Detta är en relativt låg tröskel för sökanden, men de senaste åren har det varit svårare att uppfylla detta krav när den tillfälliga åtgärd som sökanden vill få till stånd utgörs av ett föreläggande som ålägger den andra parten att göra något. I ett sådant fall framgår det numera av myndigheternas praxis att sökanden måste visa att det finns tillräckligt mycket som talar för att han eller hon sannolikt kommer att vinna målet.

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

Ansökan om förelägganden kan ske av en mängd olika skäl, bl.a. för att förhindra att en part använder mark i strid med planeringsvillkor eller servitut, för att göra det möjligt att söka igenom egendom och avlägsna föremål, för att förplikta en arbetsgivare att fortsätta betala en arbetstagare eller för att förhindra en arbetsgivare från att anställa ny personal i väntan på att en tvist ska avgöras. Om ett beslut om att frysa tillgångar (ett Mareva-föreläggande) meddelas kan den part som beslutet riktas mot inte använda sina tillgångar på ett sätt som skulle strida mot domstolsbeslutet. Av beslutet kan det t.ex. framgå att parten ifråga endast får ta ut vissa fastställda kontantbelopp från ett bankkonto och inte får minska värdet på sina tillgångar under ett visst belopp förrän hela rättegången har avslutats.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

Om en part bryter mot ett beslut om interimistiska åtgärder kan den personen anses ha gjort sig skyldig till domstolstrots och dömas till fängelse, böter eller att få sina tillgångar beslagtagna. På beslutets första sida bör anges att det rör sig om ett strafföreläggande, och framgå vad följderna kan bli för mottagaren om han eller hon bryter mot villkoren i föreläggandet. Om en tredje part medvetet hjälper svaranden att göra sig av med tillgångar som är föremål för ett beslut om frysning av tillgångar, kan även den personen anses ha gjort sig skyldig till domstolstrots. Till följd av detta delges i regel alla domstolsbeslut om frysning av tillgångar till samtliga berörda tredje parter, t.ex. bankchefer, revisorer och juridiska ombud som har anlitats av eller arbetar för den part som beslutet riktas till.

Varje avtal som ingås i strid med ett föreläggande är olagligt och kan inte verkställas av en part som känner till föreläggandet. Även genom ett ogiltigt avtal kan dock äganderätt överföras. När ett sådant avtal fullgörs är det därför vanligtvis inte möjligt att återvinna de överförda tillgångarna, och kärandens enda rättsmedel i en sådan situation är en skadeståndstalan.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

I regel är ett föreläggande giltigt fram till dess att rättegången avslutas (ett tillfälligt föreläggande). Om ett interimistiskt föreläggande meddelas utan att den andra parten underrättas gäller detta vanligtvis endast för en begränsad tid. Därefter krävs ett nytt domstolsbeslut.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Ja. Svaranden eller varje part som påverkas av ett interimistiskt föreläggande kan när som helst ansöka hos domstolen om ändring eller upphävande av föreläggandet. Den part som vill bestrida föreläggandet måste underrätta den andra partens juridiska ombud. Domstolen kan upphäva ett föreläggande om svaranden kan visa att det aldrig borde ha beviljats, om omständigheterna kraftigt har ändrats sedan föreläggandet meddelades eller om det är skäligt att upphäva det. Som påpekats ovan kan en domstol förplikta en part som ansöker om ett föreläggande att göra ett s.k. åtagande om att betala ersättning till domstolen, så att om den parten i slutändan förlorar målet ges den part som föreläggandet riktas mot visst skydd mot de kostnader som uppkommit till följd av beslutet.

1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder, som mer allmänt kallas ”handräckning” (asfalistiká métra), är åtgärder som förordnas av en domstol där hela sakprövningen är anhängig eller ska inledas och det föreligger ett anspråk som kräver rättsligt skydd under tiden. Syftet med interimistiskt rättsligt skydd av detta slag är att se till att det verkligen är möjligt att tillgodose det anspråk som ska bedömas efter sakliga hänsyn. De åtgärder som kan förordnas är följande: ställande av säkerhet (engyodosía), registrering av ett pantbrev i en gäldenärs fastighet (engrafí prosimeíosis ypothíkis), säkerhetsåtgärder (syntiritikí katáschesi), rättslig kvarstad (dikastikí mesengýisi), tillfälligt tillerkännande av anspråk (prosoriní epidíkasi apaitíseon), en förbudstalan som tillfälligt reglerar saken (prosoriní rýthmisi katástasis), försegling (sfrágisi), öppning (aposfrágisi), inventering (apografí) och offentligt förvar (dimósia katáthesi) av egendom, samt åtgärder för att skydda besittning (asfalistiká métra nomís).

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

2.1 Förfarandet

Åtgärder av detta slag ska alltid förordnas av domstol.

Förstainstansdomstolar med en domare (monomelés protodikeío) har allmän behörighet att förordna om sådana åtgärder. Dessa förstainstasdomstolar med en domare kan dock förlora denna allmänna behörighet till förmån för fredsdomstolen (eirinodikeío) då det rör tillfällig reglering av besittnings- eller nyttjanderätt, och då fredsdomstolen enligt de allmänna bestämmelserna i civilprocesslagen är behörig att pröva huvudkäromålet. Fredsdomstolen har exklusiv behörighet då ett pantbrev ska registreras eller återkallas efter överenskommelse mellan parterna. Handräckning får också förordnas av en förstainstansdomstol med flera domare (polymelés protodikeío) om den prövar huvudtalan. I sådana fall konkurrerar dess behörighet med behörigheten hos förstainstansdomstolen med en domare. Domstolen med territoriell behörighet är normalt den domstol som har territoriell behörighet att pröva huvudtalan, men handräckning får även förordnas av den domstol som är närmast den plats där handräckningen ska genomföras. Det domstolsbeslut som förordnar om dessa åtgärder delges den part som är ansvarig för att fullgöra dem och verkställs av en exekutionstjänsteman (dikastikós epimelitís). Om verkställigheten förhindras får exekutionstjänstemannen begära hjälp av polisen. Det är svårt att ange kostnaderna, eftersom advokaters och exekutionstjänstemäns arvoden varierar. En indikativ kostnad skulle vara ungefär 250,00 euro.

2.2 Huvudförutsättningar

Domstolen förordnar endast om handräckningsåtgärder om

a) det föreligger ett akut behov eller en överhängande risk, för att skydda eller bevara ett legitimt intresse eller för att reglera en situation, och

b) det finns rimliga skäl att anta att den rättighet som handräckningen avser verkligen existerar.

Det måste läggas fram preliminära bevis som visar att det finns rimliga skäl till åtgärden: fullständiga bevis krävs inte, utan det räcker om det finns ofullständiga bevis med en lägre grad av säkerhet när det gäller de sakförhållanden som måste fastställas. Domstolen kan bevilja skydd om den anser att de påstådda sakförhållandena är sannolika. Domstolen beviljar endast skydd om det föreligger ett akut behov eller en överhängande risk för att gäldenären kan skiljas från egendom som kan beläggas med kvarstad, på ett sådant sätt att det i ett senare skede blir omöjligt att verkställa anspråket om fordringsägaren tillerkänns en exekutionstitel i slutet av huvudförhandlingen.

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

Vilka som helst av gäldenärens tillgångar kan bli föremål för sådana åtgärder, vare sig de är i gäldenärens egen besittning eller i tredje parts besittning, så länge de är överlåtbara enligt civilrättens regler och inte är rättsligt undantagna från verkställighet. Sådana åtgärder kan i synnerhet avse fast egendom samt lös egendom som anses kunna beläggas med kvarstad, däribland fartyg, flygplan, fordon, bankmedel och icke fysiska aktier.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

När väl ett interimistiskt förordnande beviljas i fråga om tillgångarna, t.ex. ett förordnande om säkerhetsåtgärder eller ett förordnande om registrering av ett pantbrev i en fastighet, får inte gäldenären överlåta tillgångarna till tredje part. Om inte förordnandet hörsammas är minimistraffet sex månaders fängelse enligt paragraf 232A i strafflagen.

Genom lagdekret (nomothetikó diátagma) nr 1059/1971 infördes tystnadsplikt när det gäller bankmedel. Dessutom föreskrevs ett minimistraff på sex månaders fängelse för direktörer, chefer eller anställda på banker som bryter mot tystnadsplikten. Detta är inte något hinder för säkerhetsåtgärder, eftersom det i förordnandet om säkerhetsåtgärder inte behöver anges vilka bankmedel eller icke fysiska aktier som ska beläggas med kvarstad. Förordnandet hindrar bankerna från att överföra tillgångarna, men det påverkar inte tystnadsplikten, eftersom bankerna inte anmodas att avslöja om det finns några bankmedel. Eventuella andra tredje parter som besitter egendom som har belagts med kvarstad måste uppge om de anspråk eller rättigheter som beläggs med kvarstad faktiskt existerar, och om någon annan egendom i deras besittning har belagts med kvarstad, och i så fall upp till vilket värde.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

Enligt lagen gäller dessa åtgärder

a) tills en slutlig dom har meddelats i huvudförhandlingen mot den part som yrkade på förordnandet, och domen inte längre kan överklagas,

b) tills en slutlig dom har meddelats för den part som yrkade på förordnandet, och denna dom har verkställts,

c) tills en överenskommelse nås mellan parterna i huvudförfarandet,

d) i 30 dagar efter att förfarandet avbröts eller på annat sätt avslutades av domstolen,

e) tills förordnandet om åtgärden upphävs eller revideras, antingen av den domstol som ursprungligen meddelade förordnandet på grund av ny bevisning, eller av den domstol som prövar huvudkäromålet, vilket inte behöver bygga på ny bevisning, eller

f) om det i förordnandet anges en tidsfrist inom vilken sökanden ska väcka huvudtalan vid domstol, och sökanden inte gör detta i tid.

Om endera parten uteblir från förhandlingen om yrkandet, trots att parten i god tid har kallats, äger förhandlingen rum i den partens frånvaro. Domstolen prövar dock målet som om alla parter är närvarande, eftersom utevaro i förfaranden om handräckning inte anses utgöra ett erkännande av påståendena i yrkandet. Domstolen får endast ta upp ett mål för ny prövning om den uteblivna parten begär att den ska upphäva eller revidera sitt avgörande på grundval av nya bevis som skulle ha lett till en annan slutsats om domstolen hade varit medveten om dem.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Förordnanden om handräckning kan normalt inte överklagas. Enda undantaget är förordnanden om tillfällig reglering av besittnings- eller nyttjanderätt, som enligt lagens uttryckliga lydelse får överklagas till behörig förstainstansdomstol med flera domare inom 10 dagar efter delgivningen. Allmänna åklagaren vid Högsta domstolen (Áreios Págos) får överklaga alla förordnanden i rättsfrågor av hänsyn till allmänintresset. Högsta domstolen utreder därefter saken och bifaller eller ogillar det bestridda förordnandet. Det avgörandet har endast tillfällig verkan. Endera parten i förfarandet kan som sagt begära att domstolen som meddelade förordnandet upphäver eller reviderar sitt avgörande. Alla tredjeparter som inte blev kallade och som inte närvarade vid förhandlingen får också lämna in en begäran i den riktningen, förutsatt att de har ett legitimt intresse.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till är dock redan färdig.

Säkra tillgångar i andra EU-länder - Spanien

1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

Civilprocesslagen (Ley de Enjuiciamiento Civil) är primärkällan för säkerhetsåtgärder. Andra åtgärder fastställs dock i särskild materiell rätt.

Åtgärder som föreskrivs i civilprocesslagen (artikel 727):

1. Kvarstad (el embargo preventivo de bienes), i syfte att säkerställa verkställighet av domar för överlämnande av penningbelopp eller avkastning, hyror och fungibla varor som kan värderas i pengar genom tillämpning av fasta priser.
2. Domstolsadministration eller konkursförvaltning av produktiva tillgångar (la intervención o la administración de bienes productivos), när en dom begärs för överlämnande av tillgångarna på grundval av en rätt som ägare eller nyttjanderättshavare eller annan äganderätt som innebär ett legitimt intresse i att upprätthålla eller förbättra produktiviteten, eller då det är av största vikt att garantera produktiviteten för den framtida domens verkan.
3. Beslagtagande av lösegendom (el depósito de cosa mueble), när fordran ställer krav på beslut om överlämnande av egendomen och denna egendom är i svarandens besittning.
4. Bouppteckning (la formación de inventarios de bienes), i enlighet med de villkor som fastställs av domstolen.
5. Införande av anteckning om fordran i register (la anotación preventiva de demanda), när det gäller tillgångar eller rättigheter som registreras i offentliga register.
6. Andra anteckningar i register (otras anotaciones registrales), i fall då registrets offentliga prägel kan bidra till en tillfredsställande utgång.
7. Ett rättsligt beslut om att tillfälligt upphöra med en verksamhet (la orden judicial de cesar provisionalmente en una actividad), dvs. att tillfälligt avstå från ett visst beteende, eller ett tillfälligt förbud som förhindrar att en tillhandahållen tjänst avbryts eller dras in.
8. Beslagtagande och förverkande av inkomster (la intervención y depósito de ingresos) från en verksamhet som betraktas som olaglig och som enligt fordringsanspråket bör förbjudas eller upphöra, samt förvar av de belopp som krävs som ersättning för immateriella äganderätter.
9. Tillfälligt förverkande av exemplar av verk eller föremål (el depósito temporal de ejemplares de las obras u objetos) som, efter vad som påstås, framställs i strid mot bestämmelserna om immateriella och industriella äganderätter, samt förvar av det material som används för framställningen.
10. Tillfälligt upphävande av omtvistade företagsbeslut (la suspención de acuerdos sociales), när sökanden eller sökandena innehar minst 1 eller 5 procent av aktiekapitalet, beroende på om företaget har emitterat värdepapper som vid tidpunkten för anspråket handlas på en officiell sekundärmarknad.

Jämte dessa åtgärder innebär sista punkten i artikel 727 i civilprocesslagen att domaren även kan godkänna andra åtgärder (till exempel de som föreskrivs i artikel 762 i civilprocesslagen):

1. Alla andra åtgärder som uttryckligen fastställs i lag för att skydda vissa rättigheter eller som bedöms vara nödvändiga för att säkerställa verkan av det rättsliga skydd som kan beviljas i domen.

Vid sidan av denna allmänna ordning finns andra lagbestämmelser på området för interimistiskt skydd, bland annat följande:

1. Förfaranden avseende fysiska personers rättshandlingsförmåga: Enligt artikel 762 i civilprocesslagen kan domstolen officiellt anta de åtgärder den anser vara nödvändiga för att skydda den person som antas sakna rättshandlingsförmåga eller den personens egendom.
2. Förfaranden avseende föräldraskap, faderskap och moderskap: I artikel 768 i civilprocesslagen föreskrivs skyddsåtgärder för den person och egendom som står under förmynderskap av någon som framstår som förälder samt beviljande av tillfälligt underhåll till sökanden, i brådskande fall även utan föregående förhandling.
3. Skydd av kvarlåtenskap: det kan vara nödvändigt att bland annat skydda dödsboets tillgångar och den avlidnes handlingar, förvalta dödsboet eller kontrollera den avlidnes släktingar (artiklarna 790–796 i civilprocesslagen).

Särskilda säkerhetsåtgärder anges även i specialbestämmelser, bland andra följande:

1. Lagen om immateriell äganderätt (kungligt lagdekret nr 1/1996 av den 12 april 1996), artiklarna 138 och 141 (beslagtagande och förverkande av inkomster från olaglig verksamhet, inställande av reproduktion, distribution och offentlig kommunikation, förverkande av de framställda föremålen, beslagtagande av utrustning, apparater och fysiska medier osv.).
2. Varumärkeslagen (lag nr 17/2001 av den 7 december 2001), artikel 61 (införande av anteckning om fordran i varumärkesregistret).
3. Patentlagen (lag nr 24/2015 av den 24 juli 2015), artikel 11 (upphävande av förfarandet för beviljande av patent) och artiklarna 117 och 127 och följande (upphörande med handlingar som kan kränka sökandens rättigheter, beslagtagande och kvarhållande av varor som påstås kränka patenthavarens rättigheter, garanterad ersättning för skador och följande anteckningar i register).
4. Konkurslagen (lag nr 22/2003 av den 9 juli 2013), artikel 48 b (kvarstad på företags varor) och artikel 17 (bl.a. om fråntagande av rätten att förfoga över gäldenärens egendom).
5. Sjöfartslagen (lag nr 14/2014 av den 24 juli 2014), artikel 43 och artikel 470 och följande (arrest på havsgående fartyg).
6. Lagen om ägarlägenheter (lag nr 49/1960 av den 21 juli 1960), artikel 7 (upphörande med förbjuden verksamhet) och artikel 28 (upphävande av avtal som ingåtts av ägarföreningar).

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

2.1 Förfarandet

Åtgärderna beviljas av den domare eller domstol som är behörig för sakområdet eller territoriet. Detta är den domare eller domstol som handlägger målet, eller om förfarandet ännu inte har inletts, den domare eller domstol vars skyldighet det skulle vara att handlägga målet.

Man får ansöka om säkerhetsåtgärder innan en fordran inges, på villkor att deras karaktär inte gör det omöjligt att bevilja dem (som med en anteckning om fordran i register), och på villkor att lagen inte kräver att ansökan ska lämnas in samtidigt med fordran (som med upphörandet av förbjuden verksamhet, eller tillfälligt upphävande av avtal avseende bostadskooperativ när det gäller tvister om bostadskooperativ). På grund av deras undantagskaraktär (normalt behandlas bara fordran i sig) måste det vara både ett nödfall och föreligga fara i dröjsmål. De kan antas utan att motparten i förfarandet hörs (utan att det påverkar motpartens rätt att invända mot åtgärderna när de väl har beviljats). De upphör dock om motsvarande fordran inte har lämnats in inom 20 dagar från den dag åtgärderna beviljades.

Som nämndes ovan är det dock vanligare att man ansöker om åtgärderna samtidigt som man lämnar in fordran. I detta fall upprättar domaren eller domstolen en separat akt för säkerhetsåtgärden, som handläggs samtidigt med målets sakfråga, där bevis kan läggas fram för att visa att villkoren för interimistiskt skydd är uppfyllda. I regel kallas parterna till en förhandling vid domstolen innan säkerhetsåtgärderna antas. Framställningar görs, och bevis kan läggas fram i frågan huruvida säkerhetsåtgärderna ska antas eller inte. När så är lämpligt beaktas den säkerhet som krävs från parten som begär säkerhetsåtgärden, om ansökan skulle ogillas. Utan hinder av detta får den part som ansöker om åtgärden begära att den antas utan att den andra parten hörs, om parten lägger fram bevis på att det föreligger fara i dröjsmål eller att hörandet kan äventyra åtgärdens resultat – t.ex. om det finns en risk för att gäldenärens egendom skaffas undan eller förfars. I detta fall kan den drabbade parten lämna in en invändning när väl åtgärden har antagits.

Man kan också ansöka om åtgärder efter fordran eller under ett överklagande, men en sådan ansökan måste ha stöd i sakförhållanden eller omständigheter som motiverar att ansökan inges först då.

I mål som kräver ingripande av en advokat och åklagare krävs deras medverkan vid ansökan om säkerhetsåtgärder. Vid brådskande åtgärder före fordran krävs inte juridiska ombud (artiklarna 23 och 31 i civilprocesslagen).

2.2 Huvudförutsättningar

För att en domstol ska bevilja någon av ovanstående åtgärder måste följande föreligga:

1. Fara i dröjsmål, eller periculum in mora. Detta är den risk för skada som sökanden kan drabbas av på grund av dröjsmål i förfarandet, vilket kan hindra verkställigheten av det som beviljas i domen eller det beslut som avslutar förfarandet. Den part som ansöker om åtgärden ska vara övertygad om att verkan av det skydd som beviljas i en bekräftande dom skulle kunna hindras eller minskas under förfarandet om de begärda åtgärderna inte antas. I alla händelser är det inte lämpligt att bevilja åtgärden om sökanden har varit utsatt för faran under lång tid, såvida inte sökanden lägger fram bevis som förklarar varför ansökan om åtgärden inte har ingetts tidigare.
2. Rättsligt goda grunder eller ett prima facie-fall: Sökanden ska ge domstolen underlag så att den preliminärt kan avgöra anspråkets rättsliga lämplighet. Kravet innebär att sökanden ska lämna in uppgifter, argument och skriftliga bevis som domstolen kan använda som underlag, utan att på förhand döma i saken (eftersom säkerhetsåtgärder i Spanien antas av samma domstol som sedan ska avgöra målet), för ett preliminärt och indiciebaserat beslut till förmån för grunden för fordran (artikel 728 punkt 2 i civilprocesslagen). Utöver skriftliga bevis är även andra typer av bevis (vittnen, sakkunniga, framställningar av parterna) tillåtna.
3. Säkerhet: Såvida det inte uttryckligen beslutas något annat ska den som ansöker om åtgärden ställa en säkerhet som är tillräcklig för att på ett skyndsamt och effektivt sätt ersätta den skada som svarandens tillgångar kan tillfogas av säkerhetsåtgärden. Domstolen ska fastställa beloppet med hänsyn till a) fordrans karaktär och innehåll, b) sin bedömning av grunden för ansökan om åtgärden och c) skälen till att det är lämpligt eller tillräckligt med avseende på kvantifieringen av den skada åtgärderna kan orsaka.
4. Proportionalitet: Detta krav fastställs inte uttryckligen i civilprocesslagen, men vi kan generellt betrakta det som ett kompletterande krav, eftersom domstolen endast beviljar åtgärder som är absolut nödvändiga för att trygga förfarandet genom interimistiskt skydd. Det bygger på rättsstatsprincipen och på principen om att minimera inskränkningarna av den enskildes frihet. Genom författningen genomsyrar dessa principer hela rättssystemet.
5. Komplementaritet: Säkerhetsåtgärderna ska vara i linje med huvudförfarandet.
6. Variabilitet: Säkerhetsåtgärderna kan ändras om sakförhållanden eller omständigheter åberopas och bevisas vilka inte kunde ha beaktats då åtgärderna beviljades eller inom tidsfristen för att invända mot dem.

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

En säkerhetsåtgärd antas på grund av att det är möjligt att svaranden, i ett nuvarande eller framtida mål, antingen måste avstå från vissa åtgärder avseende sina tillgångar, eller tvärtom vidta åtgärder. Det är ett försök att hindra svaranden från att vidta åtgärder som förhindrar tillträdet till svarandens tillgångar och rättigheter, orsakar eller tillåter skada på dessa tillgångar eller skaffar undan vissa tillgångar från rättvisan genom insolvens, i syfte att förhindra att eventuella domar verkställs.

Enligt spansk lagstiftning kan säkerhetsåtgärder endast antas av domstol. De kan inte antas av skiljemän eller medlare, det finns inte något visst antal åtgärder, de kan endast antas efter ansökan av en part, de avser egendom, eftersom de påverkar svarandens tillgångar och rättigheter, syftet är att en eventuell bekräftande dom ska kunna verkställas, och de är behjälpliga i det beslut som meddelas i huvudförfarandet.

De kan antas för både materiella och immateriella tillgångar. De är inte bara ekonomiska till sin karaktär. Säkerhetsåtgärder kan även antas för att begränsa individens rättigheter.

De gör det möjligt att anta förelägganden och förbud, så de kan omfatta åtgärder som ska eller inte får utföras.

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

1. Säkerhetsåtgärder kan meddelas avseende konkreta och bestämda tillgångar, och avseende allt som kan kvantifieras i penningtermer, såsom produkter, hyror och avkastning som erhålls från egendom.
   
   Kvarstad på denna egendom kan begäras, för att få rätt till återvinning på grundval av en allmän skyldighet där den egendom som gäldenären är skyldig inte individualiseras utan ersätts av ett bestämt, värderingsbart penningbelopp genom enkla beräkningar.
   
   Bestämd lösegendom tas i förvar av en lämplig förmyndare som domaren utser.
   
   Det är också möjligt att beslagta, ta i förvar och förverka penningbelopp. Det är skillnad mellan beslagtagande och förverkande av inkomster från olaglig verksamhet, och beslagtagande och förverkande av inkomster från tillåten verksamhet, exempelvis från immateriell äganderätt.
2. En annan grupp åtgärder som kan antas är handlingar domstolen kan bevilja med avseende på en fordran som anmäls i en ansökan som inte rör en viss tillgång.

Följaktligen möjliggörs domstolsadministration eller konkursförvaltning av produktiva tillgångar när en dom begärs för överlämnande av tillgångarna på grundval av en rätt som ägare eller nyttjanderättshavare eller annan äganderätt som innebär ett legitimt intresse.

Bouppteckning, i enlighet med de villkor som fastställs av domstolen, kan också begäras.

En anteckning om fordran i register är tillåten för tillgångar eller rättigheter som registreras i offentliga register, men även andra anteckningar i register är tillåtna om registrets offentliga prägel kan bidra till en tillfredsställande utgång.

Slutligen kan det också fattas ett rättsligt beslut om att tillfälligt upphöra med en verksamhet, att tillfälligt avstå från ett visst beteende, eller om ett tillfälligt förbud som avbryter eller stoppar en tjänst som har tillhandahållits.

3. Den sista gruppen av egendom som kan påverkas av åtgärderna är material och föremål som är förknippade med exklusiv nyttjanderätt (i verkligheten rör det sig om konkursförvaltning eller domstolsadministration av tillgångar som används i samband med industriella och immateriella äganderätter).

Även företagsbesluten i alla typer av rörelseidkande bolag kan tillfälligt upphävas.

4. Enligt spansk lagstiftning är det slutligen möjligt att anta en rad inte närmare angivna åtgärder för att skydda vissa lagstadgade rättigheter eller åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att säkerställa det rättsliga skyddets verkan. Vad dessa åtgärder kan påverka anges inte, och de kan ha vilken form som helst så länge de är nödvändiga.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

1. Kvarstad på kvantifierbar egendom, pengar, inkomster och produkter används för att se till att svaranden kan betala kostnaderna för eventuella förelägganden, särskilt i de fall då svaranden inte frivilligt skulle rätta sig efter domen.
2. Beslagtagande av lös egendom kan endast beviljas om ansökan gäller överlämnandet av ett visst objekt som är i svarandens besittning.
3. När domstolsadministration eller konkursförvaltning beviljas är avsikten att säkra särskilt produktiva tillgångar för att förhindra dålig förvaltning som gör att avkastningen minskar eller försvinner.
4. Att placera kapitalvaror under domstolsadministration innebär rättslig kontroll men berövar inte svaranden förvaltningen. Konkursförvaltning innebär däremot att konkursförvaltaren ersätter svarandens förvaltning.
5. En ansökan om bouppteckning kan beviljas i alla typer av förfaranden, oavsett syfte, så länge bouppteckningen är nödvändig för en bekräftande dom. Domaren måste tydligt fastställa vilka uppgifter den ska omfatta och sättet på vilket de ska inhämtas.
6. Rättsverkningarna av en anteckning om fordran i register berör det processrättsliga område som är förknippat med förfarandet. Syftet med förfarandet är att tillfälligt upphäva det skydd som ges genom att registren är offentliga och det förtroende detta kan uppväcka hos tillgångens eller rättighetens innehavare, medan tredje part inte kan hävda att de inte är medvetna om registreringens rättsverkningar på dem. Detta införande av anteckning kan beviljas i alla typer av förfaranden och ger skydd i alla offentliga register, såsom fastighets- och handelsregister.
7. Tillfälliga begränsningar av svarandens beteende: Dessa regleras av separata särskilda lagar. De bör därför tillämpas i enlighet med bestämmelserna i de tillämpliga lagarna. Deras rättsverkningar berör beslut om att svaranden tillfälligt ska upphöra med en verksamhet: beslut om att tillfälligt avstå från ett visst beteende, eller ett tillfälligt förbud som förhindrar att en tillhandahållen tjänst dras in eller avbryts.
8. Beslagtagande, förvar och förverkande av penningbelopp: Detta är utan tvekan en skyddsåtgärd och utgör kvarstad, eftersom det tillgodoser en fordran med ett visst ekonomiskt innehåll. Denna åtgärd möjliggör beslagtagande och förverkande av inkomster från olaglig verksamhet. De kan inte antas separat, så det är nödvändigt att bevilja både beslagtagandet och förverkandet. Om endast en av dessa avses bör man använda de allmänna åtgärderna ovan. Denna åtgärd kan också antas för förvar eller förverkande av penningbelopp som krävs som ersättning för immateriell äganderätt, dvs. upphovsmäns rätt att få betalt för sina verk, bestående av en proportionerlig andel av intäkterna från olika offentliga framställningar som erkänns i lagen om immaterialrätt.
9. Förvar av material eller föremål som är förknippade med exklusiv nyttjanderätt: Denna säkerhetsåtgärd har sitt ursprung inom skyddet av exklusiv nyttjanderätt, som de särskilda lagarna om industriella och immateriella äganderätter ger rättsinnehavarna. Det är konkursförvaltning för just de föremål som beslutet rör, föremål eller material som krävs för framställningen.
10. Tillfälligt upphävande av företagsbeslut: Kraven för att ansöka om åtgärden är följande: innehav av 1 procent av aktiekapitalet om företaget har emitterat värdepapper som vid tidpunkten för anspråket handlas på en officiell sekundärmarknad, eller 5 procent av aktiekapitalet om detta inte är fallet. Den kan tillämpas på alla typer av rörelseidkande bolag.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

Säkerhetsåtgärderna antas normalt efter att svaranden har hörts. Om sökanden begär detta, och lämnar bevis på att det föreligger fara i dröjsmål, kan domaren bevilja säkerhetsåtgärderna utan att svaranden hörs. Detta underlag ska tillhandahållas inom fem dagar. Antagna säkerhetsåtgärder kan ändras om sakförhållanden eller omständigheter åberopas och bevisas vilka inte kunde ha beaktats då åtgärderna beviljades eller inom tidsfristen för att invända mot beviljandet.

Om sökandens fordran ogillas i domen ska domaren omedelbart låta häva åtgärden, såvida inte en invändning lämnas in mot detta, med beaktande av omständigheterna i målet och efter en ökning av säkerheten.

Om talan delvis gillas måste domaren besluta huruvida åtgärden ska hävas eller kvarstå, efter att ha hört den invändande parten.

Om ogillandet av fordran bekräftas häver domstolen åtgärderna på eget bevåg när ett slutligt beslut meddelas, och den part som har berörts av dem kan anhängiggöra en skadeståndstalan (detta gäller även om sökanden återkallar talan).

Ett annat fall då säkerhetsåtgärder kan ändras är när en åtgärd begärs innan en fordran inges och antas utan att svaranden hörs. Om sökanden inte iakttar den lagstadgade perioden på 20 dagar för inlämning av fordran och denna period löper ut, ska åtgärden i detta fall omedelbart hävas och svaranden ersättas för skadan. Dessutom ska sökanden betala de upplupna kostnaderna för förfarandet.

På liknande sätt ska åtgärden hävas om målet skjuts upp i mer än sex månader på grund av sökanden.

Om det beslutas om interimistisk verkställighet av en dom ska alla beviljade säkerhetsåtgärder som rör den verkställigheten hävas och ersättas av verkställighetsåtgärder, på så sätt att de åtgärder som först antogs som säkerhetsåtgärder omvandlas till verkställighetsåtgärder.

Slutligen kan svaranden begära att domstolen ersätter säkerhetsåtgärden med tillräcklig säkerhet för att ett faktiskt verkställande av domen ska vara garanterat. Domaren som antog åtgärden är behörig i detta fall och kan fastställa den säkerhet som ska ställas, antingen kontant eller som en garanti.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Enligt processreglerna är det möjligt att överklaga till högre instans.

Det är därmed möjligt att överklaga ett beslut som beviljar åtgärderna, men överklagandet leder inte till att åtgärderna skjuts upp. Ett beslut som avslår åtgärderna kan också överklagas.

Jämte möjligheten att överklaga kan dock sökanden i varje fall upprepa ansökan om förhållandena förändras efter den ursprungliga ansökan.

Man har inte rätt att överklaga ett beslut som beviljar säkerhetsåtgärder utan att svaranden hörs, eftersom det rätta förfarandet i detta fall är invändning, som lämnas in till den domare som antog säkerhetsåtgärden. Svaranden kan inge ett överklagande, utan suspensiv verkan, av ett beslut som ogillar invändningen. Den som ansöker om säkerhetsåtgärden har samma rätt att inge ett överklagande om svarandens invändning gillas, antingen helt eller delvis.

I motsats till ovanstående finns ingen rätt att överklaga när en säkerhet beviljas eller nekas.

Utformningen och bestyrkandet av överklagandet omfattas av de allmänna bestämmelserna (artikel 458). Om klagandena är flera beräknas deras tidsfrister individuellt.

I förfarandet för antagande av säkerhetsåtgärder har ett överklagande som påpekats ovan ingen suspensiv verkan: domaren fortsätter att bevilja de beslut som anses vara nödvändiga för att säkerhetsåtgärden ska kunna antas.

Beslut som avslår åtgärderna har företräde vid appellationsdomstolen. Datum för överläggning, omröstning och avkunnande av dom ska meddelas så snart som möjligt.

SÄKERHETSÅTGÄRDENS KOSTNADER

Generellt sett tilldöms den part som vinner målet ersättning för sina kostnader. De betalas av motparten till den part vars rättsanspråk (godkännande eller ogillande av åtgärderna) har beaktats i beslutet. I synnerhet enligt artikel 736 i civilprocesslagen ska sökanden stå för kostnaderna vid avslag (principen ”den tappande parten betalar”), men någon liknande bestämmelse finns inte (att svaranden åläggs betala kostnaderna) om åtgärderna beviljas. Vad avser kostnaderna finns skilda åsikter i den juridiska litteraturen och inom rättspraxis.

1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

• Interimistiska åtgärder kan i brådskande fall alltid beslutas av domaren (brådskande förfaranden, betalning av ett preliminärt fastställt belopp, vräkning, förbud vid vite att vidta en åtgärd, säkring av bevismaterial).

Det går inte att göra en fullständig uppräkning av alla fall där interimistiska åtgärder kan beslutas. Det kan röra sig om brådskande åtgärder i fall där ingen verklig tvist råder, men också fall där de brådskande åtgärderna måste vidtas på grund av en tvist (betalning av ett preliminärt fastställt belopp, vräkning av en hyresgäst utan kontrakt, sakkunnigutlåtanden eller fastställande av en skada osv.). Domstolen kan också fatta snabbt beslut om alla typer av interimistiska åtgärder som behövs för att förhindra en överhängande skada (till exempel förstärkning av en byggnad som riskerar att rasa samman) eller för att få en uppenbart otillåten störning att upphöra.

• Det finns särskilda regler för säkerhetsåtgärder (kvarstad samt säkerhetsrätter [sûretés judiciaires]). Det är åtgärder som gör det möjligt för en fordringsägare, oftast efter tillstånd av domstol, att hindra en betalningsskyldig från att förfoga över alla eller en del av sina tillgångar, eller för fordringsägaren att få en särskild säkerhetsrätt i dessa tillgångar för att få täckning för en fordran som ännu inte har fastställts i dom, men som det finns anledning misstänka inte kommer att betalas.

Det finns två former av säkerhetsåtgärder:

• Kvarstad, som gör det möjligt att beslagta materiella tillgångar (möbler, bilar osv.), immateriella tillgångar (ett belopp, andelsrätter, värdepapper osv.) eller andra fordringar (kontomedel, hyresfordringar osv.).
• Säkerhetsrätter i fast egendom, i ett företag, i andelsrätter eller i värdepapper (tillfällig inteckning, panträtt i bolagsandelar eller värdepapper).

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

2.1 Förfarandet

• Interimistiska åtgärder: Talan måste väckas genom en stämningsansökan till domstolen, och stämningen delges av en delgivningsman (huissier de justice). Det är ett påskyndat förfarande där motparten ska höras. På vissa villkor kan interimistiska åtgärder beslutas endast på grundval av ansökan, utan föregående kontradiktoriskt förfarande.
• Säkerhetsåtgärder: I princip krävs det ett förhandstillstånd från domstolen. Fordringsägaren är dock befriad från tillståndskravet då denne har en exekutionstitel eller ett domstolsavgörande som ännu inte vunnit laga kraft. Det gäller också vid utebliven betalning av en godkänd växel, ett skuldebrev, en check eller obetald hyra för fast egendom (om hyresavtalet är skriftligt).

Vad gäller interimistiska åtgärder avgör yrkandets natur vilken domstol som är behörig. Ordinarie behörighet innehas av ordföranden för dirstiktsdomstolen (tribunal judiciaire). Närdomstolen (tribunal de proximité) och ordförandena för handelsdomstolen (tribunal de commerce), arbetsdomstolen (conseil des prud’hommes) och jordbruksarrendedomstolen (tribunal paritaire des baux ruraux) kan dock också vara behöriga.

Vad gäller säkerhetsåtgärder ligger behörigheten hos den domare som är ordförande vid domstolen på verkställighetsorten eller hos ordföranden för handelsdomstolen, om ansökan, som lämnats in före ett rättsligt förfarande, syftar till att säkra en skuld som faller inom handelsdomstolens behörighet.

Behörig domstol är domstolen på den ort där gäldenären har sin hemvist, om hemvisten är i Frankrike. I annat fall är domstolen på verkställighetsorten behörig.

I princip är det obligatoriskt att företrädas av en advokat inför den domare som prövar en ansökan om interimistiska åtgärder och den domare som ansvarar för verkställighet, utom när det gäller vissa ansökningar, särskilt om de avser ett belopp på mindre än 10 000 euro. Kvarstad måste verkställas av en exekutionstjänsteman. Så är däremot inte fallet med inskrivning av säkerhetsrätter. Men med tanke på hur juridiskt komplicerat det är att få en säkerhetsrätt inskriven, brukar fordringsägare alltid begära hjälp av en jurist.

Kostnaderna för säkerhetsåtgärder ska i slutändan betalas av gäldenären (den betalningsskyldige), även om fordringsägaren kan vara tvungen att betala ett förskott. Exekutionsavgifterna bestäms enligt en tabell, där exekutionstjänstemännens arvode fastställs för varje exekutiv åtgärd och säkerhetsåtgärd.

Exekutionstjänstemännens arvode enligt tabellen består av ett schablonbelopp med fasta eller proportionella avgifter, som beroende på omständigheterna kan vara kumulativa eller alternativa; ibland tillkommer dessutom en administrationsavgift (se dekret nr 96-1080, 12 december 1996)

Den proportionella indrivningsavgiften, som beräknas utifrån det belopp som ska drivas in, behöver bara betalas om exekutionstjänstemannen får klartecken att driva in skulden. Av förteckningen över avgifter i bilagan till dekretet framgår det dessutom att det inte är tillåtet med ett fritt avtalat extraarvode, utom vid kvarstad på andelsrätter och värdepapper.

2.2 Huvudförutsättningar

Domstolen vidtar inte säkerhetsåtgärden, utan ger bara tillstånd till den. Själva åtgärden vidtas av exekutionstjänstemannen på fordringsägarens begäran.

När det krävs tillstånd från domstol måste fordran framstå som välgrundad.

För säkerhetsåtgärder finns det inget uttryckligt krav på att ärendet ska vara brådskande.

Fordringsägaren måste visa att det finns omständigheter som kan hindra att skulden betalas (till exempel att gäldenären otillbörligt försöker gömma sina tillgångar eller att nya fordringsägare dyker upp).

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

Alla gäldenärens tillgångar kan beläggas med kvarstad, såvida de inte är så kallad beneficieegendom (exempelvis tillgångar som gäldenären behöver i vardagen eller för sitt arbete). Detsamma gäller för skulder. Lön kan dock aldrig bli föremål för säkerhetsåtgärder, men den kan utmätas på grundval av en dom eller annan exekutionstitel enligt reglerna om utmätning av lön.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

Tillgångar som blivit föremål för säkerhetsåtgärder är blockerade. Gäldenären är fortfarande i besittning av tillgångarna och ansvarig för dem, men kan inte avyttra dem. Om så sker kan gäldenären straffas med böter och fängelse.

Kontanta medel som beslagtagits sätts in på ett spärrat konto.

Gäldenären får sälja tillgångar som omfattas av säkerhetsrätt, men fordringsägaren har rätt att bli informerad och har förmånsrätt till försäljningssumman.

Gäldenären (i egenskap av förvaltare) har ansvar för tillgångar som blivit föremål för säkerhetsåtgärder. Sådan kvarstad kan inte göras gällande mot tredje man. Säkerhetsrätter, som måste kungöras (enligt regler för affärsrelaterad eller fast egendom), kan dock göras gällande mot alla parter.

En bank (eller någon utomstående gäldenär) som mottar en begäran om kvarstad mot en kund är skyldig att för exekutionstjänstemannen omedelbart redovisa sina åtaganden gentemot gäldenären (dvs. alla gäldenärens konton och storleken på de insatta beloppen). Om banken utan giltig anledning vägrar lämna ut dessa uppgifter kan den bli betalningsskyldig i stället för gäldenären.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

En säkerhetsåtgärd måste vidtas inom tre månader efter det att domstolen har lämnat sitt tillstånd, annars blir tillståndet ogiltigt.

Om fordringsägaren inte redan har inlett en process för att få fordran fastställd, måste det ske inom en månad från det att åtgärden vidtogs, annars blir åtgärden utan verkan.

Gäldenären måste underrättas om säkerhetsåtgärden inom åtta dagar. Gäldenären kan väcka talan vid verkställighetsdomstolen om han eller hon vill invända mot åtgärden eller mot att tillstånd ges till den. Domstolen kan också på förhand ha bestämt en dag för förhandling, dit parterna kallas för att diskutera åtgärden. I princip är en invändning från gäldenärens sida tillåtlig så länge inte kvarstaden har omvandlats till utmätning efter det att fordringsägaren har fått sin fordran fastställd i en dom.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Gäldenären kan överklaga beslutet samtidigt med själva åtgärden.

Verkställighetsdomstolen, som är den som ger tillstånd till säkerhetsåtgärder, kan också pröva överklaganden av beslutet. Verkställighetsdomstolens beslut kan i sin tur överklagas till appellationsdomstolen.

Om gäldenären får kännedom om tillståndet till åtgärden samtidigt som själva åtgärden, gäller samma regler för att överklaga tillståndet som för att invända mot åtgärden. Överklagande kan ske så länge säkerhetsåtgärden inte har omvandlats till en verkställighetsåtgärd.

Överklagandet stoppar inte säkerhetsåtgärdens verkningar. Säkerhetsåtgärden gäller så länge domstolen inte har förordnat att den ska upphävas eller konstaterat att den är ogiltig.

Beslut om interimistiska åtgärder får överklagas om åtgärderna var resultatet av ett kontradiktoriskt förfarande, eller bestridas genom ett tillfälligt återkallande om de var resultatet av ett annat förfarande.

Länkar

Webbplatsen Legifrance

Justitieministeriets webbplats (Ministère de la Justice)

Webbplatsen tillhörande nationella kammaren för delgivningsmän/exekutionstjänstemän (Chambre Nationale des Huissiers de Justice)

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Säkra tillgångar i andra EU-länder - Kroatien

1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

I tredje avsnittet i lagen om verkställighet (Ovršni zakon) (Kroatiens officiella kungörelseorgan (Narodne Novine (NN) nr 112/12, 25/13, 93/14, 55/16 och 73/17, nedan kallad OZ), med titeln preliminära säkerhetsåtgärder (Osiguranje), föreskrivs följande åtgärder:

• Betalningssäkring genom obligatorisk inskrivning av panträtt i fastighet – avdelning 28.

• Rättslig och notariell betalningssäkring genom kvarstad som grundas på avtal mellan parterna – avdelning 29.

• Rättslig och notariell betalningssäkring genom överföring av äganderätten till egendom och överföring av rättigheter – avdelning 30.

• Betalningssäkring i form av preliminär verkställighet – avdelning 31.

• Betalningssäkring i form av preliminära åtgärder – avdelning 32.

• Interimistiska åtgärder – avdelning 33.

Enligt OZ får endast åtgärder som i denna eller någon annan lag definieras som säkerhetsåtgärder fastställas som sådana. Säkerhetsåtgärder är inte tillåtna beträffande egendom och rättigheter som enligt OZ inte får bli föremål för verkställighet om inte annat föreskrivs i den lagen.

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

2.1 Förfarandet

Som en (långsiktig) åtgärd inom ramen för obligatorisk betalningssäkring av fordringar möjliggör OZ betalningssäkring genom obligatorisk inskrivning av panträtt i fastighet och lös egendom (t.ex. penningfordringar, inkomst – lön, pension etc., banktillgodohavanden, värdepapper och aktier) och betalningssäkring genom överföring av äganderätt till egendom och överföring av rättigheter. Betalningssäkring genom inskrivning av panträtt kan vara frivillig eller obligatorisk, medan betalningssäkring genom överföring av äganderätt till egendom och överföring av rättigheter endast kan vara frivillig. Sådan betalningssäkring sker antingen i ett förfarande inför domstol eller inför en notarie.

Andra åtgärder som regleras av OZ är betalningssäkring genom preliminär verkställighet, betalningssäkring genom preliminära åtgärder samt interimistiska åtgärder. Sådana åtgärder får bara fattas av domstolen i form av ett tvingande beslut, antingen på en parts begäran eller på eget initiativ (ex officio).

Distriktsdomstolar är behöriga att besluta om och genomföra betalningssäkring, om inte denna uppgift i lag har anförtrotts någon annan domstol, medan handelsdomstolar är behöriga att besluta om och genomföra betalningssäkringar i mål där dessa är behöriga att besluta om verkställighet.

Behörigheten att besluta om och genomföra betalningssäkring på eget initiativ ligger hos den domstol som är behörig att pröva den prioriterade borgenärens ansökan, om inte annat föreskrivs i lag.

Behörigheten att pröva ansökningar om betalningssäkring av penningfordringar genom obligatorisk inskrivning av panträtt i fastighet ligger hos den domstol som för det fastighetsregister i vilket den post som grundas på den verkställbara handling som fastställer penningfordran ska införas. Syftet med denna åtgärd är att genom posten säkra penningfordran genom att skriva in en panträtt i fastighet. Genom införandet av en panträtt i registret kan en fordran med denna fastighet som säkerhet även drivas in gentemot tredje parter som senare förvärvar fastigheten.

Domstolen kan besluta om rättslig betalningssäkring av en penningfordran genom inskrivning av panträtt grundat på ett avtal mellan parterna efter att den prioriterade borgenären och den prioriterade gäldenären gemensamt har begärt inskrivning av panträtt i en viss egendom i syfte att säkra penningfordran. Vilken domstol som har territoriell behörighet att pröva ansökningar om att säkra en prioriterad borgenärs penningfordringar genom panträtt i den prioriterade gäldenärens egendom och rättigheter och åtgärder för att säkra betalningen av fordran regleras av bestämmelserna i OZ om territoriell behörighet för domstolar i verkställighetsförfaranden om indrivning av penningfordringar avseende enskilda typer av tillgångar som är föremål för verkställighet. Om parterna är överens om att det finns en fordran och om när den löper ut, samt om parterna är överens om att denna fordran ska säkras med hjälp av inskrivning av en panträtt, förs detta till domstolsprotokollet. Parternas undertecknade avtal har samma verkan som ett domstolsavgörande.

Notariell betalningssäkring av en penningfordran genom inskrivning av en panträtt grundat på ett avtal mellan parterna är möjlig grundat på ett avtal mellan en borgenär och en gäldenär som ingåtts i form av en notariehandling eller en privat handling vars innehåll har legaliserats, och som även innehåller gäldenärens samtycke till inskrivning av en panträtt i en viss egendom som tillhör honom eller henne.

Rättslig betalningssäkring genom överlåtelse av egendom och överlåtelse av rättigheter är möjlig grundat på en överenskommelse mellan parterna om att ett avtal mellan dem om överlåtelse (av en del av den prioriterade gäldenärens egendom till den prioriterade borgenären för att säkra en prioriterad borgenärs specifika penningfordran) eller överlåtelse av vissa av den prioriterade gäldenärens rättigheter (till den prioriterade borgenären av samma skäl) ska föras till protokollet från förhandlingen. Ytterligare fordringar kan också säkras. Parternas avtal har samma verkan som ett domstolsavgörande. Vilken domstol som har territoriell behörighet att pröva ansökningar om betalningssäkring av penningfordringar genom överlåtelse av egendom eller överlåtelse av rättigheter avgörs av lämplig tillämpning av de bestämmelser i OZ som reglerar en domstols territoriella behörighet i verkställighetsförfaranden när det gäller verkställighet av penningfordringar avseende enskilda typer av tillgångar som är föremål för verkställighet.

Notariell betalningssäkring genom överlåtelse av egendom och överlåtelse av rättigheter, dvs. överlåtelse av aktier, andelar eller ägarintresse kan grundas på ett avtal mellan en borgenär och en gäldenär, i form av en notariehandling eller privat handling vars innehåll har legaliserats. En notarius publicus tillstånd att vidta enskilda betalningssäkringsåtgärder fastställs i enlighet med de lokala bestämmelserna på den ort där notarius publicus har sitt säte.

Territoriell behörighet att pröva ansökningar om preliminär verkställighet och att genomföra sådan verkställighet tillkommer den domstol som skulle ha varit behörig att driva in fordran med stöd av en exekutionstitel. Betalningssäkring genom preliminär verkställighet beslutas och genomförs av domstolen. På grundval av en dom i ett tvistemål beslutar domstolen om preliminär verkställighet för att säkra en fordran som inte är en penningfordran och som inte kan säkras genom ett preliminärt införande i det offentliga registret. Domstolen fattar ett sådant beslut om borgenären visar att om verkställigheten skjuts upp tills domen vinner laga kraft riskerar det att det bli omöjligt eller väsentligt svårare att verkställa beslutet samt om borgenären ställer säkerhet för den skada som gäldenären kan tänkas lida på grund av ett sådant uppskjutande.

Territoriell behörighet att pröva ansökningar om betalningssäkring genom preliminära åtgärder och att genomföra sådana åtgärder tillkommer den domstol som skulle ha varit behörig att driva in fordran med stöd av en exekutionstitel i enlighet med vilken beslutet om betalningssäkringen fattades. Huruvida domstolen får besluta om preliminära åtgärder avgörs av huruvida den prioriterade borgenären visar att det finns en trolig risk att det utan dessa åtgärder skulle vara omöjligt eller väsentligt svårare att driva in fordran. I vissa mål kan domstolen ställa som villkor för den preliminära åtgärden att det har ställts säkerhet för de skador som den prioriterade gäldenären skulle kunna lida till följd av beslutet om åtgärden. Ett motiverat beslut om en preliminär åtgärd måste innehålla en uppgift om värdet på den fordran som ska säkras, inbegripet ränta och utgifter, den åtgärd som ska användas för att säkra fordran och hur länge beslutet ska gälla (högst 15 dagar efter att verkställighetsvillkoren har uppfyllts).

Innan en rättsprocess eller något annat rättsligt förfarande inleds beträffande en fordran som har säkrats ligger den territoriella behörigheten att pröva ansökningar om interimistiska åtgärder hos den domstol som annars hade varit behörig att pröva ansökningar om verkställighet. Territoriell behörighet att genomföra interimistiska åtgärder ligger hos den domstol som annars hade varit behörig att driva in fordran. Efter att ett förfarande inletts ligger behörigheten att pröva ansökningar om betalningssäkring genom interimistiska åtgärder hos den domstol vid vilken förfarandet inleddes. Om det av omständigheterna i ett enskilt fall är motiverat kan en ansökan även inges till den domstol som har territoriell behörighet att driva in fordran. Den domstol som hade haft behörighet att pröva en ansökan om verkställighet med stöd av en exekutionstitel i ett administrativt förfarande ska även ha rätt att pröva ansökningar om interimistiska åtgärder efter att ett sådant förfarande har avslutats. Beslut om interimistiska åtgärder fattas av domstolen på grundval av en ansökan som inges före eller under det rättsliga eller administrativa förfarandet och efter att verkställigheten har genomförts. Beslut om interimistiska åtgärder har samma verkan som en exekutionstitel. Typen av interimistisk åtgärd beror på huruvida den interimistiska åtgärden säkrar en penningfordran eller en fordran som inte är en penningfordran. Beroende på omständigheterna i det enskilda fallet kan domstolen vid behov besluta om flera interimistiska åtgärder.

Inteckningar, rättigheter eller förbud beträffande lös egendom, aktier, andelar eller ägarintressen förs på grundval av ett domstolsavgörande, dvs. en notariehandling eller en privat handling vars innehåll har legaliserats, in i finansmyndighetens register över borgenärers fordringar som omfattas av rättslig och notariell betalningssäkring (panträttsregistret) (Upisnik založnih prava). Detta är en unik databas över inteckningar, rättigheter och förbud, medan inskrivning av panträtter eller ändring av äganderätten till fast egendom registreras i fastighetsregistret.

2.2 Huvudförutsättningar

Vid beslut om betalningssäkring genom obligatorisk inskrivning av panträtt i fastighet fattar domstolen beslut om en ansökan om att säkra en penningfordran med stöd av en exekutionstitel i enlighet med vilken beslutet om penningfordran fattades. Det finns inte några särskilda krav för att besluta om betalningssäkring, och domstolen beslutar, grundat på ansökan, om betalningssäkring och skriver in en panträtt för den prioriterade borgenären i den fastighet som är inskriven i fastighetsregistret, samt anger huruvida fordran kan drivas in. Om den prioriterade gäldenären inte står som ägare till fastigheten i fastighetsregistret ska den prioriterade borgenären, tillsammans med ansökan, inge en handling som gör att den prioriterade gäldenärens äganderätt kan skrivas in.

Den prioriterade borgenären och den prioriterade gäldenären får, för att säkra en prioriterad borgenärs penningfordran genom panträtt i viss egendom som ställts som säkerhet, i samförstånd begära att domstolen ska besluta om och genomföra, till förmån för den prioriterade borgenären, inskrivningen av en panträtt i den prioriterade gäldenärens fastighet, lös egendom, penningfordran och andra av den prioriterade gäldenärens egendomar och rättigheter. Ett sådant avtal kan även ingås i form av en notariehandling eller en privat handling. Detta inbegriper en gäldenärs förklaring om att en panträtt kan ställas som säkerhet för viss egendom som tillhör denne.

Den undertecknade rättsliga handlingen, dvs. en notariehandling eller en privat handling vars innehåll har legaliserats, har även verkan som ett domstolsavgörande mot den person som har samtyckt till att en panträtt ställs som säkerhet för dennes egendom eller rättighet, och som på grundval av dessa handlingar direkt föreslår indrivning av den prioriterade fordran för vilken en panträtt ställts som säkerhet.

Parterna kan tillsammans be domstolen att hålla en förhandling och att till protokollet från denna förhandling föra deras förklaring om att vissa delar av den prioriterade gäldenärens egendom ska överlåtas på den prioriterade borgenären för att säkra en prioriterad borgenärs penningfordran, eller om att vissa av den prioriterade gäldenärens rättigheter i samma syfte ska överlåtas på den prioriterade borgenären. Ytterligare fordringar kan också säkras. Ett sådant avtal kan ingås genom att underteckna en notariehandling eller en privat handling vars innehåll har legaliserats. Avtalet bör innehålla en bestämmelse om när den säkrade fordran förfaller, samt hur detta ska fastställas. Den prioriterade gäldenären kan också vara en person som inte omfattas av den fordran som den prioriterade borgenären försöker säkra, dvs. en tredje part som samtycker till att denna typ av fordran säkras. Avtalet kan även gälla betalningssäkring av fordringar som inte är penningfordringar. I så fall måste emellertid fordrans penningvärde anges i avtalet. Fordran ska ha fastställts eller gå att fastställa. I ett avtal kan det även läggas till att den prioriterade gäldenären ger sitt samtycke till att den prioriterade borgenären, enligt protokollet, direkt efter att den prioriterade fordran har förfallit söker verkställighet av beslutet att överlämna den egendom som ställts som säkerhet. Det protokoll som innehåller en sådan förklaring utgör en exekutionstitel. När en fastighet som är inskriven i fastighetsregistret överlåts på borgenären genom ett sådant avtal, bör avtalet innehålla den prioriterade gäldenärens samtyckesförklaring om att överlåtelsen kan verkställas direkt i fastighetsregistret på grundval av avtalet och att inskrivningen i fastighetsregistret överlåter fastigheten på den prioriterade borgenären, tillsammans med en anteckning om att överlåtelsen har genomförts för att säkra en viss prioriterad borgenärs fordran. Om inte annat föreskrivs får den prioriterade gäldenären fortsätta att använda den egendom som överlåtits på den prioriterade borgenären, dvs. utöva den rättighet som överlåtits på den prioriterade borgenären, medan den prioriterade borgenären får sälja fastigheten eller den rättighet som överlåtits på honom eller henne när fordran förfaller till betalning, eller inteckna fastigheten.

Beslut om betalningssäkring genom preliminära åtgärder får fattas för att säkra penningfordringar som grundas på ett beslut från en domstol eller förvaltningsmyndighet som ännu inte vunnit laga kraft. Ett sådant beslut kan grundas på en uppgörelse som gjorts vid en domstol eller förvaltningsmyndighet, om den fordran som fastställs i uppgörelsen ännu inte har förfallit till betalning, eller grundat på ett notariebeslut eller en notariehandling, om den fordran som har fastställts i den aktuella handlingen ännu inte har förfallit till betalning. På grundval av dessa handlingar ska domstolen besluta om en preliminär åtgärd om den prioriterade borgenären visar att realiseringen av fordran troligen skulle vara omöjlig eller väsentligt svårare utan betalningssäkringen. En sådan risk anses föreligga om beslutet om en preliminär åtgärd har föreslagits på grundval av ett betalningsföreläggande eller en exekutionstitel som grundas på en officiell handling som utfärdats i enlighet med en offentlig handling eller en handling som legaliserats av en notarius publicus, en växel eller check mot vilken en invändning har gjorts i tid, en dom i ett brottmål beträffande en förmögenhetsrättslig fordran som kan bli föremål för en ny prövning, ett beslut som måste verkställas utomlands, en överklagad dom som grundas på ett medgivande, en uppgörelse som har bestridits på det sätt som föreskrivs i lag, ett notariebeslut eller en notariehandling, om den fordran som fastställts däri ännu inte har förfallit till betalning, som har bestridits på det sätt som föreskrivs i lag. Domstolen ska avslå ansökan om betalningssäkring genom en preliminär åtgärd, dvs. upphäva en viss preliminär åtgärd och avbryta förfarandet, om den prioriterade gäldenären kan visa att det sannolikt inte föreligger någon risk eller att risken har upphört.

Betalningssäkring genom en interimistisk åtgärd kan föreslås före eller under ett rättsligt eller administrativt förfarande samt efter att detta förfarande har avslutats och fram till att fordran har drivits in. I en ansökan om interimistiska åtgärder måste en prioriterad borgenär uppge exakt vilken fordran han eller hon vill säkra, fastställa vilken typ av åtgärd som begärs och dess varaktighet och vid behov med vilka medel den interimistiska åtgärden tvångsvis ska verkställas samt föremålet för säkerheten. Ansökan måste innehålla uppgifter om vilka faktiska omständigheter som ligger till grund för begäran om en interimistisk åtgärd och bevis som styrker dessa uppgifter. Den prioriterade borgenären är skyldig att i förekommande fall bifoga denna bevisning till ansökan. Beslut om en interimistisk åtgärd kan fattas för att säkra fordringar som inte förfallit tillbetalning och fordringar med villkor. Ett sådant beslut får inte fattas om villkoren för ett beslut om en preliminär åtgärd för att säkra betalning av en fordran är uppfyllda. Beslut om en interimistisk åtgärd för att säkra en penningfordran kan fattas om den prioriterade borgenären visar att det är troligt att en fordran finns och att det utan en sådan åtgärd föreligger en risk för att den prioriterade gäldenären skulle förhindra eller göra det väsentligt svårare att driva in fordran genom att överlåta, gömma undan eller på annat sätt avyttra sin egendom. En prioriterad borgenär behöver inte styrka att det föreligger en sådan risk om vederbörande visar att det är troligt att den prioriterade gäldenären endast skulle lida begränsad skada av den föreslagna åtgärden och risken anses styrkt om fordran ska verkställas i utlandet. Det kan fattas beslut om en interimistisk åtgärd för att säkra en fordran som inte är en penningfordran om den prioriterade borgenären visar att vederbörandes fordran sannolikt kan drivas in, och om denne visar att det finns en risk att den prioriterade gäldenären, om åtgärden inte vidtas, skulle förhindra eller göra det väsentligt svårare att driva in fordran, framför allt genom att ändra den nuvarande situationen, eller om borgenären visar att åtgärden sannolikt är nödvändig för att förhindra våld eller irreparabel skada. En prioriterad borgenär behöver dessutom inte styrka att det föreligger en sådan risk om vederbörande visar att den prioriterade gäldenären endast skulle lida en obetydlig skada av den föreslagna åtgärden och risken anses styrkt om fordran ska drivas in i utlandet. Domstolen kan besluta om en interimistisk åtgärd på begäran av den prioriterade borgenären även när denne inte har visat att det sannolikt föreligger en fordran och en risk, om denne tidigare, inom en tidsfrist som fastställts av domstolen, har ställt säkerhet för den skada som den prioriterade gäldenären skulle kunna lida till följd av beslutet om och genomförandet av den interimistiska åtgärden. Om den prioriterade borgenären inte ställer säkerhet inom den fastställda tidsfristen ska domstolen avslå ansökan om betalningssäkring. Domstolen kan, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet, vid behov besluta om flera interimistiska åtgärder. Om det i ett visst fall är möjligt att besluta om flera interimistiska åtgärder ska domstolen besluta om den åtgärd som är bäst lämpad för att uppfylla syftet med betalningssäkringen (och om alla är lika lämpliga ska domstolen besluta om den åtgärd som är minst betungande för den prioriterade gäldenären).

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

All egendom som ägs av eller alla rättigheter som tillkommer den prioriterade gäldenären kan bli föremål för säkerhetsåtgärder och interimistiska åtgärder, dvs. fast egendom, lös egendom, penningfordringar, pensioner, invaliditetsförmåner, banktillgodohavanden och andra egendomsrättigheter så länge dessa inte i lag är undantagna från indrivning eller det inte finns någon begränsad rätt att driva in egendom (t.ex. varor som inte är i omlopp, jordbruksmark och jordbrukares fastigheter som behövs för den egna försörjningen och för att försörja de närmaste familjemedlemmarna och andra personer för vilka gäldenären har försörjningsplikt, etc.).

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

Fast egendom säkras genom inskrivning av en panträtt (frivillig eller obligatorisk, rättslig eller notariell) i det fastighetsregister där fastigheten är inskriven.

Med hjälp av rättslig eller notariell betalningssäkring i form av överlåtelse av egendom eller överlåtelse av rättigheter blir den prioriterade borgenären innehavare av egendomen eller rättigheten genom inskrivning i de lagstadgade offentliga böckerna eller registren. Den prioriterade borgenären och den prioriterade gäldenären får, för att säkra en prioriterad borgenärs penningfordran genom inskrivning av en panträtt i viss egendom som ställts som säkerhet, i samförstånd begära att domstolen till förmån för den prioriterade borgenären ska fatta besluta om att vidta någon av följande åtgärder:

1. Registrering av en panträtt i den prioriterade gäldenärens fastighet.

2. Deponering av ett avtal mellan parterna om registrering av en panträtt som inte är inskriven i fastighetsregistret hos den domstol som ansvarar för fastighetsregistret.

3. Inskrivning av en panträtt i den prioriterade gäldenärens lösa egendom.

4. Inskrivning av en panträtt i den prioriterade gäldenärens penningfordran.

5. Inskrivning av en panträtt i den prioriterade gäldenärens inkomst grundat på ett anställningsavtal eller tjänst.

6. Inskrivning av en panträtt i en del av den prioriterade gäldenärens pension, invaliditetsförmåner eller kompensation för förlorad arbetsförtjänst.

7. Inskrivning av en panträtt i den prioriterade gäldenärens banktillgodohavanden.

8. Inskrivning av en panträtt i en fordran om att överlämna eller leverera lös egendom eller lämna fast egendom.

9. Inskrivning av en panträtt i andra äganderättigheter eller sakrätter.

10. Inskrivning av en panträtt i aktiebevis och andra värdepapper och säkerställande av att de förvaras på ett tryggt sätt.

11. Inskrivning av en panträtt i aktier för vilka aktiebevis inte har utfärdats och i andelar och ägarintressen i företag.

12. Inskrivning av värdepapper som förvaras hos förvaringsinstitutet (Depozitno društvo).

Betalningssäkring genom preliminär verkställighet: För att ställa säkerhet för indrivning av en fordran som inte är en penningfordran som inte kan säkras genom en konventionell registrering i ett offentligt register får domstolen, grundat på en dom i ett tvistemål, förordna om preliminär verkställighet.

Betalningssäkring genom preliminära åtgärder: Domstolen kan besluta om följande preliminära åtgärder:

1. Registrering av en panträtt i den prioriterade gäldenärens fastighet eller i en sakrätt avseende fast egendom.

2. Deponering av ett avtal mellan parterna om registrering av en panträtt som inte är inskriven i fastighetsregistret hos den domstol som ansvarar för fastighetsregistret.

3. Inskrivning av en panträtt i den prioriterade gäldenärens lösa egendom.

4. Inskrivning av en panträtt i den prioriterade gäldenärens penningfordran.

5. Inskrivning av en panträtt i den prioriterade gäldenärens inkomst grundat på ett anställningsavtal eller tjänst.

6. Inskrivning av en panträtt i en del av den prioriterade gäldenärens pension, invaliditetsförmåner eller kompensation för förlorad arbetsförtjänst.

7. Inskrivning av en panträtt i den prioriterade gäldenärens banktillgodohavanden.

8. Inskrivning av en panträtt i en fordran om att överlämna eller leverera lös egendom eller lämna fast egendom.

9. Inskrivning av en panträtt i andra äganderättigheter eller sakrätter.

10. Inskrivning av en panträtt i aktiebevis och andra värdepapper och säkerställande av att de förvaras på ett tryggt sätt.

11. Inskrivning av en panträtt i aktier för vilka aktiebevis inte har utfärdats och i andelar och ägarintressen i företag.

12. Inskrivning av värdepapper som förvaras hos förvaringsinstitutet (Depozitno društvo).

13. Förbud för en bank att betala ut ett belopp från en prioriterad gäldenärs eller tredje parts konto som är föremål för en preliminär åtgärd.

En prioriterad borgenär kan få panträtt i den egendom som ställts som säkerhet grundat på en preliminär åtgärd. Om ett betalningsförbud har utfärdats beträffande en viss del den prioriterade gäldenärens banktillgodohavanden kan de aktuella beloppen inte överföras från kontot under förbudstiden, förutom för att betala den prioriterade fordran.

Interimistiska åtgärder

– För att säkra en penningfordran kan det beslutas att alla åtgärder som uppfyller det syftet ska vidtas. Framför allt kan följande åtgärder vidtas:

1. Förbud för den prioriterade gäldenären att överlåta eller belåna lös egendom, att beslagta dessa föremål och anförtro dem åt en prioriterad borgenär eller tredje part för förvaring.

2. Beslagtagande och deponering av kontanter, värdepapper och liknande hos en domstol eller notarius publicus.

3. Förbud att överlåta eller belåna fast egendom eller sakrätter som är registrerade i den fasta egendomen till förmån för gäldenären, med en anteckning om detta förbud i fastighetsregistret.

4. Förbud för den prioriterade gäldenärens gäldenär att frivilligt fullgöra sin förpliktelse gentemot den prioriterade gäldenären och förbud för den prioriterade gäldenären att komma i åtnjutande av fullgörandet av denna förpliktelse, dvs. att undanröja sina fordringar.

5. Beslut om att en bank ska åläggas att inte att betala ut det belopp som är föremål för den interimistiska åtgärden från en prioriterad gäldenärs konto till den prioriterade gäldenären eller en tredje part på gäldenärens begäran.

– För att säkra en fordran som inte är en penningfordran kan det beslutas att alla åtgärder som uppfyller det syftet ska vidtas. Framför allt kan följande åtgärder vidtas:

1. Förbud mot att överlåta eller belåna lös egendom som omfattas av fordran, att beslagta sådan egendom och att anförtro den åt den prioriterade borgenären eller tredje part för förvaring.

2. Förbud mot att överlåta eller belåna aktier, andelar eller ägarintressen som omfattas av fordran, med en anteckning om förbudet i aktieregistret, och vid behov i domstolsprotokollet, förbud mot utövandet av rättigheter grundat på sådana aktier eller aktieandelar, mot att låta en tredje part förvalta aktier, andelar eller ägarintressen och mot att inrätta en interimistisk styrelse i ett företag.

3. Förbud mot att överlåta eller belåna andra rättigheter som omfattas av fordran och låta en tredje part förvalta dessa rättigheter.

4. Förbud mot att överlåta eller belåna fast egendom som omfattas av fordran eller sakrätter som är registrerade i den fasta egendomen som omfattas av fordran, med en anteckning om detta förbud i fastighetsregistret, och mot att beslagta den fasta egendomen och anförtro denna åt den prioriterade borgenären eller tredje part för förvaring.

5. Förbud för en gäldenär till den prioriterade gäldenären att överlämna egendom, överföra en rättighet eller fullgöra någon annan icke-ekonomisk förpliktelse som är föremål för fordran till den prioriterade gäldenären.

6. Förbud för den prioriterade gäldenären att vidta några åtgärder som kan skada den prioriterade borgenären och förbjuda alla ändringar av den egendom som är föremål för fordran.

7. Beslut om att den prioriterade gäldenären ska åläggas att vidta vissa åtgärder för att bevara lös eller fast egendom eller bevara egendomens nuvarande skick.

8. Beslut om att den prioriterade borgenären ska tillåtas behålla den del av den prioriterade gäldenärens egendom som är i borgenärens besittning, och som är föremål för fordran, tills tvisten har avgjorts.

9. Beslut om att den prioriterade borgenären själv eller via ombud ska tillåtas att vidta vissa åtgärder eller erhålla viss egendom, i synnerhet för att återställa en tidigare situation.

10. Beslut om att tillfälligt låta den anställde återvända till arbetet eller att betala ersättning under en arbetsrättslig tvist, om detta behövs för att vederbörande ska kunna försörja sig själv och de personer för vilka han eller hon har en lagstadgad försörjningsplikt.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

En rättslig eller notariell betalningssäkring genom panträtt eller överföring av äganderätten till egendom och överföring av rättigheter är i regel giltig tills förfarandet slutförts.

Ett avgörande som förordnar att en preliminär åtgärd ska vidtas måste innehålla en uppgift om värdet på den fordran som ska säkras, inbegripet ränta och utgifter, den åtgärd som ska användas för att säkra fordran och hur länge åtgärden ska pågå. En preliminär åtgärd får pågå i högst 15 dagar efter det att villkoren för verkställighet har uppfyllts. Om denna tidsfrist löper ut innan det beslut som ligger till grund för den preliminära åtgärden blir verkställbart ska domstolen förlänga tidsfristen, förutsatt att de villkor som åtgärden grundades på inte har ändrats. För att domstolen ska fatta ett sådant beslut om förlängning måste den prioriterade borgenären föreslå detta för domstolen innan den period för vilken den preliminära åtgärden har förordnats löper ut.

I avgörandet om en preliminär åtgärd definieras även hur länge åtgärden ska pågå. Om åtgärden förordnas innan en talan väckts eller något annat förfarande inletts definieras även den tidsfrist inom vilken den prioriterade borgenären måste väcka talan, dvs. ansöka om att inleda ett annat förfarande, för att motivera åtgärden. På den prioriterade borgenärens förslag förlänger domstolen åtgärdens varaktighet, förutsatt att de omständigheter som låg till grund för åtgärden inte har ändrats.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Ett avgörande som meddelats i första instans får överklagas inom åtta dagar från det att avgörandet meddelades, om inte annat föreskrivs i OZ. I regel har ett överklagande inte suspensiv verkan och skjuter inte upp ett avgörandes verkställbarhet. Överklaganden avgörs av en appellationsdomstol.

Ett överklagande av ett avgörande om en ansökan om en interimistisk åtgärd skickas inte till motparten för att ge denne möjlighet att inkomma med en svarsskrivelse, och appellationsdomstolen meddelar sitt avgörande angående överklagandet inom trettio dagar från det att det ingavs.

Det finns inget rättsmedel mot en notariehandling eller en privat handling vars innehåll har legaliserats. En gäldenär får emellertid inkomma med invändningar mot en notariell betalningssäkring i en särskild rättsprocess där vederbörande bestrider avtalen. Tredje parter kan inkomma med invändningar mot en notariell betalningssäkring i ett domstolsförfarande i enlighet med de regler som gäller för invändningar mot rättsliga betalningssäkringar.

I ett förfarande om betalningssäkring är det endast tillåtet med förnyad prövning om den dom som meddelats i andra instans är beroende av att en lösning hittas på en materiell eller processuell fråga som är viktig för att säkerställa en enhetlig tillämpning av lagstiftningen och alla parters likhet inför lagen, i enlighet med processlagstiftningen. Det är inte tillåtet att hålla en ny rättegång, och den tidigare situationen får endast återställas om man har missat tidsfristen för att överklaga eller inkomma med invändningar.

1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

Enligt det italienska rättssystemet får interimistiska åtgärder vidtas. Dessa kan även vara av föregripande karaktär och fungerar i princip som säkerhetsåtgärder. Interimistiska åtgärder kan vidtas ”innan” en talan väcks (ante causam-åtgärder) eller under förfarandet. Det går även att ansöka om åtgärderna när tvisten inleds. De allmänna bestämmelser som reglerar interimistiska förfaranden anges i artikel 669-bis ff. i civilprocesslagen. Det finns olika typer av interimistiska åtgärder. a) ”Skyddsåtgärder” är avsedda att bevara den rådande situationen under förfarandet eller att skydda tillgångar. Kvarstad är ett exempel på en åtgärd som faller inom denna kategori. Syftet med interimistiska skyddsåtgärder är i huvudsak att se till att förfarandets varaktighet inte gör att tillämpningen av det verkställighetsbeslut som erhålls blir verkningslöst till följd av att de tillgångar som fordran avser sedan länge har försvunnit eller förstörts. b) ”Föregripande åtgärder” är åtgärder som, innan ett mål avslutats, föregriper verkningarna av det slutliga beslutet. Syftet med föregripande åtgärder är därför att se till att den person som innehar en rättighet inte fortsätter att lida skada, vilket annars skulle kunna resultera i irreparabla skador.

Interimistiska åtgärder är i regel ”typiska” och föreskrivs också i speciallagar, som t.ex. i de lagar som rör familjefrågor, underhåll, patent osv. Det går emellertid även att ansöka om ”atypiska” interimistiska åtgärder. Dessa åtgärder kallas brådskande åtgärder och regleras av artikel 700 i civilprocesslagen. Personer som har skäl att befara att den tid som behövs för att verkställa deras rättigheter på vanligt sätt skulle kunna åsamka dem omedelbar och irreparabel skada kan med stöd av denna bestämmelse begära att domstolen vidtar brådskande åtgärder som, beroende på omständigheterna, är bättre lämpade att säkerställa verkningarna av beslutet i sakfrågan.

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

För att en interimistisk åtgärd ska kunna beviljas måste två villkor vara uppfyllda:

a) Periculum in mora (fara i dröjsmål), det vill säga att det ska finnas en välgrundad oro för att det dröjsmål som blir resultatet om avgörandet i huvudmålet inväntas skulle kunna leda till en irreparabel skada på den rätt som säkerhetsåtgärden är avsedd att skydda.

b) Fumus boni juris, det vill säga att det i ett första skede verkar befogat att bevilja åtgärden.

2.1 Förfarandet

De processuella reglerna anges i artikel 669-bis ff. i civilprocesslagen. Ansökan ska inges till behörig domstols kansli. Innan huvudmålet inleds ska ansökan inges till den domstol som ska pröva målet. Om huvudmålet pågår ska ansökan inges till den domstol som ska avgöra talan. Efter att ha hört parterna och strukit alla formaliteter som inte är nödvändiga för ett kontradiktoriskt förfarande gör domstolen, på det sätt den finner lämpligt, en bedömning av vilka villkor som måste vara uppfyllda för att kunna vidta den begärda åtgärden. Därefter meddelar domstolen ett beslut i vilket begäran bifalls eller avslås. Om stämningen av motparten kan påverka verkställigheten av åtgärden kan domstolen utfärda ett motiverat beslut som vid behov innehåller en sammanfattning. I så fall ska domstolen i samma beslut fastställa en dag för förhandling, som inte får vara mer än 15 dagar senare, och ge sökanden en frist på högst åtta dagar för att kungöra ansökan och beslutet. Vid förhandlingen får domstolen, genom ett beslut, fastställa, ändra eller återkalla åtgärderna i det ursprungliga beslutet.

Domstolen kan avsluta förfarandet genom att utfärda ett beslut som avslår, delvis beviljar eller till fullo beviljar begäran. Om begäran beviljas, och ingavs innan huvudmålet inleddes, måste det i beslutet om beviljande av begäran anges en tidsfrist på högst sextio dagar för att inleda huvudmålet. Denna regel gäller inte föregripande och brådskande åtgärder enligt artikel 700 i civilprocesslagen.

2.2 Huvudförutsättningar

För att en interimistisk åtgärd ska kunna beviljas måste ovannämnda två villkor vara uppfyllda: periculum in mora och fumus boni juris.

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

Det rör sig om tillfälliga åtgärder i väntan på det definitiva beslutet i huvudmålet. Så är det alltid i fråga om skyddsåtgärder, som bara är giltiga så länge det finns ett pågående huvudmål. I fråga om föregripande åtgärder gäller detta dock bara delvis, eftersom de föregripande åtgärderna behåller sin giltighet oberoende av om något huvudmål pågår, även om åtgärderna inte har samma rättskraft som en dom i huvudmålet.

De interimistiska åtgärdernas innehåll varierar med den fara de syftar till att undvika. Vid kvarstad är det exempelvis en gäldenärs tillgångar som är föremål för åtgärden. Vid beslut om att en anställd som sagts upp utan saklig grund ska återanställas rör det sig i stället om en skyldighet att utföra en viss handling.

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

Lös eller fast egendom, men även immateriella tillgångar och verk som skyddas av upphovsrätten kan bli föremål för säkerhetsåtgärder.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

Skyddsåtgärder syftar till att bevara den rättsliga och faktiska situation som råder när ansökan om dem lämnas in, för att undvika att rättighetshavaren lider skada under den tid det tar att komma till beslut i huvudmålet. Föregripande åtgärder syftar däremot till att föregripa verkningarna av beslut som kommer att fattas definitivt först i och med domen i huvudmålet.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

Interimistiska åtgärder förblir giltiga tills ett avgörande fällts i det huvudmål som de hänför sig till. Man säger då att åtgärderna ”absorberas” av avgörandet. Skyddsåtgärder som kräver att talan väcks i ett huvudmål (t.ex. godkännande av beslag av egendom enligt artikel 670 i civilprocesslagen, eller av kvarstad enligt artikel 671 i samma lag) förlorar även sin giltighet om förfarandet i huvudmålet inte inleds eller slutförs inom de tidsfrister som lagen eller domstolen föreskriver eller om en säkerhet som utgjorde en förutsättning för rättegångens genomförande inte har ställts. Föregripande åtgärder, inklusive atypiska föregripande åtgärder (vidtagna i enlighet med artikel 700 i civilprocesslagen), förblir, trots att de inte kan vinna laga kraft, giltiga även om inget förfarande inleds i huvudmålet eller om ett sådant förfarande skulle avbrytas.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Såväl beviljande av som avslag på ansökningar om interimistiska åtgärder kan överklagas (artikel 669-terdecies). Överklagandet kan grunda sig på fel i det ursprungliga beslutet eller på nya omständigheter och bevis som framkommit efter det att den ursprungliga ansökan lämnats in.

Länkar

►Italienska konstitutionen (EN)

https://www.senato.it/sites/default/files/media-documents/COST_INGLESE.pdf

►Italienska författningssamlingen (IT)

https://www.normattiva.it/?language=en

►Italienska civilprocesslagen (IT)

http://www.altalex.com/documents/codici-altalex/2015/01/02/codice-di-procedura-civile

►Italienska lagen om rättegångar i förvaltningsmål (EN)

https://www.giustizia-amministrativa.it/cdsintra/wcm/idc/groups/public/documents/document/mday/mzk3/~edisp/nsiga_4276977.pdf

►Italienska förvaltningslagen (FR)

https://www.giustizia-amministrativa.it/cdsintra/wcm/idc/groups/public/documents/document/mday/njiz/~edisp/nsiga_4506451.pdf

► Italienska förvaltningsprocesslagen (DE)

https://www.giustizia-amministrativa.it/cdsintra/wcm/idc/groups/public/documents/document/mday/nda5/~edisp/nsiga_4289867.pdf

► Italiens rättssystem (EN)

https://www.csm.it/web/csm-international-corner/consiglio-superiore-della-magistratura/sistema-giudiziario-italiano?show=true&title=&show_bcrumb=

► Skatteprocesslagen (IT)

http://def.finanze.it/DocTribFrontend/getAttoNormativoDetail.do?id=%7BECD81E71-D37B-4722-AA36-116B5BCB2232%7D

► Justitieministeriet (IT)

https://www.giustizia.it/giustizia

1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

Α. En domstol kan i tvistemål utfärda ett förbudsföreläggande (tillfälligt, permanent eller tvingande) eller utse en mottagare i alla de fall där den anser det berättigat och lämpligt, även då ett sådant föreläggande inte rör klagomålet eller beviljandet av skadestånd eller annan kompensation. Ett tillfälligt förbudsföreläggande utfärdas endast om domstolen är övertygad om att det finns ett allvarligt ärende att pröva under domstolsförhandlingen, att det är troligt att käranden har rätt till skadestånd och att det, i händelse av att ett tillfälligt förbudsföreläggande inte utfärdas, kommer att vara svårt eller rent av omöjligt att fullt ut skipa rättvisa i ett senare skede (artikel 32.1 i lagen om domstolar, lag 14/60 i dess ändrade lydelse).

B. Så länge ett tvistemål pågår kan domstolen när som helst utfärda ett föreläggande för kvarstad, bevarande, förvaring, försäljning, kvarhållande eller kontroll av egendom som är föremål för förfarandet eller ett föreläggande som syftar till att förhindra förlust, skada eller skadlig inverkan som, om föreläggandet inte utfärdas, kan komma att påverka en person eller en egendom då ett lagakraftvunnet domstolsavgörande ska meddelas i ett ärende som angår denna person eller denna egendom eller då verkställandet av domstolsavgörandet pågår (artikel 4.1 i civilprocesslagen, kapitel 6). Ett föreläggande som utfärdas i enlighet med ovannämnda bestämmelse syftar till att skydda (genom utfärdande av de särskilda förelägganden som föreskrivs) den egendom som tvistemålet gäller under hela förfarandet eller fram till att avgörandet verkställs.

C. En domstol kan under tvistemål avseende en skuld eller ett skadestånd när som helst sedan talan har väckts förordna att den svarande ska hindras från att överlåta en del av de tillgångar i form av fast egendom som är registrerade i dennes namn eller beträffande vilka denne enligt lag har rätt att registrera sig som ägare, i den mån domstolen anser att det motsvarande värdet är tillräckligt för att täcka den kärandens krav samt rättegångskostnaderna. Föreläggandet utfärdas endast om det i domstolen visar sig att den talan som väckts är välgrundad och att det är troligt att försäljningen eller överlåtelsen av egendomen till en tredje part skulle hindra verkställandet av det domstolsavgörande som, i förekommande fall, ska meddelas till kärandens fördel (kapitel 6, artikel 5.1–2). Denna artikel är tillämplig i förfaranden avseende skuld eller skadestånd och rättfärdigar utfärdande av förelägganden som avser fast egendom som är registrerad i kärandens namn eller beträffande vilken den svarande har rätt att registrera sig som ägare. Syftet är att frysa egendomen inför verkställandet av ett framtida fördelaktigt avgörande för den sökande.

Domstolens behörighet enligt punkt A ovan är klart större än den som medges enligt punkterna B och C och avgör parametrarna i domstolarnas allmänna behörighet i fråga om tillfälliga förbudsförelägganden. I punkterna B och C anges de särskilda typer av föreläggande som domstolen kan avge.

Enligt högsta domstolens rättspraxis är den allmänna behörigheten enligt punkt A (artikel 32 i lagen om domstolar) omfattande, inbegripet möjligheten att utfärda ett interimistiskt föreläggande gentemot egendom som inte är föremål för huvudtalan. Det framgår av rättspraxisen att cypriotiska domstolar i enlighet med artikel 32 i lagen om domstolar har befogenhet att utfärda förelägganden av typen Mareva (föreläggande om frysning av de tillgångar [monetära eller lösa] inom domstolarnas domkrets som riskerar att flyttas eller spenderas).

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

2.1 Förfarandet

Ansökningar om ett interimistiskt föreläggande kan framläggas när som helst under tvistemålet. Förfarandet för inlämning av ansökan regleras av civilprocessreglerna. Eventuella förseningar från kärandens sida vad gäller att kräva interimistiska åtgärder tas i beaktande av domstolen.

Enligt den cypriotiska rättsordningen är det möjligt att utfärda ett interimistiskt föreläggande utan att underrätta den andra parten i förväg (ex parte, se artikel 9 i civilprocesslagen, kapitel 6). Detta förfarande är av exceptionell karaktär och i ett sådant fall är den brådskande naturen ett rättsvillkor som ska uppfyllas för att domstolen ska kunna utöva sin befogenhet att göra en skönsmässig bedömning utan att höra den andra parten. Domstolarna tillämpar denna princip på ett strikt sätt. Följderna av att den sökande underlåter att redogöra för väsentliga sakförhållanden är mycket allvarliga även vid en ensidig ansökan (ex parte) om interimistiskt föreläggande.

Ett interimistiskt föreläggande som utfärdas på ensidig begäran har en direkt verkan efter att det har delgetts den svarande men kan återsändas till domstolen så snart som möjligt efter sitt utfärdande för att den svarande ska ha möjlighet att uppge i vilken utsträckning denne motsätter sig utfärdandet. En tredje part som direkt påverkas av föreläggandet har också rätt att vända sig till domstolen för att bli hörd. Om den svarande motsätter sig föreläggandet håller domstolen ett förhör för att besluta om det ska förbli gällande eller om det ska annulleras eller ändras. Vid avslag har den sökande rätt att väcka talan igen vid domstolen under förutsättning att de väsentliga villkoren har ändrats under tiden. Det bör även uppges att domstolen i samtliga fall då ett interimistiskt föreläggande utfärdas ensidigt (ex parte), i enlighet med en uttrycklig lagbestämmelse, förordnar den sökande att tillhandahålla en garanti som fastställts av domstolen, som säkerhet för de skador som, i förekommande fall, orsakats den person gentemot vilken föreläggandet utfärdas. Enligt rättspraxis har domstolen inte befogenhet att utfärda föreläggandet såvida inte garantin tillhandahålls av den sökande själv.

Det är naturligtvis möjligt att erhålla ett interimistiskt föreläggande inom ramen för en stämningsansökan (det vill säga genom att underrätta den andra parten i förväg). I ett sådant fall utreds emellertid inte av domstolen huruvida det är brådskande.

2.2 Huvudförutsättningar

Det är en fråga som faller under domstolens befogenhet att göra en skönsmässig bedömning huruvida ett tillfälligt förbudsföreläggande ska utfärdas. Följande tre väsentliga villkor ska vara uppfyllda innan domstolen kan besluta om att utöva sin befogenhet att göra en skönsmässig bedömning, på grundval av hur framträdande olägenheterna är, och att utfärda det begärda föreläggandet eller inte:

• Att det finns ett allvarligt ärende att pröva (det är tillräckligt med en redogörelse för ett antagande som kan ifrågasättas på grundval av handlingar i ärendet).
• Att det finns en sannolikhet att vinna framgång (tänkbar möjlighet att vinna framgång/tänkbar utsikt att käranden har rätt till skadestånd).
• Att det kommer att vara svårt eller omöjligt att i ett senare skede fullt ut skipa rättvisa utan att föreläggandet utfärdas (i vilken utsträckning tilldelningen av skadestånd till kärandens fördel i slutet av förfarandet inte räcker för att garantera dennes rättigheter).

Det är värt att erinra om att beviljandet av ett interimistiskt föreläggande faller helt och hållet under domstolens befogenhet att göra en skönsmässig bedömning. Även om de tre villkoren ovan har uppfyllts utfärdas inte föreläggandet automatiskt. Mot bakgrund av samtliga sakförhållanden och omständigheter uppmanas domstolen att bedöma i vilken utsträckning det är berättigat eller lämpligt att utfärda det begärda föreläggandet.

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

Enligt rättspraxis utgör egendomens art/typ i allmänhet inte en begränsande faktor för domstolens utövande av sina befogenheter. Egendomens art kan emellertid vara en bedömningsfaktor som domstolen tar i beaktande vid utövandet av sin befogenhet att göra en skönsmässig bedömning. Det är enklare för den sökande att påvisa risken för att pengar som placerats på ett bankkonto ska gå förlorade än risken för att fast egendom ska avyttras.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

Efter föreläggandets utfärdande har alla parter som omfattas av det en rättslig skyldighet att rätta sig efter det. Underlåtenhet att göra detta betraktas som straffbart domstolstrots. Dessutom kan en person som uppmuntrar till eller underlättar underlåtelse att rätta sig efter föreläggandet dömas för domstolstrots (artikel 42 i lagen om domstolar, N.14/1960, i dess ändrade lydelse).

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

I ett interimistiskt föreläggande som meddelas av domstolen anges hur länge det är giltigt. I allmänhet gäller föreläggandet ända till slutet av förfarandet vid den nationella domstolen eller till dess att det annulleras eller ändras genom ett nytt domstolsföreläggande. När slutligt beslut fattas i ärendet vid den nationella domstolen kan domstolen särskilt ange att föreläggandet ska fortsätta att vara i kraft under en bestämd period efter det att beslutet har meddelats. Detta för att underlätta dess verkställande.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Alla domstolsbeslut om interimistiska förelägganden kan överklagas till högsta domstolen. Ett domstolsbeslut om avslag av en begäran om interimistiskt föreläggande kan också överklagas.

Högsta domstolen har större befogenheter vid avgörandet av målet. Högsta domstolen kan utfärda ett föreläggande som inte har beviljats av den första domstolsinstansen eller annullera eller ändra ett föreläggande som utfärdats i en underinstans. Det bör emellertid påpekas att ett förfarande för överklagan inte innebär nya domstolsförhandlingar i ärendet. Ett beslut av den första domstolsinstansen kan inte annulleras endast för att högsta domstolen skulle ha utövat sin befogenhet att göra en skönsmässig bedömning på ett annorlunda sätt. Högsta domstolen ingriper endast då det visar sig att den första domstolsinstansen har utövat sin befogenhet att göra en skönsmässig bedömning på ett felaktigt sätt.

1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

Enligt lettisk lag får interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder vidtas i avvaktan på ett slutgiltigt avgörande för att skydda en fordran eller en potentiell fordran, skydda omtvistade immateriella rättigheter eller säkerställa bevis. Dessa åtgärder får endast vidtas av domstol och på begäran av berörd part. Förfarandet anges i civilprocesslagen (Civilprocesa likums).

I samband med att talan väcks, eller dessförinnan, finns följande möjligheter att skydda en fordran:

• Kvarstad på lös egendom och tillgångar som tillhör svaranden.
• Anteckning om förbud (aizlieguma atzīme) i respektive register över lös egendom eller i ett annat offentligt register.
• Anteckning om skydd av fordran i fastighets- eller fartygsregistret.
• Kvarstad på fartyg i samband med en sjöfordran.
• Förbud som förhindrar att svaranden utför vissa handlingar.
• Kvarstad på belopp som tredje man är skyldig att betala, även insatta medel på kreditinstitut och andra finansinstitut.
• Uppskjutning av verkställighetsåtgärder (som omfattar ett förbud för en utmätningsman att överföra pengar eller egendom till borgenären eller gäldenären, enligt dom, eller att försäljning av egendom avbryts.

En fordran kan bara skyddas om den rör egendom.

Om fordran ska skyddas genom anteckning om förbud i ett fastighetsregister eller annat offentligt register ska det av beslutet framgå vilken typ av förbud det rör sig om.

Om föremålet för talan avser äganderätt till lös eller fast egendom, eller om talan syftar till att fastställa en rättighet, kan fordran skyddas genom att kvarstad läggs på den lösa egendom som tvisten avser eller genom att en anteckning om förbud förs in i den del av fastighetsregistret där den fasta egendomen finns upptagen.

Om föremålet för talan avser en penningfordran som ska skyddas med fast egendom ska detta ske genom att en anteckning om panträtt (ķīlas tiesības atzīme) förs in i den del av fastighetsregistret där den fasta egendomen finns upptagen.

Om föremålet för talan avser äganderätt till fast egendom ska fordran skyddas genom att en anteckning om inteckning (apgrūtinājuma atzīme) förs in i den del av fastighetsregistret där den fasta egendomen finns upptagen.

Fartyg kan endast utmätas i samband med en sjöfordran.

Det är inte tillåtet att avbryta försäljningen av en egendom om fordran rör indrivning av pengar.

Det är inte tillåtet att utmäta betalningar från tredje man, inbegripet medel hos kreditinstitut och andra finansinstitut, om fordran avser ersättning som domstolen kan fastställa storleken på efter eget skön.

Vid immaterialrättsliga tvister är följande interimistiska åtgärder möjliga:

• Kvarstad på lös egendom som har sagts utgöra intrång i immateriella rättigheter.
• En skyldighet att återta varor som har sagts vara intrång i immateriella rättigheter.
• Förbud att utföra särskilda handlingar för svaranden, eller för personer vilkas tjänster nyttjas för intrång i immateriella rättigheter, eller för personer som möjliggör ett sådant intrång.

Säkerställande av bevis

En person som har anledning att anta att ingivande av nödvändiga bevis kan bli omöjligt eller problematiskt får begära att dessa bevis säkerställs.

En begäran om att säkerställa bevis får inges i varje skede av förfarandet, även innan talan väckts i domstol.

Innan en talan väcks är det den distriktsdomstol (rajona tiesa) eller stadsdomstol (pilsētas tiesa) inom vars domkrets beviskällan befinner sig som ska säkerställa bevisen. När en talan har väckts är det den domstol som prövar målet som ska säkerställa bevisen.

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

2.1 Förfarandet

Skydd av fordran

Om det finns anledning att anta att verkställigheten av en dom i ett mål kan försvåras eller omöjliggöras får domstolen eller domaren på kärandens motiverade begäran fatta beslut om skydd av fordran. En fordran kan bara skyddas om den rör egendom. En begäran om skydd av fordran får inges i varje skede av förfarandet, även innan en talan väckts i domstol.

En ansökan om skydd av fordran måste innehålla följande uppgifter:

• Namnet på den domstol som ansökan riktar sig till.
• Sökandens förnamn, efternamn, personnummer och hemvist eller, om detta inte är möjligt, faktiska vistelseort. För juridiska personer ska namn, registreringsnummer och säte anges. Om sökanden går med på att kommunicera med domstolen på elektronisk väg, och om sökanden ingår bland de personer/enheter som förtecknas i artikel 56.2.3 i civilprocesslagen, ska även en e-postadress och, om sökanden är registrerad i online-systemet för korrespondens med domstolen, en registreringshänvisning anges. Sökanden får även ange en alternativ adress till vilken korrespondens med domstolen ska ställas.
• Svarandens och eventuell tredje mans förnamn, efternamn, personnummer och hemvist eller, om detta inte är möjligt, deras faktiska vistelseort. För juridiska personer ska namn, registreringsnummer och säte anges. Svarandens personnummer eller registreringsnummer ska anges om detta är känt.
• Sökandens ombuds förnamn, efternamn, personnummer och adress för korrespondens med domstolen (om talan väckts av ombudet). För juridiska personer ska namn, registreringsnummer och säte anges. Om sökandens ombud, med hemvist eller en adress för korrespondens i Lettland, går med på att kommunicera med domstolen på elektronisk väg ska även en e-postadress och, om ombudet är registrerat i online-systemet för korrespondens med domstolen, en registreringshänvisning anges. Om sökandens ombud har sin hemvist eller adress för korrespondens utanför Lettland ska ombudets e-postadress och medverkan i online-systemet för korrespondens också anges. Om sökandens ombud är en advokat ska även e-postadressen till advokatens advokatsamfund anges.
• Föremålet för fordran.
• Fordrans belopp.
• Vilka åtgärder för att skydda fordran som sökanden begär.
• Vilka omständigheter som sökanden anför till stöd för behovet att skydda fordran.

En ansökan om skydd av en fordran ska, om talan ännu inte väckts, inges till den domstol som ska pröva talan. Om parterna kommit överens om att målet ska överlämnas till en skiljedomstol, ska ansökan inges till domstolen på den plats där gäldenären eller egendomen befinner sig.

Det är inte tillåtet att avbryta försäljningen av en egendom om fordran rör indrivning av pengar.

Det är inte tillåtet att utmäta betalningar från tredje man, inbegripet medel hos kreditinstitut och andra finansinstitut, om fordran avser ersättning som domstolen kan fastställa storleken på efter eget skön.

När domstolen prövar en ansökan från en av parterna kan den ersätta åtgärderna för att skydda fordran med andra åtgärder.

En presumtiv kärande får begära skydd av fordran innan talan väckts i domstol, till och med innan en skuld förfallit till betalning, om gäldenären i syfte att undandra sig sin skyldighet bortför eller avlägsnar sin egendom, lämnar sin hemvist utan att underrätta borgenären eller utför andra handlingar som visar att han eller hon inte har ärligt uppsåt. Om begäran om skydd av fordran inges innan talan väckts, måste den presumtiva käranden inge bevis på sin rätt till fordran och på nödvändigheten av att skydda den.

Domstolen eller domaren ska ta ställning till begäran om skydd av fordran senast dagen efter det att målet inletts utan att dessförinnan underrätta svaranden eller de andra deltagarna i målet. För att komma fram till sitt beslut ska domstolen eller domaren göra en preliminär bedömning av den formella rättsliga grunden. En domstol eller domare som bifaller en begäran om skydd av fordran får begära att käranden genom att betala in en fastställd penningsumma på en utmätningsmans konto ställer en säkerhet för de förluster som svaranden kan komma att lida till följd av skyddet av fordran.

Domstolen ska efter beslut om skydd av en befintlig eller potentiell fordran utfärda en exekutionstitel (izpildu raksts), som ska överlämnas till en edsvuren utmätningsman (zvērināts tiesu izpildītājs).

Skyddet av fordran fortsätter att gälla till den dag då domen vinner laga kraft. Om det inte sker någon prövning av målet eller om målet avskrivs, ska domstolen i sitt beslut häva skyddet av fordran. Fordran skyddas till den dag då beslutet vinner laga kraft. Om käromålet ogillas häver domstolen skyddet av fordran.

Om ett beslut om skydd av fordran fattats innan talan väcktes och talan inte väckts inom den tid som domstolen fastställt, ska domaren på begäran av den presumtiva käranden eller den presumtiva svaranden fatta beslut om att häva skyddet av fordran.

Interimistiska skyddsåtgärder

Om det finns anledning att anta att intrång skett eller kan ske på någons immateriella rättigheter får domstolen på kärandens motiverade begäran fatta beslut om interimistiska skyddsåtgärder. I begäran om interimistiska skyddsåtgärder ska de interimistiska skyddsåtgärderna specificeras (artikel 250.10 i civilprocesslagen).

En begäran om interimistiska skyddsåtgärder får inges i varje skede av förfarandet, även innan talan väckts i domstol.

Domstolen eller domaren ska fatta beslut om begäran om interimistiska skyddsåtgärder senast tio dagar efter det att begäran mottagits eller målet inletts, om begäran ingavs samtidigt som talan väcktes.

Om en försening kan vålla innehavaren av de immateriella rättigheterna oåterkallelig skada, ska domstolen eller domaren ta ställning till begäran om interimistiska skyddsåtgärder senast dagen efter att ha mottagit begäran, utan att dessförinnan underrätta svaranden och andra berörda parter. Om ett beslut om interimistiska skyddsåtgärder fattas i svarandens eller andra berörda parters utevaro, ska de underrättas om detta beslut senast när beslutet verkställs.

En domstol eller domare som bifaller en begäran om skydd av fordran innan själva talan väckts får begära att käranden, genom att betala in en fastställd penningsumma på en utmätningsmans konto eller genom en likvärdig garanti, ställer en säkerhet för de förluster som svaranden eller de personer vilkas tjänster nyttjas kan komma att lida till följd av de interimistiska skyddsåtgärderna.

Domstolen får på kärandens begäran ersätta de interimistiska skyddsåtgärder som tidigare vidtagits med andra åtgärder.

Interimistiska skyddsåtgärder får hävas av samma domstol på begäran av berörda parter.

Om domstolen avslår talan upphäver domen de interimistiska skyddsåtgärderna. De interimistiska skyddsåtgärderna fortsätter att gälla till den dag då domen vunnit laga kraft.

Om det inte sker någon prövning av målet eller om målet avskrivs, ska domstolen i sitt beslut häva de interimistiska skyddsåtgärderna. De interimistiska skyddsåtgärderna fortsätter att gälla till den dag då domen vunnit laga kraft.

Om ett beslut om interimistiska skyddsåtgärder fattats innan talan väckts och talan inte väckts inom den tid som domstolen fastställt, kan domaren på begäran av den presumtiva käranden eller andra berörda parter eller den presumtiva svaranden fatta beslut om att häva de interimistiska skyddsåtgärderna.

Om anmälan om interimistiska skyddsåtgärder ingavs samtidigt som talan väcktes, måste ett beslut om interimistiska skyddsåtgärder verkställas inom 30 dagar efter det att beslutet fattades. Om en begäran om omprövning av beslutet (blakus sūdzība) inges ska inte detta innebära att verkställigheten av beslutet skjuts upp.

Ett beslut om interimistiska skyddsåtgärder som fattats på grund av att ett dröjsmål kan vålla innehavaren av de immateriella rättigheterna oåterkallelig skada ska verkställas när käranden betalat in den summa som fastställts av domstolen eller domaren på en utmätningsmans konto eller ställt en likvärdig garanti. Exekutionstiteln ska utfärdas när den summa som domstolen fastställt betalats in eller den likvärdiga garantin mottagits.

Ett beslut om en interimistisk skyddsåtgärd i form av kvarstad på lös egendom som möjligen nyttjas för intrång i immateriella rättigheter ska verkställas enligt civilprocesslagens bestämmelser om utmätning av lös egendom.

Ett beslut om en interimistisk skyddsåtgärd i form av ett förbud mot att utföra vissa handlingar eller ett föreläggande att återta varor som möjligen utgör intrång i immateriella rättigheter ska verkställas av utmätningsmannen, och domstolens beslut ska delges svaranden eller annan berörd part mot namnunderskrift eller med rekommenderad försändelse.

Om en interimistisk skyddsåtgärd upphävs, ska upphävandet verkställas av den utmätningsman som verkställde beslutet från början.

Om en interimistisk skyddsåtgärd upphävs, ska upphävandet verkställas av den utmätningsman som verkställde beslutet från början.

Enligt kapitel 30.5 i civilprocesslagen kan interimistiska skyddsåtgärder även vidtas för att förhindra våld.

Beslut om interimistiska skyddsåtgärder för att förhindra våld kan åläggas i mål om äktenskapsskillnad eller annullering av äktenskap, mål som rör personskada, mål som rör indrivning av underhållsbidrag, mål som rör uppdelning av det gemensamma hemmet eller hur det gemensamma hemmet ska användas, om parterna delar hushåll, samt ärenden som rör förvaltarskap eller umgängesrätt.

En begäran om interimistiska skyddsåtgärder för att förhindra våld kan ges in av makar eller tidigare makar, personer som har ett förälder och barn-förhållande, personer mellan vilka det råder eller har rått ett förvaltarskapsförhållande eller någon annan form av barnomsorgsförhållande utanför hemmet, personer mellan vilka det råder eller har rått ett släktskaps- eller vänskapsförhållande, personer som delar eller har delat hushåll, personer som har eller väntar ett gemensamt barn, oavsett om de har varit gifta eller varit sambor, eller personer som har eller har haft ett nära personligt eller intimt förhållande.

Flera interimistiska skyddsåtgärder för att förhindra våld får utfärdas på samma gång.

Om en person har utsatts för fysiskt, sexuellt, psykiskt eller ekonomiskt våld mellan makar eller före detta makar eller personer som på annat sätt har ett ömsesidigt släktförhållande, oavsett om gärningsmannen delar eller har delat hushåll med offret, får domstolen eller domaren, efter en motiverad begäran från den berörda personen eller en begäran som ingetts via polisen, utfärda interimistiska skyddsåtgärder för att förhindra våld.

Liknande åtgärder får tillgripas om en person utsätts för misshandel i form av överdrivet kontrollbehov, dvs. en handling eller en serie av handlingar, inklusive trakasserier, sexuellt tvång, hot, förödmjukelse, skrämsel eller andra former av misshandel, som syftar till att skada, bestraffa eller skrämma offret.

En begäran om interimistiska skyddsåtgärder för att förhindra våld får inges i varje skede av förfarandet, även innan talan väckts i domstol.

Säkerställande av bevis

En person som har anledning att anta att ingivande av nödvändiga bevis kan bli omöjligt eller problematiskt får begära att dessa bevis säkerställs. En begäran om att säkerställa bevis får inges i varje skede av förfarandet, även innan talan väckts i domstol.

En begäran om att säkerställa bevis prövas vid en förhandling till vilka sökanden och berörda parter kallas. Domstolen får emellertid pröva begäran även om någon av dessa personer inte dyker upp.

Om begäran om att säkerställa bevis ingavs innan talan väcktes ska domstolen eller domaren fatta ett beslut om begäran inom tio dagar efter mottagandet.

Endast i brådskande fall kan bevis säkerställas utan att potentiella berörda parter i målet kallas. Dessa innefattar intrång eller potentiella intrång i immateriella rättigheter eller situationer där det inte kan fastställas vilka som är berörda parter i målet.

Om ett beslut om säkerställande av bevis fattas i utevaro av svaranden, eller annan berörd part i målet, ska denne underrättas om beslutet senast vid den tidpunkt då beslutet verkställs.

En domare som bifaller en begäran om att säkerställa bevis innan talan väckts i domstol ska fastställa en tidsfrist på högst 30 dagar för att verkställa åtgärden.

En domare som bifaller en begäran om att säkerställa bevis innan själva talan väckts får begära att käranden genom att betala in en fastställd penningsumma på en utmätningsmans konto eller genom en likvärdig garanti ställer en säkerhet för de förluster som svaranden kan komma att lida till följd av säkerställandet av bevisen.

Protokollet från domstolsförhandlingen och de handlingar som samlats in i samband med att bevisen säkerställdes ska bevaras tills den domstol som prövar målet begär dem.

Om en domstol som prövar ett mål inte kan samla in bevis i en annan stad eller i ett annat distrikt, ska domstolen eller domaren uppmana behörig domstol att för dess räkning vidta de åtgärder som krävs.

2.2 Huvudförutsättningar

Interimistiska skyddsåtgärder får bara vidtas om det finns anledning att anta att verkställigheten av en dom i en egendomsrättslig tvist kan försvåras eller omöjliggöras, eller att intrång skett eller kan ske i någons immateriella rättigheter, eller att det kan bli omöjligt eller svårt att inge nödvändiga bevis.

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

I en begäran om interimistiskt skydd för immateriella rättigheter måste det anges vilken interimistisk skyddsåtgärd som begärs.

Följande interimistiska skyddsåtgärder kan vidtas:

• Kvarstad på lös egendom som har sagts utgöra intrång i immateriella rättigheter.
• En skyldighet att återta varor som har sagts vara intrång i immateriella rättigheter.
• Förbud att utföra särskilda handlingar för svaranden, eller för personer vilkas tjänster nyttjas för intrång i immateriella rättigheter, eller för personer som möjliggör ett sådant intrång.

En begäran om att skydda en fordran måste ange vilken åtgärd som begärs för att skydda fordran.

Följande åtgärder kan vidtas för att skydda en fordran:

• Kvarstad på lös egendom och tillgångar som tillhör svaranden.
• Anteckning om förbud (aizlieguma atzīme) i respektive register över lös egendom eller i ett annat offentligt register.
• Anteckning om skydd av fordran i fastighets- eller fartygsregistret.
• Kvarstad på fartyg i samband med en sjöfordran.
• Förbud som förhindrar att svaranden utför vissa handlingar.
• Kvarstad på belopp som tredje man är skyldig att betala, även insatta medel på kreditinstitut och andra finansinstitut.
• Uppskjutning av verkställighetsåtgärder (som omfattar ett förbud för en utmätningsman att överföra pengar eller egendom till borgenären eller gäldenären, enligt dom, eller att försäljning av egendom avbryts.

En begäran om interimistiska skyddsåtgärder för att förhindra våld måste ange vilken åtgärd som ska vidtas.

Följande interimistiska skyddsåtgärder för att förhindra våld kan vidtas:

• Svaranden kan åläggas att lämna den bostad där käranden har sin hemvist och förbjudas att återvända dit eller uppehålla sig där.
• Svaranden kan förbjudas att komma närmare än ett visst avstånd från kärandens bostad.
• Svaranden kan förbjudas att besöka vissa platser.
• Svaranden kan förbjudas att träffa käranden och från att ha fysisk kontakt med eller befinna sig inom synhåll från käranden.
• Svaranden kan förbjudas att ha någon som helst kommunikation med käranden.
• Svaranden kan förbjudas att via mellanhänder arrangera möten med eller kommunicera med käranden.
• Svaranden kan förbjudas att använda kärandens personuppgifter.
• Domstolen eller domaren kan ålägga svaranden att iaktta andra förbud eller skyldigheter för att ge käranden ett interimistiskt skydd för att förhindra våld.

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

Lös och fast egendom, inklusive fartyg, kontanter och medel på kreditinstitut och andra finansinstitut.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

Gäldenärens lösa egendom beläggs med kvarstad genom att den inventeras, förseglas (med angivelse av vem som har belagt egendomen med kvarstad och på vilket sätt) och övervakas. Egendomen behöver inte förseglas om detta kan skada egendomen eller avsevärt påverka dess värde.

Utmätningsmannen ska mot underskrift överlämna gäldenärens med kvarstad belagda egendom till en fysisk person för förvaring. Gäldenären eller dennes familjemedlemmar får fortsatt nyttja egendomen, om denna inte är av sådan art att nyttjandet medför att den förstörs eller minskar avsevärt i värde.

En domstol eller domare som bifaller en begäran om skydd av fordran innan själva talan har väckts får begära att käranden genom att betala in en fastställd penningsumma på en utmätningsmans konto ställer en säkerhet för de förluster som svaranden kan komma att lida till följd av skyddet av fordran. Insatta medel och andra säkerheter som en gäldenär har på ett kreditinstitut eller någon annanstans får endast beläggas med kvarstad efter domstolsföreläggande om verkställighet, en handling som upprättats av en utmätningsman eller en handling som upprättats av en allmän åklagare.

En anteckning i fastighetsregistret om återvinning eller skydd av en fordran förhindrar frivillig registrering från ägarens sida.

En domare som bifaller en begäran om skydd av bevis innan talan har väckts får begära att den presumtiva käranden genom att betala in en fastställd penningsumma på en utmätningsmans konto ställer en säkerhet för de förluster som svaranden kan komma att lida till följd av skyddet av bevis eller tillhandahåller en likvärdig garanti.

Interimistiska skyddsåtgärder gör det möjligt för en upphovsman att be domstolen skydda en sådan civilrättslig fordran som inte avser egendom. Tack vare detta minskar antalet tänkbara intrång i upphovsmannens immateriella rättigheter eller omfattningen av dennes förluster. Åtgärder som dessa gör det möjligt att förhindra intrång i immateriella rättigheter och återställa de av upphovsmannens legitima intressen och rättigheter som har skadats av intrånget.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

Åtgärder om skydd av en fordran fortsätter att gälla till den dag då domen vinner laga kraft, målet avskrivs, eller då en domare häver skyddet eller ersätter det med en annan åtgärd.

De interimistiska skyddsåtgärderna fortsätter att gälla till den dag då domen vunnit laga kraft.

Interimistiska skyddsåtgärder får hävas av samma domstol på begäran av berörda parter. Om domstolen avslår talan upphäver domen de interimistiska skyddsåtgärderna. Om det inte sker någon prövning av målet eller om målet avskrivs, ska domstolen i sitt beslut häva de interimistiska skyddsåtgärderna. De interimistiska skyddsåtgärderna fortsätter att gälla till den dag då domen vunnit laga kraft.

Om ett beslut om interimistiska skyddsåtgärder fattats innan talan väckts och talan inte väckts inom den tid som domstolen fastställt, kan domaren på begäran av den presumtiva käranden eller andra berörda parter eller den presumtiva svaranden fatta beslut om att häva åtgärden om säkerställande av bevis.

Om ett beslut om säkerställande av bevis fattas innan talan väckts, och talan inte väckts inom den tid som domstolen fastställt, kan domaren på begäran av den presumtiva käranden eller den presumtiva svaranden fatta beslut om att häva åtgärden om säkerställande av bevis.

Interimistiska skyddsåtgärder för att förhindra våld fortsätter att gälla till den dag då den slutgiltiga domen i målet vinner laga kraft. I vissa fall får en domstol i sin dom ange att de interimistiska skyddsåtgärderna för att förhindra våld ska fortsätta att gälla efter det att domen har vunnit laga kraft, dock som längst ett år efter detta datum. Om ett beslut om interimistiska skyddsåtgärder för att förhindra våld har fattats mot en svarande som delade bostad med käranden, t.ex. om svaranden har ålagts att lämna kärandens fasta bostad och förbjudits att återvända dit eller uppehålla sig där, eller om svaranden har förbjudits att komma närmare bostaden än ett visst avstånd, kan domstolen ange att den interimistiska skyddsåtgärden för att förhindra våld ska fortsätta att gälla i högst 30 dagar efter det att domen har vunnit laga kraft.

Beslut om interimistiska skyddsåtgärder för att förhindra våld fortsätter att gälla fram till den dag då ett domstolsbeslut om att häva åtgärden vinner laga kraft eller fram till den dag då ett domstolsbeslut ersätter den interimistiska skyddsåtgärden med en annan åtgärd.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Skydd av fordran

På grundval av en motiverad begäran från en av parterna kan en åtgärd om skydd av en fordran hävas av samma domstol som fattade det ursprungliga beslutet, eller av en domstol som ska pröva målet i sak.

En begäran om omprövning (blakus sūdzība) får inges inom tio dagar mot ett domstolsbeslut att ersätta en åtgärd om skydd av fordran med en annan åtgärd, mot ett beslut om avvisning av en begäran om skydd av en fordran eller mot ett beslut om avvisning av en begäran om att häva en åtgärd om skydd av fordran.

Om domstolen bifaller en begäran om skydd av fordran kan käranden begära omprövning av den del av domstolsbeslutet som ålägger käranden att ställa en säkerhet för de förluster som svaranden kan komma att lida till följd av skyddet av kärandens fordran.

Om ett beslut om skydd av fordran fattas i en berörd parts utevaro ska den tio dagar långa tidsfristen för att inge en begäran om omprövning beräknas från och med den dag då parten delgavs beslutet.

Interimistiska skyddsåtgärder

Interimistiska skyddsåtgärder får hävas av samma domstol på begäran av berörda parter.

En begäran om omprövning får inges mot ett beslut om en kärandes begäran att ersätta en tidigare beslutad interimistisk skyddsåtgärd med en annan åtgärd, mot ett beslut om avvisning av en begäran om en interimistisk skyddsåtgärd eller mot ett beslut om avvisning av en begäran om att häva en interimistisk skyddsåtgärd.

Om ett beslut om interimistiskt skydd fattas i en berörd parts utevaro ska den tio dagar långa tidsfristen för att inge en begäran om omprövning beräknas från och med den dag beslutet delgavs.

Säkerställande av bevis

Ett beslut om att bifalla en begäran om att säkerställa bevis kan inte överklagas. Svaranden har dock rätt att begära ersättning för de förluster som säkerställandet av bevis medfört,

• om bevisen säkerställdes innan talan väcktes, och ingen talan väckts inom den tid som domstolen fastställt,
• om käromålet ogillats,
• om det inte har skett någon prövning i målet,
• om domstolen avskrivit målet på grund av att den person som väckt talan inte haft rätt att göra detta eller på grund av att käranden återkallat talan.

Begäran om omprövning av ett beslut får inges om en domare fattat beslut om att avslå en begäran om att säkerställa bevis eller om ett beslut fattats utan att presumtiva parter kallats. Om ett beslut om att säkerställa bevis fattas i en berörd parts utevaro ska den tio dagar långa tidsfristen för att inge en begäran om omprövning beräknas från och med den dag då beslutet delgavs eller skickades.

Interimistiska skyddsåtgärder för att förhindra våld

På grundval av en motiverad begäran av en part kan en interimistisk skyddsåtgärd för att förhindra våld ersättas av en annan åtgärd genom beslut av samma domstol som fattade det ursprungliga beslutet, eller av en domstol som ska pröva målet i sak.

På grundval av en motiverad begäran av en part kan en interimistisk skyddsåtgärd för att förhindra våld hävas genom beslut av samma domstol som fattade det ursprungliga beslutet, eller av en domstol som ska pröva målet i sak.

En begäran om omprövning får inges inom tio dagar mot ett beslut att ersätta en interimistisk skyddsåtgärd för att förhindra våld med en annan åtgärd, mot ett beslut om avvisning av en begäran om en interimistisk skyddsåtgärd för att förhindra våld eller mot ett beslut om avvisning av en begäran om att häva en interimistisk skyddsåtgärd för att förhindra våld. Om beslutet fattats i en parts utevaro ska den tio dagar långa tidsfristen för att inge en begäran om omprövning beräknas från och med den dag då beslutet delgavs.

1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

I artikel 145 i civilprocesslagen (Civilinio proceso kodeksas) fastställs olika typer av interimistiska åtgärder. Interimistiska åtgärder kan vara följande:

1. Utmätning av svarandens fasta egendom.
2. Registrering av ett förbud mot överlåtelse av en äganderätt i ett offentligt register.
3. Utmätning av lösegendom, pengar eller egendomsrätter som ägs av svaranden och innehas av svaranden eller tredje personer.
4. Kvarstad på egendom som ägs av svaranden.
5. Utnämning av en förvaltare för svarandens egendom.
6. Ett förbud som hindrar svaranden att delta i vissa transaktioner eller vidta vissa åtgärder.
7. Ett förbud som hindrar andra personer att överlåta egendom till svaranden eller fullgöra andra skyldigheter.
8. I undantagsfall, ett förbud som hindrar svaranden att lämna sin fasta bostad och/eller ett förbud som hindrar att ett barn förs bort från sin fasta bostad utan domstolens godkännande.
9. Inställande av realiseringen av tillgångar om ett yrkande har framställts om att utmätningen av sådana tillgångar ska avbrytas.
10. Uppskov med verkställighet av återvinning.
11. Tillerkännande av tillfälligt underhåll eller införande av tillfälliga tvångsmedel.
12. Ett föreläggande om att vidta åtgärder för att förhindra skador eller se till att skadorna inte ökar.
13. Andra åtgärder som föreskrivs i lag eller förordnas av domstolen, utan vilka efterlevnaden av domstolens beslut kan försvåras eller omöjliggöras.

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

På begäran av de personer som berörs av målet eller andra berörda personer får domstolen ålägga interimistiska åtgärder om sådana personer tillhandahåller en trovärdig motivering för sitt anspråk och om avsaknaden av sådana åtgärder kan försvåra eller omöjliggöra efterlevnaden av domstolens beslut.

Domstolen kan endast tillämpa interimistiska åtgärder på eget initiativ om detta krävs för att skydda allmänintresset och om avsaknaden av sådana åtgärder skulle påverka en persons, ett samhälles eller statens rättigheter och legitima intressen negativt.

Interimistiska åtgärder får tillämpas både i avsaknad av en talan och i vilket skede som helst av civilprocessen.

2.1 Förfarandet

Yrkanden i samband med interimistiska åtgärder prövas av en distriktsdomstol eller, i de fall som anges i lagen om kommersiella skiljeförfaranden (Komercinio arbitražo įstatymas), av den regionala domstolen i Vilnius (Vilniaus apygardos teismas). Om begäran om interimistiska åtgärder anges i det framställda yrkandet fattas det endast beslut i frågan om interimistiska åtgärder efter att frågan om yrkandets tillåtlighet har avgjorts. Domstolen meddelar så fort som möjligt beslut om begäran om interimistiska åtgärder genom skriftlig handläggning, men senast tre arbetsdagar efter att begäran mottogs. Om domstolen bedömer det vara nödvändigt underrättas svaranden om prövningen av begäran om interimistiska åtgärder.

Personer som berörs av målet har rätt att framställa yrkanden om interimistiska åtgärder till appellationsdomstolen eller kassationsdomstolen där saken är anhängig efter sakliga hänsyn.

Domstolen får utfärda interimistiska åtgärder på grundval av en skriftlig motiverad begäran om interimistiska åtgärder från den berörda personen före den dag talan väcks i domstolen. I denna begäran ska sökanden ange skälen till att talan inte lämnades in tillsammans med nämnda begäran, lägga fram bevis på att sökandens intressen är i fara och betala en deposition som uppgår till halva domstolsavgiften för en begäran om interimistiska åtgärder, dvs. 100 litauiska litas. En deposition på 1 000 litauiska litas ska betalas vid yrkanden om interimistiska åtgärder avseende mål som är anhängiga i nationella eller utländska skiljedomstolar eller i utländska domstolar. Domstolen kan sänka depositionsbeloppet om sökanden befinner sig i en svår ekonomisk situation. Förutsättningen är att sökanden har lämnat in en motiverad begäran för detta ändamål tillsammans med bevis. Vid åläggande av interimistiska åtgärder fastställer domstolen en tidsfrist för väckande av talan. Denna tidsfrist får inte överskrida 14 dagar. Om talan måste väckas vid en utländsk domstol eller skiljedomstol får tidsfristen inte överskrida 30 dagar. Om talan inte väcks inom den föreskrivna tidsfristen hävs de interimistiska åtgärderna. Om det är den berörda personens fel att talan inte har väckts återlämnas inte depositionen.

En begäran om interimistiska åtgärder ska lämnas in till samma domstol som ska pröva talan i enlighet med bestämmelserna om domstols behörighet. En begäran om interimistiska åtgärder som avser ett mål som är anhängigt i en utländsk domstol eller en utländsk eller nationell skiljedomstol ska inges till den regionala domstolen i Vilnius.

På motiverad begäran av de personer som berörs av målet eller andra berörda personer får domstolen ersätta en interimistisk åtgärd med en annan åtgärd. Domstolen måste underrätta de personer som berörs av målet eller de andra berörda personerna om sådana yrkanden, och de har rätt att invända mot dem.

Domstolen får besluta att inte ålägga interimistiska åtgärder om svaranden betalar det begärda beloppet till domstolens konto eller om borgen har tecknats för svaranden. Dessutom kan svaranden lämna sina tillgångar som säkerhet för sökanden.

2.2 Huvudförutsättningar

(se avsnitt 2)

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

Interimistiska åtgärder får tillämpas med avseende på fast egendom, lös egendom, pengar och egendomsrätter.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

Interimistiska åtgärder är åtgärder utan vilka efterlevnaden av domstolens beslut kan försvåras eller omöjliggöras. I mål som rör tillfällig begränsning av äganderätten till gemensamt ägd egendom får utmätning endast åläggas på den del av egendomen som tillhör den person som är föremål för de interimistiska åtgärderna. Om personens andel av den gemensamma egendomen inte har fastställts får hela egendomen tas i anspråk tills denna andel har fastställts.

Vid utmätning av penningmedel på konton hos banker eller andra kreditinstitut får dessa medel endast användas för den verksamhet som anges i förordnandet.

Om utmätningen rör varor i fri omsättning, råmaterial, halvfabrikat eller färdiga produkter får egendomsinnehavaren endast ändra sådan egendoms sammansättning och form om det totala värdet inte minskar, såvida det inte föreskrivs något annat i förordnandet.

En person vars egendom har tagits i anspråk är ansvarig för alla överträdelser av de restriktioner som gäller från det att förordnandet om att ta egendomen i anspråk delges och, om delgivning är omöjlig, bland annat om förordnandet om interimistiska åtgärder antas i personens utevaro, från det att förordnandet förs in i registret över utmätningar.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

Om domstolen avslår yrkandet behålls eventuella tidigare interimistiska åtgärder tills domstolens dom träder i kraft. Frågan om att upphäva interimistiska åtgärder måste avgöras genom domstolens dom.

Om yrkandet bifalles gäller eventuella tidigare interimistiska åtgärder tills domstolens dom verkställs. Exekutionstjänstemannen som verkställer domstolens dom upplyser registratorn för respektive offentligt register om upphörandet av de interimistiska åtgärderna i det berörda målet.

Vid utmätning av lös egendom som inte kan registreras i ett fastighetsregister, eller om domstolen inte känner till värdet och karaktären på svarandens egendom på dagen för förordnandet, måste den person som begär interimistiska åtgärder ansöka hos exekutionstjänstemannen om att svarandens egendom ska lokaliseras och beskrivas. Om ingen sådan begäran lämnas in till exekutionstjänstemannen och detaljerna för den egendom som tagits i anspråk inte klargörs, gäller de interimistiska åtgärderna i 14 dagar från dagen för förordnandet. På begäran av de personer som berörs av målet eller andra berörda personer får interimistiska åtgärder upphävas genom ett förordnande av den domstol som prövar målet efter sakliga hänsyn.

Domstolen upphäver de interimistiska åtgärderna på eget initiativ om den person som begär interimistiska åtgärder inte väcker talan inom den tidsfrist som domstolen föreskriver. Ett förordnande i den riktningen är inte föremål för ett separat överklagande. Domstolen kan även upphäva interimistiska åtgärder på eget initiativ om detta krävs för att skydda allmänintresset och om brist på ett sådant upphävande skulle påverka en persons, samhällets eller statens rättigheter och legitima intressen negativt.

Om interimistiska åtgärder som åläggs av domstolen begränsar, utgör intrång i eller inskränker rättigheterna för personer som inte berörs av målet har sådana personer rätt att begära att den domstol som prövar målet efter sakliga hänsyn ska upphäva de interimistiska åtgärder som ålagts dem.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Alla förordnanden om interimistiska åtgärder som antas av en domstol i första instans i enlighet med tillämpligt förfarande får bestridas av de personer som berörs av målet genom ett separat överklagande till en högre domstol, med undantag för en rad fall som anges i civilprocesslagen. Personer som inte berörs av målet får endast inge ett separat överklagande av de förordnanden från domstolen i första instans som har avslagit deras krav på upphävande av de interimistiska åtgärder som ålagts dem. Ett separat överklagande leder inte till att förhandlingen skjuts upp.

Förordnanden om interimistiska åtgärder är inte föremål för kassationsöverklagande.

1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

I Luxemburgs lagstiftning finns olika åtgärder som syftar till att skydda parternas rättigheter i väntan på att en rättegång avslutas och tvisten avgörs.

Exempel på åtgärder:

• Åtgärder som beslutas av domstolen i parternas frånvaro. I detta fall får domstolen ta emot en ansökan från den part som önskar interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder. Domstolen fattar därefter beslut på grundval av de upplysningar som inkommit från den ena parten.
• Åtgärder som beslutas av domstolen i parternas närvaro. I detta fall meddelar domstolen sitt avgörande efter en offentlig förhandling (i vissa fall sker förhandlingen bakom stängda dörrar) där parterna kan lägga fram sina synpunkter. Kallelse till förhandlingen sker i stämningen (som delges av en stämningsman) eller i en kallelse från domstolskansliet beroende på vilket förfarande som föreskrivs i lagen.

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

I brådskande fall kan en behörig domstol besluta om ett interimistiskt förfarande för samtliga åtgärder som inte möter allvarliga invändningar eller som förekomsten av en tvist motiverar.

Domstolen kan även besluta om de svårigheter som rör verkställighet av egna beslut.

På samma sätt kan domstolen alltid besluta om de säkerhetsåtgärder och återställandeåtgärder som behövs för att förhindra en omedelbar skada eller stoppa en uppenbar lagöverträdelse.

2.1 Förfarandet

Ansökan kan inges genom hänvisning till en audiens som hålls för detta ändamål på ordinarie dag och tidpunkt för interimistiska förfaranden.

Om ärendet fordrar skyndsamhet kan ordföranden, eller den domare som är ersättare, tillåta att ansökningar inges på angiven tid även på helgdagar eller normalt arbetsfria dagar, antingen vid en audiens eller genom att dörrarna hålls öppna på dennes hemvist.

I brådskande fall kan ordföranden för distriktsdomstolen, eller den domare som är ersättare, besluta om ett interimistiskt förfarande för samtliga åtgärder som inte möter allvarliga invändningar eller som förekomsten av en tvist motiverar. Domstolen kan även besluta om svårigheter som rör verkställigheten av en dom eller exekutionstitel. När det interimistiska förfarandet gäller sådana svårigheter är den domstol behörig där verkställigheten äger rum.

Ordföranden, eller den domare som är ersättare, kan alltid besluta om de säkerhetsåtgärder och återställandeåtgärder som behövs för att förhindra en omedelbar skada eller stoppa en uppenbar lagöverträdelse. För att förhindra att bevis går förlorade kan domaren besluta om lämplig bevisupptagning, däribland hörande av vittnen.

Det finns en rad särskilda lagbestämmelser om användningen av säkerhetsåtgärder och säkerhetsåtgärder inom vissa områden (t.ex. hyreskontrakt, samägande och gemensamt ägande, arvsrätt och makars förmögenhetsförhållanden). Behörighetsreglerna framgår vanligtvis av de bestämmelser som reglerar rätten att besluta om en interimistisk åtgärd. Det finns ingen allmän behörighetsregel, men i princip är det ordföranden för den domstol som ska avgöra sakfrågan som tilldelas rätten att vidta interimistiska åtgärder.

Om inget särskilt förfarande har fastställts, ska den part som vill att en interimistisk åtgärd vidtas vända sig till den domstol som handlägger brådskande ärenden av detta slag. Beroende på tvistebelopp ska man antingen vända sig till fredsdomstolen (upp till 15 000 euro) eller till den domare som ansvarar för interimistiska förfaranden vid distriktsdomstolen. Dessa domare har allmän behörighet att vidta de säkerhetsåtgärder eller återställandeåtgärder som behövs för att förhindra en omedelbar skada eller stoppa en uppenbar lagöverträdelse.

Biträde av advokat är som regel inte obligatoriskt.

2.2 Huvudförutsättningar

Domstolen utnyttjar dessa åtgärder beroende på om de av domstolen bedöms nödvändiga eller brådskande.

När en fordringsägare begär tillstånd att säkra tillgångar ska domstolen, på grundval av de handlingar och upplysningar som inkommit, pröva om fordran är principiellt berättigad.

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

De interimistiska åtgärderna kan omfatta en persons lösa egendom i dess helhet. Vissa tillgångar som anses nödvändiga för det dagliga livet är dock undantagna. Se även följande rubrik ”Hur ser man till att domstolsavgöranden verkställs? - Luxemburg”.

Enligt luxemburgsk lagstiftning kan en persons löner och ersättningsinkomster (pensioner, räntor osv.) beläggas med kvarstad. Den del av inkomsterna som anses nödvändig för de dagliga utgifterna är dock undantagen.

Det går inte heller att belägga fast egendom med kvarstad. Utmätning av fastighet är bara möjlig på grundval av en dom som vunnit laga kraft.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

I de flesta ärenden är det domstolen själv som fastställer rättsverkningarna av den åtgärd som den beslutar om. Domstolen kan på så sätt tidsbegränsa verkningarna av beslutet eller välja att endast låta det omfatta vissa tillgångar eller handlingar.

När det gäller kvarstad som domstolen gett sitt tillstånd till efter ansökan av endast en av parterna föreskriver lagen tidsfrister för att lämna in en begäran om godkännande till domstolen. Om ingen sådan begäran har inkommit inom tidsfristen är kvarstaden automatiskt ogiltig.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

En intermistisk åtgärd innebär att lagen ger domstolen rätt att tillfälligt lösa en tvist mellan flera parter till dess att sakfrågan i ärendet har avgjorts.

Enligt EU:s domstol är säkerhetsåtgärder insatser som har till syfte att skydda de rättigheter som käranden har begärt att domstolen ska erkänna, utan att åtgärderna påverkar det faktiska och rättsliga läget.

Åtgärderna vidtas också för att förhindra att situationen förvärras.

Åtgärderna innebär i praktiken att en fordringsägare skyddas mot risken att inte få betalt. Det kan ske på två sätt: antingen fryser man den betalningsskyldiges tillgångar eller också får fordringsägaren en säkerhet i egendom, som gör att han kan få betalt när egendomen byter ägare.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

De åtgärder som beslutas av den domstol som ansvarar för interimistiska förfaranden i parternas närvaro kan överklagas. Överklagandet måste dock ske inom 15 dagar från delgivningen av beslutet.

De beslut som domstolen har fattat efter ansökan från endast en av parterna kan inte överklagas. En part som anser att beslutet har fattats på felaktiga grunder kan begära att den behöriga domstolen beslutar om en ny säkerhetsåtgärd som upphäver verkningarna av den åtgärd som vidtagits på grundval av upplysningarna från en enda part.

Länkar

http://www.legilux.lu/

1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

För att säkerställa en effektiv indrivning av bestridda fordringar föreskrivs i lag CXXX från 2016 om civilprocesslagen två typer av rättsliga åtgärder, nämligen interimistiska åtgärder och provisorisk verkställighet, vars syfte är att utgöra ett skydd innan det slutgiltiga beslutet fattas. Detta kompletteras av de säkerhetsåtgärder som anges i lag LIII från 1994 om tvångsvis verkställighet (utsökning).

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

2.1 Förfarandet

En begäran om interimistiska åtgärder kan framställas under förfarandet och innan ansökan om inledandet av förfarandet inges. Domstolen prövar en ansökan om interimistiska åtgärder om de förberedande stegen i förfarandet kan genomföras grundat på ansökan om inledandet av förfarandet. Domstolen måste fatta ett snabbt beslut om en ansökan om interimistiska åtgärder och måste vidta åtgärderna utan dröjsmål, senast inom åtta dagar. När domstolen fattar sitt beslut måste den bedöma huruvida åtgärderna skulle vara till större nackdel för motparten än för den part som begär åtgärderna, och måste även ta hänsyn till möjligheten att ställa säkerhet. Domstolen tillåter motparten att besvara ansökan om interimistiska åtgärder. Domstolen uppmanar parterna att yttra sig om ansökan om interimistiska åtgärder på det sätt som den finner lämpligast. Domstolen kan besluta att parterna ska höras om den anser att detta behövs för att kunna bedöma ansökan, särskilt om den måste fatta beslut om ställande av säkerhet. Parter som inte iakttar den frist som fastställts för hörandet får inte ansöka om en förlängning. Vid ett beslut om interimistiska åtgärder får bevisupptagning endast genomföras om ansökan inte kan bedömas i sak utan sådan bevisning. Domstolen får även uppta den bevisning som kan behövas under den förberedande delen av förfarandet. Domstolen fattar sitt beslut om interimistiska åtgärder i form av ett förordnande som kan bli föremål för ett separat överklagande. På begäran kan domstolen själv ändra förordnandet. Ett förordnande om interimistiska åtgärder är preliminärt verkställbart. Om domstolen inte förordnat något annat börjar tidsfristen för att följa förordnandet att löpa den dag som följer på dagen för det skriftliga meddelandet av förordnandet. Förordnandet gäller till dess det upphävs av domstolen genom ett beslut på begäran av någon av parterna, efter att ha hört den andra parten, eller i den dom eller annat avgörande som avslutar förfarandet. Om förordnandet om interimistiska åtgärder inte upphävs av domstolen i den dom eller annat avgörande som avslutar förfarandet upphör förordnandets verkan när domen i första instans vinner laga kraft. Förordnandet om interimistiska åtgärder upphör också att gälla om förfarandet avslutas eller inte fortsätter efter att ha avbrutits. Domstolen måste slå fast detta i sitt beslut att avsluta eller avbryta förfarandet. Verkan av de interimistiska åtgärderna påverkas inte av att förfarandet avbryts.

En ansökan om interimistiska åtgärder kan inges före ansökan om inledande av förfarandet, om sökanden visar att den fördröjning som skulle bli fallet om ansökan ingavs efter inledande av förfarandet sannolikt skulle motverka syftet med förordnandet om interimistiska åtgärder. En ansökan om interimistiska åtgärder måste inges till behörig domstol för förfarandet. Om fler än en domstol har territoriell behörighet för förfarandet kan ansökan inges till vilken som helst av dessa domstolar. Den valda domstolen får exklusiv behörighet för det förfarande som ska inledas. De allmänna civilrättsliga reglerna gäller och det är obligatoriskt att ha ett juridiskt ombud. Domstolen handlägger ansökan om interimistiska åtgärder som ett prioriterat ärende. I sitt förordnande om interimistiska åtgärder fastställer domstolen en tidsfrist för att inleda förfarandet. Denna får inte vara längre än 45 dagar efter dagen för meddelandet av förordnandet. Om ett förfarande inte inleds inom den tidsfrist som domstolen fastställt eller om sökanden – inom åtta dagar från utgången av denna frist – inte kan visa för den domstol som förordnade om interimistiska åtgärder att förfarandet har inletts, upphör förordnandet om interimistiska åtgärder att gälla, genom beslut av den domstolen, den dag som följer på utgången av tidsfristen för att inleda förfarandet. Om ett förfarande inleds fortsätter de interimistiska åtgärder som förordnats innan ansökan om inledande av förfarandet ingavs att gälla till dess att de upphävs, eller i förekommande fall till dess att domen i första instans vinner laga kraft. Om ansökan om inledande av förfarandet inges inom den fastställda tidsfristen, men avslås av domstolen, fortsätter de interimistiska åtgärderna att gälla till dess att rättsverkningarna av inledandet av förfarandet upphör.

Domstolen fattar beslut om provisorisk verkställighet i sitt beslut i första instans.

Domstolen måste snabbt – inom högst åtta dagar – fatta ett beslut om säkerhetsåtgärder och utan dröjsmål översända beslutet till exekutionstjänstemannen, som omedelbart börjar verkställa åtgärderna. Ett överklagande av ett beslut om säkerhetsåtgärder har inte suspensiv verkan.

Ett europeiskt beslut om kvarstad på bankmedel kan också sökas som en säkerhetsåtgärd. Detta kan även göras innan borgenären inleder ett förfarande i sakfrågan. I så fall måste prövningen av sakfrågan inledas så fort som möjligt.

2.2 Huvudförutsättningar

Domstolen får på begäran förordna om interimistiska åtgärder för att förhindra att de rådande omständigheterna ändras om det senare skulle vara omöjligt att återställa den ursprungliga situationen, eller för att förhindra att sökanden senare hindras från att utöva sina rättigheter, för att undanröja varje omedelbar nackdel för sökanden, eller av något annat skäl som det bör tas särskild hänsyn till. Den interimistiska åtgärden får införa en skyldighet att utföra en handling som sökanden skulle ha rätt att kräva med stöd av den rättighet som förfarandet avser att verkställa. Om ovannämnda villkor är uppfyllda får en ansökan om interimistiska åtgärder inges före ansökan om inledande av förfarandet, om sökanden visar att den fördröjning som skulle bli fallet om ansökan ingavs efter ansökan om inledande av förfarandet sannolikt skulle motverka syftet med förordnandet om interimistiska åtgärder. Ansökan om interimistiska åtgärder måste innehålla en hänvisning till att det villkor är uppfyllt som ligger till grund för förordnandet om interimistiska åtgärder och måste presentera och styrka de omständigheter som anförs till stöd för att detta villkor är uppfyllt. Sökanden måste i detalj redogöra för innehållet i de efterfrågade åtgärderna. Om ansökan om interimistiska åtgärder inges före ansökan om inledande av förfarandet måste sökanden också lämna de uppgifter som är nödvändiga för att fastställa vilken domstol som är behörig för det förfarande som ska inledas. Den rättighet som ska verkställas i förfarandet måste också anges. Domstolen förordnar att säkerhet måste ställas för den interimistiska åtgärden om motparten visar att de sökta åtgärderna sannolikt kommer att vara till nackdel för denne, och skulle ge upphov till ett skadeståndskrav eller beviljande av restitution mot sökanden om motparten vinner målet. Vid ett beslut om ställande av säkerhet måste domstolen ta hänsyn till hur sannolikt det är att de omständigheter som har anförts till stöd för ansökan verkligen inträffar. Om det inte finns någon betydande nackdel bör domstolen inte förordna att säkerhet ska ställas. Domstolen förordnar att säkerhet ska ställas i två fall: dels om motparten begär detta och kan visa att denne löper risk att drabbas av en nackdel som motsvarar den säkerhet som begärs, dels om sökanden föreslår detta och motparten godtar det. I det första fallet motsvarar säkerhetsbeloppet den troliga nackdel som motparten uppger kommer att drabba honom eller henne. I det andra fallet utgörs säkerhetsbeloppet av den summa som sökanden föreslagit och motparten godtagit. Om sökanden föreslår ett specifikt belopp som säkerhet uppmanar domstolen motparten att snabbt godta detta i en separat förklaring. Godtagandet av säkerhetsbeloppet innebär inte ett godkännande av de omständigheter som anfördes till stöd för förordnandet av en interimistisk åtgärd. Ställandet av säkerhet innebär att kontanter, värdepapper, alternativ till kontanter eller, vid en bankgaranti, en garantiförklaring deponeras hos domstolen. En dom måste förklaras verkställbar oavsett ett överklagande om en av följande skyldigheter föreskrivs: betalning av underhållsbidrag, livränta eller annan periodisk betalning i samma syfte, upphörande av intrång, betalning av en fordran som svaranden godtagit, kontantbetalning på grundval av en skyldighet enligt en offentlig eller privat handling med fullt bevisvärde om de bakomliggande omständigheterna styrks av handlingen, och andra skyldigheter som inte avser pengar om försenad verkställighet skulle orsaka käranden oproportionerligt stor skada eller skada som det är svårt att fastställa och käranden har ställt en lämplig säkerhet. Domstolen kan välja att inte bevilja provisorisk verkställighet om den börda som åläggs parten genom verkställigheten skulle vara oproportionerligt mycket större än den andra partens börda om provisorisk verkställighet inte beviljas. Svaranden måste inge en sådan begäran innan förhandlingen avslutas. Domstolen kan beteckna en dom som delvis verkställbar beroende på omständigheterna i målet. I vederbörligen motiverade undantagsfall kan domaren avstå från att förklara den del av domen som avser förfallodagar som har löpt ut innan domen meddelades som provisoriskt verkställbar. Provisorisk verkställighet täcker inte rättegångskostnader, obetalda förfarandekostnader och ersättning av kostnader som staten har lagt ut.

Om den verkställbara handlingen för indrivning av en fordran inte kan utfärdas än, men den part som ansöker om verkställigheten visar att det finns en betydande risk för att fordran eventuellt inte kommer att betalas senare, kan domstolen, på sökandens begäran, förordna om säkerhetsåtgärder som t.ex. säkring av fordringarna eller beslagtagande av den berörda egendomen. Säkerhetsåtgärder kan förordnas om fordringarna t.ex. grundar sig på ett beslut som kan ligga till grund för utfärdandet av en verkställbar handling men beslutet ännu inte har vunnit laga kraft eller inte är provisoriskt verkställbart, eller om beslutet har vunnit laga kraft men verkställighetsfristen ännu inte har löpt ut. Säkerhetsåtgärder kan också förordnas för att driva in fordringar för vilka en talan har väckts med stöd av lagstiftningen om makars förmögenhetsförhållanden eller om skydd av patent, bruksmönster, kretsmönster i halvledarprodukter, växtvarieteter, varumärken, geografiska beteckningar och mönster eller tilläggsskydd, eller om upphovsrättsskydd, eller enligt artiklarna 4 och 6 i lag LLVII från 1996 om förbud mot illojala och konkurrensbegränsande marknadsmetoder, i enlighet med kriterierna i tillämplig lagstiftning, eller genom någon annan typ av ansökan i vilken fordrans ursprung, belopp och förfallodag har styrkts av en officiell handling eller en privat handling med fullt bevisvärde som ingetts vid samma tillfälle.

En ansökan om en säkerhetsåtgärd i form av ett europeiskt beslut om kvarstad på bankmedel kan inges med hjälp av det formulär som anges i kommissionens tillämpningsförordning.

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

Vad gäller interimistiska åtgärder förordnar domstolen om verkställighet av de åtgärder som efterfrågas i en fordran eller i ansökan om interimistiska åtgärder. Detta kan gälla vilken egendom eller fordran som helst som anges i ansökan. Om beslutet inte verkställs frivilligt kommer tvångsvis verkställighet (utsökning) att äga rum. Efter detta identifieras den egendom som är undantagen verkställighetsåtgärder på grundval av verkställighetslagstiftningen.

Provisorisk verkställighet innebär verkställighet av en dom från en underrätt som ännu inte vunnit laga kraft. Verkställigheten kan avse all egendom som tillhör svaranden som inte omfattas av ett undantag enligt verkställighetslagstiftningen.

Inom ramen för säkerhetsåtgärder kan domstolen förordna att viss egendom ska beslagtas eller att penningbelopp ska säkras. Om domstolen förordnar om säkerhetsåtgärder som avser fordringar ska exekutionstjänstemannen överlämna beslutet till gäldenären på plats, och samtidigt uppmana gäldenären att betala det begärda beloppet till honom eller henne. Om gäldenären inte går med på detta kan exekutionstjänstemannen beslagta all slags egendom som tillhör gäldenären och spärra dennes konto. Lön och annan typ av ersättning och förmåner kan dock endast bli föremål för säkerhetsåtgärder såvida gäldenären inte förfogar över någon egendom som kan täcka det aktuella beloppet. Ett förordnande om att beslagta vissa föremål kan omfatta all lös egendom eller egendom som har ett visst värde.

I ett förfarande för att utfärda ett europeiskt beslut om kvarstad på bankmedel kan en begäran om kontoinformation göras. Med hjälp av denna försöker den behöriga myndigheten få information om gäldenärens kontouppgifter från de betaltjänstleverantörer som förvaltar kontona.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

Vad gäller interimistiska åtgärder och provisorisk verkställighet är gäldenären skyldig att följa domstolsbeslutet. På grundval av detta beslut kan ett verkställighetsförfarande inledas mot gäldenären.

Det finns två typer av säkerhetsåtgärder och de får olika rättsverkningar. Vad gäller säkerhetsåtgärder som avser penningbelopp ska gäldenären betala det aktuella beloppet till exekutionstjänstemannen. Om gäldenären inte går med på detta kan exekutionstjänstemannen utmäta gäldenärens egendom upp till det belopp som fordringarna omfattar genom att beslagta gäldenärens egendom eller spärra dennes konto. De belopp som drivs in från gäldenären eller under förfarandet kan inte betalas ut till sökanden utan måste förvaras på exekutionstjänstemannens depåkonto. Om ett föremål beslagtas är det i princip utmätt, vilket innebär att gäldenären fortfarande kan använda föremålet men inte fritt förfoga över det. Beslagtagen egendom kan dessutom fysiskt överlämnas till en exekutionstjänsteman för förvaring eller förvaltas av en förvaltare.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

Ett förordnande om interimistiska åtgärder har verkan fram till dess att det upphävs eller i förekommande fall fram till dess att avgörandet i första instans vinner laga kraft. Förordnandet om interimistiska åtgärder upphör också att gälla om förfarandet avslutas eller inte fortsätter efter att ha avbrutits. Domstolen måste slå fast detta i sitt beslut att avsluta eller avbryta förfarandet. Verkan av de interimistiska åtgärderna påverkas inte av att förfarandet avbryts.

Provisorisk verkställighet innebär verkställighet av den skyldighet som anges i en dom innan domen vunnit laga kraft och utan att hänsyn tas till överklaganden. Provisorisk verkställighet har därför inte någon tidsbegränsning.

Säkerhetsåtgärder gäller fram till dess att ett beslut om verkställighet av fordran utfärdas eller domaren beslutar att avsluta säkerhetsåtgärden.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Förordnandet om interimistiska åtgärder kan bli föremål för ett separat överklagande, reglerat av allmänna bestämmelser. Tidsfristen för att inge ett överklagande är 15 dagar och överklagandet ska inges till den domstol som meddelade domen. Om överklagandet är välgrundat upphäver domstolen sitt förordnande om interimistiska åtgärder. Domstolen kan själv ändra förordnandet, antingen på begäran eller på eget initiativ, om sökanden sänker det belopp som fordran avser.

I de fall som räknas upp i lagen är domaren skyldig att förordna om provisorisk verkställighet. En part kan begära att domstolen inte ska förordna om provisorisk verkställighet om detta skulle innebära en oproportionerligt stor börda för den parten. Ansökan måste inges till den domstol som prövar målet.

Förordnandet om säkerhetsåtgärder kan överklagas vid den domstol som prövar målet utan att detta får en suspensiv verkan på verkställigheten av förordnandet. Parterna kan överklaga förordnandet inom 15 dagar från den dag då det meddelades.

En ansökan om rättsmedel mot ett europeiskt beslut om kvarstad på bankmedel måste inges till den domstol som prövar målet. De allmänna reglerna gäller för överklagande av ett beslut om ett rättsmedel.

1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

Det finns följande typer av säkerhetsåtgärder:

• Warrant of description (säkrar rätten till lös egendom och anger i detalj antalet föremål och deras kvalitet)
• Warrant of seizure (för att beslagta egendom hos gäldenären)
• Warrant of seizure of a commercial going concern (för att beslagta en kommersiell verksamhet)
• Garnishee order (kvarstad)
• Warrant of impediment of departure (för att hindra ett fartyg från att lämna hamn i syfte att säkerställa en skuld eller fordran som annars inte skulle kunna drivas in)
• Warrant of arrest of sea vessels (för att beslagta fartyg)
• Warrant of arrest of aircraft (för att beslagta flygplan)
• Warrant of prohibitory injunction (för att förhindra att en person påbörjar eller fortsätter uppförandet av en byggnad eller utförandet av ett arbete)

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

Åtgärderna omfattas av kapitel 12 i Laws of Malta, artikel 829 och följande artiklar. Speciallagar kan också tillämpas vissa fall.

2.1 Förfarandet

Om du vill att en säkerhetsåtgärd ska utfärdas ska du lämna in en edsvuren ansökan där du redogör för ursprunget till och arten av det krav som ska säkras. Om det gäller ett krav som kan regleras genom betalning av ett penningbelopp ska beloppet anges i ansökan.

2.2 Huvudförutsättningar

Åtgärderna utfärdas av domstolen. En warrant of description eller en warrant of impediement of departure med hänvisning till motpartens ed kan inte utfärdas av Court of Magistrates på Malta eller Gozo i deras lägre instanser. Dessutom kan en warrant of seizure eller en garnishee order inte utfärdas mot regeringen för att säkra rättigheter eller krav. Warrants of seizure eller garnishee orders kan inte heller utfärdas för att säkra rättigheter eller krav när det gäller medlemmar av väpnade styrkor respektive ett fartyg som uteslutande arbetar för Maltas regering, om personerna i fråga är på Malta med en väpnad styrka eller ett fartyg som de tillhör. Det är inte möjligt att utfärda en warrant of impediment of departure för att säkra en rättighet eller ett krav mot en kapten, sjöman eller annan person som är anställd på ett fartyg som har fått tillstånd att avgå. Detsamma gäller för tekniker som oavsett grad är anställda på ångfartyg.

Man måste alltid hänvisa till artikel 829 och följande artiklar i kapitel 12 i Laws of Malta. Speciallagar kan också tillämpas vissa fall.

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

Verkningarna varierar beroende på åtgärd, men i allmänhet kan varken lös eller fast egendom säljas eller överföras till en tredje part.

En warrant of description kan utfärdas för att säkra rätten till lösa föremål. För att käranden ska kunna tillvarata denna rätt kan det vara i dennes intresse att föremålen förblir på sin ursprungliga plats och i sitt ursprungliga skick. I en warrant of seizure of movable property beslagtar justitiesekreteraren det eller de föremål hos gäldenären som anges i ansökan. Syftet med en warrant of seizure mot en kommersiell verksamhet är att bevara verksamhetens samlade tillgångar, inklusive licenser och goodwill, och se till att de inte säljs helt eller delvis utan stannar kvar i verksamheten. Domstolen godtar dock inte en ansökan om att utfärda en säkerhetsåtgärd om det finns andra sätt att säkra det utestående beloppet. Syftet med en warrant of arrest of sea vessels and aircraft är att beslagta fartyg (på över tio meter) eller flygplan hos gäldenären och överlåta dem till behörig myndighet på den plats där fartyget eller flygplanet finns. Myndigheten får inte släppa fartyget eller flygplanet, tillåta gäldenären att avyttra hela eller delar av dem eller överlåta rättigheter till en tredje part. Syftet med en warrant of prohibitory injunction är att hindra en person att göra något som kan vara till skada för den person som har ansökt om säkerhetsåtgärden.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

Säkerhetsåtgärderna är giltiga i femton dagar efter att domstolens dom vunnit laga kraft eller till dess att åtgärderna upphävs av domstol eller dras tillbaka av den part som begärde dem.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Det går att inte att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd. Det är dock möjligt att utfärda motåtgärder. Den som fått en säkerhetsåtgärd utfärdad mot sig kan ansöka om en motåtgärd hos den utfärdande domstolen. Alternativt kan han eller hon, om talan har väckts, vända sig till den domstol som handlägger målet och ansöka om att säkerhetsåtgärden ska återkallas, helt eller delvis, av ett av följande skäl:

• Säkerhetsåtgärden har upphört att gälla.
• Ett av villkoren för att utfärda säkerhetsåtgärden är inte uppfyllt.
• Det finns annan tillräcklig säkerhet för kravet från den person som har ansökt om säkerhetsåtgärden.
• Det framgår att det angivna beloppet inte är styrkt eller överdrivet stort.
• Domstolen anser att den säkerhet som finns är tillräcklig.
• Det har visats att det under rådande omständigheter är orimligt att behålla säkerhetsåtgärden helt eller delvis, eller att hela åtgärden eller delar av den inte är längre är nödvändig eller berättigad.

1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

Vad finns det för olika former av åtgärder?

Det finns två former av åtgärder: interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder.

Interimistiska åtgärder vidtas innan en domstol avgör ett ärende i sak. I den dom som meddelas efter prövningen i sak kan domstolen sedan fastställa eller upphäva den interimistiska åtgärden.

Säkerhetsåtgärder vidtas för att se till att gäldenären fullgör sina skyldigheter. Med hjälp av sådana åtgärder kan fordringsägare skydda sig mot risken att inte få betalt för sina fordringar.

Domstolen kan besluta att interimistiska åtgärder eller säkerhetsåtgärder ska vidtas mot gäldenärens egendom. Fordringsägaren har enligt lag rätt att begära att vissa åtgärder vidtas före domen, eller till och med innan förfarandet inleds, för att trygga sådana rättigheter som endast kan utövas efter domen. Syftet är att undvika att gäldenären gör fordringsägarens regressrätt illusorisk, t.ex. genom att sälja, gömma undan, ge bort eller inteckna egendom (genom pantbrev eller hypotek).

1.1 Interimistiska åtgärder

Interimistiska åtgärder kan vidtas inom ramen för ett särskilt interimistiskt förfarande där sådana åtgärder efterfrågas eller i ett pågående förfarande där ärendet prövas i sak.

Särskilda regler gäller för interimistiska förelägganden i mål om äktenskapsskillnad.

1.2 Säkerhetsåtgärder

A. Kvarstad (conservatoir beslag)

Domstolen kan ge fordringsägaren tillåtelse att belägga gäldenärens egendom med kvarstad för att ta om hand egendomen fram till dess att fordringsägarens fordran har fastställts.

Det finns fyra former av kvarstad:

1. Kvarstad för indrivning av fordringar (conservatoire verhaalsbeslagen). Egendom beläggs med kvarstad efter det att domstolen har beslutat att en penningfordran ska betalas.
2. Kvarstad för överlämnande av lös egendom eller leverans av varor (conservatoir beslag tot afgifte van roerende zaken of levering van goederen). I detta fall meddelas ett beslut om kvarstad mot gäldenären för att trygga de rättigheter som tillkommer en person i egenskap av ägare eller mottagare av en leverans.
3. Kvarstad före dom i äktenskapsmål (conservatoir maritaal beslag). Den make som har ansökt om äktenskapsskillnad, hemskillnad eller likvidation av makarnas egendomsgemenskap kan ansöka om denna form av kvarstad för att förhindra att egendom undanskaffas ur boet innan bouppdelningen.
4. Kvarstad för bevissäkring (conservatoir bewijsbeslag). Syftet med denna form av kvarstad är att säkra bevis.

B. Beslut om att ta egendom i förvar

Denna åtgärd rör framför allt de fall där det finns en risk för att den egendom som har belagts med kvarstad undanskaffas. På borgenärens begäran beslutar domstolen att den egendom som har belagts eller ska beläggas med kvarstad ska överlämnas till en förvaltare av egendomen som utses av domstolen.

Ett beslut om att ta egendom i förvar kan även meddelas separat från ett beslut om kvarstad.

C. Tvångsförvaltning

Egendom som är föremål för en äganderättstvist kan av domstolen ställas under förvaltning. Exempel: Det pågår en tvist om rätten till ett företags varuleverans. Om företagets varor beläggs med kvarstad eller tas i förvar kan det bli svårt för företaget att fortsätta sin affärsverksamhet. Förvaltaren kan driva företaget så länge tvisten pågår.

D. Försegling och bouppteckning

Efter att ha inhämtat tillstånd från domaren i en underdistriktsavdelning (kantonrechter) kan egendom som ingår i ett dödsbo eller viss gemensamt ägd egendom förseglas av en notarie. Någon advokat krävs inte. Denna åtgärd tillgrips sällan. Den kan t.ex. begäras av arvingar, efterlevande make eller registrerad partner, testamentsexekutorer och personer med (begränsad) rätt till en del av den gemensamt ägda egendomen.

En begäran om att bryta förseglingen görs också till underdistriktsavdelningen.

På en begäran av bland annat någon av ovannämnda personer kan underdistriktsavdelningen besluta att en notarie ska göra en bouppteckning. Någon advokat krävs inte. Syftet med denna åtgärd är att avgöra storleken (och värdet) på dödsboet. Begäran om bouppteckning kan göras tillsammans med en begäran om försegling eller en begäran om att bryta en försegling. Bouppteckningen består av en kort beskrivning av dödsboets samtliga tillgångar och skulder och, på en parts begäran, en beräkning av värdet på den lösa egendomen. Om parterna inte kan komma överens om vilken auktoriserad värderingsman (eller vilka auktoriserade värderingsmän) som ska utses utser notarien värderingsmannen (eller värderingsmännen).

1.3 Provisorisk verkställighet

Vid behov kan domstolen i alla mål förklara att den dom som meddelats är provisoriskt verkställbar, om inte annat fastställs i lag eller målets natur gör detta omöjligt. Om det inte följer av lagstiftningen måste beslutet om provisorisk verkställighet begäras av käranden. Domstolen får inte meddela ett sådant beslut på eget initiativ.

En dom som förklarats provisorisk verkställbar får genast verkställas, även om en begäran om omprövning, ett överklagande eller ett kassationsöverklagande har ingetts mot beslutet om provisorisk verkställighet. Beslutet om provisorisk verkställighet får omfatta hela eller delar av domen. Domen kan även verkställas utan att ha förklarats provisoriskt verkställbar. I så fall avbryts dock verkställigheten om ett överklagande inges. Om en dom förklaras provisoriskt verkställbar kan verkställigheten fortsätta, eller till och med påbörjas, efter det att domen har överklagats.

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

2.1 Förfarandet

A. Kvarstad

Beslut om kvarstad fattas av den distriktsdomstol som är behörig att pröva ansökningar om interimistiska åtgärder. Ansökan om kvarstad görs av en advokat. Domaren får i princip utgå från de yrkanden som görs gällande i ansökan. I princip hörs inte gäldenären. Domstolens beslut meddelas i regel samma dag. Vid en penningfordran fastställer domaren det belopp som kvarstaden beviljas för. Domaren får besluta att säkerhet ska ställas för den skada som kvarstaden kan ge upphov till.

Beslut om kvarstad meddelas genom ett verkställighetsbeslut som delges av ett exekutionsbiträde. Om en person som ansökt om kvarstad senare befinns skyldig till att ha ansökt om kvarstad på felaktiga grunder kan vederbörande åläggas att betala skadestånd.

Förfarandet för att ansöka om kvarstad ger upphov till kostnader, t.ex.: ansökningsavgift (http://www.rechtspraak.nl/), advokatkostnader (http://www.advocatenorde.nl/) och kostnader för exekutionsbiträdets arvode (http://www.kbvg.nl/).

B. Beslut om att ta egendom i förvar

Beslut om att ta egendom i förvar fattas av den distriktsdomstol som prövar ansökningar om interimistiska åtgärder, på begäran av den part som ansöker om kvarstad. Den part som kvarstaden riktas mot och andra berörda parter hörs, om inte ett behov av skyndsamhet förhindrar detta. Beslutet kan inte överklagas. Domaren kan besluta att säkerhet ska ställas.

Den distriktsdomstol som prövar ansökningar om interimistiska åtgärder kan meddela ett beslut om att ta egendom i förvar separat från ett beslut om kvarstad.

Förfarandet för att ansöka om att egendom ska tas i förvar ger upphov till kostnader, t.ex.: ansökningsavgift (http://www.rechtspraak.nl/), advokatkostnader (http://www.advocatenorde.nl/) och kostnader för exekutionsbiträdets arvode (http://www.kbvg.nl/).

C. Tvångsförvaltning

På begäran av berörd part kan den distriktsdomstol som prövar ansökningar om interimistiska åtgärder besluta att ställa den omtvistade egendomen under förvaltning. Denna åtgärd är inte knuten till något beslut om kvarstad som eventuellt meddelats. Förvaltarens befogenheter begränsas inte av eventuell kvarstad som egendomen belagts med. Åtgärden kan omfatta alla typer av varor, lös och fast egendom och äganderätter. Förvaltningen syftar främst till att säkerställa att en oberoende tredje man kan fortsätta förvalta ett företags varor, t.ex. under en rättegång.

Förfarandet för att ansöka om tvångsförvaltning ger upphov till kostnader, t.ex.: ansökningsavgift (http://www.rechtspraak.nl/), advokatkostnader (http://www.advocatenorde.nl/) och förvaltarens lön (http://www.kbvg.nl/).

D. Interimistiska åtgärder

Interimistiska åtgärder kan vidtas helt oberoende av en prövning av ärendet i sak, och behöver inte följas av en sådan prövning.

Den distriktsdomstol som prövar ansökningar om interimistiska åtgärder är behörig att i förekommande fall bevilja interimistiska åtgärder i alla ärenden. Domaren vid underdistriktsavdelningen är också behörig i mål där ärendet ska prövas i sak. Utöver sedvanlig territoriell behörighet har den domstol i vars domkrets åtgärden ska vidtas extra behörighet. Alla former av beslut eller förbud som kan begäras under en prövning av ärendet i sak kan även begäras under ett interimistiskt förfarande. Under vissa villkor är penningfordringar tillåtna (se 2.2)

I mål som avgörs av domare som prövar ansökningar om interimistiska åtgärder måste käranden biträdas av advokat. Svaranden får biträdas av advokat. I mål som avgörs av en domare vid underdistriktsavdelningen behöver parterna inte biträdas av advokat. Förhandlingen är muntlig och informell. Ett avgörande meddelas i regel efter ett par veckor. Domstolen får på eget initiativ förklara att den interimistiska åtgärden är provisoriskt verkställbar. ”Interimistisk” betyder att avgörandet kan upphävas. Ett annat avgörande kan meddelas efter varje prövning av ett ärende i sak.

Detta förfarande ger upphov till följande kostnader: ansökningsavgift (http://www.rechtspraak.nl/), kostnader för exekutionsbiträdets arvode (http://www.kbvg.nl/) och, för käranden, advokatkostnader (http://www.advocatenorde.nl/).

Interimistiska åtgärder kan även beviljas i mål där det pågår en prövning av ärendet i sak. Åtgärderna gäller i så fall så länge rättsprocessen pågår. Den interimistisk åtgärd som begärs måste ha anknytning till fordran i huvudförfarandet. Detta förfarande används sällan.

I mål om äktenskapsskillnad begärs interimistiska förelägganden för den tid förfarandet pågår och en viss tid därefter. Exempel på vad som kan omfattas av ett sådant föreläggande är det äktenskapliga hemmet, tillhörigheter avsedda för dagligt bruk, barnen och det underhåll som en part ska betala till den andra parten.

Dessa åtgärder begärs genom en särskild ansökan som kan inges före, under och till och med efter ett mål om äktenskapsskillnad och gäller fram till dess att de förlorar sin rättsverkan. Den muntliga förhandlingen måste ha inletts senast den tredje veckan efter det att ansökan ingavs och domaren meddelar sitt avgörande så snabbt som möjligt.

Detta förfarande ger upphov till följande kostnader: ansökningsavgift (http://www.rechtspraak.nl/) och advokatkostnader (http://www.advocatenorde.nl/).

E. Provisorisk verkställighet

I ett vanligt stämningsförfarande får domstolen, på kärandens begäran, förklara att hela eller en del av dess dom är provisoriskt verkställbar, om inte annat fastställs i lag eller följer av målets natur. Som villkor för provisorisk verkställighet kan domstolen besluta att säkerhet ska ställas. I interimistiska förfaranden kan domstolen även på eget initiativ avge en förklaring om provisorisk verkställighet. Samma sak gäller i ett förfarande som grundas på en stämningsansökan.

2.2 Huvudförutsättningar

A. Kvarstad

En ansökan om kvarstad måste innehålla följande uppgifter: vilken form av kvarstad som begärs och den rätt som sökanden åberopar och, vid en penningfordran, även fordrans (max)belopp. Beroende på vilken form av kvarstad som begärs måste det dessutom framgå huruvida oron för att egendomen kommer att skingras är välgrundad. Det finns inget krav på att det ska finnas ett behov av skyndsamhet.

B. Beslut om att ta egendom i förvar

Vid en begäran som inges av en person som ansöker om kvarstad krävs inte fara i dröjsmål (behov av skyndsamhet). Vid ett interimistiskt förfarande måste käranden emellertid ha ett behov av skyndsamhet. Oron för att egendomen kommer att skingras behöver inte underbyggas.

C. Tvångsförvaltning

Detta inbegriper interimistiska förfaranden. Käranden måste därför ha ett behov av skyndsamhet. Oron för att egendomen kommer att skingras behöver inte underbyggas.

D. Interimistiska åtgärder

I interimistiska förfaranden måste käranden ha behov av skyndsamhet, domstolen väga parternas intressen mot varandra och beslutet ge interimistiskt skydd. Kärandens behov av skyndsamhet behöver inte ha samband med omständigheter knutna till svaranden. Fordran kan vara bestridd eller gå att bestrida. Vid penningfordringar gäller hårdare krav för att bevilja en ansökan om interimistiska åtgärder. Kärandens behov av skyndsamhet granskas extra noga, medan risken för att denne inte kommer att få betalt för sin fordran – vilket kan leda till att fordran avslås eller sätts ned – också måste beaktas när de olika intressena vägs mot varandra. I alla distriktsdomstolar går det att ansöka om interimistiska åtgärder för att driva in obestridda fordringar eller fordringar som rimligen inte kan bestridas, och som har sin grund i ett avtal om varor som levererats och/eller tjänster som tillhandahållits.

Vid interimistiska åtgärder i mål om äktenskapsskillnad och andra ärenden som prövas i sak finns det inga krav på att fordran inte ska kunna bestridas eller att det ska finnas ett behov av skyndsamhet. Oron för att egendomen kommer att skingras är inte heller relevant.

E. Provisorisk verkställighet

Ej tillämpligt.

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

Syftet med säkerhetsåtgärder är att i praktiskt eller rättsligt hänseende bevara en situation för att trygga personers rättigheter (till upprättelse). Syftet med interimistiska åtgärder är att i praktiskt eller rättsligt hänseende åstadkomma en viss situation innan ett ärende avgörs i sak.

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

A. Kvarstad

I princip kan kvarstad användas för alla typer av egendom, med undantag av tillgångar avsedda för allmännyttiga tjänster och den egendom som anges i artiklarna 447, 448 och 712 i civilprocesslagen (Wetboek van Burgerlijke Rechtsvordering). En viss andel av lönen och andra fordringar avseende periodisk betalning kan inte beläggas med kvarstad. Kvarstad kan även meddelas för en begränsad rätt eller del i en tillgång. Reglerna för att belägga sådana tillgångar med kvarstad ska i så fall tillämpas i tillämpliga delar (artikel 707 i civilprocesslagen).

B. Beslut om att ta egendom i förvar

Lös egendom som inte är registrerad.

C. Tvångsförvaltning

All egendom där det är omtvistat vem som har rätt till egendomen.

D. Interimistiska åtgärder

Alla typer av egendom kan bli föremål för en fordran i ett interimistiskt förfarande eller för en provisorisk fordran vid en prövning av ett ärende i sak.

E. Provisorisk verkställighet

Ej tillämpligt.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

A. Kvarstad

Kvarstad resulterar i att de tillgångar som belagts med kvarstad fryses. Den part som kvarstaden riktas mot får inte längre sälja, ge bort, inteckna eller hyra ut egendom etc. Denna bristande rättshandlingsförmåga i fråga om avyttring av egendom är relativ. Den gäller endast i förhållande till den person som har ansökt om kvarstad. Vid utmätning av tredje mans egendom måste den som utmätningen riktas mot även avstå från att göra ytterligare betalningar eller lämna över egendom. Under vissa omständigheter skyddas emellertid en tredje man som förvärvat egendom i god tro. Vid utmätning av tredje mans egendom är denne skyldig att ange vad han eller hon har i besittning för den persons räkning som kvarstaden riktas mot. Förfogandet av egendom som belagts med kvarstad är straffbart.

B. Beslut om att ta egendom i förvar

Förfogandet av egendom som har tagits i förvar är straffbart.

C. Tvångsförvaltning

Förvaltningen av egendomen överförs till förvaltaren.

D. Interimistiska åtgärder

Efterlevnaden genomdrivs ofta genom föreläggande av vite.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

A. Kvarstad

När kvarstad beviljas måste domstolen alltid ange den tidsfrist inom vilken fordran i huvudförfarandet måste inges. Om inget huvudförfarande pågår ännu anger domstolen att huvudförfarandet måste inledas minst åtta dagar efter den dag då beslutet om kvarstad meddelades. Endast ett förfarande för att erhålla ett verkställbart betalningsföreläggande avseende den fordran som kvarstad meddelades som säkerhet för kan anses utgöra ett huvudförfarande. Under tiden kan kvarstaden hävas av domstolen på begäran av den person vars egendom har belagts med kvarstad eller på begäran av en annan berörd person. Beslutet om kvarstad upphör att gälla om den tidsfrist som domstolen har fastställt överskrids.

Ett kvarstadsbeslut kan verkställas så snart den person som ansökt om kvarstad har erhållit en verkställbar exekutionstitel och denna har delgetts den person som kvarstadsbeslutet riktas mot (och vid ett beslut om utmätning av tredje mans egendom även tredje man)

Beslutet om kvarstad upphör att gälla om käromålet i huvudförfarandet ogillas och detta beslut inte kan överklagas. Kvarstaden kan hävas på begäran av den part som kvarstaden riktas mot.

B. Beslut om att ta egendom i förvar

Ett beslut om att ta egendom i förvar kan upphävas av den domare som prövar ansökningar om interimistiska åtgärder, på begäran av varje berörd part i det interimistiska förfarandet. Vid behov avgör domaren till vilken part förvaltaren av egendom som tagits i förvar ska överlämna egendomen. Om den kvarstad som ligger till grund för beslutet att ta egendom i förvar hävs leder detta till att beslutet om förvar upphör att gälla. Förvaltaren av den egendom som tagits i förvar överlämnar därefter egendomen till den person som kvarstaden riktas mot. När det i en lagakraftvunnen dom eller dom som har förklarats verkställbar har fastställts vilken part som har rätt till egendomen överlämnar förvaltaren egendomen till denna person.

C. Tvångsförvaltning

Om käromålet i huvudförfarandet ännu inte har ingetts till domstolen måste det inges inom en tidsfrist som fastställs av denna. Om denna frist överskrids avslutas handläggningen av ärendet.

När det i en lagakraftvunnen dom eller dom som har förklarats verkställbar har fastställts vilken part som har rätt till egendomen överlämnar förvaltaren egendomen till denna person. Tvångsförvaltningen hävs av den domare som prövar ansökningar om interimistiska åtgärder, antingen efter ett gemensamt beslut av parterna eller på begäran av endera parten.

D. Interimistiska åtgärder

Interimistiska åtgärder gäller till dess att domstolen har avgjort ärendet i sak.

Den domare som är behörig att besluta om interimistiska åtgärder får också begränsa giltighetstiden för åtgärderna eller föreskriva att en talan om prövning av ärendet i sak måste väckas inom en viss tidsfrist. Interimistiska beslut som utfärdas i förfaranden för att pröva ärendet i sak upphör också att gälla om huvudförfarandet avslutas i förtid.

Interimistiska förelägganden i mål om äktenskapsskillnad kan fortsätta att gälla en viss tid efter en skilsmässa. De kan ändras eller upphävas. Interimistiska förelägganden som utfärdas innan ett mål om äktenskapsskillnad inleds upphör att gälla om ansökan om äktenskapsskillnad inte inges inom fyra veckor från beslutet om beviljandet av de interimistiska föreläggandena.

E. Provisorisk verkställighet

Appellationsdomstolen kan skjuta upp verkställigheten. Verkställigheten kan även skjutas upp med hjälp av ett verkställighetsförfarande.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Allmänna bestämmelser

En ansökan om återvinning, ett överklagande eller ett kassationsöverklagande kan inges mot ett utslag.

Den part som dömts i en tredskodom får inom fyra veckor (starttiden varierar) inge en ansökan om återvinning av tredskodomen till den domstol som delgav tredskodomen.

Den tappande parten får inge ett överklagande (på belopp över 1 750 euro) till appellationsdomstolen inom tre månader från den dag domen meddelades.

Den tappande parten får inge ett kassationsöverklagande till Nederländernas högsta domstol (Hoge Raad der Nederlanden) inom tre månader från den dag domen meddelades, antingen i första och sista instans eller efter överklagande.

Beslut kan överklagas till appellationsdomstolen och kassationsöverklaganden får inges till Nederländernas högsta domstol.

Ett överklagande inges av klaganden och de parter som deltog i förfarandet, inom tre månader från den dag domen meddelades, och av övriga berörda parter, inom tre månader från den dag domstolsbeslutet delgavs dem.

Ett kassationsöverklagande kan inges av de parter som deltog i förfarandet i lägre instans, inom tre månader från den dag domen meddelades.

Dessa rättsmedel leder till att verkställigheten skjuts upp, om inte domen förklarades provisoriskt verkställbar.

A. Kvarstad

Ett beslut om att bevilja kvarstad kan inte överklagas (artikel 700.2 i civilprocesslagen). Däremot får den person som ansöker om kvarstad inge ett överklagande, och därefter ett kassationsöverklagande, mot ett beslut om att avvisa fordran.

B. Beslut om att ta egendom i förvar

Om ett beslut om att ta egendom i förvar har meddelats på begäran av den person som ansökt om kvarstad får detta beslut inte överklagas.

Däremot får denne inge ett överklagande, och därefter ett kassationsöverklagande, mot ett beslut om att avvisa fordran.

En begäran om återvinning, ett överklagande eller ett kassationsöverklagande kan inges mot ett interimistiskt domstolsbeslut.

C. Tvångsförvaltning

En begäran om återvinning, ett överklagande eller ett kassationsöverklagande kan inges mot ett beslut om tvångsförvaltning.

D. Interimistiska åtgärder

En begäran om återvinning, ett överklagande eller ett kassationsöverklagande kan inges mot interimistiska förelägganden som beviljats i interimistiska förfaranden eller i förfaranden för att pröva ett ärende i sak. Överklaganden eller ett kassationsöverklaganden får inte inges mot interimistiska förelägganden i mål om äktenskapsskillnad.

E. Provisorisk verkställighet

Om en dom inte har förklarats provisoriskt verkställbar kan en sådan förklaring fortfarande erhållas genom ett överklagande eller ett kassationsöverklagande eller med hjälp av ett verkställighetsförfarande. Om en dom förklaras provisoriskt verkställbar får appellationsdomstolen skjuta upp verkställigheten. Detta är inte möjligt vid ett kassationsöverklagande. Verkställigheten kan även skjutas upp med hjälp av ett verkställighetsförfarande.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till är dock redan färdig.

Säkra tillgångar i andra EU-länder - Österrike

1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

Exempel på interimistiska åtgärder och förebyggande åtgärder är de så kallade säkerhetsförfarandena. Inom österrikisk rätt finns följande säkerhetsförfaranden:

• Bevissäkring.
• Kvarstad.
• Interimistiska förelägganden.

Dessa säkerhetsförfaranden har det gemensamt att parterna inte behöver bevisa sina påståenden. Det räcker med att visa att de åberopade omständigheterna sannolikt föreligger.

Av ovannämnda åtgärder är det de interimistiska föreläggandena som är av störst betydelse, och därför omfattar redogörelsen nedan endast denna kategori.

Interimistiska förelägganden är domstolsbeslut som syftar till att säkerställa framtida verkställighet, fastställa vissa rådande sakförhållanden för en viss tid eller åstadkomma att en borgenär provisoriskt får sina anspråk tillgodosedda.

Bland interimistiska förelägganden görs åtskillnad mellan sådana som syftar till att

• säkra ett penninganspråk,
• säkra ett anspråk på utförande av en viss prestation,
• säkra en rättighet eller ett rättsförhållande.

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

2.1 Förfarandet

För att ett interimistiskt föreläggande ska kunna utfärdas krävs en ansökan. Parterna benämns gefährdete Partei (nedan kallad sökanden eller, något förenklat, borgenären) och Gegner der gefährdeten Partei (nedan kallad den som föreläggandet riktar sig mot eller, något förenklat, gäldenären). Följande domstolar har behörighet att utfärda interimistiska förelägganden:

• Under en redan pågående rättegång: den domstol som prövar sakfrågan (Prozessgericht) i berörd instans.
• Under ett verkställighetsförfarande: den domstol som handlägger verkställighetsärendet (Exekutionsgericht).
• Före sakprövningen eller mellan sakprövningen och verkställighetsförfarandet: en distriktsdomstol inom vars domkrets svaranden är bosatt.
• Subsidiärt: domstolen på den plats där det föremål som föreläggandet avser finns, domstolen på den plats där ”gäldenärens gäldenär” (Drittschuldner) är bosatt eller uppehåller sig eller den distriktsdomstol som vidtar den första verkställighetsåtgärden.

Eftersom prövningen sker i den ordning som föreskrivs i bestämmelserna om verkställighet, är det inte obligatoriskt för parterna att företrädas av advokat i första instans.

Om det är fråga om att vidta konkreta verkställighetsåtgärder – till exempel beslagtagande efter beslut av domstol – ska detta ske på domstolens eget initiativ (vom Gerichtsvollzieher). Kostnaderna för interimistiska förelägganden, som är beroende av värdet på det anspråk som ska säkras, ska som regel bäras av sökanden. Återbetalning av kostnaderna, som normalt tas upp under huvudförfarandet, kommer i fråga först om den som ansökt om åtgärden får rätt i huvudprocessen. Om domstolen beslutar till svarandens fördel i frågan om interimistiskt föreläggande (det vill säga avslår ansökan), har denne rätt att omedelbart få ersättning för sina kostnader.

2.2 Huvudförutsättningar

För att domstolen ska utfärda ett interimistiskt föreläggande krävs en ansökan från käranden där denne hävdar och gör sannolikt att han eller hon har ett penninganspråk eller ett anspråk på något annat än pengar, eller hävdar och gör sannolikt att det föreligger en omtvistad rättighet eller ett omtvistat rättsförhållande samt att det föreligger en risk.

I samband med interimistiska förelägganden som syftar till att säkra penninganspråk ska det göras sannolikt att det finns en subjektiv risk, det vill säga att svaranden sannolikt kommer att handla på ett sätt som omintetgör eller försvårar indrivning av anspråket om det inte utfärdas ett interimistiskt föreläggande.

I samband med övriga interimistiska förelägganden ska det endast göras sannolikt att det finns en objektiv risk, det vill säga att indrivningen av anspråket riskerar att omintetgöras eller avsevärt försvåras om det inte utfärdas ett interimistiskt föreläggande, särskilt på grund av förändringar av det berörda föremålets tillstånd.

Både när det gäller interimistiska förelägganden som syftar till att säkra penninganspråk och andra typer av interimistiska förelägganden räcker det att göra sannolikt att ett domstolsavgörande måste verkställas i ett land där verkställigheten av fordran inte kan säkras vare sig genom folkrättsliga fördrag eller genom unionsrätten.

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

Metoderna för att säkra ett penninganspråk anges uttömmande i verkställighetsförordningen (Exekutionsordnung). Det är fråga om

• förvaring och förvaltning av lös egendom,
• förbud mot att avyttra eller pantsätta lösöre,
• förbud för en tredje man gentemot vilken svaranden har en fordran att handla på ett sätt som riskerar att försvåra eller omöjliggöra indrivningen av ett anspråk (Drittverbot),
• förvaltning av fast egendom som tillhör svaranden,
• förbud mot att avyttra eller inteckna fast egendom eller inskrivna rättigheter.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

Rättsverkningarna är olika beroende på vilken typ av säkerhetsåtgärder det är fråga om. Vid förvaring och förvaltning av lös egendom kan gäldenären inte längre råda fritt över egendomen. I princip är även rättshandlingar som rör den förvarade eller förvaltade egendomen ogiltiga. Lagen ger domstolen omfattande skönsmässiga befogenheter när det gäller att vidta ”nödvändiga eller lämpliga” åtgärder för att förhindra att föremål genomgår försämringar som leder till värde- eller inkomstförluster. Exempel på sådana åtgärder kan till exempel vara att avyttra produkter som riskerar att bli förstörda.

Alla handlingar som strider mot avyttrings- eller pantsättningsförbudet saknar rättsverkningar.

Domstolsförbud gentemot tredje man verkställs genom att gäldenären fråntas rätten att förfoga över sitt anspråk gentemot tredje man i fråga, särskilt att försöka driva in det. Samtidigt åläggs tredje man att till dess domstolen meddelar annat inte utbetala några pengar till gäldenären, eller överlämna några föremål som han eller hon gör anspråk på eller vidta någon annan åtgärd som riskerar att omintetgöra eller avsevärt försvåra verkställigheten av ett domstolsavgörande om betalning av ett penningbelopp eller överlämnande av ett föremål. Det är således möjligt att förbjuda ”gäldenärens gäldenär” att uppfylla en förpliktelse gentemot gäldenären eller att lägga hinder i vägen för gäldenärens uppfyllande av sina förpliktelser gentemot borgenären. Däremot kan tredje man inte åläggas att utbetala några penningbelopp till borgenären eller förbjudas att utöva en rättighet. En tredje man som bryter mot förbudet blir ersättningsskyldig. Det regleras inte uttryckligen huruvida åtgärder som vidtas i strid med förbudet är ogiltiga och denna fråga är omstridd i österrikisk rättsvetenskap.

En förvaltare som utses och övervakas av domstolen övertar förvaltningen av gäldenärens fasta egendom.

Förbudet mot avyttring och inteckning av fast egendom eller inskrivna rättigheter antecknas i fastighetsregistret (Grundbuch). Efter denna anteckning är frivilliga åtgärder som gäldenären vidtar med avseende på den fasta egendomen eller rättigheten samt de motsvarande anteckningarna om detta i fastighetsregistret visserligen tillåtna, med de har endast begränsade rättsverkningar gentemot borgenären. Endast om borgenärens anspråk slutgiltigt avslås av domstolen, eller om det interimistiska föreläggandet upphävs på annat sätt, får tredje man tillbaka sin fulla förfoganderätt över egendomen, också i förhållande till borgenären, och kan få förbudet upphävt.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

Ett interimistiskt föreläggande gäller endast för viss tid, men kan förlängas på ansökan av borgenären. Om beslutet om det interimistiska föreläggandet fattas utanför huvudförfarandet är domstolen, med hänsyn till möjligheterna att ge in en stämningsansökan eller ansökan om verkställighet, skyldig att fastställa en rimlig tidsfrist (Rechtfertigungsfrist) för att lägga fram de omständigheter som åberopas till stöd för en talan beträffande det säkrade anspråket. Mot ställande av säkerhet (Lösungssumme) kan gäldenären utverka att verkställigheten av ett interimistiskt föreläggande skjuts upp eller att redan verkställda förelägganden upphävs.

Ett interimistiskt föreläggande ska upphävas efter ansökan eller på domstolens eget initiativ om

• fristen för att lämna in en motivering har löpt ut,
• det interimistiska föreläggandet har verkställts med mer omfattande verkningar än som var nödvändigt för att skydda borgenärens intressen,
• förutsättningarna för det interimistiska föreläggandet har bortfallit,
• gäldenären har ställt säkerhet,
• grunderna för det interimistiska föreläggandet inte längre är för handen.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Det finns två typer av rättsmedel som kan användas för att överklaga beslut om interimistiska åtgärder. Dessa har dock ingen uppskjutande verkan:

• Överklagande (Widerspruch) av den interimistiska åtgärden. Gäldenären och ”gäldenärens gäldenär” kan, om de inte har blivit hörda tidigare, överklaga inom 14 dagar. På grundval av rätten att bli hörd kan ny bevisning läggas fram. Den domstol som har prövat saken i första instans fattar beslut om överklagandet vid en muntlig förhandling som inte är offentlig.
• Rättsmedlet Rekurs kan också användas för att överklaga beslut som fattas under ett förfarande om interimistiskt föreläggande. Överklagandefristen är 14 dagar. Förfarandet är skriftligt och ingen ny bevisning får förebringas. Detta rättsmedel kan också användas för att överklaga beslut om att utfärda ett interimistiskt föreläggande, dock inte beslut om att avslå en ansökan om interimistiskt föreläggande.

Särskilda bestämmelser:

I lagen föreskrivs följande särskilda sakförhållanden:

• Fastställande av interimistiskt underhåll för en (frånskild) make.
• Interimistiskt fastställande, nyttjande eller säkerställande av makars gemensamma egendom och förmögenhet.
• Fastställande av interimistiskt underhåll för ett barn.
• Interimistiska förelägganden för att förhindra våld inom familjen.
• Interimistiska förelägganden för att förhindra våld i allmänhet.
• Interimistisk hyreskostnad.
• Interimistiska förelägganden för att skydda mot ingrepp i privatlivet.
• Åtgärder för att säkerställa en makes brådskande behov av bostad.

Bland dessa särskilda bestämmelser intar interimistiska förelägganden för att förhindra våld en särställning. Österrike har ett enkelt och mycket effektivt system för förebyggande av våld som ger möjlighet att avvisa en våldsam sammanboende och förbjuda vederbörande att återvända. Vidare ges möjlighet till förbud mot att vistas på en viss plats samt ett kontaktförbud, om en person genom våld mot en annan person gör vidare kontakt orimlig. Systemet förutsätter ett nära samarbete mellan polis, domstolar, centrum mot våld i nära relationer och – när minderåriga berörs – barn- och ungdomsskyddsmyndigheter (Kinder- Jugendhilfeträgern).

Polislagstiftningen ger de brottsbekämpande organen befogenhet att vid allvarliga angrepp på en persons liv, hälsa eller frihet beordra den misstänkte att avlägsna sig eller att utfärda ett besöksförbud under högst två veckor. Om en ansökan om interimistiskt föreläggande lämnas in till domstolen förlängs denna period till högst fyra veckor. Polisen är också skyldig att meddela centrumet mot våld i nära relationer, så att detta kan ta sig an den våldsdrabbade personen.

På den drabbades begäran ska domstolen även ålägga var och en som genom fysiskt angrepp, hot om fysiskt angrepp eller genom ett beteende som är till väsentlig skada för en persons psykiska hälsa gör en fortsatt samlevnad orimlig att

• avlägsna sig från bostaden och dess omedelbara närhet, och
• inte återvända till bostaden eller dess omedelbara närhet, så länge bostaden tjänar till att fylla sökandens omedelbara bostadsbehov.

Domstolen kan dessutom förbjuda den person som ska avvisas att vistas på en viss plats (utanför bostaden, utanför barnets skola etc.) och beordra denne att undvika att försöka träffa eller kontakta sökanden, förutsatt att detta inte står i strid med ett tungt vägande intresse för den som åtgärden riktar sig mot.

Om ett interimistiskt föreläggande utfärdas som ett led i huvudförfarandet, till exempel i samband med ett mål om äktenskapsskillnad, upphävande eller ogiltigförklaring av äktenskap, bodelning eller rätt till den gemensamma bostaden, gäller det interimistiska föreläggandet till dess att huvudförfarandet har avgjorts genom en dom som vunnit laga kraft. Ett interimistiskt föreläggande kan utfärdas oavsett om makarna fortsätter att leva tillsammans och oberoende av ett huvudförfarande. Så länge ingen talan har väckts i själva saken får dock giltighetstiden för ett interimistiskt föreläggande inte överstiga sex månader.

Om förutsättningarna är uppfyllda ska det interimistiska föreläggandet verkställas omedelbart, antingen på domstolens eget initiativ eller efter ansökan. Därvid ska den exekutiva myndigheten (Gerichtsvollzieher) ålägga den som föreläggandet riktar sig mot att lämna bostaden, frånta denne alla nycklar till bostaden och deponera nycklarna vid domstolen. I samband med interimistiska förelägganden för skydd mot våld kan domstolen begära handräckning av de myndigheter som ansvarar för att upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Detta är en mycket vanlig praxis som medför att denna typ av förelägganden i normala fall inte verkställs av den ansvariga exekutiva myndigheten, utan av de myndigheter som ansvarar för att upprätthålla allmän ordning och säkerhet.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Säkra tillgångar i andra EU-länder - Polen

1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

Vilken form av åtgärd som används beror på vilken typ av fordran det rör sig om. Enligt artikel 747 i civilprocesslagen (kodeks postępowania cywilnego) säkras penningfordringar genom

• beslagtagande av lös egendom, löner, banktillgodohavanden eller andra tillgodohavanden, eller någon annan egendomsrätt,
• inteckning i fast egendom tillhörande gäldenären med obligatorisk panträtt,
• införande av ett förbud mot avyttring eller inteckning av fast egendom som inte är införd i fastighetsregistret eller för vilka uppgifterna i fastighetsregistret har kommit bort eller förstörts,
• inteckning i skepp eller skeppsbyggen med sjöpanträtt,
• införande av ett förbud mot avyttring av kooperativt ägda lokaler,
• tvångsförvaltning av ett företag eller jordbruksföretag som tillhör gäldenären eller ett driftställe som ingår i ett företag eller del av ett företag, eller en del av ett jordbruksföretag som tillhör gäldenären.

Om ansökan inges om föreläggande avseende annan fordran än penningfordran väljer domstolen det föreläggande som den anser passar bäst i det aktuella fallet, vilket inte utesluter åtgärder som utformats för att säkra penningfordringar (artikel 755 i civilprocesslagen). Domstolen får framför allt

• reglera de rättigheter och skyldigheter som tillkommer parterna eller deltagarna i förfarandet så länge förfarandet pågår,
• förbud mot avyttring av egendom rättigheter som omfattas av förfarandet,
• avbryta verkställighet eller andra förfaranden som syftar till att verkställa en dom,
• fatta beslut om vårdnaden av minderåriga och umgänge med barn,
• besluta att ett lämpligt förbehåll ska föras in i fastighetsregistret eller något annat lämpligt register.

När formen av föreläggande väljs bör hänsyn tas till de intressen som parterna eller deltagarna i förfarandet har, så att fordringsägaren ges det rättsskydd han eller hon har rätt till och gäldenären inte åläggs en alltför stor börda.

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

2.1 Förfarandet

Föreläggandeförfarande inleds

• på begäran av en part eller deltagare i förfarandet genom ansökan till behörig domstol om prövning av ärendet i första instans. Om ingen sådan domstol kan identifieras är domstolen på den plats där föreläggandet ska verkställas behörig domstol. Om sådan grund saknas eller om föreläggandet ska verkställas inom olika domstolars domkretsar är distriktsdomstolen (sąd rejonowy dla m.st. Warszawy) för huvudstaden Warszawa behörig domstol. En ansökan om föreläggande som inges under ett rättsligt förfarande prövas av den rättsinstans som prövar målet, förutom om målet prövas av Högsta domstolen (Sąd Najwyższy). I så fall beslutar domstolen i första instans huruvida föreläggandet ska beviljas eller ej (artikel 734 i civilprocesslagen).

• på en domstols eget initiativ i de fall där en domstol får inleda förfaranden på eget initiativ (artikel 732 i civilprocesslagen).

Ansökningar om förelägganden ska inges skriftligen. Kraven för yrkanden måste uppfyllas och form av ansökt föreläggande anges. Vid penningfordringar måste även det belopp anges som föreläggandet avser (vilket inte får överstiga fordran, jämte ränta fram till den dag föreläggandet beviljades, liksom dithörande kostnader, och får även inbegripa förväntade kostnader för förfarandet), samt grunderna för ansökan. Om en ansökan om föreläggande inges innan förfarandet inleds ska ansökan även innehålla en sammanfattning av föremålet för talan (artikel 736 i civilprocesslagen).

Säkerhetsåtgärder får beviljas innan ett rättsligt förfarande inleds eller under ett förfarande. Efter det att fordringsägaren har fått en exekutionstitel får ett föreläggande endast beviljas om avsikten är att säkra en fordran vars preskriptionsfrist inte har löpt ut (artikel 736.2 i civilprocesslagen).

Beviljas ett föreläggande innan förfarandet inleds fastställer domstolen en tidsfrist inom vilken skrivelsen om inledningen av förfarandet ska ha ingetts, vid äventyr av upphävande av säkerhetsåtgärderna. Denna tidsfrist får inte vara längre än två veckor (artikel 733 i civilprocesslagen).

Såvida inte annat föreskrivs i särskilda bestämmelser ska ansökningar om förelägganden prövas utan dröjsmål, inom en vecka från det att de ingavs till domstolen. Om det i en lag anges att ansökningar får prövas under en förhandling bör en sådan förhandling hållas inom en månad från den dag ansökan ingavs (artikel 737 i civilprocesslagen).

Förelägganden beviljas genom ett domstolsavgörande.

2.2 Huvudförutsättningar

Förelägganden kan begäras i alla tvister som prövas av en allmän domstol eller en skiljedomstol (artikel 730 i civilprocesslagen).

För att ett föreläggande ska beviljas måste fordran och det berättiga intresset av ett föreläggande styrkas. Ett berättigat intresse av ett föreläggande föreligger om det skulle bli omöjligt eller mycket svårt att verkställa den dom som meddelats i målet, eller om det på något annat sätt skulle bli omöjligt eller mycket svårt att nå målet med förfarandet om ett föreläggande inte beviljas (artikel 730¹ i civilprocesslagen).

Syftet med ett föreläggande får inte vara att få betalt för en fordran, såvida inte annat föreskrivs i lag (artikel 731 i civilprocesslagen).

Som villkor för att verkställa ett föreläggande får domstolen besluta att fordringsägaren ska lämna en deposition för att säkerställa den fordran på gäldenären som följer av verkställandet av beslutet om säkerhetsåtgärder, förutom i de fall finansministeriet är fordringsägare och säkerhetsåtgärderna avser underhåll, invaliditetspension eller belopp som en arbetstagare har rätt till i enlighet med arbetsrättsliga bestämmelser och detta belopp inte överstiger en arbetstagares hela månadslön (artikel 739 i civilprocesslagen).

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

Föreläggande kan beviljas för

• lös egendom,
• löner,
• banktillgodohavanden eller andra tillgodohavanden eller någon annan egendomsrätt,
• fast egendom,
• skepp eller skeppsbygge,
• kooperativt ägda lokaler,
• ett företag eller jordbruksföretag, ett driftsställe som ingår i ett företag eller del av ett företag, eller en del av ett jordbruksföretag.

Ett föreläggande kan inte omfatta egendom, skulder eller rättigheter som är undantagna verkställighet. Färskvaror får användas som säkerhet om gäldenären saknar annan egendom för att säkerställa fordringsägarens fordran och om varorna snabbt kan säljas.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

Huvudsyftet med föreläggandet är att se till att fordringsägaren (oftast borgenären) skyddas mot de negativa effekter som en försenad prövning av mål som anhängiggjorts vid domstolen (eller som inbegriper tvistlösning utanför domstol) skulle kunna få och att stärka fordringsägarens ställning i ett verkställighetsförfarande om föremålet för rättsprocessen och föreläggandet är en verkställbar fordran. I begränsad utsträckning kan fordringsägaren även beviljas ett föreläggande i form av kontantförmåner.

Ett föreläggande kan även tillgripas så gäldenären vidtar åtgärder som är till men för fordringsägaren.

Ett föreläggandes verkningar för gäldenären varierar allt efter formen av föreläggande:

• Om lös egendom beslagtas får förvaltningen av denna inte några konsekvenser för den vidare handläggningen av förfarandet, och verkställighetsförfaranden avseende den beslagtagna lösa egendomen kan även inledas mot köparen.
• Om ett företags eller ägaren till ett jordbruksföretags banktillgodohavanden beslagtas som säkerhet får gäldenären endast ta i anspråk de belopp som domstolen angett för betalning av löpande löner, tillsammans med löneskatt och andra lagstadgade belopp, samt allmänna omkostnader.
• I begränsad utsträckning kan andra beslagtagna skuld- och egendomsrättigheter användas (användning fastställs av domstolen).
• En exekutionstjänsteman säljer all beslagtagen egendom och rättigheterna till finansiella instrument bokförda på ett värdepapperskonto eller annat konto i den mening som avses i bestämmelserna om handel med finansiella instrument, och det erhållna beloppet sätts in på domstolens konto.
• Ett förbud mot avyttring eller inteckning av fastigheter och kooperativt ägda lokaler införs.
• En inteckning i skepp eller skeppsbygge med sjöpanträtt tas ut.
• Gäldenären förlorar rätten att förvalta sin egendom och tvångsförvaltning införs, och inkomsterna från tvångsförvaltningen fungerar som säkerhet.
• I underhållsärenden är gäldenären skyldig att betala ett visst belopp till fordringsägaren, antingen i form av ett engångsbelopp eller som ett periodiskt belopp.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

Gäldenären får när som helst begära att ett rättsligt bindande beslut om säkerhetsåtgärder ska upphävas eller ändras om anledningen till säkerhetsåtgärderna upphör eller ändras (artikel 742, 754¹.3 och 757 i civilprocesslagen).

En säkerhetsåtgärd upphävs om

• gäldenären på finansministeriets konto sätter in den säkerhetsdeposition som fordringsägaren begärt i ansökan om föreläggande,
• en fordran eller ansökan återsänds eller avvisas efter slutlig dom,
• en fordran eller ansökan avslås eller förfarandet avbryts,
• fordringsägaren inte ansöker om betalning av hela fordran i ett förfarande eller ansöker om betalning av andra fordringar än den fordran som säkerhetsåtgärden beviljades för innan förfarandet inleddes,
• en dom om beviljande av säkerhetsåtgärder för en prioriterad fordran vinner laga kraft (säkerhetsåtgärderna upphävs en månad efter det att domen vinner laga kraft),
• fordringsägaren inte ansöker om ytterligare verkställighetsåtgärder inom två veckor efter det att en dom om beviljande av en fordran vinner laga kraft i mål där säkerhetsåtgärderna genomfördes genom beslagtagande av lös egendom, löner, banktillgodohavanden eller andra tillgodohavanden, en annan egendomsrätt eller genom införande av tvångsförvaltning av ett företag eller jordbruksföretag som tillhör gäldenären eller ett driftställe som ingår i ett företag eller del av ett företag, eller en del av ett jordbruksföretag som tillhör gäldenären.

Säkerheten upphävs även (artikel 754 ¹ i civilprocesslagen):

• två månader efter det att domen om beviljande av säkerhetsåtgärder för en prioriterad fordran vinner laga kraft eller efter det att ett beslut om att avslå ett överklagade eller ett annat rättsmedel som gäldenären tillgripit mot ovan nämnda dom vinner laga kraft,
• om fordringsägaren inte ansöker om ytterligare verkställighetsåtgärder inom en månad efter det att domen om beviljande av säkerhetsåtgärder för en prioriterad fordran vinner laga kraft eller efter det att ett beslut om att avslå ett överklagande eller ett annat rättsmedel som gäldenären tillgripit mot ovan nämnda dom vinner laga kraft i samband med förelägganden som inbegriper bl.a. beslagtagande av lös egendom.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Både fordringsägaren och gäldenären kan överklaga ett beslut om säkerhetsåtgärder som meddelats av domstolen i första instans (artikel 741 i civilprocesslagen).

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till är dock redan färdig.

Säkra tillgångar i andra EU-länder - Portugal

1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

Interimistiska åtgärder och skyddsåtgärder är avsedda att ge skydd i vissa rättsliga situationer. Åtgärderna kan omfatta a) interimistiska åtgärder inom ramen för den rättsliga ram för vuxna i behov av stöd som föreskrivs i lag nr 49/2018 av den 14 augusti 2018, b) provisoriskt förmyndarskap av en frånvarande persons egendom (artikel 1021 i civilprocesslagen), c) utnämning av en förmyndare i saken (artikel 17 i civilprocesslagen) eller d) åtgärder som är nödvändiga för att skydda egendom som ingår i ett dödsbo (artikel 938 i civilprocesslagen).

Syftet med skyddsåtgärder (t.ex. sådana som föreskrivs i artikel 362 och följande i civilprocesslagen) är att undanröja risken för att anspråket kan lida allvarlig och oåterkallelig skada om ett avgörande i målet dröjer (fara vid dröjsmål) och säkerställa den fulla verkan av det slutliga domstolsavgörandet (artikel 2 i civilprocesslagen).

Förutom när domstolen beslutar om omvänd skyldighet för att väcka talan (inversão do contencioso) är skyddsförfaranden beroende av att en talan väckts för att fastställa det anspråk som skyddas av skyddsåtgärden (artikel 364 i civilprocesslagen). De skyddar eller föregriper provisoriskt effekterna av den slutliga åtgärden grundat på antagandet att det beslut som fattas vid huvudförhandlingen kommer att vara till den sökandes fördel.

Risken för skada (fara vid dröjsmål) ger domstolen rätt att preliminärt och kortfattat bedöma ett materiellt rättsligt förhållande som sedan ska undergå en mer ingående och grundligare prövning. Om den preliminära bedömningen är till den sökandes fördel förordnas åtgärder till skydd mot risken.

Syftet med skyddsåtgärderna är att garantera de praktiska resultaten av en talans verkan, undvika allvarlig skada eller föregripa utövandet av en rättighet, samtidigt som man i största möjliga mån uppnår en balans mellan intresset av skyndsamma förfaranden och rättssäkerhet.

Två typer av skyddsåtgärder kan tillgripas enligt den portugisiska civilrätten:

a) Allmänna skyddsåtgärder (artiklarna 362–376 i civilprocesslagen).

b) Särskilda skyddsåtgärder (artiklarna 377–409 i civilprocesslagen).

De allmänna skyddsåtgärderna regleras i artikel 362 i civilprocesslagen, där det föreskrivs att då någon visar en välgrundad rädsla för att en annan person allvarligt och oåterkalleligt skadar deras anspråk, och om ingen av de skyddsåtgärder som anges i lagen är lämpliga i det aktuella fallet, kan vederbörande begära att lämplig förebyggande eller föregripande åtgärd vidtas för att säkerställa utövandet av den rätt som äventyras (artikel 362.1 i civilprocesslagen). Sökandens anspråk kan baseras på en befintlig rättighet eller en rättighet som fastställts av domstolen i mål som är pågående eller där talan kommer att väckas (artikel 362.2 i civilprocesslagen). Allmänna skyddsåtgärder kan inte tillämpas om syftet är att skydda mot en sådan risk för skada som uttryckligen omfattas av någon av de särskilda åtgärderna (artikel 362.3 i civilprocesslagen).

Med särskilda skyddsåtgärder avses sådana som uttryckligen fastställs i civilprocesslagen eller i separat lagstiftning.

Följande särskilda skyddsåtgärder föreskrivs i den portugisiska civilprocesslagen:

a) Provisoriskt återställande av äganderätt (artikel 377 i civilprocesslagen).

b) Upphävande av styrelsebeslut i bolag (artikel 380 i civilprocesslagen).

c) Provisoriskt underhållsbidrag (artikel 384 i civilprocesslagen).

d) Provisorisk ersättning (artikel 388 i civilprocesslagen).

e) Utmätning (artikel 391 i civilprocesslagen).

f) Förbud mot nya arbeten (artikel 397 i civilprocesslagen).

g) Frysning av tillgångar (artikel 403 i civilprocesslagen).

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

När någon visar en välgrundad rädsla för att en annan person allvarligt och oåterkalleligt kommer att skada deras rättigheter kan de begära att en lämplig förebyggande eller föregripande åtgärd vidtas för att säkerställa utövandet av den rätt som äventyras (artikel 362.1 i civilprocesslagen). Sökandens anspråk kan baseras på en befintlig rättighet eller en rättighet som fastställts av domstolen i mål som är pågående eller där talan kommer att väckas (artikel 362.2 i civilprocesslagen).

Denna typ av åtgärd förordnas om det är mycket sannolikt att rättigheten verkligen existerar och det finns en tillräckligt välgrundad risk för att den kommer att kränkas (artikel 368.1 i civilprocesslagen). Domstolen kan dock vägra att vidta åtgärder om den skada sökanden skulle lida till följd av tillämpningen av åtgärden kraftigt skulle överstiga den skada som sökanden önskar undvika med hjälp av åtgärden (artikel 368.2 i civilprocesslagen).

Allmänna skyddsåtgärder får endast tillämpas om det inte finns någon särskild skyddsåtgärd som är lämplig med hänsyn till omständigheterna i fallet (artikel 362 3 i civilprocesslagen).

De ospecificerade förebyggande åtgärder som avses i artikel 362 i civilprocesslagen omfattas således av följande rättsliga villkor:

a) En rättighet måste uppenbart föreligga.

b) Det måste finnas en välgrundad rädsla för att en annan person allvarligt och oåterkalleligt kan skada sökandens rättigheter (fara vid dröjsmål).

c) Den förebyggande eller föregripande åtgärden måste lämpa sig för att skydda utövandet av den risk som äventyras.

d) Den åtgärd som efterfrågas får inte ingå i andra skyddsåtgärder.

För att domstolen ska kunna förordna skyddsåtgärder krävs endast att den via en snabb undersökning konstaterar att det finns påtagliga bevis (fumus boni juris) att den rätt som åberopas verkligen existerar och en välgrundad rädsla för att den tid det tar att nå en slutlig lösning i tvisten kan orsaka allvarlig och oåterkallelig skada (fara vid dröjsmål). Domaren måste vara tillräckligt övertygad om att resultatet av huvudförhandlingen kommer att vara till sökandens fördel eftersom skyddsåtgärder innebär ett tydligt ingrepp i svarandens rättigheter (artikel 368.1 i civilprocesslagen).

Följande gäller för särskilda skyddsåtgärder:

a) Provisoriskt återställande av äganderätt: Vid ett väpnat rån kan brottsoffer begära att deras egendom provisoriskt ska lämnas tillbaka till dem med stöd av äganderätten samt av att de utsatts för rån och att rånet var våldsamt. Domaren kan besluta om återställande av äganderätten utan att kalla eller höra rånaren, om domaren efter att ha bedömt bevisningen anser att sökanden innehade egendomen och med våld rånades på den (artiklarna 377–379 i civilprocesslagen).

b) Tillfälligt upphävande av styrelsebeslut i bolag: Om någon form av organisation eller bolag fattar beslut som strider mot lagen eller mot respektive stadgar eller bolagsordning får varje delägare inom 10 dagar (räknat från dagen för det sammanträde där besluten fattades eller den dag sökanden fick kännedom om dem, om de inte i vederbörlig ordning hade kallats till sammanträdet) begära att genomförandet av besluten tillfälligt ska upphävas. De måste styrka sin ställning som delägare och visa att genomförandet av besluten kan orsaka betydande skada. Ansökan ska åtföljas av en kopia av protokollet från det sammanträde där besluten fattades och, om ett sammanträde inte krävdes enligt lag, ersätts kopian av sammanträdesprotokollet med skriftliga bevis för beslutet (artiklarna 380–383 i civilprocesslagen).

a) Provisoriskt underhållsbidrag: En underhållsberättigad person kan begära utbetalning av ett månatligt belopp i provisoriskt underhållsbidrag, såvida den första definitiva betalningen ännu inte har gjorts. När domstolen väl har mottagit en ansökan om provisoriskt underhållsbidrag sätts ett förhandlingsdatum och parterna meddelas att de personligen måste närvara eller företrädas av ett ombud med särskild befogenhet att fatta ekonomiska beslut. Svaromålet inges under själva förhandlingen och domaren försöker nå en överenskommelse om underhållsbeloppets storlek, som senare godkänns genom dom (artiklarna 384–387 i civilprocesslagen).

Om någon av parterna uteblir från förhandlingen, eller om en överenskommelse inte kan nås, beordrar domaren bevisupptagning, anger en kortfattad grund och avkunnar sedan en muntlig dom (artikel 385.3 i civilprocesslagen).

d) Provisorisk ersättning: I samband med krav på ersättning för dödsfall eller kroppsskada kan den skadelidande parten och de som kan ha rätt till underhållsbidrag från denne, samt de som den skadelidande parten betalade underhåll till i enlighet med en utfästelse att fullgöra en förpliktelse, ansöka om att månatligen erhålla ett visst belopp i enlighet med bestämmelserna om provisorisk ersättning för skada. Domstolen beviljar den begärda åtgärden om det kan styrkas att det föreligger en nödsituation till följd av den skada som lidits och det finns bevis för att svaranden är ersättningsskyldig. Domstolen fattar ett opartiskt beslut om den provisoriska ersättningen, som sedan tas i beaktande när skadeståndet fastställs slutligt. Ovanstående gäller även i fall där ansökan om ersättning även grundas på skador som allvarligt kan hota den skadelidande partens uppehälle eller boendearrangemang. Ovannämnda punkter om provisoriskt underhållsbidrag gäller i tillämpliga delar även vid behandlingen av denna åtgärd (artiklarna 388–390 i civilprocesslagen).

e) Utmätning: Utmätning innebär att fordringsägare som hyser berättigade farhågor om att de tillgångar som utgör säkerhet för deras fordringar riskerar att gå förlorade kan ansöka om att dessa tillgångar ska säkras genom utmätning. Den som ansöker om utmätning ska lägga fram de uppgifter som styrker fordran och motiverar den påstådda risken, samt överlämna en förteckning över de tillgångar som ska utmätas och alla upplysningar som behövs för att genomföra utmätningen. Om utmätning begärs mot köparen av gäldenärens egendom ska sökanden, om rättsliga invändningar inte har framställts mot köpet, lägga fram de uppgifter som styrker att invändningen kan hållas för trolig (artiklarna 391–396 i civilprocesslagen).

Efter att ha prövat bevisningen beslutar domstolen om utmätning utan att höra den andra parten, förutsatt att alla rättsliga krav är uppfyllda (artikel 393.1 i civilprocesslagen).

Vid utmätning av fartyg eller deras last ankommer det på sökanden att, utöver att uppfylla de allmänna kraven, visa att kravets art motiverar utmätningen (artikel 394.1 i civilprocesslagen). I så fall genomförs ingen utmätning om gäldenären omedelbart ger fordringsägaren godtagbar säkerhet eller om domaren, inom två dagar, anser att fartyget inte bör få lämna hamnen förrän säkerhet ställts (artikel 394.2 i civilprocesslagen).

f) Förbud mot nya arbeten: Den som anser sig ha ett individuellt eller kollektivt äganderättsanspråk eller annat sakrättsligt skyddat eller personligt anspråk som riskerar att kränkas till följd av nya arbeten eller tjänster som skadar eller sannolikt kommer att skada vederbörandes intressen har möjlighet att, inom 30 dagar från den dag de blev medvetna om det aktuella sakförhållandet, begära att arbetet eller tjänsten i fråga omedelbart ska upphöra. Sökanden kan även meddela ett sådant förbud utan att vända sig till domstol, genom att i två vittnens närvaro underrätta byggherren, eller om detta inte är möjligt, arbetsledaren eller dennes företrädare, om att arbetet ska upphöra. Ett förbud som meddelats genom ett utomrättsligt förfarande saknar verkan om inte en ansökan om godkännande lämnas in till domstolen senast 5 dagar efter det att åtgärden vidtogs (artiklarna 397–402 i civilprocesslagen).

g) Frysning av tillgångar: Om det finns berättigade farhågor för att rörlig eller fast egendom eller handlingar förstörs, undanskaffas eller på annat sätt försvinner kan frysning av tillgångar begäras. Detta beror på talan om att specificera tillgångarna eller bevis för äganderätten till de frysta tillgångarna (artiklarna 403–409 i civilprocesslagen).

Denna åtgärd kan begäras av alla som har ett intresse i att tillgångarna eller handlingarna bevaras. Fordringsägare kan dock endast begära detta i fall där det är nödvändigt att säkra ett arv. Sökanden måste kortfattat bevisa sin rätt till tillgångarna och de faktiska omständigheter som ligger till grund för farhågorna om att tillgångarna ska förstöras eller undanskaffas. Om rätten till tillgångarna beror på en pågående talan eller en talan som ska väckas måste sökanden övertyga domstolen om att den aktuella ansökan troligen är giltig. När de bevis som krävs har överlämnats beviljar domaren åtgärderna om domaren anser att sökandens intressen allvarligt skulle hotas om åtgärderna inte vidtas.

2.1 Förfarandet

Med undantag för förbud mot nya arbeten, där man inledningsvis kan vidta utomrättsliga åtgärder som sedan följs av en ansökan om domstolens godkännande (artikel 397.2 och 397.3 i civilprocesslagen), bygger alla andra skyddsåtgärder på en inledande ansökan till domstolen i vilken sökanden kortfattat ska styrka den risk som äventyras och motivera farhågorna för att han eller hon ska lida skada. Ansökan ska innehålla en förteckning över vittnen och annan bevisning som efterfrågats. I enlighet med artikel 365 i civilprocesslagen får högst fem vittnen anges.

På begäran kan domaren i det beslut som förordnar åtgärden göra undantag från sökandens skyldighet för att väcka den huvudsakliga talan om de bevis som läggs fram under förfarandet stöder den fasta övertygelsen att den skyddade rättigheten är verklig och om den typ av åtgärd som förordnas lämpar sig för att lösa tvisten (artikel 369.1 i civilprocesslagen). Ansökan om detta undantag kan inges fram till dess att slutförhandlingen avslutas. I mål utan föregående förhandling mellan parterna kan svaranden invända mot den omvända skyldigheten för att väcka talan samtidigt som denne överklagar den förordnade åtgärden (artikel 369.2 i civilprocesslagen).

Reglerna om omvänd skyldighet gäller i tillämpliga delar även för provisoriskt återställande av äganderätt, tillfälligt upphävande av styrelsebeslut i bolag, provisoriskt underhållsbidrag och förbud mot nya arbeten samt andra särlagstiftningsåtgärder som till sin natur gör det möjligt att avgöra tvisten i dess helhet (artikel 376.4 i civilprocesslagen).

Om det inte finns någon rättslig bestämmelse om att förordna om skyddsåtgärden utan att förhandla med svaranden, hörs svaranden av domstolen såvida inte förhandlingen skulle innebära en allvarlig risk för åtgärdens syften eller effektivitet (artikel 366.1 i civilprocesslagen).

Om en svarande ska höras innan åtgärden förordnas anmodas svaranden att invända mot åtgärden inom 10 dagar. Denna anmodan ersätts av en underrättelse om svaranden redan har anmodats under huvudförhandlingen (artikel 366.2 i civilprocesslagen).

När fristen för att invända mot åtgärden har löpt ut och svaranden, i förekommande fall, har hörts ska de bevis som domstolen kräver eller fastställer läggas fram (artikel 367.1 i civilprocesslagen).

Om svaranden inte har beretts tillfälle att yttra sig, och åtgärden förordnas, underrättas svaranden först i efterhand om beslutet (artikel 366.6 i civilprocesslagen). Om svaranden anser att detta beslut, mot bakgrund av de faktiska omständigheterna, aldrig borde ha beviljats har svaranden rätt att, i allmänna ordalag, överklaga beslutet. Svaranden kan även invända mot beslutet om han eller hon vill lägga fram fakta eller bevis som domstolen inte har beaktat och som kan undanröja grunderna för skyddsåtgärden eller minska omfattningen av åtgärden (artikel 372.1 i civilprocesslagen).

Svaranden kan på något av ovanstående sätt överklaga beslutet att omvända skyldigheten för att väcka talan (artikel 372.2 i civilprocesslagen). Om svaranden inger en invändning måste domstolen avgöra om den ska behålla, minska omfattningen av eller dra tillbaka den förordnade åtgärden. Detta beslut och, i förekommande fall, bibehållandet eller tillbakadragandet av den omvända skyldigheten för att väcka talan, kan överklagas. Där så är lämpligt måste de bevis som domstolen på eget initiativ kräver eller fastställer läggas fram (artikel 372.3 i civilprocesslagen).

Vad gäller territoriell behörighet anges följande i artikel 78 i civilprocesslagen:

a) Ansökningar om utmätning och frysning av tillgångar kan inges till den domstol där den relaterade talan ska väckas, eller på den plats där tillgångarna finns eller, om tillgångarna finns i olika domkretsar, vid någon av dessa (artikel 78.1 a i civilprocesslagen).

b) I fråga om förbud mot nya arbeten är det domstolen på den plats där arbetet är avsett att utföras som är behörig (artikel 78.1 b i civilprocesslagen).

c) När det gäller övriga skyddsåtgärder är det den domstol som ska pröva målet i sak som är behörig (artikel 78.1 c i civilprocesslagen).

Om skyldigheten att väcka talan inte har omvänts läggs dokumenten till handlingarna i målet så snart talan väckts. Om talan har väckts vid en annan domstol vidarebefordras de dit och den domstolen har då exklusiv behörighet när det gäller att fatta beslut om vilka vidare åtgärder som ska vidtas (artikel 78.2 i civilprocesslagen).

Om skyddsåtgärder begärs inom ramen för en pågående talan bör ansökan riktas till den domstol där den motsvarande talan prövas, om inte talan har överklagats. I så fall läggs de dokumenten till handlingarna i målet först när förfarandet har avslutats, eller när handlingarna i huvudtalan vidarebefordras till domstolen i första instans (artikel 364.3 i civilprocesslagen).

Det är obligatoriskt att anlita en advokat om värdet på den egendom som ska säkras genom den förebyggande åtgärden överstiger 5 000,00 euro eller om beslutet kan överklagas, enligt artiklarna 58 och 1090 i civilprocesslagen, jämförda med artikel 44.1 i lagen om organisationen av rättssystemet.

Värdet på den egendom som åtgärden är avsedd att skydda fastställs utifrån följande kriterier:

a) För provisoriskt underhållsbidrag och provisorisk ersättning, på grundval av det månatliga belopp som ansökan gäller, multiplicerat med tolv (artikel 304.3 a i civilprocesslagen).

b) För provisorisk återställande av äganderätt, på grundval av värdet på det föremål som ägaren gör anspråk på (artikel 304.3 b i civilprocesslagen).

c) För tillfälligt upphävande av styrelsebeslut i bolag, på grundval av värdet på förlusten (artikel 304.3 c i civilprocesslagen).

d) För förbud mot nya arbeten samt ospecificerade skyddsåtgärder, på grundval av den skada som ska förebyggas (artikel 304.3 d i civilprocesslagen).

e) För utmätning, på grundval av det fordringsbelopp som ska säkras (artikel 304.3 e i civilprocesslagen).

f) För frysning av tillgångar, baserat på värdet på de berörda tillgångarna (artikel 304.3 f i civilprocesslagen).

2.2 Huvudförutsättningar

När domstolen prövar om förutsättningarna för att förordna en skyddsåtgärd är uppfyllda ska den alltid bedöma om de farhågor som görs gällande är välgrundade, hur allvarlig en eventuell skada skulle vara och hur svårt det skulle bli att få ersättning för den. Dessutom bör domstolen bedöma om en förebyggande eller föregripande åtgärd i det aktuella fallet är en lämplig lösning för att säkra den rättighet som påstås vara i fara. Domstolen bör också fastställa om det föreligger någon fara i dröjsmål.

Domstolen ska även kontrollera om förfarandet faktiskt eller potentiellt är beroende av en talan som har väckts eller kommer att väckas på grundval av den rättighet som åtgärden ska skydda.

I denna typ av förfarande ska domstolen erhålla ett styrkande i summarisk ordning (där kraven är mindre stränga än i själva huvudförfarandet) om att det kan hållas för troligt att den rättighet som ska säkras existerar och att farhågan om att rättigheten ska komma att kränkas är välgrundad.

Alla skyddsåtgärder anses vara brådskande och har företräde framför alla andra rättshandlingar som inte är brådskande (artikel 363.1 i civilprocesslagen), samt ska behandlas inom högst två månader, eller om svaranden inte behöver kallas, inom högst 15 dagar (artikel 363.2 i civilprocesslagen).

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

Alla rättigheter och all lös och fast egendom som inte helt eller delvis undantas i lag kan bli föremål för skyddsåtgärder.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

Eftersom de grundar sig på domstolsbeslut är skyddsåtgärder bindande för alla offentliga och privata enheter och har företräde framför beslut som fattas av andra myndigheter (se artikel 205.2 i Portugals författning). Varje person som bryter mot den skyddsåtgärd som förordnas kommer att åläggas påföljd för kvalificerad olydnad, trots eventuella verkställighetsåtgärder (artikel 375 i civilprocesslagen).

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

Även om sökanden befrias från skyldigheten för att väcka talan i huvudförfarandet anges det i artikel 373 i civilprocesslagen att skyddsåtgärden upphävs och att varje förordnad åtgärd upphör att gälla om

a) sökanden inte väcker talan i saken inom 30 dagar från den dag då sökanden underrättades om att det beslut som beordrade åtgärden har vunnit laga kraft (artikel 373.1 a i civilprocesslagen),

b) förfarandet, efter det att talan väckts, avbryts i mer än 30 dagar på grund av försumlighet från sökandens sida (artikel 373.1 b i civilprocesslagen),

a) talan avvisas genom ett slutligt beslut (artikel 373.1 c i civilprocesslagen),

d) talan avvisas av procedurskäl och sökanden inte väcker någon ny talan i tid för att dra nytta av verkningarna av den tidigare talan (artikel 373.1 d i civilprocesslagen),

e) den rätt som sökanden vill skydda har upphört (artikel 373.1 e i civilprocesslagen).

Så snart det beslut där skyddsåtgärden förordnades och skyldigheten att väcka talan omvändes har vunnit laga kraft underrättas svaranden, trots bestämmelserna om bevisbördan, om att en talan som bestrider att den rättighet som ska skyddas verkligen existerar måste väckas inom 30 dagar från delgivningen, annars kommer åtgärden ha ansetts lösa tvisten (artikel 371.1 i civilprocesslagen).

Samma bestämmelse tillämpas om förfarandet efter det att talan väckts har avbrutits i mer än 30 dagar på grund av försumlighet från sökandens sida eller om talas avvisats av procedurskäl och sökanden inte väcker en ny talan i tid för att dra fördel av den föregående talans verkningar (artikel 371.2 i civilprocesslagen).

När ett slutligt beslut har meddelats i målet upphör skyddsåtgärderna (artikel 371.3 i civilprocesslagen).

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Beslut om skyddsåtgärder kan överklagas när värdet av dessa åtgärder överstiger tröskelvärdet för den domstol där beslutet överklagas och det omtvistade beslutet kommer att innebära en skada för svaranden motsvarande mer än halva det beloppet (artikel 629.1 i civilprocesslagen). Beslut om skyddsåtgärder kan också alltid överklagas om värdet i det aktuella målet överstiger tröskelvärdet för den domstol som fattade det överklagade beslutet (artikel 629.3 b i civilprocesslagen). Likaså kan preliminära avslag på ingivna ansökningar om skyddsåtgärder överklagas (artikel 629.3 c i civilprocesslagen).

Beslut som föreskriver omvänd skyldighet för att väcka talan kan endast överklagas tillsammans med överklaganden mot beslut som rör den begärda åtgärden. Beslut om omvänd skyldighet att väcka talan är lagakraftägande och kan inte överklagas (artikel 370.1 i civilprocesslagen).

Beslut om skyddsåtgärder, inklusive beslut om omvänd skyldighet för att väcka talan, kan inte överklagas till Högsta domstolen (Supremo Tribunal de Justiça), utom i de fall där överklagande alltid är möjligt (artikel 370.2 i civilprocesslagen).

Invändningar mot ett beslut om skyddsåtgärder kan framföras av

• en part i förfarandet som förlorar målet (artikel 631.1 i civilprocesslagen),
• var och en som, utan att vara part i målet, lider en direkt och konkret skada till följd av skyddsåtgärden (artikel 631.2 i civilprocesslagen).

Den domstol som är behörig att pröva överklagandet är domstolen i andra instans i det distrikt där den domstol som meddelade det överklagade beslutet är belägen.

Beslutet ska överklagas inom 15 dagar från delgivningen av beslutet (artikel 638.1 i civilprocesslagen). Om överklagandet även avser omprövning av framlagda bevis förlängs fristen med 10 dagar (artikel 638.7 i civilprocesslagen).

Ett överklagande av ett beslut om att direkt avslå eller som inte förordnar åtgärden har suspensiv verkan (artikel 647.3 d i civilprocesslagen). I övriga fall har överklagandet en rent devolutiv verkan.

Tillämplig lagstiftning

Lag nr 41/2013 av den 26 juni 2013 – civilprocesslagen

Lag nr 62/2013 av den 26 augusti 2013 – lagen om organisationen av rättssystemet

Relaterade länkar

Ytterligare information finns på följande webbplatser:

Juridikportalen

Generaldirektoratet för rättspolitiska frågor

Citiusportalen

Databasen för rättsdokument

Portugals officiella kungörelseorgan

Anmärkning:

Varken kontaktpunkten för det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område, domstolarna eller andra organ och myndigheter är bundna av informationen i detta faktablad. Även om faktabladet regelbundet uppdateras ersätter det inte behovet av att läsa respektive gällande lagstiftning. Faktabladet kan omfattas av ändringar i tolkningen av rättspraxis.

1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

De olika former av säkerhetsåtgärder som finns är beslagtagande, förvarstagande och kvarstad. Säkerhetsåtgärder är en typ av domstolsförelägganden som utfärdas i syfte att frysa och bevara en gäldenärs tillgångar och förhindra motparten från att förstöra eller gömma undan de berörda tillgångarna eller från att minska deras värde.

Beslagtagande innebär att man fryser gäldenärens spårbara tillgångar för att återvinna dem när borgenären har erhållit ett verkställighetsbeslut. Civilprocesslagen innehåller flera specialbestämmelser som rör förfarandet för förebyggande beslagtagande av civila fartyg.

Förvarstagande innebär att tillgångar tas i förvar av en för ändamålet utsedd person.

Tillgångar kan tas i förvar i rättsliga förfaranden beträffande egendomsrätt eller någon annan prioriterad sakrätt, med äganderätt till tillgångar eller med rätt att nyttja eller förvalta gemensam egendom. Domstolen är behörig att besluta att en tillgång ska tas i förvar.

Kontanter, värdepapper eller andra spårbara rörliga immateriella tillgångar som en tredje man är skyldig en gäldenär kan beläggas med kvarstad.

Rättsligt bindande kvarstad är en form av indirekt verkställighet med vars hjälp kontanter, värdepapper eller andra spårbara immateriella tillgångar återvinns.

Vissa av de domar som meddelas av domstolen i första instans är i rättslig mening provisoriskt verkställbara när deras syfte är att fastställa föräldraansvar, rätten till umgänge med minderårig och den minderåriges hemvist, gottgörelse, arbetslöshetsersättning, ersättning för arbetsplatsolycka, livräntor, underhållskyldigheter, barnbidrag och pensioner, ersättning för dödsfall, kroppsskada eller hälsorisker, omedelbara reparationer, försegling, bruten försegling eller inventering, fordringar som rör innehav, domar som meddelats med anledning av att svaranden har godtagit kärandens fordran etc. Dessa domar är provisoriskt verkställbara.

Domstolen får bevilja provisorisk verkställighet av domar som rör tillgångar.

När det gäller bevisföring får varje person som är intresserad av att utan dröjsmål upprätta en persons testamente upprätta ett sakkunnigutlåtande eller fastställa vissa tillgångars skick, eller som vill få en inlaga, ett faktum eller en rättighet erkänd – både före och efter rättegången – begära att sådan bevisning tas upp.

Om en rättighetsinnehavare kan styrka att hans eller hennes immateriella rättigheter är föremål för pågående eller nära förestående rättsstridigt handlande och att sådant handlande sannolikt kommer att vålla honom eller henne skada som är svår att avhjälpa får rättsinnehavaren be domstolen om interimistiska åtgärder (förbud mot eller provisoriskt upphävande av det rättsstridiga handlandet; vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa bevarande av bevis).

Om skadan orsakas via skriftliga eller audiovisuella medier får domstolen endast besluta om att provisoriskt avbryta den skadliga handlingen om den skada som tillfogas den klagande är allvarlig, om handlingen är uppenbart ogrundad och om de åtgärder som vidtas av domstolen inte förefaller oproportionerliga i förhållande till den skada som har orsakats.

Domstolen ska fatta beslut avseende fordran i enlighet med bestämmelserna för det interimistiska föreläggandet. I fall där fordran inges innan talan väcks i sakfrågan ska domen med beslut om den interimistiska åtgärden även fastställa den tidsfrist inom vilken talan måste väckas. Åtgärden måste automatiskt upphöra om så inte sker. Om de vidtagna åtgärderna sannolikt kommer att vålla motparten skador kan domstolen förplikta den klagande att ställa säkerhet till ett belopp som fastställs av domstolen,

Åtgärder som har vidtagits innan rättsliga förfaranden inleds för att försvara den rättighet som kränkts upphör automatiskt om den klagande inte inger ansökan till domstolen inom den av domstolen fastställda tidsfristen, dock senast 30 dagar efter den dag de vidtogs.

Om den talan som väckts i sakfrågan ogillas ska klaganden, på begäran av den berörda parten, åläggas att ersätta skador som vållats av de interimistiska åtgärderna. Om klaganden emellertid inte har gjort sig skyldig till något fel, eller om det rör sig om ett mindre fel, får domstolen antingen avvisa motpartens begäran om att ålägga klaganden att utge skadestånd eller besluta att ersättningen ska minskas, beroende på de särskilda omständigheterna i fallet.

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

2.1 Förfarandet

Ett föreläggande om beslagtagande godkänns av domstolen och verkställs av en exekutionstjänsteman. Inget tillstånd eller formalitet krävs annat än registreringen. Dessutom sker beslagtagandet utan underrättelse eller föregående delgivning till gäldenären.

Beslut får enbart fattas av den domstol i första instans som är behörig i saken (förvarstagande, kvarstad) eller av den domstol i första instans som prövar målet eller av domstolen i den domkrets där tillgången finns (förvarstagande). I sådana särskilda förfaranden är det inte obligatoriskt att biträdas av en advokat. Domar om beslagtagande och kvarstad ska verkställas av en exekutionstjänsteman. Exekutionstjänstemannen får upprätta alla dokument som krävs för att bevara och förvalta tillgångar, ta emot alla intäkter och belopp som ska betalas och betala löpande skulder och skulder som fastställts i ett verkställighetsbeslut. De förväntade kostnaderna utgörs endast av stämpelskatt, som enligt artikel 11.1 b i regeringsbeslut nr 80 av den 26 juni 2013 om stämpelskatt är 100 lei för fordringar som rör säkerhetsåtgärder och 1 000 lei för fordringar som rör beslagtagande av fartyg och flygplan. Borgenären kan bli skyldig att lämna en säkerhetsdeposition som fastställs av domstolen. Om borgenärens fordran inte skriftligen har angetts fastställs säkerhetsdepositionen enligt lag till halva värdet av fordran.

Rättsligt bindande kvarstad verkställs på en borgenärs begäran av en exekutionstjänsteman vars kontor ligger i den domkrets där appellationsdomstolen är belägen, där gäldenären eller en tredje man som belagts med kvarstad har sin hemvist eller sitt kontor, eller, vid banktillgodohavanden, av en exekutionstjänsteman från den plats där gäldenären har hemvist/säte eller från den plats där kreditinstitutet har sitt huvudkontor/filial.

En begäran om provisorisk verkställighet kan göras skriftligen eller muntligen i domstolen fram till dess att förhandlingen avslutas. Domstolen får bevilja provisorisk verkställighet av förelägganden som rör tillgångar när den anser att uppenbart rättsliga skäl eller gäldenärens insolvens gör en sådan åtgärd nödvändig, och när den bedömer att underlåtelse att direkt verkställa ett sådant beslut är till klar nackdel för borgenären. I så fall kan domstolen ålägga borgenären att lämna en säkerhetsdeposition.

När det gäller bevisföring ska begäran, innan rättegången inleds, inges till distriktsdomstolen i den domkrets där vittnet har hemvist eller bevisföremålet finns och, under rättegången, till den domstol som prövar målet i första instans. I sin begäran anger parterna den bevisning och faktiska omständigheter som de avser att åberopa, och även skälen till behovet av att lägga fram sådan bevisning eller motpartens samtycke.

2.2 Huvudförutsättningar

För att kunna besluta om beslagtagande och kvarstad måste ett mål pågå. Vid förvarstagande kan ett föreläggande utfärdas även om det inte pågår något mål. En borgenär som inte har erhållit något verkställighetsbeslut kan begära att egendom ska tas i förvar eller beläggas med kvarstad om vederbörande kan visa att han eller hon har en fordran.

I brådskande fall kan en begäran om förebyggande beslagtagande av ett fartyg lämnas in även innan en talan väcks i själva sakfrågan.

En domstol får besluta att egendom ska tas i förvar eller beläggas med kvarstad om detta är nödvändigt för att bevara respektive rätt och det pågår ett mål om äganderätt eller någon annan prioriterad sakrätt, innehav av tillgångar eller nyttjande eller förvaltning av gemensam egendom.

Även om en tillgång som gäldenären erbjuder sig att frigöra inte har tagits upp till sakprövning får en tillgång som den berörda parten har anledning att skäligen befara att ägaren kommer att skaffa undan, förstöra eller ändra beslagtas. Detsamma gäller de rörliga tillgångar som utgör borgenärens garanti när han eller hon begär att gäldenären ska försättas i konkurs eller när borgenären har anledning att misstänka att gäldenären kommer att undvika verkställighet eller befarar att tillgångar kommer att skaffas undan eller förstöras.

I brådskande ärenden meddelar domstolen efter interna överläggningar ett bindande beslut om en ansökan om beslagtagande/kvarstad, utan att kalla parterna, och fastställer i förekommande fall en borgenssumma och en frist för att betala denna. En begäran om rättsligt beslagtagande behandlas som ett brådskande ärende och parterna kallas. Om begäran beviljas kan domstolen ålägga käranden att lämna en säkerhetsdeposition, och vid fasta tillgångar förtecknas dessa i fastighetsregistret.

Det finns inget krav på hur brådskande begäran måste vara, men borgenären ges möjlighet att visa att beslutet, vid beslagtagande och kvarstad, inte kommer att kunna verkställas på grund av att gäldenären har skaffat undan eller förstört de berörda tillgångarna, även om fordran inte kan betalas.

Rättsligt bindande kvarstad fastställs utan att parterna kallas, inom ramen för ett beslut om erkännande av verkställighet. Fastställandet sker genom ett meddelande som även anger det verkställighetsbeslut som ska delges tredje man, tillsammans med ovannämnda beslut om erkännande av verkställigheten. Gäldenären underrättas även om föreläggandet. I domstolens beslut om kvarstad underrättas de tredje män som omfattas av kvarstaden om att de är förbjudna att till gäldenären utge de pengar eller rörliga tillgångar som de är skyldiga eller kommer att bli skyldiga, och att de omfattas av kvarstaden i den utsträckning som krävs för att fullgöra den bindande skyldigheten.

När det gäller bevisföring är kravet att det bör finnas risk för att bevis undanröjs eller blir svåra att hantera i framtiden. Om motparten samtycker kan ansökan inges även om det inte brådskar. Domstolen kallar parterna och delger motparten en kopia på ansökan. Domstolen prövar ansökan efter interna överläggningar inom ramen för ett beslut. Vid fara för dröjsmål kan domstolen bevilja ansökan utan att kalla parterna.

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

Banktillgodohavanden, immateriella tillgångar, värdepapper etc. kan beläggas med kvarstad.

Materiella rörliga tillgångar, registrerade transportmedel, fasta tillgångar etc. kan beslagtas.

Fasta tillgångar, rörliga tillgångar etc. kan tas i förvar.

Pengar, värdepapper eller andra immateriella rörliga tillgångar kan beläggas med rättsligt bindande kvarstad.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

Tillgångar som beslagtagits eller belagts med kvarstad får endast återvinnas efter det att borgenären har erhållit ett verkställighetsbeslut.

Ett beslut om förebyggande beslagtagande av fartyg verkställs genom att fartyget kvarhålls av hamnkontoret i den hamn där fartyget befinner sig. I så fall lämnar hamnkontoret inte ut de erforderliga fartygshandlingarna och låter inte fartyget lämna hamnen.

Vite utdöms endast om käranden i ond tro erhåller en säkerhetsåtgärd som är till nackdel för svaranden. Svaranden/gäldenären kan åläggas straffrättsliga påföljder för underlåtenhet att följa domstolens domar.

Om en gäldenär lämnar en otillräcklig garanti får domstolen på gäldenärens begäran upphäva beslutet om beslagtagande. Ansökan om frigörande av tillgångar prövas som ett brådskande ärende vid en intern överläggning, och parterna kallas med kort varsel genom ett beslut.

Om den huvudbegäran som ansökan om säkerhetsåtgärder grundas på har ogiltigförklarats, avslagits eller inte längre gäller på grund av en lagakraftvunnen dom eller om den person som ingav begäran inte vill fullfölja den, kan gäldenären ansöka om frigörande av tillgångar hos den domstol som utfärdade föreläggandet. Domstolen meddelar ett slutligt avgörande beträffande begäran, utan att kalla parterna.

Vid rättsligt bindande kvarstad fryses alla pengar och tillgångar som belagts med kvarstad från och med den dag då kvarstadsbeslutet delgavs den tredje man som är föremål för kvarstad. Från frysningen fram tills det att de skyldigheter som anges i verkställighetsbeslutet har fullgjorts fullt ut får den tredje part som är föremål för kvarstaden inte göra några betalningar eller vidta någon åtgärd som kan minska värdet på de frysta tillgångarna. När den fordran som kvarstaden avser har säkrats i form av ett pantbrev eller någon annan faktisk garanti, har borgenären rätt att begära att kvarstaden förs in i fastighetsregister eller i andra offentliga register.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

Vid beslagtagande och kvarstad får tidsfrister som inte omfattar perioden för det föreläggande som domstolen utfärdat fastställas i ett domstolsbeslut (exempelvis tidsfristen för borgenären att lämna en säkerhetsdeposition vid äventyr av vite i form av frigörande av tillgångar).

Föreläggandet är giltigt fram till avgörandet av begäran om frigörande av tillgångar om den begäran har avslagits, inte längre gäller eller har upphävts, eller, om begäran beviljas, fram till dess att avgörandet verkställs eller fram till dess att gäldenären har tillhandahållit tillräckliga garantier.

Ett överklagande avgörs alltid i närvaro av parterna.

Vid rättsligt bindande kvarstad fryses alla pengar och tillgångar som belagts med kvarstad från och med den dag då kvarstadsbeslutet delgavs den tredje man som är föremål för kvarstad. Från det att tillgångarna fryses till dess att alla skulder som anges i verkställighetsbeslutet är betalda, inbegripet den period då verkställigheten tillfälligt skjutits upp på grund av kvarstad, får den tredje man som är föremål för kvarstad inte göra några betalningar eller transaktioner som kan minska de frysta tillgångarna, såvida inte annat föreskrivs i lag.

En tredje man som är föremål för kvarstad måste redovisa penningbeloppet eller frysa de immateriella rörliga tillgångar som belagts med kvarstad senast fem dagar efter delgivningen av beslutet om kvarstad eller från och med den dag de belopp som denne är skyldig längre fram förfaller till betalning. Exekutionstjänstemannen frigör eller fördelar det bokförda penningbeloppet.

Om en tredje man som är föremål för kvarstad inte uppfyller sina skyldigheter får fordringsägaren, gäldenären eller exekutionstjänstemannen underrätta den verkställande domstolen för att bekräfta kvarstaden. Om den bevisning som tagits upp visar att den tredje man som är föremål för kvarstad är skyldig gäldenären pengar utfärdar domstolen ett beslut för att bekräfta kvarstaden, vilket gör att den tredje man som är föremål för kvarstad blir skyldig att betala borgenären det belopp som han eller hon är skyldig gäldenären, och om så inte är fallet upphäver domstolen beslutet om kvarstad. Om beslutet om kvarstad har verkställts avseende rörliga tillgångar som, på verkställighetsdagen, innehades av den tredje man som är föremål för kvarstad, ska domstolen sälja dessa tillgångar.

När det gäller bevisföring ska domstolen under prövningen av målet avgöra huruvida den bevisning som lagts fram kan tas upp till sakprövning och huruvida den är avgörande. Den bevisning som lagts fram kan även användas av den part som inte begärt att den ska tas upp. Utgifter som uppkommit i samband med upptagandet av bevisning bokförs av den domstol som prövar målet i sak.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Ett beslut om beslagtagande och kvarstad måste överklagas till högre instans inom fem dagar från den dag beslutet meddelades eller delgavs, beroende på om parterna närvarade eller inte närvarade vid rättegången. Om appellationsdomstolen fungerar som domstol i första instans är rättsmedlet ett överklagande. Resultatet av dessa rättsmedel är antingen att tillgångarna frigörs eller att säkerhetsåtgärden fastställs. Alla berörda parter kan invända mot verkställandet av ett beslut om beslagtagande/kvarstad.

Vid rättsligt bindande kvarstad måste ett beslut om bekräftelse av kvarstaden överklagas inom fem dagar från den dag beslutet delgavs. Det slutliga bekräftelsebeslutet fastställer fordran och motsvarar ett verkställighetsbeslut gentemot den tredje man som är föremål för kvarstad upp till de belopp som den bekräftade kvarstaden beviljades för. Efter att kvarstaden har bekräftats bokför eller betalar den tredje man som är föremål för kvarstad, inom de angivna gränserna, det belopp som uttryckligen anges i bekräftelsebeslutet.

Vid provisorisk verkställighet kan begäran överklagas, om den avslogs av domstolen i första instans. Tillfälligt upphävande av provisorisk verkställighet kan begäras antingen i det ingivna överklagandet eller vid ett separat tillfälle under överklagandeförfarandet. Fram till dess att begäran om tillfälligt upphävande har avgjorts kan det genom ett interimistiskt föreläggande beviljas provisorisk verkställighet redan innan handlingarna i målet har upprättats.

När det gäller bevisföring är beslutet om att bevilja en begäran om framläggande av bevisning verkställbart och kan inte överklagas. Ett beslut om avslag på begäran måste överklagas inom fem dagar från den dag det meddelades, om parterna har kallats, och från den dag det delgavs om parterna inte har kallats.

Den bevisning som lagts fram måste tas upp så snart som möjligt eller inom den tidsfrist som anges i detta avseende. Upptagningen av de bevis som lagts fram fastställs i ett beslut som inte kan överklagas.

1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

De tillfälliga åtgärder och säkerhetsåtgärder som fastställs i lagen om verkställighet och säkerhetsåtgärder i fråga om civilrättsliga fordringar (Zakon o izvršbi in zavarovanju, nedan kallad ZIZ) är preliminära och interimistiska åtgärder.

Som en mer långsiktig form av säkerhetsåtgärder, inom ramen för tvångssäkring av fordringar, är det enligt ZIZ möjligt att säkra fordringar genom panträtt i fast egendom, panträtt i lös egendom och panträtt i ägarintressen. En borgenär kan begära tvångssäkring av fordringar enligt samma grunder som gäller för verkställighet, det vill säga på grundval av en exekutionstitel. Detta till skillnad från vad som gäller för preliminära och interimistiska åtgärder, som är tillfälliga till sin natur och kan begäras i enlighet med de villkor som anges nedan.

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

Preliminära åtgärder: Domstolen utfärdar preliminära åtgärder enligt ett beslut från en inhemsk domstol eller ett annat organ när det gäller penningfordringar som ännu inte är verkställbara, om borgenären kan påvisa att det finns en risk att det blir omöjligt eller mycket svårt att driva in fordran.

Interimistiska åtgärder är tidsbegränsade säkerhetsåtgärder avsedda att tillfälligt bevara eller ändra ett rättsförhållande i syfte att göra det möjligt att driva in en fordran vid ett senare tillfälle (skyddande åtgärder) eller avvärja värre, skadliga följder och hot om våld (reglerande åtgärder).

Enligt ZIZ kan interimistiska åtgärder delas upp i interimistiska åtgärder för att säkra penningfordringar och interimistiska åtgärder för att säkra andra typer av fordringar.

Domstolen utfärdar en interimistisk åtgärd för att säkra penningfordringar om borgenären kan visa att det är sannolikt att fordringar föreligger eller att fordringar gentemot gäldenären kommer att uppstå. Borgenären måste kunna påvisa att det finns en risk för att det blir omöjligt eller mycket svårt att driva in en fordran, på grund av att gäldenären avyttrar, gömmer eller på annat sätt använder tillgångar.

Borgenären är inte skyldig att bevisa att det finns en risk om han eller hon kan påvisa att det är sannolikt att gäldenären endast skulle lida obetydlig skada till följd av den föreslagna åtgärden. Det anses att risk föreligger om fordringarna skulle kunna drivas in utomlands, om det inte rör sig om en EU-medlemsstat.

Domstolen utfärdar en interimistisk åtgärd för att säkra andra typer av fordringar om borgenären kan påvisa att en fordran gentemot gäldenären sannolikt finns eller kommer att uppstå.

Borgenären måste också visa att en av följande förutsättningar föreligger:

• Det finns en risk att fordringarna kommer att bli omöjliga eller mycket svåra att driva in.
• Åtgärden är nödvändig för att undvika våld eller ohjälpliga skador.
• Gäldenären skulle inte lida värre skador än borgenären om de interimistiska åtgärderna skulle visa sig vara ogrundade.

2.1 Förfarandet

Preliminära åtgärder: Den domstol som är behörig att utfärda verkställighetsåtgärder för en egendom som omfattas av en begäran om säkring har territoriell behörighet att besluta om begäran genom preliminära åtgärder och kan också säkra fordran.

När en begäran om preliminära åtgärder läggs fram granskar domstolen villkoren för utfärdandet av sådana åtgärder och utfärdar ett beslut. Beslutet innehåller bland annat uppgifter om beloppet för det säkrade kravet med räntor och kostnader, den beslutade säkerheten samt tidsperiod. En preliminär åtgärd får inte gälla längre än 15 dagar från det att verkställighetsvillkoren har uppstått.
Om den period för vilken domstolen har utfärdat en preliminär åtgärd löper ut innan det beslut som åtgärden grundas på blir verkställbart förlänger domstolen åtgärdens giltighet på borgenärens begäran, under förutsättning att villkoren för utfärdandet inte har förändrats.

Interimistiska åtgärder: Om civilrättsliga eller andra juridiska förfaranden inleds fattas beslutet av den domstol som är behörig på den ort där förhandlingarna ska hållas. Om en begäran om att säkra en fordran med hjälp av en interimistisk åtgärd har ingetts före en rättsprocess där domstolen fattar beslut i enlighet med de särskilda processregler som gäller vid äktenskapstvister och tvister om föräldraansvar, och för att säkra själva fordran, är den distriktsdomstol behörig som i normala fall skulle har varit behörig i en sådan process. Om en begäran om att säkra en fordran med hjälp av en interimistisk åtgärd har ingetts före en rättsprocess på grund av våld i hemmet, och för att säkra själva fordran, är den distriktsdomstol behörig som i normala fall skulle har varit behörig i en sådan process. Om inga civilrättsliga eller andra förfaranden inleds är det den domstol som har territoriell behörighet och behörighet att fatta beslut om begäran om verkställighet som är behörig att fatta beslut om en begäran att säkra en fordran genom en interimistisk åtgärd och även att säkra själva fordran.
Detta innebär att domstolarnas territoriella behörighet att utfärda interimistiska åtgärder i dessa fall avgörs av föremålet för begäran om att säkra fordran. Vid lös egendom är det exekutionsdomstolen inom vars domkrets egendomen är belägen eller gäldenären är stadigvarande eller tillfälligt bosatt som har territoriell behörighet. Om det föremål som ska säkras är en penningfordran, kontoförda värdepapper eller andra egendomsrättigheter som tillhör gäldenären är det vanligen den domstol inom vars domkrets gäldenären är stadigvarande bosatt eller har sitt säte som har territoriell behörighet. Om det föremål som ska säkras är en partners andel i ett företag är det den domstol inom vars domkrets företagets säte är beläget som har territoriell behörighet. Om det föremål som ska säkras är fast egendom är det den domstol inom vars domkrets den fasta egendomen är belägen som har territoriell behörighet.

2.2 Huvudförutsättningar

Domstolen utfärdar en preliminär åtgärd till följd av ett beslut från en inhemsk domstol eller ett annat organ när det gäller penningfordringar som ännu inte är verkställbara om borgenären kan påvisa att det finns en risk att det blir omöjligt eller mycket svårt att driva in fordran. Denna typ av risk anses vara bevisad om begäran att säkra en fordran genom preliminära åtgärder grundas på något av följande:

• En brottmålsdom där den skadelidande partens egendomsrättsliga krav bifölls och en begäran om förnyad prövning har ingetts mot domen.
• Ett beslut om verkställighet utomlands, om det inte gäller en EU-medlemsstat.
• En dom om erkännande som har överklagats (i detta fall kan domstolen på gäldenärens begäran ställa villkor för att säkra fordran genom en preliminär åtgärd om att borgenären ska lämna säkerhet för de skador som gäldenären kan ådra sig till följd av den preliminära åtgärden).
• En förlikning inför domstol eller en administrativ myndighet som bestrids enligt lagen (i detta fall kan domstolen på gäldenärens begäran ställa villkor för att säkra fordran genom en preliminär åtgärd om att borgenären ska lämna säkerhet för de skador som gäldenären kan ådra sig till följd av den preliminära åtgärden).
• En notariehandling som är en exekutionstitel för en penningfordran som inte har förfallit ännu.

Domstolen tillåter säkring av en fordran genom en preliminär åtgärd för lagstadgat underhåll som ännu inte förfallit till betalning, ersättning för förlorat underhåll till följd av att den person som betalade underhållet har avlidit samt ersättning för skador till följd av minskad eller förlorad verksamhet eller minskad eller förlorad arbetsförmåga, vilket dock endast gäller belopp som förfaller inom ett år.
I dessa fall görs antagandet att det finns en påvisad risk om en begäran om verkställighet av en fordran för att återvinna ett förfallet belopp redan har framställts mot gäldenären eller om verkställighet har föreslagits.

Domstolen utfärdar en interimistisk åtgärd för att säkra en penningfordran under följande omständigheter: om borgenären kan påvisa att det är sannolikt att fordringar föreligger eller att fordringar gentemot gäldenären kommer att uppstå, och om borgenären kan påvisa att det finns en sannolik risk att det blir omöjligt eller mycket svårt att driva in en fordran, på grund av att gäldenären avyttrar, gömmer eller på annat sätt använder tillgångar (subjektiv risk).

Domstolen utfärdar en interimistisk åtgärd för att säkra en annan typ av fordran om borgenären kan påvisa att det är sannolikt att fordringar föreligger eller att fordringar gentemot gäldenären kommer att uppstå, och om borgenären kan påvisa att en av följande situationer sannolikt föreligger: att det finns en risk att fordringarna kommer att bli omöjliga eller mycket svåra att driva in (objektiv risk), att åtgärden är nödvändig för att undvika våld eller ohjälpliga skador och att gäldenären inte skulle lida värre skador än borgenären om de interimistiska åtgärderna skulle visa sig vara ogrundade.

Borgenärerna är inte i något av fallen (penningfordringar eller andra typer av fordringar) skyldiga att bevisa riskerna om de kan påvisa att det är sannolikt att gäldenären vid det föreslagna beslutet endast skulle lida smärre skada. I båda fallen anses det att risk föreligger om fordringarna skulle kunna drivas in utomlands, utom när det rör sig om en EU‑medlemsstat.

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

All egendom som tillhör gäldenären kan bli föremål för preliminära eller interimistiska åtgärder, till exempel kontanta inbetalningar på bankkonton, lös egendom, registrerade fordon, fast egendom och andra egendomsrätter, såvida de inte är undantagna från indrivning enligt lagen eller det inte finns någon lagligt begränsad rätt att driva in sådan egendom (t.ex. saker som inte är i omlopp, mineralresurser och saker som gäldenären behöver för att tillhandahålla en offentlig tjänst osv.).

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

Preliminära åtgärder: Domstolen får ange följande preliminära åtgärder: utmätning av lös egendom och införande av utmätningen i eventuella register, indrivning av penningfordringar eller krav på att överlämna saker, beslagtagande av andra egendomsrätter eller materiella rättigheter, indrivning av penningfordringar från gäldenärens konto hos ett betalningsinstitut, införande av panträtt på en delägares andel i företagsregistret, eller i det centrala registret för kontoförda värdepapper om säkerheten består av kontoförda värdepapper, provisorisk panträtt på gäldenärens fasta egendom eller en rättighet som ingåtts avseende den fasta egendomen.

Domstolen kan tillåta försäljning av utmätt lös egendom om den kan fördärvas eller minska betydligt i pris. Försäljningen ska ske enligt bestämmelserna om utmätning av lös egendom i ZIZ.
Om domstolen tar en fordran i beslag genom en preliminär åtgärd får den på borgenärens eller gäldenärens begäran tillåta att den berörda fordran överförs till borgenären för återvinning om det finns en risk för att en försening kan leda till att fordran inte kan återvinnas eller att rätten att överklaga mot en tredje part skulle gå förlorad.

Beloppet vid försäljning av egendomen eller återvinning av fordran behålls av domstolen till dess att den preliminära åtgärden upphör att gälla eller till dess borgenären kräver indrivning, men inte längre än 30 dagar från den dag då fordran blev verkställbar.

Interimistiska åtgärder: Till interimistiska åtgärder för att säkra penningfordringar hör alla sådana åtgärder genom vilka det är möjligt att uppnå skyddssyftet, och som enbart är av skyddande natur när det gäller målet som åtgärderna riktar sig mot. Som exempel räknas följande åtgärder upp i lagen: kvarstad på lös egendom och förvar av sådan egendom, förbud mot att avyttra eller pantsätta fast egendom eller registrerade rättigheter i fast egendom, då förbudet ska registreras hos inskrivningsmyndigheten, förbud för gäldenärens gäldenärer att betala fordringar eller överlämna varor till gäldenären och förbud för gäldenären att ta emot varor, driva in fordringar eller förfoga över dem, samt förbud för betalningsinstitut att överföra penningbelopp som omfattas av en interimistisk åtgärd från gäldenärens konto till gäldenären eller någon som handlar på gäldenärens uppdrag.

Till interimistiska åtgärder för att säkra andra typer av fordringar hör åtgärder genom vilka det är möjligt att uppnå skyddssyftet, och som, beroende på vilket syfte som eftersträvas, antingen är av säkerhetstyp eller allmän typ. Som exempel räknas följande åtgärder upp i lagen: förbud mot avyttring eller pantsättning av den lösa egendom som fordringarna gäller och förvar av sådan egendom, förbud mot avyttring eller pantsättning av fast egendom som fordringarna gäller, då förbudet ska registreras i fastighetsregistret, förbud för gäldenären att företa sig något som kan skada borgenären eller förändra den egendom som fordringarna gäller – överträdelse av förbudet är bötesbelagt, förbud för gäldenärens gäldenärer att överlämna den egendom som fordringarna gäller till gäldenären, och utbetalning av ersättning för utebliven lön under den tid en tvist pågår om huruvida beslut om uppsägning är lagligt, när detta är nödvändigt för att försörja den anställde och de personer som denne har juridisk skyldighet att försörja.

När beslut om interimistiska åtgärder utfärdas i civilrättsliga eller andra förfaranden utgör de ett verkställighetsbeslut. Detta innebär att ingripanden endast kan ske i gäldenärens intressesfär, inte i tredje parters. Interimistiska åtgärder ger därför inte upphov till panträtt på den egendom som ska säkras.

Om gäldenären till exempel enligt en interimistisk åtgärd förbjuds att fritt bruka den egendom som ska säkras utgör detta inte ett hinder för en annan person att vidta rättsliga åtgärder med avseende på egendomen i fråga (t.ex. i verkställighetsförfaranden). Om gäldenären inte rättar sig efter ett beslut om en interimistisk åtgärd av den här typen får detta endast till följd att borgenären har rätt att bestrida rättsliga åtgärder som skadar honom eller henne enligt de allmänna reglerna i obligationsrätten. I sådana fall skyddas personer som förvärvar egendom som gäldenären inte har rätt att bruka fritt om de förvärvade egendomen i god tro (de visste inte och kunde inte ha vetat att detta skulle kunna orsaka skada för borgenären). Om den person som förvärvade egendomen inte gjorde detta i god tro upphör avtalet att gälla endast med avseende på borgenären (sökanden). Borgenärens krav måste återbetalas.

Om gäldenären överträder en interimistisk åtgärd kan han eller hon även ställas till svars för att ha kränkt en annan persons rättigheter, vilket är ett brott. Den verkställande domstolen kan också utfärda böter för en gäldenär som överträder en interimistisk åtgärd. Gäldenären har å sin sida rätt att kräva ersättning för skada från borgenären om den interimistiska åtgärden var ogrundad eller gäldenären inte hade rätt att begära sådana åtgärder.

Interimistiska åtgärder kan också medföra förbud mot betalningar från gäldenären till dennes gäldenär (t.ex. en bank). I detta fall träder förbudet i kraft från den dag det delges gäldenärens gäldenär (sekundogäldenären). När sekundogäldenären delges förbudet får denne inte längre fullgöra sina skyldigheter gentemot gäldenären och kan också vara skyldig att betala ersättning till borgenären. I förfaranden avseende interimistiska åtgärder får banken lämna ut information om förekomst av och antal transaktionskonton eller andra fordringar som gäldenären har på banken. Detta får endast ske på domstolens begäran. Uppgifter om kontonummer för juridiska personer och huruvida sådana konton är frysta finns dock tillgängliga för allmänheten på den webbplats som drivs av Sloveniens byrå för offentliga rättsliga register och relaterade tjänster (Agencija Republike Slovenije za javnopravne evidence in storitve).

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

Beslut om preliminära åtgärder som utfärdas av en domstol ska bland annat innehålla uppgifter om beloppet för det säkrade kravet med räntor och kostnader, den beslutade säkerheten samt den tidsfrist som domstolen har fastställt. Den preliminära åtgärden får pågå i högst 15 dagar från det att de omständigheter som gav upphov till verkställigheten uppstod.

Giltighetstiden för interimistiska åtgärder fastställs inte i lag, utan fastställs av domstolen i beslutet om utfärdande av interimistiska åtgärder. Om beslutet utfärdas innan talan har väckts eller något annat förfarande har inletts eller om beslutet utfärdas för att säkra en fordran som inte har uppstått ännu, ger domstolen borgenären en tidsfrist för att inleda ett förfarande eller väcka talan. Om borgenären inte väcker talan eller inleder ett annat förfarande innan tidsfristen löper ut stoppar domstolen förfarandet. Interimistiska åtgärder kan fortsätta att gälla efter den dag då domstolens beslut om utfärdande offentliggörs.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Gäldenärer kan invända mot beslut om preliminära eller interimistiska åtgärder inom åtta dagar från den dag då beslutet delgavs. Invändningen ska inges till den domstol som utfärdade beslutet, och det är också den domstolen som beslutar om invändningen.

Gäldenärer och borgenärer kan överklaga domstolsbeslut om invändningar och beslut om avslag på begäran om interimistiska åtgärder. Överklagandet ska inges till den domstol som utfärdade beslutet inom åtta dagar från delgivandet. Beslut om överklaganden fattas av en domstol i andra instans. Invändningar och överklaganden leder i regel inte till uppskov i förfarandet.

Länkar

http://www.pisrs.si/Pis.web/

https://www.uradni-list.si/

http://www.dz-rs.si/wps/portal/Home/deloDZ/zakonodaja/preciscenaBesedilaZakonov

http://www.sodisce.si/

http://www.ajpes.si/

1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

Inom slovakisk rätt används begreppen ”brådskande åtgärder”, ”säkerhetsåtgärder” och ”bevissäkring”. De bestämmelser som reglerar dessa åtgärder finns i §§ 324 ff i lag nr 160/2015 (tvistemålsprocesslagen) och – för särskilda förfaranden – i §§ 360 ff i lag nr 161/2015 (processlagen för icke-tvistemål).

Inom ramen för en säkerhetsåtgärd får domstolen frysa gäldenärens tillhörigheter, rättigheter eller tillgångar för att säkra en penningfordran som fordringsägaren har, om det befaras att verkställigheten annars äventyras.

Domstolen fattar beslut om brådskande åtgärder när en situation omedelbart måste regleras eller om det befaras att verkställigheten kommer att hindras, och om det eftersträvade målet inte kan uppfyllas med hjälp av en säkerhetsåtgärd. Ett sådant beslut kan även vara ett sätt att garantera att ett framtida domstolsavgörande faktiskt verkställs.

Genom bevissäkring säkras bevismaterial (av alla slag, oavsett om det kommer från ett vittne, en sakkunnig eller från annat håll) före en rättegång. Bevissäkring tillämpas på begäran – inte på domstolens initiativ. En sådan begäran får göras av en person med talerätt i ett mål där resultatet av det säkrade bevismaterialet får användas.

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

2.1 Förfarandet

En distriktsdomstol med behörighet att avgöra ett mål har befogenhet att meddela beslut om brådskade åtgärder eller säkerhetsåtgärder.

En domstol meddelar beslut om brådskade åtgärder eller säkerhetsåtgärder efter en ansökan om sådana åtgärder. Ingen ansökan behövs när en brådskande åtgärd eller en säkerhetsåtgärd avser ett förfarande som en domstol får inleda på eget initiativ (ex officio).

Det finns inget lagstadgat krav på att ha ett juridiskt ombud.

Enligt den relevanta lagstiftningen tas en avgift på 33 euro ut för en ansökan om utfärdande eller hävande av en åtgärd.

Ingen avgift tas ut för bevissäkring. Staten står för kostnaden för bevisning som inte omfattas av förskottsbetalning. Domstolen får dock besluta att en person som inte har rätt till undantag från domstolsavgifter ska betala in ett förskottsbelopp för att täcka bevisupptagningskostnaderna. Detta innebär emellertid inte att personen därmed förlorar sin rätt till senare ersättning.

Inte heller i detta fall finns det något lagstadgat krav på att ha ett juridiskt ombud.

Bevismaterial kan säkras på detta sätt vid både stridig och frivillig rättsvård.

2.2 Huvudförutsättningar

En domstol får meddela beslut om brådskande åtgärder före, under och efter ett förfarande. Säkerhetsåtgärder fastställs genom meddelandet av ett beslut om säkerhetsåtgärder.

På begäran kan bevis säkras före, under och efter huvudförfarandet, om det befaras att det senare kommer att bli omöjligt, eller i alla fall mycket svårt, att uppta bevis. Bevissäkring faller inom behörighetsområdet för den domstol som har behörighet att avgöra ett visst mål eller en domstol inom vars domsaga den bevisning som riskerar att gå förlorad finns. Utöver allmänna bestämmelser innehåller tvistemålsprocesslagen särskilda bestämmelser om bevissäkring i mål som rör immateriella rättigheter.

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

En domstol kan meddela ett beslut om brådskande åtgärder. I ett sådant beslut kan en part bland annat åläggas att

a) betala underhåll i den utsträckning som krävs,

b) överlåta vårdnaden om barnet till den andra föräldern eller en person som domstolen utsett,

c) tillhandahålla åtminstone en del av sin lön, om han eller hon arbetar, om käranden, av tungt vägande skäl, inte arbetar,

d) placera ett belopp eller en tillgång i rättsligt förvar,

e) inte avyttra vissa tillgångar eller rättigheter,

f) utföra, avstå från att utföra eller tolerera en viss verksamhet,

g) tillfälligt avstå från tillträde till ett hus eller en lägenhet där en närstående person eller en person som denna person har vårdanden om är bosatt, och från vilken det finns rimlig misstanke om våldsutövning,

h) avstå från beteenden som gör intrång i eller äventyrar en immateriell äganderätt.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

Definitionerna av de olika typerna av brådskande åtgärder är bara exempel. En domstol får med andra ord även meddela beslut om brådskande åtgärder på andra områden.

En brådskande åtgärd eller en säkerhetsåtgärd enligt vilken en part ska avstå från att avyttra tillgångar eller rättigheter innebär ett förbud mot avyttring av tillgångar eller rättigheter, t.ex. om det finns risk för att svaranden förslösar dem (överför dem till en annan person, förstör eller skadar dem etc.).

En domstol får meddela ett avgörande om en brådskande åtgärd eller en säkerhetsåtgärd utan att höra parterna. Parterna behöver med andra ord inte höras före avgörandet. Denna regel är kopplad till det faktum att en förhandling kan motverka syftet med den brådskande åtgärden eller säkerhetsåtgärden och till det faktum att bevis i princip inte tas upp vid en sådan domstolsåtgärd. Det innebär inte att domstolen inte kan besluta att parterna ska höras. Om domstolen hör parterna måste den dock följa alla processrättsliga regler för bevisupptagning. Om bevisupptagningen endast sker som ett hjälpmedel, tas sådan bevisning inte upp vid offentlig förhandling. I stället använder domstolen sin omdömesförmåga och interagerar inte med parterna.

En brådskande åtgärd är verkställbar när den har delgetts, om inte annan förskrivs i särskild lagstiftning.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

En brådskande åtgärd eller en säkerhetsåtgärd hävs

a) när den period som den har beviljats för löper ut,

b) om den har beviljats efter det att huvudförfarandet inleddes och domstolen i första instans eller appellationsdomstolen ogillar talan eller avbryter förfarandet,

c) om domstolen i sitt avgörande fastställer en frist för när en ansökan ska inges i huvudförfarandet, men ingen sådan ansökan har ingetts när den fristen löper ut,

d) om domstolen bifaller en talan i huvudförfarandet,

e) när åtgärder inte längre krävs för verkställigheten.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Ett beslut om brådskande åtgärder eller säkerhetsåtgärder får överklagas. Den domstol som är behörig att avgöra ett överklagande är appellationsdomstolen i relevant domsaga, dvs. den domstol i andra instans som är överrätt i förhållande till den domstol i första instans som meddelade det ursprungliga beslutet om brådskande åtgärder eller säkerhetsåtgärder.

Överklaganden ska inges inom 15 dagar från delgivning till den domstol vars avgörande överklagas. Ingivandet av ett överklagande har inte suspensiv verkan.

1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

I Finland kan man besluta om en säkerhetsåtgärd till förmån för en fordringshavare (borgenär) eller annan sökande i ett tvistemål eller handelsrättsligt mål. Syftet med säkerhetsåtgärden är att säkra verkställighet av en senare dom i huvudsaken. I sjunde kapitlet i rättegångsbalken fastställs hur beslut om säkerhetsåtgärder ska fattas och i sjunde kapitlet i utsökningsbalken fastställs hur åtgärderna ska verkställas. Det finns tre typer av säkerhetsåtgärder:

• Kvarstad för att säkra en penningfordran.
• Kvarstad för att säkra äganderätt eller någon annan s.k. bättre rätt.
• Annan allmän säkerhetsåtgärd.

Dessa säkerhetsåtgärder, som kan användas vid alla typer av tvistemål, beskrivs närmare nedan. I speciallagstiftningen finns också andra typer av säkerhetsåtgärder, som kan användas i vissa bestämda fall. Ett sådant exempel är säkerhetsåtgärden för att säkra bevisning i tvistemål som rör industriell äganderätt och upphovsrätt. I brottmål kan tvångsmedelslagen tillämpas. Exempel på tvångsmedel är beslag, skingringsförbud och kvarstad.

Man skiljer mellan säkerhetsåtgärder och interimistisk verkställighet av ett avgörande i ett tvistemål. Det betyder att avgörandet verkställs innan det har vunnit laga kraft. Ett avgörande i ett tvistemål som ännu inte vunnit laga kraft kan i allmänhet verkställas direkt, men det kan finnas andra skäl som gör att avgörandet inte kan verkställas i sin helhet. Man kan med stöd av ett avgörande i tingsrätten som ännu inte vunnit laga kraft mäta ut den betalningsskyldiges (gäldenärens) egendom, om den betalningsskyldige inte ställer säkerhet för fordran. För att den utmätta egendomen ska kunna säljas och medlen överföras till fordringshavaren krävs dock att fordringshavaren ställer säkerhet. En tredskodom kan däremot verkställas direkt.

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

2.1 Förfarandet

Beslut om säkerhetsåtgärder fattas av allmän domstol, som är tingsrätten i första instans. Säkerhetsåtgärder som domstolen beslutat om verkställs av en utmätningsman. Man ansöker om säkerhetsåtgärder hos den domstol där rättegången i huvudsaken pågår. Om rättegången ännu inte har inletts, ansöker man om säkerhetsåtgärder hos den tingsrätt som ska behandla huvudsaken.

Domstolen kan inte fatta något slutligt beslut om säkerhetsåtgärder innan motparten har getts tillfälle att bli hörd. På sökandens begäran kan domstolen dock fatta ett interimistiskt beslut om säkerhetsåtgärder utan att ge motparten tillfälle att bli hörd, om det annars finns en risk för att avsikten med säkerhetsåtgärden äventyras. I praktiken kan ett beslut om säkerhetsåtgärder fattas snabbt. Ett interimistiskt beslut gäller tills något annat bestäms.

Om sökanden redan har en utsökningsgrund, men denna inte kan verkställas omedelbart, kan en kortfristig säkerhetsåtgärd under vissa förutsättningar beviljas direkt av utmätningsmannen. Nedan behandlas endast säkerhetsåtgärder som beslutats av domstol.

2.2 Huvudförutsättningar

Ett beslut om kvarstad för att säkra sökandens fordran eller bättre rätt förutsätter

• att sökanden kan visa att han eller hon har en fordran hos motparten som är utmätningsbar eller att han eller hon har bättre rätt till viss egendom, och
• att det finns en risk för att motparten handlar på ett sätt som äventyrar sökandens fordran eller rätt.

På motsvarande sätt förutsätter annan säkerhetsåtgärd att sökanden kan visa att han eller hon har någon annan rättighet och att det finns en risk för att motparten kommer att göra intrång i denna rättighet.

Sökanden måste ställa säkerhet hos utmätningsmannen innan säkerhetsåtgärden verkställs.

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

Säkerhetsåtgärderna kan i princip avse alla typer av tillgångar. Om domstolen beslutar om kvarstad för att säkra en fordran, beläggs motpartens lösa eller fasta egendom med kvarstad i den utsträckning som behövs för att fordran ska kunna säkras. Det är utmätningsmannen som beslutar vilken egendom som ska omfattas av kvarstaden. Om domstolen beslutar om kvarstad för att säkra bättre rätt, är det domstolen själv som beslutar vilken egendom som ska omfattas av kvarstaden. Utmätningsmannen verkställer domstolens beslut.

Som annan säkerhetsåtgärd kan domstolen besluta att

• vid vite förbjuda motparten att göra något eller påbörja något,
• vid vite förelägga motparten att göra något,
• berättiga sökanden att göra något eller låta göra något,
• bestämma att motparten tillhörig egendom ska överlämnas i en sysslomans besittning och förvaltning, eller
• bestämma om andra åtgärder som behövs för att trygga sökandens rätt.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

När egendom beläggs med kvarstad, förlorar den betalningsskyldige sin rätt att bestämma över egendomen. Det är förbjudet att röra egendom som belagts med kvarstad. Om kvarstaden gäller medel som den betalningsskyldige har på sitt bankkonto, får banken inte betala ut dessa till någon annan än utmätningsmannen. Att en fordringshavare har ansökt om kvarstad innebär inte att denne får företrädesrätt till de medel som belagts med kvarstad.

Rättsverkningarna av annan säkerhetsåtgärd beror på åtgärdens art.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

Den sökande ska, inom en månad från det att beslutet gavs, väcka talan i huvudsaken vid domstol eller få huvudsaken prövad genom ett annat förfarande som kan leda till ett verkställbart beslut, till exempel ett skiljeförfarande. Annars återkallas säkerhetsåtgärden. Säkerhetsåtgärden återkallas också om det av någon annan anledning inte längre finns någon grund för den. När domstolen avgör huvudsaken, ska den samtidigt bestämma hur länge en säkerhetsåtgärd ska vara i kraft.

Det är i första hand den som har ansökt om en säkerhetsåtgärd som svarar för kostnaderna för den. Om säkerhetsåtgärden visar sig onödig, ska den sökande ersätta motparten den skada som säkerhetsåtgärden har orsakat oberoende av om det är fråga om oaktsamhet eller ej. Motparten kan i sin tur i allmänhet hindra att säkerhetsåtgärden verkställs genom att ställa säkerhet.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Domstolens beslut om säkerhetsåtgärder kan överklagas till högre instans, dvs. hovrätten eller högsta domstolen. Ett överklagande hindrar inte att beslutet verkställs, om inte den domstol till vilken säkerhetsåtgärden överklagats avbryter verkställigheten. Ett interimistiskt beslut om en säkerhetsåtgärd kan dock inte överklagas.

Utmätningsmannens åtgärder för att verkställa säkerhetsåtgärden och de beslut som utmätningsmannen fattar kan överklagas till tingsrätten. Även utomstående kan överklaga om de anser att det i den egendom som belagts med kvarstad ingår egendom som tillhör dem.

1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

I 15 kap. rättegångsbalken finns grundläggande bestämmelser om säkerhetsåtgärder i tvistemål. Som en allmän regel gäller att någon tvångsverkställighet rörande ett civilrättsligt anspråk inte kan ske förrän en domstol har dömt i saken. Bestämmelserna om säkerhetsåtgärder utgör undantag från denna regel. I allmänhet syftar säkerhetsåtgärderna till att trygga att den förlorande parten fullgör vad som åläggs honom eller henne i ett kommande domstolsavgörande.

Den vanligaste säkerhetsåtgärden är kvarstad, som innebär att en sökande kan få sådan egendom som motparten innehar omhändertagen eller på annat sätt undandragen motpartens förfoganderätt.

Enligt 15 kap. 1 § rättegångsbalken kan kvarstad meddelas för att trygga en kommande verkställighet av en dom angående ett fordringsanspråk. Som huvudregel ska kvarstadsbeslutet enligt denna bestämmelse utformas på så sätt att gäldenären tillhörig egendom till ett så stort värde att ett visst angivet fordringsbelopp kan antas bli täckt beläggs med kvarstad. Undantagsvis kan dock i beslutet anges vilken egendom som kan bli föremål för verkställighet.

Kvarstad kan också meddelas för att trygga en kommande verkställighet av en dom angående bättre rätt till viss egendom (15 kap. 2 § rättegångsbalken). Som exempel på sådana domar kan nämnas sådana som innefattar dels beslut om att käranden förklaras äga bättre rätt än svaranden till vissa aktier, dels att svaranden förpliktas att genast utge aktierna.

I 15 kap. 3 § rättegångsbalken finns en allmän bestämmelse om rätt för domstolen att förordna om lämplig åtgärd för att trygga den sökandes rätt. Denna bestämmelse tillämpas bl.a. vid förbudstalan. Även en talan om fastställelse att svaranden inte har rätt att arbeta med vissa i en konkurrensklausul angivna varor har ansetts kunna falla inom ramen för bestämmelsen.

Dessutom kan, enligt 15 kap. 4 § rättegångsbalken, domstolen i mål om bättre rätt till viss egendom förordna om återställande av rubbad besittning m.m.

Vidare framgår av 15 kap. 5 § tredje stycket rättegångsbalken att en säkerhetsåtgärd under vissa förutsättningar kan meddelas interimistiskt.

Därutöver finns det inom vissa specialområden, t.ex. patenträtten, särskilda bestämmelser om säkerhetsåtgärder.

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

2.1 Förfarandet

Beslut om säkerhetsåtgärder meddelas av den domstol där rättegången är anhängig. Är rättegång inte anhängig, gäller i huvudsak samma bestämmelser om behörig domstol som för tvistemål i allmänhet.

Domstolen kan inte självmant ta upp frågor om säkerhetsåtgärder. Således krävs det att den part som vill ha ett sådant beslut framställer ett yrkande om detta. Om en rättegång inte är anhängig måste yrkandet framställas skriftligen.

Det finns inte något krav på att en sökande måste biträdas eller representeras av en advokat. Förfarandet vid svenska domstolar är kostnadsfritt, med undantag för en ansökningsavgift som för närvarande uppgår till 450 kr (ca 50 euro).

2.2 Huvudförutsättningar

För att åtgärder enligt 15 kap. 1–3 §§ rättegångsbalken ska kunna meddelas förutsätts det att själva huvudfrågan (t.ex. ett fordringsanspråk enligt 1 §) kan bli föremål för rättegång eller prövning i annan liknande ordning. Det sistnämnda innefattar bl.a. skiljeförfaranden.

Kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd enligt 15 kap. rättegångsbalken har av Högsta domstolen ansetts kunna meddelas även i fråga om anspråk som ska prövas av utländsk domstol, om domstolens avgörande får verkställas här i landet.

För att kvarstad enligt 15 kap. 1–3 §§ rättegångsbalken ska kunna beviljas måste dessutom följande förutsättningar vara uppfyllda:

• Ett krav är att sökanden visar sannolika skäl för att han eller hon mot någon annan har ett anspråk som kan antas bli föremål för rättegång eller prövning i annan liknande ordning.
• Sökanden ska vidare visa att det “skäligen kan befaras” att motparten genom att avvika, skaffa undan egendom eller förfara på annat sätt undandrar sig att betala skulden (1 §), att motparten skaffar undan, väsentligen försämrar eller på annat sätt förfogar över egendomen till skada för sökanden (2 §) eller att motparten genom att utöva viss verksamhet eller företa eller underlåta viss handling eller på annat sätt hindrar eller försvårar utövningen av sökandens rätt eller väsentligt förringar dess värde (3 §).
• För att en åtgärd ska kunna beviljas interimistiskt krävs dessutom att det föreligger fara i dröjsmål. Med detta uttryck avses att en verkställighet av ett beslut riskeras, om inte åtgärden omedelbart beviljas utan hörande av motparten. Beviljas åtgärden i den ordningen ska beslutet expedieras till parterna och svaranden föreläggas att yttra sig över beslutet. Om sådant yttrande inkommer ska domstolen genast ta upp frågan om åtgärden ska bestå till förnyad prövning.
• Slutligen får åtgärden beviljas endast om sökanden ställer säkerhet för den skada som motparten kan tillfogas. Om sökanden inte förmår att ställa säkerhet men samtidigt visar att han har synnerliga skäl för sitt anspråk, har rätten möjlighet att befria honom från skyldigheten att ställa säkerhet.

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

Verkställighet av beslut om kvarstad för fordran går ut på att ta i anspråk egendom till ett visst värde. I fråga om verkställigheten gäller i huvudsak detsamma som beträffande utmätning. Någon försäljning av egendom blir det dock inte fråga om.

I princip kan egendom av vad slag som helst tas i anspråk vid verkställigheten. Såväl fast som lös egendom kan komma i fråga.

Viss egendom får inte tas i anspråk. Så är fallet med beneficieegendom. Med beneficieegendom avses bl.a.

• kläder och andra föremål som är till för gäldenärens personliga bruk, till skäligt värde,
• möbler, hushållsmaskiner och annan utrustning som är nödvändig för ett hem och dess skötsel,
• arbetsredskap och annan utrustning som är nödvändig för gäldenärens förvärvsverksamhet eller yrkesutbildning,
• personliga tillhörigheter, t.ex. hedersmedaljer och idrottspriser som har ett så stort personligt värde för gäldenären att det skulle vara obilligt att utmäta dem.

Egendom kan också vara skyddad på grund av särskilda föreskrifter. Så kan vara fallet med t.ex. skadestånd.

Kvarstad för fordran får inte läggas på lön m.m. innan den har betalats ut och kan utmätas.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

När egendom har belagts med kvarstad för fordran, får svaranden inte överlåta egendomen. Inte heller får svaranden till skada för sökanden förfoga över den på annat sätt. Kronofogdemyndigheten får dock om det finns särskilda skäl medge undantag från förfogandeförbudet. Förfoganden i strid mot förbudet kan medföra straffansvar.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

När en åtgärd enligt 15 kap. 1–3 §§ rättegångsbalken har beviljats ska sökanden, om talan inte redan har väckts, inom en månad från beslutet väcka talan i saken vid domstol. Om anspråket ska prövas i annan ordning ska sökanden i stället vidta åtgärder i enlighet med vad som föreskrivs för den ordningen.

Om åtgärden beviljas interimistiskt, ska beslutet expedieras till parterna och svaranden föreläggas att yttra sig över beslutet. Om ett sådant yttrande inkommer ska domstolen genast ta upp frågan om åtgärden ska bestå till förnyad prövning.

En åtgärd ska omedelbart hävas om det efter beviljandet av denna ställs säkerhet som tillgodoser ändamålet med åtgärden.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

En fråga om säkerhetsåtgärd ska avgöras genom beslut såväl när den uppkommer som en rättegångsfråga i samband med prövningen av en sak som när frågan om säkerhetsåtgärd är fristående.

I bägge situationerna får beslutet överklagas särskilt av den som beslutet går emot. Den som vill överklaga en tingsrätts beslut ska göra detta skriftligen inom tre veckor från den dag beslutet meddelades. Om beslutet inte har meddelats vid sammanträde och det inte heller vid något sammanträde har tillkännagivits när beslutet kommer att meddelas, ska dock klagotiden räknas från den dag då klaganden fick del av beslutet. Överklagandet ska ställas till hovrätten men ges in till tingsrätten.

Har tingsrätten i tvistemål avslagit ett yrkande om säkerhetsåtgärd enligt 15 kap. rättegångsbalken eller upphävt ett beslut om en sådan åtgärd, får hovrätten omedelbart bevilja åtgärden att gälla tills vidare. Har tingsrätten beviljat en sådan åtgärd eller förklarat att beslutet får verkställas även om det inte har vunnit laga kraft, får hovrätten omedelbart besluta att tingsrättens beslut tills vidare inte får verkställas.

1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

I England och Wales har domstolarna, både enligt del 25.1.1 i civilprocessreglerna (Civil Procedure Rules, nedan kallade CPR) och enligt deras egen territoriella behörighet, rätt att besluta om interimistiska och/eller säkerhetsåtgärder för att skydda en parts intressen, antingen i en tillgång eller i en talan. Dessa rättsmedel är tillgängliga under hela rättsprocessen, och till och med före en rättsprocess inleds. Det rör sig om rättvisa rättsmedel i så mening att domstolen har rätt att själva fatta lämpligt beslut. Principerna för att bevilja åtgärderna fastställdes i den prejudicerande domen i målet American Cyanamid Co mot Ethicon[1]. Enligt del 25.1.1 i CPR kan domstolen utfärda

interimistiska förelägganden,

interimistiska förklaringar,

beslut om egendom som gör det möjligt att sälja, bevara, inspektera, överlåta förvaltningen av eller förskottsbetala egendomen,

beslut om tillträde till mark eller byggnader,

beslut om att överlämna varor,

beslut om frysning, eller beslut om att en part ska lämna information om var den egendom eller de tillgångar finns som omfattas av beslutet om frysning,

beslut om husrannsakan,

beslut om utlämnande av handlingar eller inspektion av egendom innan en fordran anmäls – dessa kan riktas mot antingen motparten eller en annan part,

beslut om interimistisk förskottsbetalning av skadestånd som domstolen ännu inte har beviljat,

beslut om inbetalning till domstol i avvaktan på att rättsprocessen ska slutföras,

beslut om redovisning av pengar,

beslut i samband med immaterialrättsliga tvistemål.

Domstolarnas rättspraxis har också gett upphov till vissa interimistiska åtgärder, inte minst s.k. Norwich Pharmacal-beslut och förbud mot att väcka eller fullfölja en talan (anti-suit injunctions). Norwich Pharmacal-beslut syftar till att tvinga en tredje man att avslöja detaljer om någon som har begått ett fel så att käranden kan väcka en namngiven talan mot denne – dessa beslut används ofta i samband med företagsbrott. Förbud mot att väcka talan syftar till att förhindra en part från att väcka en talan i utlandet när detta skulle ta sig uttryck i en förödmjukande eller kränkande talan eller strida mot rättssäkerheten. Domstolen kan dessutom utfärda en förklaring om hur lagen ska tolkas, eller hur avtalsvillkor som är föremål för en rättstvist ska tolkas.

Ett föreläggande är ett domstolsbeslut om ålägger en part att vidta vissa åtgärder eller avstå från att vidta vissa åtgärder. Ett interimistiskt föreläggande är ett beslut som meddelas före rättegången. En kärande kan försöka att skydda sin ställning i rättsprocessen, eller till och med innan processen inleds, genom att ansöka om ett interimistiskt föreläggande för att förhindra att svaranden agerar på ett sätt som skulle skada käranden.

Om det finns risk för att svaranden kommer att vidta åtgärder för att förstöra bevis eller hindra en dom som käranden erhållit kan käranden även ansöka om två särskilda typer av förelägganden. Det rör sig dels om ett beslut om husrannsakan, dels om ett föreläggande om frysning. Genom ett föreläggande om frysning förbjuds svaranden att förfoga över sina tillgångar eller föra ut dem ur jurisdiktionen.

Om käranden begär betalning av en summa pengar (t.ex. för en skuld eller ett skadestånd) kan domstolen förordna att svaranden ska göra en tillfällig förskottsbetalning av en summa som svaranden i slutändan kan tvingas betala, för att undvika problem för käranden till följd av att det tar tid att erhålla dom.

Även om fordran avvisas och käranden förpliktas att betala rättegångskostnaderna löper svaranden risk för att beslutet om kostnader inte kan verkställas. För att skydda svaranden får domstolen under vissa omständigheter förordna att käranden ska ställa säkerhet för kostnader, vanligtvis genom att betala in en summa pengar till domstolen.

High Court har befogenhet att bevilja interimistiska åtgärder till stöd för en rättsprocess i en annan jurisdiktion om detta är lämpligt. Den kan även bevilja ett ”globalt föreläggande om frysning” som gäller tillgångar i andra jurisdiktioner.

[1] [1975] 1.504

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

2.1 Förfarandet

Förelägganden (inklusive beslut om husrannsakan och förelägganden om frysning)

Enligt del 25 i CPR måste alla ansökningar om interimistiska åtgärder göras till den domstol som prövar, eller ska pröva, målet. Vissa förelägganden, särskilt de som har ett internationellt inslag, får endast utfärdas i High Court, medan andra kan utfärdas i en grevskapsdomstol (county court). I High Court kan förelägganden utfärdas på vanligt sätt eller via de olika lokala domstolar som prövar ansökningar om förelägganden eller deras tjänster utanför kontorstid – detta är ofta relevant när det gäller förelägganden för att stoppa tidningar från att publicera en artikel, eller för att stoppa inrikesministeriet från att genomföra utvisningar.

Det allmänna kravet är att ansökan ska göras via ett ansökningsmeddelande (blankett N244) och att detta ska åtföljas av ansökningsformuläret, en vittnesutsaga till stöd för ansökan, edsvurna skriftliga vittnesmål och ett beslutsutkast. Beslutsutkastet måste innehålla ett s.k. cross undertaking in damages[2] (dvs. ett åtagande om att rätta sig efter domstolens beslut för den händelse denna senare skulle finna att föreläggandet gjort att svaranden lidit skada som behöver gottgöras genom skadestånd), ett åtagande om att delge svarandena ansökan, bevisning och eventuella beslut som meddelas. Detta är viktigt om det rör sig om ett ex parte-ärende. Vid brådskande förelägganden krävs ett åtagande om att de relevanta avgifterna kommer att betalas så snart som möjligt. Dessutom kan det krävas ett åtagande om att inleda ett formellt förfarande så snart som möjligt.

Ärendet prövas av en domare som fattar det beslut som krävs och ser till att beslutet förses med ett sigill och skickas tillbaka till sökanden. Sökanden ansvarar för att den andra parten delges.

Beslut om husrannsakan innebär ett stort intrång och är därför förbundna med särskilda krav. De måste i regel delges av en supervising solicitor, som har kunskap om beslut om husrannsakan och som är oberoende av sökandens egen solicitor. Ansvarig supervising solicitor måste förklara beslutet om husrannsakan för svaranden och informera svaranden om rätten att ansöka om juridisk rådgivning. I uppdraget ingår också att genomföra eller övervaka husrannsakan, och rapportera resultatet till sökandens solicitor. Beslut om husrannsakan får verkan när de delges och efter en skälig period för att ansöka om juridisk rådgivning har löpt ut.

Beslut om frysning är beslut som hindrar en part från att avlägsna tillgångar i en jurisdiktion eller begränsar partens möjlighet att förfoga över sina tillgångar, oavsett var i världen de finns. Besluten får verkan samtidigt som de fattas, vilket gör delgivningen av dem extra viktiga.

I båda fallen betraktas underlåtenhet att följa besluten som domstolstrots.

Tillfälliga betalningar och säkerhet för kostnader

Parterna kan avtala om tillfälliga betalningar och säkerhet för kostnader. I avsaknad av ett sådant avtal måste en ansökan inges till domstolen. Ansökan görs genom att inge ett ansökningsmeddelande tillsammans med skriftlig bevisning. Ansökan måste delges svaranden, som får inge motbevisning. Om domstolen fattar det sökta beslutet fastställer domstolen vilken typ av säkerhet som ska ställas eller vilken betalning som ska göras, och storleken på dessa.

Kostnader för att erhålla beslut

Det finns inga fasta kostnader för att erhålla ovannämnda beslut. Särskilda domstolsavgifter tas dock ut för att utfärda en ansökan om beslut. Avgifterna beror på om ansökan ingetts med eller utan underrättande av svaranden. Mer information om dessa avgifter finns på justitieministeriets webbplats.

Sökanden är skyldig att betala sin solicitors arvode (och vid ett beslut om husrannsakan arvodet för en supervising solicitor), även om svaranden i slutändan kan förpliktas att betala dessa kostnader.

[2] Åtaganden (undertakings) innebär löften till domstolen. Underlåtenhet att fullgöra ett åtagande kan bestraffas hårt.

2.2 Huvudförutsättningar

Alla åtgärder som beskrivs i detta avsnitt är som sagt skönsmässiga. Domstolen beviljar inte en åtgärd om den anser att åtgärden är olämplig eller oproportionerlig i det aktuella fallet. Domstolarna tenderar att vara extra försiktiga med att utfärda beslut om husrannsakan och förelägganden om frysning eftersom detta är särskilt hårda åtgärder.

Interimistiska förelägganden

När domstolen avgör om den ska bevilja ett interimistiskt föreläggande[3] gör den först en bedömning av huruvida talan är seriös (och att det inte rör sig om en okynnestalan eller en talan i trakasserande syfte). Om så inte är fallet avslås ansökan.

Om talan är seriös gör domstolen därefter en intresseavvägning (balance of convenience). I denna frågar sig domstolen vad som skulle vara värst: att låta käranden klara sig utan ett föreläggande fram till rättegången eller att låta svaranden utsättas för föreläggandet. När domstolen avgör denna fråga bedömer den följande aspekter (i följande ordning):

• Skulle ett beviljande av skadestånd till käranden vara en tillräcklig åtgärd om käranden vinner i rättegången? Om skadestånd bedöms tillräckligt avslås ansökan om föreläggandet. Om så inte är fallet (t.ex. om käranden skulle lida irreparabel eller ideell skada) måste resten av frågorna besvaras.
• Skulle kärandens åtagande om skadestånd till svaranden (cross-undertaking in damages) om svaranden vinner målet ge svaranden tillräckligt skydd? Om så är fallet talar detta i regel för ett föreläggande.
• Om övriga faktorer verkar välavvägda bevarar domstolen det rådande läget. Hänsyn kan även tas till andra sociala eller ekonomiska faktorer, t.ex. vilken effekt beviljandet eller nekandet av föreläggandet skulle få för sysselsättningen eller tillgången på läkemedel.
• Som en sista utväg kan domstolen göra en bedömning av den relativa styrkan i de grunder som parterna anfört till stöd för sina yrkanden. Detta är dock endast möjligt om det går att säga att den ena partens grunder är mycket starkare än den andra partens grunder.

Beslut om husrannsakan

Ett beslut om husrannsakan kan utfärdas för att säkra eller bevara bevis eller egendom som är relevanta i en rättsprocess. Villkoren för att erhålla ett beslut om husrannsakan är hårdare än för andra typer av förelägganden. Domstolen utfärdar därför inte ett sådant beslut om inte sökanden visar att samtliga av följande villkor är uppfyllda:

• Det finns mycket stark prima facie-bevisning mot svaranden.
• De av svarandens aktiviteter som har gett upphov till rättsprocessen orsakar käranden allvarlig faktisk eller potentiell skada.
• Det finns tydliga bevis på att svaranden förfogar över komprometterande handlingar eller material.
• Det finns en ”verklig möjlighet” eller ”är sannolikt” att handlingarna eller materialet kommer att försvinna om beslutet inte utfärdas.

Förelägganden om frysning

Domstolen har befogenhet att bevilja ett föreläggande om frysning om detta anses ”rättvist och lämpligt”. Ett föreläggande om frysning utfärdas inte såvida inte käranden kan visa att samtliga av följande villkor är uppfyllda:

• Käranden har en materiell grund för sin talan och domstolarna i England och Wales har territoriell behörighet.
• Käranden har goda skäl för sin talan mot svaranden.
• Det finns skäl att tro att svaranden har tillgångar inom jurisdiktionen.
• Det finns en ”verklig risk” för att svaranden kommer att hantera tillgångarna på ett sätt som innebär att domen inte kan verkställas (t.ex. genom att avyttra tillgångarna eller avlägsna dem från jurisdiktionen).

Domstolen är extra försiktigt med att bevilja förelägganden om frysning till stöd för utländska rättsprocesser. Detta gäller särskilt om föreläggandet om frysning skulle överlappa eller strida mot ett beslut om frysning som utfärdats av den utländska domstol som prövar huvudmålet, eller om den utländska domstolen har vägrat att frysa tillgångar.

Domstolen beviljar inte ett globalt föreläggande om frysning om svaranden har tillräckliga tillgångar inom jurisdiktionen. Domstolen måste också ta hänsyn till om ett globalt föreläggande kan verkställas i de länder som svaranden har tillgångar i.

Norwich Pharmacal-beslut

Rättspraxis har gett upphov till dessa beslut. En svarande som blir föremål för ett sådant beslut måste lämna ut vissa handlingar eller viss information till käranden. Även om åtgärden påminner om utlämning av handlingar före en talan och utlämning av handlingar av någon som inte är part i målet är räckvidden större, eftersom åtgärden omfattar ”information” och inte bara handlingar. En ansökan om ett sådant beslut kan ges in när som helst under rättstvisten och även efter domen. Utöver de allmänna billighetsprinciperna är ytterligare ett kriterium att ett fel måste ha begåtts och att den ansökande parten kommer att väcka talan mot den som begått felet om parten får reda på vem det är. Beslutet är nödvändigt för att bidra till att rättvisa skipas och det finns inte något annat sätt att åstadkomma detta på. Svaranden är antingen den som har begått felet eller har kopplingar till eller är knuten till och har information om den som har begått felet. Ansökningar om denna typ av beslut inges till High Court och besluten har internationell tillämpning. Med domstolens tillstånd kan den information som lämnas ut användas i en utländsk rättstvist, vilket skiljer sig från de vanliga processprinciperna.

Förbud mot att väcka eller fullfölja en talan (Anti-Suit Injunctions)

Dessa förelägganden förbjuder svaranden från att driva en process i en utländsk domstol. Utöver de allmänna principerna om rättvisa rättsmedel tillämpas följande kriterier: Först och främst måste det ligga i rättskipningens intresse att en rättsprocess inte inleds, i regel på grund av att talan har väckts i trakasserande syfte eller bryter mot en avtalsbestämmelse, t.ex. mot en bestämmelse om att domstolarna i England och Wales har exklusiv behörighet. Processen måste dessutom föras i en domstol som inte omfattas av Bryssel I-förordningen. Om domstolen skulle kunna stoppa processer i dessa domstolar skulle detta undergräva principen om ömsesidigt förtroende. Enda undantaget från denna regel är om ärendet rör ett privat skiljeförfarande, då ingen sådan fara existerar.

Tillfälliga betalningar

Domstolen kan endast förplikta svaranden att göra en tillfällig betalning om svaranden har medgett sig vara skyldig käranden pengar, om dom redan har meddelats till förmån för käranden men beloppet ska fastställas vid en senare tidpunkt, eller om domstolen konstaterar att käranden i rättegången skulle tilldömas ett ”betydande belopp” (eller vid ett yrkande om äganderätt till mark, en betalning för svarandens användning av marken). I ärenden som rör personskador kan betalning endast förordnas om svarandens ansvarsskyldighet uppfylls av ett försäkringsbolag eller om svaranden är ett offentligt organ.

Säkerhet för kostnader

De vanligaste fallen där domstolen kan förplikta käranden att ställa säkerhet är följande:

• Käranden har sin hemvist utanför EU eller Efta (Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz) och det skulle vara svårt att verkställa ett beslut om kostnader i kärandens hemvistland.
• Käranden är ett bolag eller annat organ och det finns skäl att tro att detta inte kommer att kunna betala svarandens kostnader om det förpliktas att göra detta. (När domstolen avgör om den ska utfärda ett beslut om säkerhet tar den hänsyn till huruvida kärandens brist på pengar eller andra medel har orsakats av svarandens beteende.)
• Käranden har bytt adress för att undvika följderna av rättstvisten, eller har inte uppgett en korrekt adress i ansökningsformuläret.
• Käranden har vidtagit åtgärder i förhållande till sina tillgångar som skulle göra det svårt att verkställa ett beslut om rättegångskostnader.

Domstolen utfärdar endast ett beslut om säkerhet om den konstaterar att det under alla omständigheter är rättvist att göra detta. Den bedömer huruvida ansökan om säkerhet används för att hindra ett genuint krav, och huruvida detta krav har rimliga utsikter att vinna framgång.

Domstolen har även befogenhet att förordna att säkerhet ska ställas av

• någon som inte är part i målet men som finansierar talan i utbyte mot en del av intäkterna i processen, eller som har överlåtit rätten att väcka talan till käranden för att undvika risken för ett beslut som förpliktar parten att betala rättegångskostnaderna,
• en part i målet som, utan goda skäl, har underlåtit att följa rättegångsreglerna.

[3] Detta är en sammanfattning och förfining av principerna i målet American Cyanamid.

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

Interimistiska förelägganden

I ett föreläggande kan en part förpliktas att vidta eller avstå från att vidta åtgärder i samband med alla typer av tillgångar.

Beslut om husrannsakan

I ett beslut om husrannsakan åläggs svaranden att ge tillträde till sina lokaler. Sökanden får dock inte tilltvinga sig tillträde. I beslutet ska det anges vilka lokaler som får genomsökas och vilka föremål de personer som utför genomsökningen får inspektera, kopiera och avlägsna. Beslutet får endast omfatta bevisning som kan vara relevant i rättsprocessen, eller egendom som är föremål för rättsprocessen eller som kan ge upphov till en fråga i rättsprocessen.

I det standardformulär som används för beslutet åläggs svaranden att överlämna alla föremål som räknas upp i beslutet. Om relevant bevisning kan finnas på datorer måste det ges åtkomst till alla datorer i lokalerna så att de kan genomsökas, och kopior måste göras av alla relevanta föremål som hittas.

Förelägganden om frysning

Domstolen får utfärda ett föreläggande om frysning av svarandens egendom. Svaranden förbjuds då att minska sina tillgångar inom jurisdiktionen under ett bestämt värde. Domstolen kan också utfärda ett beslut om frysning av specifika tillgångar. Svaranden får fortfarande spendera angivna summor för sina levnadsomkostnader och kostnader för juridisk rådgivning och ombud. I beslutet kan svaranden också tillåtas att hantera tillgångarna i sin ordinarie affärsverksamhet.

Standardformen för ett föreläggande om frysning är ett beslut om ett ”maximibelopp”, dvs. att beslutet gäller alla svarandens tillgångar upp till ett bestämt värde. Föreläggandet omfattar alla tillgångar som svaranden själv har rätt att förfoga över, inklusive tillgångar som innehas eller kontrolleras av en tredje man i enlighet med svarandens instruktioner.

Ett beslut om ett allmänt belopp eller ett ”maximibelopp” omfattar alla tillgångar, inklusive lös och fast egendom, fordon, pengar och värdepapper. Beslutet omfattar även tillgångar som förvärvats efter det att beslutet har utfärdats. Beslutet kan innehålla en specifikation av vilka egendomar, företagstillgångar och bankkonton som ska frysas. Ett gemensamt bankkonto fryses inte såvida detta inte särskilt anges i beslutet.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

Svaranden varnas för att underlåtenhet att följa ett interimistiskt föreläggande betraktas som domstolstrots, vilket kan leda till att svaranden döms till fängelse eller böter eller att svarandens tillgångar beläggs med kvarstad.

Om en tredje man tillåter svaranden att avyttra tillgångar i strid med ett föreläggande om frysning utgör detta inte nödvändigtvis domstolstrots. Om en tredje man som har underrättats om föreläggandet om frysning medvetet hjälper svaranden att avyttra frysta tillgångar gör tredje mannen sig emellertid skyldig till domstolstrots. Sökanden bör därför lämna kopior av föreläggandet om frysning till tredje män såsom svarandens bankkontakter, revisorer och solicitors. (I standardformuläret antas detta ske och tredje män varnas för eventuella påföljder. I formuläret åtar sig sökanden dessutom att betala skäliga kostnader som uppkommer för tredje män som följer beslutet, och att ersätta dem för ansvarsskyldigheter som de har ådragit sig.) Även om banker och andra tredje män har underrättats om beslutet kan de fortfarande göra gällande sådana rättigheter till säkerhet och kvittning som uppkom innan föreläggandet om frysning meddelades.

Ett föreläggande om frysning ger inte käranden någon äganderätt till de frysta tillgångarna. Rätten att väcka talan om domstolstrots är i regel den enda åtgärd som käranden kan vidta om föreläggandet inte följs. Ett avtal som ingåtts i strid med ett föreläggande är olagligt och kan därför vara overkställbart för en part som är medveten om att det strider mot beslutet. Ibland kan domstolen dessutom bevilja ett separat föreläggande som hindrar svaranden från att fullgöra ett avtal med en tredje man. Även om ett avtal är olagligt kan äganderätt fortfarande överlåtas. Så snart ett sådant avtal har fullgjorts är det i regel inte möjligt att driva in de tillgångar som överlåtits.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

När ett beslut om ett interimistiskt föreläggande meddelas i parternas närvaro kan det anges att beslutet gäller fram till rättegången, domen eller ett senare beslut från domstolen, eller fram till ett särskilt datum. (Om ett föreläggande gäller ”fram till ett senare beslut” upphör det inte att gälla när domstolen meddelar dom, utan först när domstolen meddelar ett beslut som uttryckligen eller implicit upphäver föreläggandet.)

Ett interimistiskt föreläggande som meddelas utan att svaranden underrättas gäller i regel för en begränsad tid, sällan längre än sju dagar, och ett annat domstolsbeslut krävs för att föreläggandet ska fortsätta att gälla. När domstolen beviljar ett föreläggande utan att underrätta svaranden fastställer den i regel ett datum för en ytterligare förhandling där svaranden kan bestrida att beslutet ska fortsätta att gälla. I standardtypen av förelägganden om frysning anges att föreläggandet gäller fram till detta datum eller ett senare beslut.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Svaranden och den tredje man som direkt berörs av ett interimistiskt föreläggande kan när som helst ansöka hos domstolen om att beslutet ska ändras eller upphävas (även om man i regel bör vänta med att överklaga ett beslut om husrannsakan som redan har verkställts tills rättegången inleds). Det är inte nödvändigt att med att överklaga ett beslut som meddelats utan underrättelse till datumet för den ytterligare förhandlingen. Svaranden måste ge ett förhandsbesked till kärandens solicitors om att svaranden tänker överklaga beslutet. Överklagandet ska i regel inges till den domstol som beviljade beslutet, och prövas ofta av samma domare.

De grunder som svaranden kan anföra till stöd för ett överklagande omfattar bland annat underlåtenhet att uppfylla ett av villkoren i beslutet, en materiell förändring av omständigheterna som gör att beslutet inte längre är motiverat, beslutets besvärande effekter, oskäligt intrång i oskyldiga tredje mäns rättigheter och kärandens dröjsmål med att fullfölja talan. Om föreläggandet erhölls utan att svaranden underrättades omfattar grunderna för att upphäva eller ändra beslutet även sökandens underlåtenhet att lämna ut materiella fakta till domstolen för att erhålla beslutet och otillräcklig bevisning för att motivera en interimistisk åtgärd utan underrättelse.

Om domstolen upphäver beslutet har svaranden rätt att åberopa sökandens åtagande om att betala skadestånd (cross-undertaking in damages) och begära ersättning för den lidna skadan. Domstolen gör en skadeutredning för att fastställa svarandens förluster, även om denna kan skjutas upp till rättegången eller ett senare tillfälle.

Domstolen har även befogenhet att upphäva eller ändra beslut om tillfällig betalning och säkerhet för kostnader, och att förordna att alla eller en del av de pengar som ska betalas enligt beslutet ska betalas tillbaka.

Länkar

Ministry of Justice (justitieministeriet)

1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

Förbudsföreläggande (eller negativt föreläggande ) – ett beslut om att någon inte ska göra något eller upphöra att göra något. Detta är det vanligaste beslutet.

Obligatoriskt eller positivt föreläggande – ett beslut om att någon ska vidta en åtgärd eller återställa den skada som en tidigare åtgärd gett upphov till.

Quia Timet-föreläggande – ett beslut om att någon ska vidta eller avstå från att vidta en åtgärd för att förhindra en skada som ännu inte inträffat.

Mareva-föreläggande – ett beslut som hindrar svaranden från att avlägsna eller avyttra sina tillgångar i syfte att göra domen overkställbar. I beslutet kan undantag göras för svarandens levnads-, affärs- och rättskostnader.

Ett åtagande i stället för ett föreläggande – svaranden erbjuder ofta detta som svar på en ansökan om föreläggande. Om sökanden godtar erbjudandet registreras det skriftligen av domstolen.

Beslut om inspektion och bevarande av egendom – vars syfte

• dels är att bevara den egendom som är föremål för talan så att den vinnande parten kan återta egendomen eller bevara dess värde intakt,
• dels att göra egendom tillgänglig för inspektion för att skaffa fram bevis för talan. Domstolen kan också meddela ett beslut som ger tillträde till en parts mark i syfte att verkställa beslutet.

Anton Pillar-beslut – Detta ger käranden, hans solicitor eller annat ansvarigt ombud rätt att beslagta föremål utan föregående varning till svaranden i bevarande- eller bevissäkringssyfte.

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

2.1 Förfarandet

En ansökan om interimistiska åtgärder kan göras när som helst efter det att en rättsprocess har inletts och innan den har avslutats. I brådskande fall kan interimistiska åtgärder beviljas innan rättsprocessen inleds på villkor att processen omedelbart inleds.

Förfarandet för att ansöka om interimistiska åtgärder anges i rättegångsreglerna. De allmänna rättegångsreglerna som gäller för High Court är Rules of the Court of Judicature (Northern Ireland) 1980 medan de regler som gäller för grevskapsdomstolen (County Court) är County Court Rules (Northern Ireland) 1981.

En ansökan görs vanligen genom att ett ansökningsmeddelande (Notice of Motion) eller en stämningsansökan inges till den avdelning vid High Court eller den grevskapsdomstol där huvudmålet prövas.

Meddelandet eller stämningsansökan måste ange vilken åtgärd som begärs och de rättegångsregler som åberopas, och måste stödjas av en edsvuren försäkran (som ofta svurits av sökandens solicitor). Dessutom ska meddelandet eller ansökan innehålla ett beslutsutkast.

Meddelandet eller stämningsansökan tillsammans med den edsvurna försäkran och andra relevanta handlingar måste delges svaranden minst två hela dagar innan ansökan registreras för förhandling. I brådskande fall kan domstolen dock medge en kortare delgivningsfrist.

I High Court prövar en master (en typ av domstolstjänstemän) vanligtvis ansökan. I vissa typer av processer (som anges i Rules of the Court of Judicature (Northern Ireland) 1980) måste emellertid ansökningar om interimistiska åtgärder prövas av en domare.

Grevskapsdomstolarna har full befogenhet att besluta om interimistiska åtgärder i mål som omfattas av deras territoriella behörighet. Ansökningar i grevskapsdomstolen om ett interimistiskt föreläggande måste prövas av en domare vid grevskapsdomstolen.

I följande fall kan en ansökan kan göras ex parte, dvs. utan att delge eller underrätta den person som åtgärden riktas mot:

• Om målet är extremt brådskande.
• Om förhandsunderrättelse skulle leda till att svaranden skulle försöka motverka syftet med beslutet.
• Om det är vedertagen praxis. Ansökningar innan en rättsprocess inleds görs t.ex. i regel ex parte.
• Om det är tillåtet eller obligatoriskt enligt en lagbestämmelse eller rättegångsregel.

En ex parte-ansökan görs på ett särskilt formulär (ex parte docket) och sökanden är skyldig att ange alla relevanta fakta. Ansökningar om ex parte-beslut (med undantag av ansökningar om ex parte-förelägganden) avgörs i regel av en domaren eller en master utan förhandling. Kostnaderna för en ex parte-ansökan avser i regel endast förhandlingen.

2.2 Huvudförutsättningar

Befogenheten att meddela säkerhetsåtgärder i form av förelägganden är skönsmässig. En domstol kan bevilja ett föreläggande när som helst under en rättsprocess om detta förefaller rättvist och lämpligt. Domstolen utövar sitt utrymme för skönsmässig bedömning att bevilja förelägganden i enlighet med den vägledning som ges i domen i målet American Cyanamid mot Ethicon [1975] AC 396. Först måste käranden visa att det rör sig om en seriös talan. Domaren bedömer därefter om kärandens rättigheter kan ersättas i form av ett skadestånd. Domaren kan gå vidare och göra en intresseavvägning mellan parterna. Om deras intressen väger lika är den åtgärd som föredras att bevara eller återställa den situation som rådde innan det påstådda felet begicks. Ett starkare behov måste styrkas om ansökan avser ett obligatoriskt föreläggande, och ett föreläggande beviljas inte om inte käranden åtar sig att betala skadestånd till svaranden om käranden inte vinner framgång med sin talan eller om föreläggandet visar sig onödigt.

Vid en ansökan om ett Mareva-föreläggande måste käranden visa

• att det finns goda grunder för en befintlig penningfordran,
• att svaranden har tillgångar som kan avlägsnas eller döljas,
• att det finns risk för att svaranden avyttrar tillgångar innan domen kan verkställas.

En ansökan om att inspektera egendom kan göras för den egendom som är föremål för rättsprocessen eller som det kan uppstå frågor kring. Rätten till inspektion är inte beroende av hur goda grunder sökanden har för sin talan.

I en ansökan om ett Anton Pillar-beslut måste käranden visa att verklig risk föreligger för att svaranden kommer att undanröja handlingar eller föremål som kan vara till men för vederbörandes försvar eller kommer att publicera konfidentiellt material om käranden.

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

En ansökan om ett föreläggande måste följa av och grundas på en verkställbar rättighet eller talegrund. Syftet med föreläggandet är emellertid inte att verkställa sökandens rättigheter utan att upprätthålla den befintliga eller återställa den tidigare situationen i väntan på att talan ska avgöras.

Ett Mareva-föreläggande kan beviljas för befintliga eller framtida tillgångar inom Nordirland (oavsett om de är föremål för eller kopplade till talan), oavsett om svaranden har sin hemvist i eller vistas i Nordirland.

Ett beslut om inspektion av egendom kan endast utfärdas avseende fysisk egendom. Detta är inte en lämplig åtgärd för att kontrollera innehållet i en handling som är tillgänglig enligt reglerna om framläggande av handlingar.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

Ett beslut kan verkställas genom ett tvingande förfarande. Beslutet måste ha delgetts svaranden innan det kan verkställas. Ett åtagande kan verkställas på samma sätt som ett föreläggande.

En tredje man såsom svarandens hustru, solicitor eller bank som delgetts ett Mareva-föreläggande är skyldig att bevara de av svarandens tillgångar som är i deras ägo. Ett Mareva-föreläggande har dock endast verkan mot svaranden och ger inte käranden någon förtursrätt framför andra borgenärer.

Ett beslut om inspektion och bevarande av egendom kan endast meddelas mot en part i målet. Dess verkan beror därför på samtycke från den person i vars ägo egendomen är.

Ett Anton Pillar-beslut är inte detsamma som en husrannsakan. Det kan därför inte verkställas med tvång. Om beslutet är formulerat på ett sådant sätt att svaranden åläggs att tillåta genomsökningen betraktas svarandens vägran att tillåta inspektionen som ohörsamhet och kan resultera i att domstolen drar slutsatsen att vederbörande har något att dölja.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

Beslutet kan vara

• provisoriskt – och gälla fram till rättegången
• interimistiskt – och gälla för en viss tid.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Var och en av parterna kan överklaga ett beslut från en master till en domare. Ett överklagande måste inges inom fem dagar. Överklagandet måste delges de övriga parterna åtminstone två hela dagar innan det sätts upp för förhandling. Domstolen kan förlänga femdagarsfristen om den anser att det finns goda grunder för detta. En part kan dock inte överklaga ett åtagande. Ett avslag av en ex parte-ansökan kan överklagas av sökanden, men i stället för att överklaga beslutet ansöker svaranden om att det ska upphävas.

Överklagandeförfarandet genomförs i form av en helt ny förhandling, men klaganden lägger fram sin sak först. Även om ny bevisning får åberopas godtar domaren ogärna ny bevisning om det inte finns goda skäl för detta.

Ett interimistiskt beslut från grevskapsdomstolen kan överklagas till en domare vid High Court för en ny prövning eller direkt till appellationsdomstolen (Court of Appeal).

Länkar

Northern Ireland Courts and Tribunals Service (Nordirlands domstolsverk)

1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

Diligence on the dependence

Diligence on the dependence är en skyddsåtgärd som används i Skottland under tiden en rättsprocess pågår, eller strax innan den inleds. Den gör det möjligt för en kärande att bevara svarandens tillgångar så att de kan användas för att verkställa ett beslut (dom) som domstolen meddelar till förmån för käranden.

Det finns två typer av diligence on the dependence. Den första typen är frysning av tillgångar (arrestment on the dependence), som är ett sätt för en kärande med en penningfordran att i praktiken ”frysa” svarandens pengar eller tillgångar hos tredje man. Berörd tredje man förbjuds därefter att använda pengarna för betalning eller att överföra tillgångarna. Den andra typen är skingringsförbud (inhibition on the dependence), som förhindrar att en svarande överför eller avyttrar fast egendom som de äger. Denna åtgärd används i samband med mark eller byggnader snarare än pengar och lös egendom, och förhindrar att svaranden hanterar egendomen på ett sätt som kan skada en kärande, exempelvis genom att sälja egendomen och använda intäkterna.

Både frysning av tillgångar och skingringsförbud kan omvandlas till en normal verkställighetsåtgärd om ett beslut meddelas till förmån för käranden i målet.

Kvarstad

Kvarstad (interim attachment) är en provisorisk säkerhetsåtgärd som påminner om diligence on the dependence. Genom denna åtgärd kan en kärande begära att svarandens lösöre ska beläggas med kvarstad medan rättsprocessen pågår. Detta begränsar i praktiken svarandens möjlighet att fritt förfoga över sin lösa egendom tills målet är avgjort. Kvarstad kan dock inte användas för en bostad, och vissa föremål är undantagna. Så snart ett beslut har meddelats omvandlas dessutom kvarstaden inte automatiskt till utmätning (attachment in execution). Ett beslut om betalning och utmätning måste meddelas innan föremål som belagts med kvarstad kan auktioneras ut.

Interimistiskt förbudsföreläggande (interim interdict)

Ett förbudsföreläggande är ett beslut från domstolen som förhindrar en person från att göra något, t.ex. sälja egendom. Det kan därför användas för att bevara svarandens nuvarande situation. Ett interimistiskt förbudsföreläggande har samma rättsverkan som ett förbudsföreläggande men beviljas i regel i ett tidigt skede av rättsprocessen, så snart en ansökan om förbudsföreläggande har ingetts, och före utredningen av de faktiska omständigheterna. Ett sådant föreläggande är därför lättare att bestrida eller återkalla.

Bevarande av handlingar och annan egendom

En domstol får förordna om tillfälligt bevarande av handlingar och annan egendom (inklusive mark) som gör det möjligt för en part att bevara fysisk bevisning eller lägga fram bevis.

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

2.1 Förfarandet

Diligence on the dependence

För diligence on the dependence krävs ett domstolsbeslut. Både Court of Session och sheriffdomstolen (Sheriff Court) kan bevilja ett beslut om frysning av tillgångar (arrestment on the dependence) eller ett skingringsförbud (inhibition on the dependence), eller ett beslut om kvarstad (interim attachment). Frysning av tillgångar och kvarstad kan endast användas om talan avser betalning av en annan penningsumma än utgifter. Ett beslut om skingringsförbud kan utfärdas om talan innehåller en liknande slutsats, eller avser fullgörandet av en förpliktelse att överlämna fast egendom till käranden, eller beviljande av en säkerhet i fast egendom.

I en talan vid sheriffdomstolen ansöker käranden vanligtvis om ett beslut om skingringsförbud i sin stämningsansökan. En stämningsansökan innehåller kärandens yrkanden. En ansökan om diligence on the dependence kan inges när som helst fram till och med det slutliga beslutet till fördel för käranden. Delgivningen av beslut om frysning, skingringsförbud eller kvarstad utförs av en sherifftjänsteman (en tjänsteman vid sheriffdomstolen med ansvar för att delge handlingar och verkställa beslut).

I Court of Session (den högsta tvistemålsdomstolen i Skottland) erhålls beslut om diligence on the dependence efter ansökan. Lord Ordinary (valfri domare i Outer House of the Court of Session) kan sedan bevilja säkerhetsåtgärden. Delgivningen av beslut om frysning, skingringsförbud eller kvarstad utförs av en delgivningsman (Messenger-at-Arms) (en tjänsteman vid Court of Session som utsetts att delge handlingar och verkställa beslut).

Bevarande av handlingar och annan egendom

Om den rättsprocess som handlingarna eller egendomen avser inte har inletts måste sökanden innan domstolen beviljar ett beslut visa att en civilrättslig talan sannolikt kommer att väckas och att det då kommer att ställas frågor om de relevanta handlingarna eller annan egendom. Om en talan redan har väckts beviljas beslutet endast om sökanden visar att beslutet behövs för att kunna specificera det som redan försäkrats (dvs. bevisa yrkandena i talan). Om ansökan beviljas anges det i beslutet hur beslutet ska efterkommas. Därefter måste en bestyrkt kopia av beslutet delges de parter som det riktas till.

2.2 Huvudförutsättningar

Diligence on the dependence

Befogenheten att besluta om diligence on the dependence är skönsmässig och domstolarna beviljar inte en ansökan om ett sådant beslut om inte villkoren i Debtors (Scotland) Act 1987 är uppfyllda. Dessutom måste ett sådant beslut under alla omständigheter vara skäligt. Det ankommer på käranden att visa domstolen att beslutet bör fattas.

Interimistiskt förbudsföreläggande (interim interdict)

Sheriffdomaren måste konstatera att ärendet brådskar och att det finns starka skäl som talar för kärandens talan innan ett interimistiskt förbudsföreläggande beviljas. Föreläggandet måste vara lämpligt sett till samtliga omständigheter, och sheriffdomaren måste konstatera att käranden skulle lida mer skada om det interimistiska förbudsföreläggandet inte beviljades än vad svaranden skulle lida om det beviljas.

Bevarande av handlingar och annan egendom

Innan domstolen beviljar beslutet måste sökanden visa att en civilrättslig talan sannolikt kommer att väckas och att det då kommer att ställas frågor om de relevanta handlingarna eller annan egendom. Om en civilrättslig talan redan har väckts beviljas beslutet endast om sökanden visar att så krävs (se punkt 2.1 ovan).

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

Diligence on the dependence

Ett beslut om frysning av tillgångar ”fryser” i praktiken varor eller pengar som svaranden äger men som finns hos en tredje man. I Skottland kallas en sådan tredje man arrestee. Frysta medel och varor kan inte överlämnas i borgenärens ägo eller säljas innan beslutet beviljas. Om ett beslut beviljas till förmån för käranden kan medel automatiskt friges. En fullgörelsetalan (action of furthcoming) måste dock väckas för att varor ska friges.

Skingringsförbud är en personlig säkerhetsåtgärd som förhindrar svaranden från att avyttra, eller som beviljar säkerhet i, ägarintressen i fast egendom, till förfång för borgenärer. Skingringsförbud används i fråga om fast egendom som ägs av svaranden snarare än den egendom som en tredje man är skyldig svaranden.

Materiell lös egendom kan beläggas med kvarstad, med vissa undantag. Undantagen omfattar bland annat föremål i svarandens hem, föremål som svaranden behöver i sin närings- eller affärsverksamhet, färskvaror, och, upp till ett fastställt värde, svarandens fordon.

Interimistiskt förbudsföreläggande (interim interdict)

Ett interimistiskt förbudsföreläggande förbjuder med omedelbar verkan en svarande att vidta en viss åtgärd.  Det kan förhindra att en svarande eller tredje man vidtar vissa åtgärder avseende en tillgång.

Bevarande av handlingar och annan egendom

Court of Session och sheriffdomstolen har omfattande befogenheter att besluta om bevarande av, uppsikt över och förvar av handlingar och annan egendom (inklusive mark) som kan vara relevanta i pågående och framtida rättsprocesser. Domstolen kan förordna att sådan egendom ska överlämnas eller lämnas tillbaka, och kan ta stickprov och göra experiment på den.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

Diligence on the dependence

Ett beslut om frysning av tillgångar ”fryser” varor eller medel som svaranden äger men en tredje man innehar. Om den tredje mannen avyttrar tillgångarna är de skyldiga att betala motsvarande belopp till käranden. Om käranden vinner framgång med sin talan har de förmånsrätt till den frysta egendomen. Frysningen fryser egendomen men överför inte äganderätten till käranden.

Ett skingringsförbud ger inte käranden en sakrätt i egendomen, och käranden kan inte vidta åtgärder för att komma i besittning av egendomen eller sälja den. Syftet med denna säkerhetsåtgärd är att bevara egendomen som en del av svarandens bo och således förhindra svaranden att avyttra eller bevilja säkerhet i deras ägarintresse i egendomen. Varje rättshandling som påverkar egendomen efter det att skingringsförbudet trädde i kraft kan upphävas av käranden vars intressen skadas.

Interimistiskt förbudsföreläggande (interim interdict)

Om en svarande underlåter att följa ett förbudsföreläggande kan käranden väcka talan mot svaranden för brott mot förbudsföreläggandet. Om talan godtas eller styrks kan svaranden dömas till böter eller fängelse.

Bevarande av handlingar och annan egendom

Underlåtenhet att följa beslutet kan resultera i att en tredskodom meddelas i huvudmålet mot den part som inte har följt beslutet. Underlåtenheten kan dessutom resultera i att ett förfarande om domstolstrots inleds mot den som innehar en handling eller egendom som anges i förbudsföreläggandet.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

Diligence on the dependence

Vid frysning friges den frysta egendomen när det slutliga beslutet meddelas (om svaranden vinner framgång).  Om käranden vinner målet kan egendomen utmätas upp till tre år från beslutsdatumet.

Ett skingringsförbud förhindrar en svarande från att avyttra eller bevilja säkerhet i sin fasta egendom.  Ett skingringsförbud får automatiskt verkan när beslutet beviljas.  Ett beslut om skingringsförbud gäller i fem år men kan förlängas.

Ett beslut om kvarstad gäller i sex månader eller till dess det återkallas.  Om talan mot svaranden inte vinner framgång innebär detta även att kvarstaden upphör.

Interimistiskt förbudsföreläggande (interim interdict)

Ett interimistiskt förbudsföreläggande gäller till dess det återkallas eller talan slutligen avgörs.  Om förbudsföreläggandet utfärdas för en viss tid gäller det tills den angivna tidsfristen löper ut.

Bevarande av handlingar och annan egendom

Beslutet upphör att gälla när det slutliga beslutet i målet meddelas.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Diligence on the dependence

I två fall kan svarande erhålla ett förbudsföreläggande som förhindrar att tillgångar fryses.  För det första när det omgående kan bekräftas att en frysning av tillgångarna vore olämplig eftersom den verkställdes utan beslut, olagligt eller illvilligt och utan sannolika skäl. För det andra om svaranden har betalat in det belopp som fordran avser till domstolen.

Om ett beslut om diligence on the dependence har beviljats kan svaranden eller någon annan berörd ansöka om att beslutet ska återkallas eller begränsas.  Ett återkallande stoppar beslutet och alla åtgärder till följd av det.  Om det konstateras att det saknades behörighet att verkställa ett beslut om frysning, skingringsförbud eller kvarstad återkallas frysningen, skingringsförbudet eller kvarstaden.

Om beslutet var giltigt, men frysningen, skingringsförbudet eller kvarstaden antingen var ineffektiv eller olaglig kan åtgärden begränsas.

När svaranden vill återkalla eller begränsa säkerhetsåtgärden är det upp till käranden att visa att säkerhetsåtgärden inte ska återkallas eller begränsas.  Domstolen kan också begära att svaranden ställer säkerhet för att käranden, i händelse av ett beslut till nackdel för svaranden, får tillgång till de frysta medlen eller dess värde eller, vilket är vanligare, hela den summa som stämningen avser.

Interimistiskt förbudsföreläggande (interim interdict)

Ett beslut om att bevilja eller avslå en ansökan om ett interimistiskt förbudsföreläggande som meddelas i sheriffdomstolen kan överklagas utan prövningstillstånd till Sheriff Principal (den högste sheriffdomaren i området) eller med prövningstillstånd till Court of Session.

Ett beslut om att bevilja eller avslå en ansökan om ett interimistiskt förbudsföreläggande som meddelas i Court of Session kan överklagas inom fjorton dagar från utfärdandet av beslutet.

Bevarande av handlingar och annan egendom

Ett beslut om beviljande av bevarande av handlingar och annan egendom som meddelas i sheriffdomstolen kan överklagas inom fjorton dagar från utfärdandet av beslutet.

I Court of Session kan den som delges en ansökan om bevarande av handlingar eller egendom inställa sig och motsätta sig ansökan. När beslutet verkställs av det av domstolen för detta ändamål utsedda ombudet (Commissioner) informerar denne mottagaren om dennes rätt till juridisk rådgivning. Om syftet med rådgivningen är att hjälpa personen att avgöra om en ansökan ska inge om ändring av beslutet till domstolen, ska ombudet inte börja söka efter, beslagta eller bevara de förtecknade föremålen.

Länkar

Scottish Courts and Tribunals Service (det skotska domstolsverket)

Accountant in Bankruptcy

1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

Ett föreläggande är ett domstolsbeslut om ålägger en part att vidta vissa åtgärder eller avstå från att vidta vissa åtgärder. Ett interimistiskt föreläggande är ett beslut som meddelas före rättegången. En kärande kan försöka att skydda sin ställning i rättsprocessen, eller till och med innan processen inleds, genom att ansöka om ett interimistiskt föreläggande för att förhindra att svaranden agerar på ett sätt som skulle skada käranden.

Om det finns risk för att svaranden kommer att vidta åtgärder för att förstöra bevis eller hindra en dom som käranden erhållit kan käranden även ansöka om två särskilda typer av förelägganden. Det rör sig dels om ett beslut om husrannsakan, i vilket svaranden åläggs att ge tillträde till sina lokaler, dels om ett föreläggande om frysning, i vilket svaranden förbjuds att förfoga över sina tillgångar eller föra ut dem ur jurisdiktionen.

Om käranden begär betalning av en summa pengar (t.ex. för en skuld eller ett skadestånd) kan domstolen förordna att svaranden ska göra en tillfällig förskottsbetalning av en summa som svaranden i slutändan kan tvingas betala, för att undvika problem för käranden till följd av att det tar tid att erhålla dom.

Även om fordran avvisas och käranden förpliktas att betala rättegångskostnaderna löper svaranden risk för att beslutet om kostnader inte kan verkställas. För att skydda svaranden får domstolen under vissa omständigheter förordna att käranden ska ställa säkerhet för kostnader, vanligtvis genom att betala in en summa pengar till domstolen.

Gibraltars högsta domstol (Supreme Court) har befogenhet att bevilja interimistiska åtgärder till stöd för en rättsprocess i en annan jurisdiktion om detta är lämpligt. Den kan även bevilja ett ”globalt föreläggande om frysning” som gäller tillgångar i andra jurisdiktioner.

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

2.1 Förfarandet

Förelägganden (inklusive beslut om husrannsakan och förelägganden om frysning)

Förelägganden är domstolsbeslut. I avsaknad av ett beslut om husrannsakan eller ett föreläggande om frysning har svaranden ingen skyldighet att ge tillträde till sina lokaler eller avstå från att avyttra sina tillgångar. Ansökan om ett beslut om husrannsakan eller ett föreläggande om frysning ska göras till Högsta domstolen.

Sökanden ska lämna fullständiga och tillförlitliga uppgifter om alla sakförhållanden som domaren bör göras medveten om (särskilt om ansökan görs utan att svaranden underrättas). Ett beslutsutkast ska också inges. I detta ska sökanden specificera vilka åtgärder som krävs.

Vid interimistiska åtgärder måste sökanden i regel göra ett skadeståndsåtagande (cross-undertaking in damages), dvs. lova att rätta sig efter domstolens beslut för den händelse denna senare skulle finna att föreläggandet gjort att svaranden lidit skada som behöver gottgöras genom skadestånd (t.ex.om sökanden förlorar i rättegången).

Ansökningar kan göras utan att underrätta svaranden om det finns goda skäl att avstå från att underrätta svaranden. Ansökningar kan även göras innan käranden har väckt sin talan. Det finns inget formellt krav på att sökanden måste företrädas av en advokat när ansökan prövas vid en förhandling. En sökande behöver däremot i regel juridisk rådgivning och ett juridiskt ombud för att göra en sådan ansökan.

Så snart domstolen har beviljat det sökta beslutet ska det delges svaranden. Domstolstjänstemän deltar inte i delgivningen eller verkställigheten av interimistiska förelägganden. Beslut om husrannsakan måste emellertid verkställas i enlighet med särskilda förfaranden. De måste i regel delges av en supervising solicitor, som har kunskap om beslut om husrannsakan och som är oberoende av sökandens egen solicitor. Ansvarig supervising solicitor måste förklara beslutet om husrannsakan för svaranden och informera svaranden om rätten att ansöka om juridisk rådgivning. I uppdraget ingår också att genomföra eller övervaka husrannsakan, och rapportera resultatet till sökandens solicitor.

Tillfälliga betalningar och säkerhet för kostnader

Parterna kan avtala om tillfälliga betalningar och säkerhet för kostnader. I avsaknad av ett sådant avtal måste en ansökan inges till domstolen. Ansökan görs genom att inge ett ansökningsmeddelande tillsammans med skriftlig bevisning. Ansökan måste delges svaranden, som får inge motbevisning. Om domstolen fattar det sökta beslutet fastställer domstolen vilken typ av säkerhet som ska ställas eller vilken betalning som ska göras, och storleken på dessa.

Kostnader för att erhålla beslut

Det finns inga fasta kostnader för att erhålla ovannämnda beslut. Särskilda domstolsavgifter tas dock ut för att utfärda en ansökan om beslut. Avgifterna beror på om ansökan ingetts med eller utan underrättande av svaranden. Mer information om dessa avgifter kan fås från Högsta domstolens kansli (Supreme Court Registry), 277 Main Street, Gibraltar, tfn (+350) 200 75608.

Sökanden är skyldig att betala sin solicitors arvode (och vid ett beslut om husrannsakan arvodet för en supervising solicitor), även om svaranden i slutändan kan förpliktas att betala dessa kostnader.

2.2 Huvudförutsättningar

Alla åtgärder som beskrivs i detta avsnitt är skönsmässiga. Domstolen beviljar inte en åtgärd om den anser att åtgärden är olämplig eller oproportionerlig i det aktuella fallet. Domstolarna tenderar att vara extra försiktiga med att utfärda beslut om husrannsakan och förelägganden om frysning eftersom detta är särskilt hårda åtgärder.

Interimistiska förelägganden

När domstolen avgör om den ska bevilja ett interimistiskt föreläggande gör den först en bedömning av huruvida talan är seriös (och att det inte rör sig om en okynnestalan eller en talan i trakasserande syfte). Om så inte är fallet avslås ansökan.

Om talan är seriös gör domstolen därefter en intresseavvägning (balance of convenience). I denna frågar sig domstolen vad som skulle vara värst: att låta käranden klara sig utan ett föreläggande fram till rättegången eller att låta svaranden utsättas för föreläggandet. När domstolen avgör denna fråga bedömer den följande aspekter (i följande ordning):

• Skulle ett beviljande av skadestånd till käranden vara en tillräcklig åtgärd om käranden vinner i rättegången? Om skadestånd bedöms tillräckligt avslås ansökan om föreläggandet. Om så inte är fallet (t.ex. om käranden skulle lida irreparabel eller ideell skada) måste resten av frågorna besvaras.
• Skulle kärandens åtagande om skadestånd till svaranden (cross-undertaking in damages) om svaranden vinner målet ge svaranden tillräckligt skydd? Om så är fallet talar detta i regel för ett föreläggande.
• Om övriga faktorer verkar välavvägda bevarar domstolen det rådande läget. Denna faktor talar i regel för ett föreläggande.
• Hänsyn kan även tas till andra sociala eller ekonomiska faktorer, t.ex. vilken effekt beviljandet eller nekandet av föreläggandet skulle få för sysselsättningen eller tillgången på läkemedel.
• Som en sista utväg kan domstolen göra en bedömning av den relativa styrkan i de grunder som parterna anfört till stöd för sina yrkanden. Detta är dock endast möjligt om det går att säga att den ena partens grunder är mycket starkare än den andra partens grunder.

Beslut om husrannsakan

Ett beslut om husrannsakan kan utfärdas för att säkra eller bevara bevis eller egendom som är relevanta i en rättsprocess. Villkoren för att erhålla ett beslut om husrannsakan är hårdare än för andra typer av förelägganden. Domstolen utfärdar därför inte ett sådant beslut om inte sökanden visar att samtliga av följande villkor är uppfyllda:

• Det finns mycket stark prima facie-bevisning mot svaranden.
• De av svarandens aktiviteter som har gett upphov till rättsprocessen orsakar käranden allvarlig faktisk eller potentiell skada.
• Det finns tydliga bevis på att svaranden förfogar över komprometterande handlingar eller material.
• Det finns en ”verklig möjlighet” eller ”är sannolikt” att handlingarna eller materialet kommer att försvinna om beslutet inte utfärdas.

Förelägganden om frysning

Domstolen har befogenhet att bevilja ett föreläggande om frysning om detta anses ”rättvist och lämpligt”. Ett föreläggande om frysning utfärdas inte såvida inte käranden kan visa att samtliga av följande villkor är uppfyllda:

• Käranden har en materiell grund för sin talan och domstolarna i Gibraltar har territoriell behörighet.
• Käranden har goda skäl för sin talan mot svaranden.
• Det finns skäl att tro att svaranden har tillgångar inom jurisdiktionen.
• Det finns en ”verklig risk” för att svaranden kommer att hantera tillgångarna på ett sätt som innebär att domen inte kan verkställas (t.ex. genom att avyttra tillgångarna eller avlägsna dem från jurisdiktionen).

Domstolen är extra försiktigt med att bevilja förelägganden om frysning till stöd för utländska rättsprocesser. Detta gäller särskilt om föreläggandet om frysning skulle överlappa eller strida mot ett beslut om frysning som utfärdats av den utländska domstol som prövar huvudmålet, eller om den utländska domstolen har vägrat att frysa tillgångar.

Domstolen beviljar inte ett globalt föreläggande om frysning om svaranden har tillräckliga tillgångar inom jurisdiktionen. Domstolen måste också ta hänsyn till om ett globalt föreläggande kan verkställas i de länder som svaranden har tillgångar i.

Tillfälliga betalningar

Domstolen kan endast förplikta svaranden att göra en tillfällig betalning om svaranden har medgett sig vara skyldig käranden pengar, om dom redan har meddelats till förmån för käranden men beloppet ska fastställas vid en senare tidpunkt, eller om domstolen konstaterar att käranden i rättegången skulle tilldömas ett ”betydande belopp” (eller vid ett yrkande om äganderätt till mark, en betalning för svarandens användning av marken). I ärenden som rör personskador kan betalning endast förordnas om svarandens ansvarsskyldighet uppfylls av ett försäkringsbolag eller om svaranden är ett offentligt organ.

Säkerhet för kostnader

De vanligaste fallen där domstolen kan förplikta käranden att ställa säkerhet är följande:

• Käranden har sin hemvist utanför EU eller Efta (Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz) och det skulle vara svårt att verkställa ett beslut om kostnader i kärandens hemvistland.
• Käranden är ett bolag eller annat organ och det finns skäl att tro att detta inte kommer att kunna betala svarandens kostnader om det förpliktas att göra detta. (När domstolen avgör om den ska utfärda ett beslut om säkerhet tar den hänsyn till huruvida kärandens brist på pengar eller andra medel har orsakats av svarandens beteende.)
• Käranden har bytt adress för att undvika följderna av rättstvisten, eller har inte uppgett en korrekt adress i ansökningsformuläret.
• Käranden har vidtagit åtgärder i förhållande till sina tillgångar som skulle göra det svårt att verkställa ett beslut om rättegångskostnader.

Domstolen utfärdar endast ett beslut om säkerhet om den konstaterar att det under alla omständigheter är rättvist att göra detta. Den bedömer huruvida ansökan om säkerhet används för att hindra ett genuint krav, och huruvida detta krav har rimliga utsikter att vinna framgång.

Domstolen har även befogenhet att förordna att säkerhet ska ställas av

• någon som inte är part i målet men som finansierar talan i utbyte mot en del av intäkterna i processen, eller som har överlåtit rätten att väcka talan till käranden för att undvika risken för ett beslut som förpliktar parten att betala rättegångskostnaderna,
• en part i målet som, utan goda skäl, har underlåtit att följa rättegångsreglerna.

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

Interimistiska förelägganden

I ett föreläggande kan en part förpliktas att vidta eller avstå från att vidta åtgärder i samband med alla typer av tillgångar.

Beslut om husrannsakan

I ett beslut om husrannsakan åläggs svaranden att ge tillträde till sina lokaler. Sökanden får dock inte tilltvinga sig tillträde. I beslutet ska det anges vilka lokaler som får genomsökas och vilka föremål de personer som utför genomsökningen får inspektera, kopiera och avlägsna. Beslutet får endast omfatta bevisning som kan vara relevant i rättsprocessen, eller egendom som är föremål för rättsprocessen eller som kan ge upphov till en fråga i rättsprocessen.

I det standardformulär som används för beslutet åläggs svaranden att överlämna alla föremål som räknas upp i beslutet. Om relevant bevisning kan finnas på datorer måste det ges åtkomst till alla datorer i lokalerna så att de kan genomsökas, och kopior måste göras av alla relevanta föremål som hittas.

Förelägganden om frysning

Domstolen får utfärda ett föreläggande om frysning av svarandens egendom. Svaranden förbjuds då att minska sina tillgångar inom jurisdiktionen under ett bestämt värde. Domstolen kan också utfärda ett beslut om frysning av specifika tillgångar. Svaranden får fortfarande spendera angivna summor för sina levnadsomkostnader och kostnader för juridisk rådgivning och ombud. I beslutet kan svaranden också tillåtas att hantera tillgångarna i sin ordinarie affärsverksamhet.

Standardformen för ett föreläggande om frysning är ett beslut om ett ”maximibelopp”, dvs. att beslutet gäller alla svarandens tillgångar upp till ett bestämt värde. Föreläggandet omfattar alla tillgångar som svaranden själv har rätt att förfoga över, inklusive tillgångar som innehas eller kontrolleras av en tredje man i enlighet med svarandens instruktioner.

Ett beslut om ett allmänt belopp eller ett ”maximibelopp” omfattar alla tillgångar, inklusive lös och fast egendom, fordon, pengar och värdepapper. Beslutet omfattar även tillgångar som förvärvats efter det att beslutet har utfärdats. Beslutet kan innehålla en specifikation av vilka egendomar, företagstillgångar och bankkonton som ska frysas. Ett gemensamt bankkonto fryses inte såvida detta inte särskilt anges i beslutet.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

Svaranden varnas för att underlåtenhet att följa ett interimistiskt föreläggande betraktas som domstolstrots, vilket kan leda till att svaranden döms till fängelse eller böter eller att vederbörandes tillgångar beläggs med kvarstad.

Om en tredje man tillåter svaranden att avyttra tillgångar i strid med ett föreläggande om frysning utgör detta inte nödvändigtvis domstolstrots. Om en tredje man som har underrättats om föreläggandet om frysning medvetet hjälper svaranden att avyttra frysta tillgångar gör tredje mannen sig emellertid skyldig till domstolstrots. Sökanden bör därför lämna kopior av föreläggandet om frysning till tredje män såsom svarandens bankkontakter, revisorer och solicitors. (I standardformuläret antas detta ske och tredje män varnas för eventuella påföljder. I formuläret åtar sig sökanden dessutom att betala skäliga kostnader som uppkommer för tredje män som följer beslutet, och att ersätta dem för ansvarsskyldigheter som de har ådragit sig.) Även om banker och andra tredje män har underrättats om beslutet kan de fortfarande göra gällande sådana rättigheter till säkerhet och kvittning som uppkom innan föreläggandet om frysning meddelades.

Ett föreläggande om frysning ger inte käranden någon äganderätt till de frysta tillgångarna. Rätten att väcka talan om domstolstrots är i regel den enda åtgärd som käranden kan vidta om föreläggandet inte följs. Ett avtal som ingåtts i strid med ett föreläggande är olagligt och kan därför vara overkställbart för en part som är medveten om att det strider mot beslutet. Ibland kan domstolen dessutom bevilja ett separat föreläggande som hindrar svaranden från att fullgöra ett avtal med en tredje man. Även om ett avtal är olagligt kan äganderätt fortfarande överlåtas. Så snart ett sådant avtal har fullgjorts är det i regel inte möjligt att driva in de tillgångar som överlåtits.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

När ett beslut om ett interimistiskt föreläggande meddelas i parternas närvaro kan det anges att beslutet gäller fram till rättegången, domen eller ett senare beslut från domstolen, eller fram till ett särskilt datum. (Om ett föreläggande gäller ”fram till ett senare beslut” upphör det inte att gälla när domstolen meddelar dom, utan först när domstolen meddelar ett beslut som uttryckligen eller implicit upphäver föreläggandet.)

Ett interimistiskt föreläggande som meddelas utan att svaranden underrättas gäller i regel för en begränsad tid, sällan längre än sju dagar, och ett annat domstolsbeslut krävs för att föreläggandet ska fortsätta att gälla. När domstolen beviljar ett föreläggande utan att underrätta svaranden fastställer den i regel ett datum för en ytterligare förhandling där svaranden kan bestrida att beslutet ska fortsätta att gälla. I standardtypen av förelägganden om frysning anges att föreläggandet gäller fram till detta datum eller ett senare beslut.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Svaranden och den tredje man som direkt berörs av ett interimistiskt föreläggande kan när som helst ansöka hos domstolen om att beslutet ska ändras eller upphävas (även om man i regel bör vänta med att överklaga ett beslut om husrannsakan som redan har verkställts tills rättegången inleds). Det är inte nödvändigt att vänta med att överklaga ett beslut som meddelats utan underrättelse till datumet för den ytterligare förhandlingen. Svaranden måste ge ett förhandsbesked till kärandens solicitors om att svaranden tänker överklaga beslutet. Överklagandet ska i regel inges till den domstol som beviljade beslutet, och prövas ofta av samma domare.

De grunder som svaranden kan anföra till stöd för ett överklagande omfattar bland annat underlåtenhet att uppfylla ett av villkoren i beslutet, en materiell förändring av omständigheterna som gör att beslutet inte längre är motiverat, beslutets besvärande effekter, oskäligt intrång i oskyldiga tredje mäns rättigheter och kärandens dröjsmål med att fullfölja talan. Om föreläggandet erhölls utan att svaranden underrättades omfattar grunderna för att upphäva eller ändra beslutet även sökandens underlåtenhet att lämna ut materiella fakta till domstolen för att erhålla beslutet och otillräcklig bevisning för att motivera en interimistisk åtgärd utan underrättelse.

Om domstolen upphäver beslutet har svaranden rätt att åberopa sökandens åtagande om att betala skadestånd (cross-undertaking in damages) och begära ersättning för den lidna skadan. Domstolen gör en skadeutredning för att fastställa svarandens förluster, även om denna kan skjutas upp till rättegången eller ett senare tillfälle.

Domstolen har även befogenhet att upphäva eller ändra beslut om tillfällig betalning och säkerhet för kostnader, och att förordna att alla eller en del av de pengar som ska betalas enligt beslutet ska betalas tillbaka.