Ränta

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

Dröjsmålsränta är en påföljd för underlåtenhet att betala en skuld. Dröjsmålsräntan betalas utöver skulden och utgör en procentuell andel av det utestående beloppet. Enligt lag innebär ett underlåtande att betala en skuld att borgenärens rättigheter och gäldenärens skyldigheter förändras, eftersom nya rättigheter och skyldigheter uppstår utöver skyldigheten att betala skulden, oavsett om gäldenären kan läggas till last för underlåtandet eller inte.

När det gäller lagstadgad dröjsmålsränta görs det i slovakisk rätt åtskillnad mellan dröjsmålsränta enligt § 517.2 i lag nr 40/1964, dvs. civillagen (Občianský zákonník), och dröjsmålsränta enligt § 369 i handelslagen (Obchodný zákonník). Enligt civillagen får dröjsmålsräntan inte förhandlas fram genom avtal, vilket innebär att de avtalsslutande parterna inte får komma överens om en högre procentsats än den lagstadgade. Detta skiljer sig från handelslagen, där näringsidkare uppmuntras att ingå överenskommelser om tillämplig dröjsmålsränta. Om ingen procentsats har överenskommits har borgenären rätt till en dröjsmålsränta som motsvarar den lagstadgade procentsatsen.

Den lagstadgade räntan är följaktligen en vanlig dröjsmålsränta, vars belopp fastställs i lag beroende på om det rör sig om ett civil- eller handelsrättsligt ärende. Enligt civillagen får dröjsmålsräntan inte överstiga den lagstadgade procentsatsen (man får alltså komma överens om en lägre procentsats), och om överenskommelser saknas fastställs dröjsmålsräntan automatiskt till den lagstadgade procentsatsen, om borgenären kräver detta. Enligt handelslagen får dröjsmålsräntan vara högre eller lägre än den lagstadgade räntan, och lagstadgad dröjsmålsränta är endast relevant om avtalsöverenskommelser saknas.

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

Den lagstadgade dröjsmålsräntan är i enlighet med § 517.2 i civillagen definierad genom den nationella förordningen nr 87/1995 (nariadenie č. 87/1995 Z.z.) på så sätt att dröjsmålsräntesatsen är fem procentenheter högre än Europeiska centralbankens basränta första dagen skulden förfaller till betalning. ECB:s basränta (dvs. procentsatsen för huvudsaklig refinansieringstransaktion) utökas följaktligen med fem procentenheter. ECB:s räntesatser för olika perioder finns tillgängliga på slovakiska nationalbankens webbplats. Dröjsmålsräntan den första dagen skulden förfaller till betalning och gäller fram till dess betalning sker. Eventuella senare justeringar av ECB:s basränta har ingen inverkan på dröjsmålsräntan.

Enligt handelslagen regleras den lagstadgade räntan i § 369 i handelslagen, där det föreskrivs att borgenärer i den händelse betalning inte sker har rätt att begära en dröjsmålsränta som motsvarar den avtalsenliga procentsatsen, utan krav om någon särskild underrättelse, om de har fullgjort sina lagstadgade och avtalsenliga skyldigheter. Liksom anges ovan kan dröjsmålsräntan ändras genom avtal i affärsrelationer. Procentsatsen måste dock vara förenlig med principerna om god handelssed, även då dröjsmålsräntan har överenskommits genom avtal. I annat fall kan den avtalsenliga rättigheten inte skyddas, vilket innebär att domstolen inte kan bevilja ränta till en procentsats som skulle strida mot dessa principer, även om räntesatsen överenskommits genom avtal. Ett annat undantag är skulder inom ramen för ett konsumentavtal där konsumenten är gäldenären, då den överenskomna dröjsmålsräntan inte får överstiga det belopp som anges i civillagen.

Enligt samma paragraf är gäldenären, om ingen dröjsmålsränta överenskommits, tvungen att betala dröjsmålsränta uppgående till den sats som fastställts av den slovakiska regeringen genom den nationella förordningen nr 21/2013 (nariadenie č. 21/2013 Z.z.). Lagstiftningen tillåter både fasta och rörliga dröjsmålsräntor. Den fasta procentsatsen motsvarar ECB:s basränta den första dag skulden förfaller till betalning plus nio procentenheter. Procentsatsen gäller så länge betalning ej sker. Eventuella senare justeringar av ECB:s basränta påverkar således inte dröjsmålsräntan (vilket är skälet till att denna dröjsmålsränta betecknas som fast ränta).I stället för en fast ränta kan borgenären dock begära en rörlig dröjsmålsränta av gäldenären och kan därmed kräva att gäldenären ska betala dröjsmålsränta till den ECB-basränta som är tillämplig den första dagen under ifrågavarande kalenderhalvår plus åtta procentenheter. Om borgenären väljer en rörlig dröjsmålsränta tillämpas denna metod för beräkning av räntan (och inte den procentsats som fastställs när betalningen uteblir) fram till dess att betalning sker. Rörlig dröjsmålsränta innebär därför att dröjsmålsräntan kan ändras vid justeringar av den ECB-basränta som är tillämplig den första dagen under relevant kalenderhalvår, det vill säga den 1 januari och den 1 juli. ECB:s räntesatser för olika perioder finns tillgängliga på slovakiska nationalbankens webbplats.

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

Tillämplig metod för att beräkna dröjsmålsräntan anges i lagstiftningen på ett tydligt och begripligt sätt. Tillämplig dröjsmålsränta offentliggörs av det slovakiska justitieministeriet (Ministerstvo spravodlivosti Slovenskej republiky) på ministeriets webbplats Informella uppgifter finns också på https://www.najpravo.sk/, som ofta besöks av slovakiska borgenärer och gäldenärer samt deras advokater. På denna webbplats kan man också på ett enkelt sätt beräkna dröjsmålsräntan med hjälp av en kalkylator som tagits fram just för detta ändamål.

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

Utöver ovannämnda länkar, finns även relevanta lagar (civil- och handelslagen) och förordningar (förordningarna nr 87/1995 och nr 21/2013) på https://www.slov-lex.sk/domov.