Handbok

2.4. Tolkning

28. För gränsöverskridande videokonferenser kan det behövas en tolk antingen vid den ansökande domstolen eller vid den anmodade domstolen. Tolken kan antingen arbeta på distans medan huvudparterna befinner sig på samma plats, till exempel i rättssalen (distanstolkning) eller, om en distansdeltagare (t.ex. en tilltalad eller ett vittne) begär en tolk, på samma plats som distansdeltagaren eller på den plats där förhandlingarna huvudsakligen förs (tolkning via videokonferens).

28 a. Användningen av tolkning under videokonferensen (…) är ett problem för deltagarna i förhöret och för tolken. Vittnet kanske inte har vana att arbeta tillsammans med tolkar och känslan av avstånd kan orsaka problem med tolkningen. Det är till hjälp för tolkarna om domaren samordnar i vilken ordning de berörda parterna ska tala.

29. Bevisupptagning genomförs vanligen med konsekutivtolkning. Vid konsekutivtolkning spelar domaren en central roll för att styra tolkningen och ge instruktioner till vittnet eller tolken under förhöret. Med tanke på att tolkning via videokonferens är ett komplicerat förfarande i juridiska sammanhang rekommenderas att konsekutivtolkning används när tolken är avskild från de personer som begär tolkning, eftersom den metoden ger större möjligheter till klarlägganden och ingripanden som kan behövas för att säkerställa att tolkningen är precis.

29 a. Simultantolkning är mer krävande eftersom det då behövs ett särskilt bås för tolken och överföring av tolkningen till lyssnarna genom särskild utrustning (sändare, mottagare och hörlurar). När skriftliga dokument läggs fram under förhöret eller rättegången finns det ofta behov av att göra en muntlig direktöversättning av texten. Om tolken inte befinner sig i rättssalen när dokumentet läggs fram måste dokumentkameror användas under videokonferensen.

30. När distanstolkar används i en tredje lokal, utanför rättssalen, bör särskild uppmärksamhet ägnas åt förberedelserna och förhandsinformationen om den tekniska utrustningen i denna tredje lokal samt åt tester av anslutningarna mellan lokalerna före det aktuella förhöret. Dessutom bör uppmärksamhet ägnas åt akustiken och ljudkvaliteten i den lokal där distanstolken befinner sig.

30 a. Andra aspekter som man bör ta hänsyn till är planeringen av de lokaler där videokonferens och tolkning används samt placeringen av tolken och övriga deltagare. Visuell och icke-verbal kommunikation spelar en avgörande roll för att hjälpa en tolk att förstå vad som sägs, fånga meningsnyanser och uttyda potentiella tvetydigheter. Tolken bör därför kunna se ansiktena, ansiktsuttrycken och om möjligt läpprörelserna hos distansdeltagare. Detta får konsekvenser för deltagarnas placering i förhållande till de kameror som vidarebefordrar videobilden till tolken. Tolken ska kunna se distansdeltagarna framifrån. Att tolken syns på videoskärmen får inte heller leda till att uppmärksamheten koncentreras till tolken. Med andra ord – arrangemanget bör inte skapa en situation där huvudparterna måste vända sig från varandra för att kunna se tolken.

30 b. Man bör också tänka på att säkerställa en tillförlitlig och säker överföring.

31. När tolkar används i samband med videokonferenser måste följande aspekter uppmärksammas:

  • Säkerställande av högkvalitativ kommunikation och tolkning.
  • Under tolkningen, effekterna av tekniska faktorer som kontroll över utrustningen (t.ex. kontroll över kamerarörelserna vid videobaserad tolkning). Detta kan vara särskilt kritiskt vid distanstolkning, där man måste säkerställa att bilden överförs korrekt.
  • Kommunikationshantering är av avgörande betydelse. Det bör finnas möjligheter för tolken att agera (före och under ett tolkningsuppdrag) och ställa frågor för att klargöra innehållet.
  • Ljudkvaliteten är av största vikt, liksom effekterna av en fördröjning i dataöverföringen (cirka 0,5 sekunder) på problem med interaktionen under tolkningen.

32. I fråga om tolkningens kvalitet gäller att kraven på kvalifikationer för domstolstolkar skiljer sig åt mellan de olika medlemsstaterna. Detta bör beaktas vid framställningar om användning av videokonferenser i samband med ömsesidig rättslig hjälp eller bevisupptagning.

32 a. För att bemästra de svårigheter som uppkommer vid tolkning via videokonferens och den negativa bild som rättstillämparna kan ha, skulle följande rekommendationer om hur tolkning via videokonferens kan genomföras och användas kunna vara till nytta.

A. Planering, anskaffning och installation av videokonferensutrustning för rättssalar

  • Behoven bör fastställas:
    särskilda aspekter, t.ex. vem talar med vem, vem behöver se vem, bör kartläggas.
  • Expertis bör engageras i planeringsstadiet:
    det är av största vikt att man vid planeringen inbegriper experter inom tolkning/språk, juridik och teknik för att komma fram till en noggrann placering.
  • Högkvalitativ teknik bör användas:
    Alla inblandade parter bör ha tillgång till ljud och video av hög kvalitet och eventuell extrautrustning för tolkning. En separat dokumentkamera bör användas (för presentation av dokument, bilder och annat material som kan underlätta tolkningen). Lägg märke till att simultantolkning ställer särskilda krav på (högre) ljud- och videokvalitet samt läppsynkronisering, till skillnad från konsekutivtolkning.
  • Under den första tiden bör man pröva sig fram:
    Detta gäller särskilt innan videokonferensutrustning köps in, införs och lanseras i stor skala. Kritiska stadier i kommunikationsprocessen bör identifieras och nödvändiga anpassningar göras.
  • Det bör vara möjligt att införa ny teknik stegvis:
    man bör starta med fall av mindre betydelse, så att man kan utvärdera teknikens effekt på varje stadium och bedöma följderna för nästa stadium.
  • Tolken bör ges tillgång till en lämplig arbetsmiljö:
    t.ex. en ergonomisk och lugn arbetsmiljö där tolken själv kan styra utrustningen.

B. Bättre och smidigare användning av distanstolkning via videokonferens i rättssalar

  • Kvalificerade deltagare och tolkar bör användas:
    man bör använda tolkar med lämplig kvalifikation och juridisk personal som har erfarenhet av att arbeta med tolkar, för att säkerställa en kvalitet som är tillräcklig för att garantera en rättvis rättegång.
  • Tolkarna och den juridiska personalen bör erbjudas utbildning.
    en tidig introduktion innan tekniken lanseras; därefter yrkesinriktad fortbildning (däribland medvetenhet om ett bredare sammanhang, behärskande av teknik, kommunikativ situation och stödtekniker som stresshantering).
  • Man bör komma överens om förfaranden för riskbedömning:
    förfaranden för hur man fattar beslut om huruvida en videolänk kombinerad med tolkning är lämplig bör användas och erfarna tolkar bör rådfrågas.
  • Riktlinjer/protokoll bör utarbetas:
    de bör specificera vem som är ansvarig, t.ex. för bokning, val av tidpunkt, testning, start och kontroll av uppkopplingen; beskriva förfarandet före, under och efter förhandlingarna (instruktioner till tolken, inledning av förhandlingarna, regler under förhandlingarna, avrapportering) för alla deltagare.
  • Förberedelser för störningar bör göras:
    ett protokoll för kommunikationsstörningar eller tekniska störning bör utarbetas, eftersom det inte bör vara tolkens sak att åtgärda störningar.
  • Kodex för bästa praxis:
    juridiska instanser, rättstillämpare och tolksammanslutningar bör fortsätta att samarbeta för att förbättra gemensamma kodexar för bästa praxis för videokonferenser och distanstolkning.
Senaste uppdatering: 17/11/2021

Den här sidan sköts av Europeiska kommissionen. Informationen på denna sida avspeglar inte nödvändigtvis Europeiska kommissionens officiella ståndpunkt. Kommissionen påtar sig inte något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. Vänligen läs den rättsliga informationen för upplysningar om upphovsrätten till EU-sidor.