Säkra tillgångar i andra EU-länder

1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

• Interimistiska åtgärder kan i brådskande fall alltid beslutas av domaren (brådskande förfaranden, betalning av ett preliminärt fastställt belopp, vräkning, förbud vid vite att vidta en åtgärd, säkring av bevismaterial).

Det går inte att göra en fullständig uppräkning av alla fall där interimistiska åtgärder kan beslutas. Det kan röra sig om brådskande åtgärder i fall där ingen verklig tvist råder, men också fall där de brådskande åtgärderna måste vidtas på grund av en tvist (betalning av ett preliminärt fastställt belopp, vräkning av en hyresgäst utan kontrakt, sakkunnigutlåtanden eller fastställande av en skada osv.). Domstolen kan också fatta snabbt beslut om alla typer av interimistiska åtgärder som behövs för att förhindra en överhängande skada (till exempel förstärkning av en byggnad som riskerar att rasa samman) eller för att få en uppenbart otillåten störning att upphöra.

• Det finns särskilda regler för säkerhetsåtgärder (kvarstad samt säkerhetsrätter [sûretés judiciaires]). Det är åtgärder som gör det möjligt för en fordringsägare, oftast efter tillstånd av domstol, att hindra en betalningsskyldig från att förfoga över alla eller en del av sina tillgångar, eller för fordringsägaren att få en särskild säkerhetsrätt i dessa tillgångar för att få täckning för en fordran som ännu inte har fastställts i dom, men som det finns anledning misstänka inte kommer att betalas.

Det finns två former av säkerhetsåtgärder:

• Kvarstad, som gör det möjligt att beslagta materiella tillgångar (möbler, bilar osv.), immateriella tillgångar (ett belopp, andelsrätter, värdepapper osv.) eller andra fordringar (kontomedel, hyresfordringar osv.).
• Säkerhetsrätter i fast egendom, i ett företag, i andelsrätter eller i värdepapper (tillfällig inteckning, panträtt i bolagsandelar eller värdepapper).

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

2.1 Förfarandet

• Interimistiska åtgärder: Talan måste väckas genom en stämningsansökan till domstolen, och stämningen delges av en delgivningsman (huissier de justice). Det är ett påskyndat förfarande där motparten ska höras. På vissa villkor kan interimistiska åtgärder beslutas endast på grundval av ansökan, utan föregående kontradiktoriskt förfarande.
• Säkerhetsåtgärder: I princip krävs det ett förhandstillstånd från domstolen. Fordringsägaren är dock befriad från tillståndskravet då denne har en exekutionstitel eller ett domstolsavgörande som ännu inte vunnit laga kraft. Det gäller också vid utebliven betalning av en godkänd växel, ett skuldebrev, en check eller obetald hyra för fast egendom (om hyresavtalet är skriftligt).

Vad gäller interimistiska åtgärder avgör yrkandets natur vilken domstol som är behörig. Ordinarie behörighet innehas av ordföranden för dirstiktsdomstolen (tribunal judiciaire). Närdomstolen (tribunal de proximité) och ordförandena för handelsdomstolen (tribunal de commerce), arbetsdomstolen (conseil des prud’hommes) och jordbruksarrendedomstolen (tribunal paritaire des baux ruraux) kan dock också vara behöriga.

Vad gäller säkerhetsåtgärder ligger behörigheten hos den domare som är ordförande vid domstolen på verkställighetsorten eller hos ordföranden för handelsdomstolen, om ansökan, som lämnats in före ett rättsligt förfarande, syftar till att säkra en skuld som faller inom handelsdomstolens behörighet.

Behörig domstol är domstolen på den ort där gäldenären har sin hemvist, om hemvisten är i Frankrike. I annat fall är domstolen på verkställighetsorten behörig.

I princip är det obligatoriskt att företrädas av en advokat inför den domare som prövar en ansökan om interimistiska åtgärder och den domare som ansvarar för verkställighet, utom när det gäller vissa ansökningar, särskilt om de avser ett belopp på mindre än 10 000 euro. Kvarstad måste verkställas av en exekutionstjänsteman. Så är däremot inte fallet med inskrivning av säkerhetsrätter. Men med tanke på hur juridiskt komplicerat det är att få en säkerhetsrätt inskriven, brukar fordringsägare alltid begära hjälp av en jurist.

Kostnaderna för säkerhetsåtgärder ska i slutändan betalas av gäldenären (den betalningsskyldige), även om fordringsägaren kan vara tvungen att betala ett förskott. Exekutionsavgifterna bestäms enligt en tabell, där exekutionstjänstemännens arvode fastställs för varje exekutiv åtgärd och säkerhetsåtgärd.

Exekutionstjänstemännens arvode enligt tabellen består av ett schablonbelopp med fasta eller proportionella avgifter, som beroende på omständigheterna kan vara kumulativa eller alternativa; ibland tillkommer dessutom en administrationsavgift (se dekret nr 96-1080, 12 december 1996)

Den proportionella indrivningsavgiften, som beräknas utifrån det belopp som ska drivas in, behöver bara betalas om exekutionstjänstemannen får klartecken att driva in skulden. Av förteckningen över avgifter i bilagan till dekretet framgår det dessutom att det inte är tillåtet med ett fritt avtalat extraarvode, utom vid kvarstad på andelsrätter och värdepapper.

2.2 Huvudförutsättningar

Domstolen vidtar inte säkerhetsåtgärden, utan ger bara tillstånd till den. Själva åtgärden vidtas av exekutionstjänstemannen på fordringsägarens begäran.

När det krävs tillstånd från domstol måste fordran framstå som välgrundad.

För säkerhetsåtgärder finns det inget uttryckligt krav på att ärendet ska vara brådskande.

Fordringsägaren måste visa att det finns omständigheter som kan hindra att skulden betalas (till exempel att gäldenären otillbörligt försöker gömma sina tillgångar eller att nya fordringsägare dyker upp).

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

Alla gäldenärens tillgångar kan beläggas med kvarstad, såvida de inte är så kallad beneficieegendom (exempelvis tillgångar som gäldenären behöver i vardagen eller för sitt arbete). Detsamma gäller för skulder. Lön kan dock aldrig bli föremål för säkerhetsåtgärder, men den kan utmätas på grundval av en dom eller annan exekutionstitel enligt reglerna om utmätning av lön.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

Tillgångar som blivit föremål för säkerhetsåtgärder är blockerade. Gäldenären är fortfarande i besittning av tillgångarna och ansvarig för dem, men kan inte avyttra dem. Om så sker kan gäldenären straffas med böter och fängelse.

Kontanta medel som beslagtagits sätts in på ett spärrat konto.

Gäldenären får sälja tillgångar som omfattas av säkerhetsrätt, men fordringsägaren har rätt att bli informerad och har förmånsrätt till försäljningssumman.

Gäldenären (i egenskap av förvaltare) har ansvar för tillgångar som blivit föremål för säkerhetsåtgärder. Sådan kvarstad kan inte göras gällande mot tredje man. Säkerhetsrätter, som måste kungöras (enligt regler för affärsrelaterad eller fast egendom), kan dock göras gällande mot alla parter.

En bank (eller någon utomstående gäldenär) som mottar en begäran om kvarstad mot en kund är skyldig att för exekutionstjänstemannen omedelbart redovisa sina åtaganden gentemot gäldenären (dvs. alla gäldenärens konton och storleken på de insatta beloppen). Om banken utan giltig anledning vägrar lämna ut dessa uppgifter kan den bli betalningsskyldig i stället för gäldenären.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

En säkerhetsåtgärd måste vidtas inom tre månader efter det att domstolen har lämnat sitt tillstånd, annars blir tillståndet ogiltigt.

Om fordringsägaren inte redan har inlett en process för att få fordran fastställd, måste det ske inom en månad från det att åtgärden vidtogs, annars blir åtgärden utan verkan.

Gäldenären måste underrättas om säkerhetsåtgärden inom åtta dagar. Gäldenären kan väcka talan vid verkställighetsdomstolen om han eller hon vill invända mot åtgärden eller mot att tillstånd ges till den. Domstolen kan också på förhand ha bestämt en dag för förhandling, dit parterna kallas för att diskutera åtgärden. I princip är en invändning från gäldenärens sida tillåtlig så länge inte kvarstaden har omvandlats till utmätning efter det att fordringsägaren har fått sin fordran fastställd i en dom.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Gäldenären kan överklaga beslutet samtidigt med själva åtgärden.

Verkställighetsdomstolen, som är den som ger tillstånd till säkerhetsåtgärder, kan också pröva överklaganden av beslutet. Verkställighetsdomstolens beslut kan i sin tur överklagas till appellationsdomstolen.

Om gäldenären får kännedom om tillståndet till åtgärden samtidigt som själva åtgärden, gäller samma regler för att överklaga tillståndet som för att invända mot åtgärden. Överklagande kan ske så länge säkerhetsåtgärden inte har omvandlats till en verkställighetsåtgärd.

Överklagandet stoppar inte säkerhetsåtgärdens verkningar. Säkerhetsåtgärden gäller så länge domstolen inte har förordnat att den ska upphävas eller konstaterat att den är ogiltig.

Beslut om interimistiska åtgärder får överklagas om åtgärderna var resultatet av ett kontradiktoriskt förfarande, eller bestridas genom ett tillfälligt återkallande om de var resultatet av ett annat förfarande.

Länkar

Webbplatsen Legifrance

Justitieministeriets webbplats (Ministère de la Justice)

Webbplatsen tillhörande nationella kammaren för delgivningsmän/exekutionstjänstemän (Chambre Nationale des Huissiers de Justice)