Begränsningar i fråga om arv – särskilda regler

1 Finns det särskilda regler enligt denna medlemsstats lagstiftning som, med hänsyn till ekonomiska, familjemässiga eller sociala förhållanden, begränsar eller påverkar arvskiftet med avseende på fast egendom, vissa företag eller andra särskilda kategorier av tillgångar som är belägna i denna medlemsstat?

Enligt gällande materiell rätt kan följande inte bli arvingar eller testamentstagare:

1) En person som inte var avlad när arvsförfarandet inleddes.

2) En person som inte föddes livsduglig.

Enligt lagen ska varje person som föds levande antas vara livsduglig tills motsatsen bevisas.

Utöver vad som anges ovan får följande personer inte ärva eftersom de anses ovärdiga:

1) En person som uppsåtligen har dödat eller försökt att döda den avlidne, den avlidnes make eller barn och alla medbrottslingar, om inte gärningen begicks under omständigheter som inte är straffbara eller den berörda personen har beviljats amnesti.

2) En person som falskeligen har anklagat den avlidne för ett brott som straffas med fängelse eller en allvarlig påföljd, om inte den falska anklagelsen prövas efter ett klagomål som ingetts av offret och ett sådant klagomål inte har ingetts.

3) En person som genom våld eller bedrägeri har fått den avlidne att upprätta, ändra eller återkalla ett testamente eller har förhindrat den avlidne från att göra något av ovanstående, eller som har förstört, dolt eller ändrat ett testamente som den avlidne har upprättat eller medvetet har använt sig av ett falskt testamente.

Personer som inte anses värdiga att ärva kan endast ärva om arvlåtaren uttryckligen har erkänt dem som värdiga att ärva i en notariebestyrkt handling eller i ett testamente.

Om den avlidne är medveten om orsakerna till ovärdigheten men har upprättat ett testamente till förmån för den som är ovärdig att ärva utan att uttryckligen erkänna denne som värdiga att ärva, ärver den som är ovärdig att ärva endast inom de begränsningar som anges i testamentet.

Enligt artikel 54 i den gällande familjelagen (Semeen kodeks) upphör de tidigare makarna, så snart de har skilt sig, att ärva varandra. De mister då de förmåner som angavs i tidigare bestämmelser i händelse av dödsfall.

Denna regel gäller dock inte om testatorn uttryckligen har angett att testamentsbestämmelserna ska fortsätta att gälla efter äktenskapsskillnaden.

I lagen om äganderätt (Zakon za sobstvenostta) anges å sin sida en begränsning av arv till förmån för en främmande stat, förutsatt att en främmande stat inte kan förvärva äganderätt i fast egendom i Bulgarien genom arv.

I Bulgarisk lagstiftning föreskrivs ytterligare två begränsningar i speciallagar om arv och fast egendom, på grund av den berörda egendomens särskilda natur.

I lagen om äganderätt till och användningen av jordbruksmark (Zakon za sobstvenostta i polzvaneto na zemedelskite zemi) fastställs särskilda regler för arv av sådan egendom: jordbruksmark.

Enligt artikel 3b i denna lag är varje utlänning som enligt lag förvärvar äganderätt i jordbruksmark men inte uppfyller villkoren i fördraget om Republiken Bulgariens anslutning till Europeiska unionen, eller om inte annat föreskrivs i ett internationellt fördrag ratificerat enligt förfarandet i artikel 22.2 i Republiken Bulgariens författning, skyldig att överlåta äganderätten till personer som har rätt att förvärva sådan egendom inom tre år från inledandet av arvsförfarandet.

På samma sätt har det genom artikel 24.1 i skogslagen (Zakon za gorite) införts en begränsning beträffande egendom som utgör skogsmark. En utlänning som förvärvar äganderätt i skog och skogsmark efter ett lagenligt arv men inte uppfyller villkoren i fördraget om Republiken Bulgariens anslutning till Europeiska unionen, eller om inte annat föreskrivs i ett internationellt fördrag ratificerat enligt förfarandet i artikel 22.2 i Republiken Bulgariens författning, är skyldig att överlåta äganderätten till personer som har rätt att förvärva sådan egendom inom tre år från inledandet av arvsförfarandet.

2 Tillämpas dessa särskilda regler enligt denna medlemsstats lagstiftning på arvsskiften som rör ovan nämnda tillgångar oavsett vilken lag som är tillämplig på arvet?

Om det uppstår en konflikt mellan reglerna i en speciallag och de allmänna reglerna är huvudregeln att reglerna i speciallagen gäller. Därför gäller ovannämnda restriktiva regler alltid när de materiella förutsättningarna för detta finns.

3 Finns det särskilda förfaranden enligt denna medlemsstats lagstiftning som säkrar efterlevnaden av ovan nämnda särskilda regler?

I lagen om äganderätt och användning av jordbruksmark föreskrivs ett särskilt förfarande för att säkerställa efterlevnaden av skyldigheten enligt artikel 3b.1 i samma lag. På så sätt ges staten möjlighet att köpa ut jordbruksmark till priser som fastställs i en förordning från ministerrådet om utlänningen underlåter att överlåta äganderätten inom den tidsfrist som föreskrivs i den regeln.

För skogsmark föreskrivs på samma sätt i skogslagen att staten får köpa ut jordbruksmark till priser som fastställts i en förordning från ministerrådet om tidsfristen i artikel 24.1 i den lagen inte iakttas.