Rättshjälp

1 Vilka kostnader uppstår vid en rättegång och vem måste som regel betalar dem?

Rättegångskostnader fastställs i lag. Vissa kostnader måste betalas när rättsprocessen inleds och andra när den avslutas. Dessa är i regel fasta avgifter som omfattar domstolstjänster. Domstolstjänster omfattar registreringsavgifter, kostnader för kallelser till vittnesförhör och andra kostnader i samband med målet samt kostnader för kopior av domar. Advokatarvoden fastställs med vissa undantag i lag. Parterna får dock skriftligen komma överens om annat.

Ovannämnda avgifter omfattar inte ytterligare domstolsavgifter, som dock kan fastställas av domstolen vid ett överklagande.

När domen meddelas fastställer domstolen vem som ska betala kostnaderna. I regel är det den förlorande parten som åläggs att betala rättegångskostnaderna.

2 Vad exakt är rättshjälp?

Rättshjälp är en form av hjälp som efter ansökan beviljas en person på statens bekostnad. Efter att en tjänsteman vid rättshjälpsbyrån har gjort en bedömning av sökandens ekonomiska situation och rättshjälpsadvokaten har gjort en bedömning av ansökan i sak beroende på typ av ärende avges en förklaring om huruvida det finns goda skäl för personen att väcka talan eller inge svaromål, eller fortsätta att vara part i rättsprocessen för att få tillgång till rättslig prövning.

Rättshjälp innebär därför att rättsligt bistånd tillhandahålls låginkomsttagare som inte har råd att betala för rättsligt biträde och för tillgång till en rättslig prövning. Rättshjälp är viktigt för att ge personer som saknar finansiella medel tillgång till rättslig prövning för att säkerställa likhet inför lagen, rätten till advokat och rätten till en rättvis rättegång. Jämlikhet är en grundprincip i ett demokratiskt samhälle.

Rättshjälp tillhandahålls i alla brottmål och i nästan alla tvistemål. I tvistemål måste en person genomgå både en behovsprövning och en sakprövning för att vara berättigad till rättshjälp.

3 Vilka krav måste uppfyllas för att man ska få rättshjälp?

I tvistemål: Rättshjälp beviljas endast personer som uppfyller kraven i både behovsprövningen och sakprövningen.

Behovsprövning: För att en sökande ska ha rätt till rättshjälp enligt behovsprövningen får den berörda personen inte ha haft någon form av tillgångar, inklusive tillgång till kontanter, vars nettovärde överstiger 13 000 euro (eller annat lagstadgat belopp) under de senaste tolv månaderna. Sökandens inkomst under de tolv månader som föregår ansökan om rättshjälp får inte heller överstiga den nationella minimilönen för personer över 18 år.

Vid behovsprövningen tas inte hänsyn till de vardagsföremål som sökanden och dess familjemedlemmar behöver i hemmet eller sökandens huvudsakliga bostad eller egendom (både lös och fast) när denna utgör föremålet för domstolsförfarandet.

Sakprövning: För att en sökande ska uppfylla sakprövningens kriterier ska rättshjälpsadvokaten, efter att ha undersökt målets beskaffenhet, avgöra om sökanden har giltig rätt att väcka talan eller inge svaromål, eller fortsätta att vara part i rättsprocessen, dvs. att sökanden har skäl för sin talan. En sakprövning görs i varje mål. Sakprövningen görs av rättshjälpsadvokaten. Bedömningen inbegriper en undersökning av målet, det möjliga utfallet av processen och utsikterna till framgång.

En person som är berättigad till rättshjälp och som domstolen inom ramen för rättshjälp i tvistemål har tilldelat en advokat och ett juridiskt ombud fortsätter att få bistånd till dess att processen är helt avslutad.

I brottmål: Ingen behovsprövning görs. I summariska mål i Qorti tal-Magistrati bhala Qorti ta’ Gudikatura Kriminali (fredsdomstolen som brottmålsdomstol) utser domstolen en advokat från dagens förteckning över tillgängliga advokater. I andra brottmål måste den tilltalade underrätta domstolen om att han eller hon vill få rättshjälp och ansökan måste registreras i förhandlingsprotokollet. Domstolen översänder ansökan tillsammans med uppgifter om den tilltalade till rättshjälpsbyrån, som måste avge ett svar om huruvida ansökan har beviljats och advokatens namn.

Överklagande i brottmål: En person som med en rättshjälpsadvokats hjälp vill överklaga en dom som meddelats av fredsdomstolen måste underrätta rättshjälpsbyrån samma dag eller dagen efter det att domen meddelats, så att nödvändiga åtgärder kan vidtas. Närmare uppgifter om domen bör lämnas så att den utsedda rättshjälpsadvokaten kan avgöra om det finns tillräckliga skäl för överklagande.

Personer som förhörs och/eller har gripits: En person som har kallats till polisförhör eller har gripits har rätt att tala med en rättshjälpsadvokat från dagens förteckning över tillgängliga advokater.

Förfarandet

I tvistemål måste en person, för att boka tid med chefsrättshjälpsadvokaten, först lämna in nedanstående handlingar (eller i förekommande fall de handlingar som gäller för den personen) för att behovsprövningen ska kunna genomföras och för att fastställa om personen är berättigad till rättshjälp:

• Ett dokument från socialförsäkringsmyndigheten som visar hur mycket pengar personen har mottagit under de senaste tolv månaderna.
• Ett FS3-arbetsintyg/lönebesked för de senaste tolv månaderna.
• Ett kontoutdrag för de senaste tolv månaderna för varje bankkonto som den personen har i sitt eget namn.
• En handling från arbetsförmedlingen som visar den personens jobbhistorik.
• Id-kort eller pass.
• Handlingar som personen tagit emot från domstolen i det mål han eller hon vill ha rättshjälp för.
• Andra relaterade handlingar, exempelvis
  • vid hemskillnad: ett vigselbevis och barnens födelsebevis,
  • vid annullering av äktenskap: en kopia på avtalet om hemskillnad,
  • vid ändring av uppgifter i folkbokföringsregistret: personens födelsebevis/dödsattest/vigselbevis,
  • i arvsfrågor: kopia på testamente osv.

Vid ett möte med personal från rättshjälpsbyrån fastställs huruvida personen har rätt till rättshjälp enligt behovsprövningen. Om personen har rätt till rättshjälp bokas ett möte med chefsrättshjälpsadvokaten för att diskutera personens problem och/eller det aktuella målet. Grundat på sakprövningen informerar chefsadvokaten den berörda personen om huruvida han eller hon har goda skäl att väcka talan eller inge svaromål, beroende på omständigheterna.

En person har rätt till rättshjälp om han eller hon klarar både behovsprövningen och sakprövningen. Så snart en person har förklarats berättigad till rättshjälp får han eller hon hjälp med att fylla i det lagstadgade ansökningsformuläret om rättshjälp och avlägga en edsvuren försäkran om sina finansiella medel och sakfrågan.

Personer som inte är berättigade till rättshjälp, enligt ett av eller båda kriterierna, får ett brev som upplyser dem om att deras ansökan om rättshjälp har avslagits och skälen till detta.

4 Beviljas rättshjälp för alla typer av rättegångar?

Rättshjälp tillhandahålls privatpersoner i alla brottmål och i nästan alla tvistemål. I tvistemål måste en person genomgå både en behovsprövning och en sakprövning för att vara berättigad till rättshjälp.

I mål som rör en rättelse eller en strykning av en registrering, eller registrering av födelsebevis, vigselbevis eller dödsattest görs emellertid ingen behovsprövning.

Företag som är registrerade enligt bolagslagen har inte rätt till rättshjälp enligt artikel 926 i kapitel 12 i Maltas lagsamling.

5 Finns det särskilda förfaranden för nödsituationer

I brådskande fall (t.ex. utfärdande av en stämning) ger lagen rättshjälpsadvokaten rätt att inhämta förhandsgodkännande från behörig domstol för att inge särskilda inlagor för den persons räkning som begär rättshjälp. I så fall måste en behovsprövning och en sakprövning göras.

Om den behöriga domstolen senare återkallar rättshjälpen blir de inlagor som ingetts av rättshjälpsadvokaten inte ogiltiga. Framtida förmåner försvinner dock och domstolen kan förordna att de kostnader som uppstått under det preliminära bemyndigandet ska bäras av sökanden.

6 Var finns ansökningsformulären för rättshjälp?

Ansökningsformuläret kan fyllas i på Maltas rättshjälpsbyrå med hjälp av en tjänsteman vid rättshjälpsbyrån. Sökanden måste gå ed på innehållet i ansökan. Begäran om rättshjälp kan även inges genom ansökan till tvistemålsdomstolen.

7 Vilka handlingar ska bifogas en ansökan om rättshjälp?

Ansökan om inledande av ett rättshjälpsförfarande ska innehålla de handlingar som anges i avsnittet ”Förfarandet” i svaret på fråga 3 ovan.

De handlingar som bifogas ansökan ska spegla den sakfråga som personen vill inleda en rättsprocess om. Om ansökan rör annullering av äktenskap ska t.ex. en kopia av vigselbeviset bifogas. De handlingar som rättshjälpsadvokaten behöver för att avgöra om ansökan om rättshjälp ska beviljas eller avslås måste på begäran inges till rättshjälpsadvokaten.

8 Var ska ansökan om rättshjälp lämnas in?

Du bör lämna ansökan till en av Maltas rättshjälpsbyråer: https://legalaidmalta.gov.mt/en/

9 Hur tar man reda på om man har rätt till rättshjälp?

Den som ansöker om rättshjälp informeras formellt via sms, telefon, brev eller e-post om huruvida ansökan om rättshjälp har beviljats i enlighet med varje sökandes behov. Sökanden underrättas om namnet på advokaten och det juridiska ombudet och deras mobilnummer.

10 Vad bör jag göra om jag har rätt till rättshjälp?

Om sökanden har rätt till rättshjälp underrättas han eller hon om namnet på den advokat och det juridiska ombud som har anvisats att hjälpa till i rättsprocessen. Sökanden är skyldig att kontakta den advokat som han eller hon har tilldelats för att boka ett möte för att diskutera målet och följa den process som inletts.

11 Vem väljer advokat om man har rätt till rättshjälp?

Så snart ansökan har beviljats tilldelas sökanden en advokat och ett juridiskt ombud från domstolens förteckning över tillgängliga personer. Personerna utses i den ordningsföljd de är uppförda i förteckningen. Om sökanden, av ett giltigt skäl, vill ersätta den advokaten med en annan advokat i förteckningen måste en särskild ansökan inges till domstolen om detta. En rättshjälpsadvokat kan endast ersättas genom ett domstolsavgörande.

12 Täcker rättshjälpen alla rättegångskostnader?

Den rättshjälp sökanden beviljas är avsedd att täcka rättegångskostnaderna. Sökanden är därför befriad från skyldigheten att betala avgifter eller ställa en säkerhet som täcker kostnaderna.

Om sökanden vinner målet måste han eller hon betala de utlägg som advokaten, det juridiska ombudet, förvaltarna, skiljemännen och (i förekommande fall) de sakkunniga har haft. Betalningen ska göras med det belopp som sökanden erhåller eller med intäkterna från den försäljning på exekutiv auktion av fast och lös egendom som förordnats i domen. Detta påverkar inte sökandens rätt att ersättas av tredje man som eventuellt har förpliktats att betala sådana kostnader.

13 Vem står för övriga kostnader, om man bara har rätt till begränsad rättshjälp?

I Malta existerar inte begreppet begränsad rättshjälp. Det innebär att sökande antingen beviljas full rättshjälp eller att begäran om rättshjälp avslås. Om den part som får rättshjälp förpliktas att betala rättegångskostnaderna kan justitiesekreteraren inte begära ersättning för registreringsavgifterna från den vinnande parten.

14 Omfattar rättshjälpen även överklaganden?

Om sökanden har rätt till rättshjälp har han eller hon rätt till juridiskt bistånd i alla rättsinstanser, inklusive juridiskt bistånd i appellationsdomstolen.

15 Kan rättshjälpen dras in innan rättegången avslutas (eller till och med återkallas efter rättegångens slut)?

Om det inför domstolen kan styrkas att sökanden under tiden rättshjälpen erhölls kände till att han eller hon förfogade över mer kapital eller en högre inkomst än den lagstadgade gränsen för att komma i fråga för rättshjälp, eller att sökanden under domstolsförhandlingen blev medveten om att hans eller hennes inkomst hade ökat mer än det lagstadgade gränsvärdet, och han eller hon inte rapporterade detta, kan domaren befinna sökanden skyldig till domstolstrots. En menedsprocess kan också inledas mot sökanden.

I båda fallen blir sökanden skyldig att betala alla kostnader på samma sätt som om han eller hon inte hade omfattats av rättshjälp.

16 Går det att överklaga ett avslag av en rättshjälpsansökan?

Ett beslut om avslag av en rättshjälpsansökan kan inte överklagas. Om den rapport som rättshjälpsadvokaten har upprättat inte är till sökandens fördel ska tvistemålsdomstolen undersöka rapporten och ge parterna möjlighet att inge inlagor innan den beslutar huruvida den negativa rapporten ska godtas eller huruvida rapporten ska förkastas och parten tillåtas medverka i målet.

17 Medför ansökan om rättshjälp att preskriptionstiden avbryts?

Ansökan om rättshjälp medför inte att preskriptionstiden avbryts.