Tidsfrister

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

De olika tidsfrister som finns inom civilprocessrätten kan i allmänhet inordnas i följande grupper:

a. Kortaste tillåtna tidsfrist för att kalla den andra parten och eventuella tredje parter och vittnen till rättegången. I regel tillämpas en tidsfrist på minst en vecka. En tidsfrist på minst 1 vecka gäller i princip också när berörda parter kallas till ansökningsförfaranden, om inte domstolen anger annat (artiklarna 114–119 och 276 (om kallande av parter och tredje parter) och artiklarna 170 och 284 (om kallande av vittnen) i civilprocesslagen (Wetboek van Burgerlijke Rechtsvordering)). Det bör noteras att om svaranden har en känd adress eller vanligtvis bor i ett annat land än i Nederländerna är tidsfristen för att kalla parten minst fyra veckor (artikel 115 i civilprocesslagen).

b. Längsta tillåtna tidsfrist för utnyttjande av rättsmedel. Rättsmedlet invändning (verzet) måste i regel utnyttjas inom fyra veckor. Generellt sett gäller tidsfrister på tre månader för överklaganden (hoger beroep), kassationsöverklaganden (cassatie) och en talan för att upphäva en lagakraftvunnen dom (herroeping) (se artikel 143 om invändningar, artiklarna 339 och 358 om överklaganden, artiklarna 402 och 426 om kassationsöverklaganden och artiklarna 383 och 391 om upphävande av en lagakraftvunnen dom i civilprocesslagen).

c. Tidsfrister för processuella åtgärder från parternas sida och för domstolsbeslut. Dessa tidsfrister är vanligtvis 2–6 veckor långa. Under vissa omständigheter kan domstolen tillåta att processuella åtgärder vidtas i ett senare skede.

d. Preskriptionstider för vidtagande av rättsliga åtgärder och utövande av verkställande befogenheter. Den generella preskriptionstiden är 20 år. I flera fall tillämpas dock en kortare preskriptionstid på fem år. Viten löper ut sex månader efter ådragandet. En redan pågående preskriptionstid kan avbrytas, varpå en ny kan inledas. Preskriptionstiden för utövandet av verkställande befogenheter kan till exempel avbrytas genom delgivning av en dom eller annan verkställighetsåtgärd (artiklarna 306–325, tredje boken i civillagen (Burgerlijk Wetboek).

Lagstadgade tidsfrister omfattas också av bestämmelserna i den allmänna lagen om utökade tidsfrister (Algemene Termijnenwet).

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Förutom lördagar och söndagar fastställs följande dagar som allmänna helgdagar i den allmänna lagen om utökade tidsfrister:

• Nyårsdagen: den 1 januari

• Långfredagen: fredagen före påsk
• Annandag påsk: måndagen efter påsk
• Kristi Himmelfärdsdag: torsdagen 40 dagar efter påsk
• Kungens dag: den 27 april
• Frihetsdagen: den 5 maj
• Annandag pingst: måndagen efter pingst
• Juldagen och annandag jul: den 25–26 december.

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

Lagstadgade tidsfrister omfattas av bestämmelserna i den allmänna lagen om utökade tidsfrister. I lagen anges att en tidsfrist som fastställts i en handling och som löper ut på en lördag, söndag eller allmän helgdag förlängs till slutet på nästa dag som inte är en lördag, söndag eller allmän helgdag. En tidsfrist om minst tre dagar utökas i nödvändiga fall till att omfatta minst två dagar som inte är en lördag, söndag eller allmän helgdag.

I de nationella bestämmelserna om civilrättsliga förfaranden som inletts genom stämning (Landelijk procesreglement voor civiele dagvaardingen bij de rechtbanken) fastställs en ursprunglig tidsfrist på sex veckor för parternas vidtagande av de processuella åtgärderna och avkunnandet av domen. I enlighet med de nationella processrättsliga reglerna för underdistriktsinstansernas civilrättsliga roll (Landelijk reglement voor de civiele rol van de kantonsectoren) tillämpar underdistriktsinstanserna generellt sett tidsfrister på fyra veckor (http://www.rechtspraak.nl/).

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

En tidsfrist börjar alltid löpa dagen efter händelsen i fråga.

Kallelser

Ej tillämpligt.

Rättsmedel

Tidsfristen för rättsmedlet invändning (kan endast utnyttjas mot domar vid utevaro) kan inledas vid tre olika tidpunkter:

1. När domen delges den dömda parten personligen.
2. Om en annan delgivningsmetod används: när den dömda parten vidtar en åtgärd som visar att han eller hon känner till domen eller inledandet av verkställighet.
3. I andra fall: när domen verkställts fullt ut.

Tidsfristen för överklaganden och kassationsöverklaganden mot domar räknas från den dag då domen avges. Tidsfristens första dag är dagen efter det att domen delges. Se även fråga 12.

Tidsfristen för överklaganden och kassationsöverklaganden av domar räknas på följande sätt:

• Från det datum då domen meddelas, om käranden och berörda parter infinner sig vid rättegången.
• Efter att domen meddelats eller delgetts på annat sätt, om det rör sig om andra berörda parter.

Tidsfristen för att väcka talan om upphävande av en dom eller ett beslut som vunnit laga kraft inleds efter att grunden för upphävandet har uppstått och fordringsägaren eller käranden har fått kännedom därom. Tidsfristen får dock inte i något fall inledas förrän domen eller beslutet har vunnit laga kraft, vilket innebär att den inte längre kan undanröjas genom invändning, överklagande eller kassationsöverklagande.

Processuella åtgärder

De fastställda tidsfristerna för vidtagandet av processuella åtgärder räknas generellt sett i antal veckor utifrån det tidigare turordningslistdatumet. Exempel: Efter att en förhandling hållits enligt turordningslistan på en onsdag sätts ärendet återigen upp på turordningslistan för den onsdag som infaller fyra veckor senare och inlagor ska inges senast kl. 10.00. Om ärendet stryks från listan, fastställer domstolen vilket datum ärendet åter ska tas upp på listan.

Preskriptionstider

Preskriptionstider för rättsliga åtgärder inleds vid olika tidpunkter, beroende på åtgärdens slag. En rätt att föra talan för att begära fullgörande av en avtalsskyldighet om att tillhandahålla eller utföra något förverkas till exempel fem år efter den dag som följer på den då fordran blev indrivningsbar. Exempel: En rätt att föra talan för att begära att en olaglig situation ska upphöra förverkas fem år efter den dag som följer på den då omedelbart upphörande av situationen kan åberopas.

Verkställighet

Verkställande befogenheter upphör i princip 20 år efter den dag som följer på den då domen avges.

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Nej. I vissa fall kan det sätt på vilket en part får kännedom om domen påverka den tidsfrist från vilken rättsmedel kan utnyttjas, till exempel invändningar. Se även fråga 4.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Nej. Tidsfristen inleds dagen efter den då händelsen ägde rum.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Om inte annat anges uttrycks tidsfrister i antal kalenderdagar i nederländsk lagstiftning. I den allmänna lagen om utökade tidsfrister anges att en tidsfrist som fastställts i en handling och som löper ut på en lördag, söndag eller allmän helgdag förlängs till slutet på nästa dag som inte är en lördag, söndag eller allmän helgdag.

I nödvändiga fall utökas dessutom en tidsfrist om minst tre dagar till att omfatta minst två dagar som inte är en lördag, söndag eller allmän helgdag.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

Dessa tidsfrister anges också i kalendermånader och kalenderår.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

Kallelser

Ej tillämpligt.

Rättsmedel

I stämningsförfaranden utnyttjas rättsmedel genom utfärdande av en kallelse. Om utmätningsmannen inte har fått tillstånd från den domstol till vilken parten kallats, får han/hon inte utfärda sin stämningsansökan efter kl. 20.00. Tidsfristen löper därför ut kl. 20.00 den sista dagen. Man bör komma ihåg att vare sig den dag då kallelsen utfärdas eller den dag då parten kallas till domstol (det datum som den första turordningslistan avser) räknas i sådana förfaranden vid beräkningen av kallelsetidsfristen. Kortaste tillåtna tidsfrist måste dock vara mellan dessa två datum.

I ansökningsförfaranden utnyttjas rättsmedel genom ingivande av en ansökan till domstolens kansli. Detta kan göras per post eller personligen under kansliets öppettider eller per fax fram till midnatt under tidsfristens sista dag.

När det gäller överklaganden i familjerättsliga ärenden inleds tidsfristen vid en annan tidpunkt än överklaganden i andra ansökningsförfaranden (se även fråga 4 – Rättsmedel). Käranden får inge ett överklagande inom tre månader från den dag då domen avgavs. Andra berörda parter får överklaga inom tre månader från det att beslutet delgetts eller på annat sätt meddelats dem.

Processuella åtgärder

Om ett ärende finns med på turordningslistan gäller följande för ingivandet av handlingar: En handling som avser en turordningslista för ett visst datum ska i princip inges till domstolens kansli senast på den sista inlämningsdagen. Denna dag är den då domstolen senast måste ha fått alla handlingar (förutom kallelser) och rapporter. Enligt de nationella förfarandebestämmelserna måste handlingarna inlämnas senast följande dag och tid: onsdagar kl. 10.00. Om ingen förhandling hålls eftersom ärendet prövas skriftligen, ska handlingarna inges till domstolskansliet senast det datum som turordningslistan avser. Underavdelningarna vid en domstol håller alltid förhandlingar, om processuella åtgärder också kan vidtas muntligen i ärendet i fråga. Handlingarna måste inges till domstolens kansli senast dagen före det datum som turordningslistan avser. Detta kan göras per post eller personligen under kansliets öppettider eller per fax fram till midnatt dagen i fråga.

Preskriptionstider

Se även ”Preskriptionstider” under fråga 4. Tidpunkten när en part får kännedom om en viss omständighet spelar roll för vissa rättigheter att föra talan. Exempel: En rätt att föra talan för att begära återbetalning av felaktigt utbetalda belopp förverkas fem år efter den dag som följer på den då käranden fick kännedom om fordran och om mottagarens identitet, och i varje fall 20 år efter att fordran uppstod.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Ja. En tidsfrist som fastställts i en handling och som löper ut på en lördag, söndag eller allmän helgdag förlängs till slutet på nästa dag som inte är en lördag, söndag eller allmän helgdag. Enligt den allmänna lagen om utökade tidsfrister gäller dock detta inte tidsfrister som fastställs genom att räkna retroaktivt från en viss tidpunkt eller händelse. Med andra ord tillämpas denna regel på längsta tillåtna tidsfrister och inte på kortaste tillåtna tidsfrister.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

I vissa fall föreskrivs det i lagen att en tidsfrist ska förlängas. En ny tidsfrist om tre månader tillämpas exempelvis om den förlorande parten avlider under ett överklagande och partens arvingar vill efterträda honom/henne i överklagandeförfarandet.

Reglerna om tidsfrister tillämpas dock strikt generellt sett, men Högsta domstolen (Hoge Raad der Nederlanden) har gjort undantag i fall där den överklagande parten inte omgående fått kännedom om domen på grund av fel eller underlåtelse från domstolens sida. I dessa fall har parten missat tidsfristen utan egen förskyllan, och en kort förlängning beviljas då.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

Tidsfristen för överklagande är vanligtvis tre månader. I civilrättsliga ärenden, till exempel interimistiska förfaranden (skyndsamma förfaranden), kan kortare tidsfrister tillämpas för överklaganden och kassationsöverklaganden, nämligen fyra respektive åtta veckor.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

Alla tidsfrister inom vilka personer måste inställa sig är kortaste tillåtna tidsfrister. Inga längsta tillåtna tidsfrister har fastställts.

Kallelser

Tidsfristerna för att kalla en part kan förkortas av domstolen på kärandens begäran, om detta är nödvändigt under vissa förutsättningar. Inom ramen för interimistiska förfaranden kan kallelser endast utfärdas efter att domaren har fastställt datum och tid för förhandlingen, som till och med kan hållas på en söndag. I nödvändiga fall kan en part kallas med mycket kort varsel. Domstolen kan också fastställa en kortare tidsfrist för att kalla en part i ansökningsförfaranden.

Domstolen kan inte förlänga tidsfristerna för att kalla en part, men den kan fastställa längre tidsfrister för inställelse vid ansökningsförfaranden (se frågorna 7 och 8).

Processuella åtgärder

Domstolen kan förlänga de tidsfrister inom vilka parterna måste vidta processuella åtgärder, om detta är ett gemensamt krav från parternas sida. Om ett krav ställs från den ena parten kan uppskov endast beviljas av tvingande skäl eller på grund av force majeure. Tvingande skäl är exempelvis ärendets faktiska eller rättsliga komplexitet, behovet att invänta en dom i andra relevanta förfaranden eller en situation där parten eller hans/hennes advokat är sjuk eller på semester.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Den nederländska lagstiftningen innehåller inga bestämmelser för en sådan situation.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Kallelser

Om en part kallas med för kort varsel och svaranden inte inställelser sig, ogiltigförklarar domstolen kallelsen. Den ogiltigförklaras inte per automatik. Käranden kan åtgärda en sådan felaktighet genom att inge en ändrad stämningsansökan före det datum som den första turordningslistan avser.

Om svaranden inte inställer sig det datum som den första turordningslistan avser, kontrollerar man att det inte finns några felaktigheter i kallelsen som gör den ogiltig. Om kallelsen är i sin ordning meddelas svaranden tredskodom, och fordran medges generellt sett när svaranden uteblir. Om svaranden inte inställer sig och det är troligt att han/hon inte fått stämningsansökan på grund av felaktigheten, kommer domstolen att ogiltigförklara kallelsen.

Om svaranden inte inställer sig eller inte utser en advokat trots att han/hon uppmanats att göra detta i kallelsen och det framkommer att stämningsansökan innehåller en felaktighet som gör den ogiltig, meddelas inte svaranden någon tredskodom. Domstolen fastställer ett nytt datum för turordningslistan och beslutar att felaktigheten ska åtgärdas på kärandens bekostnad. Om svaranden inställer sig och inte åberopar felaktigheten anses kallelsen ha utfärdats på rätt sätt.

Rättsmedel

Om tidsfristen för utnyttjande av rättsmedel har överskridits ogillas överklagandet. Det bakomliggande domstolsbeslutet blir då slutgiltigt, vilket innebär att det inte längre kan upphävas genom invändning, överklagande eller kassationsöverklagande.

Processuella åtgärder

Om en processuell åtgärd inte vidtas inom den fastställda tidsfristen kan uppskov erhållas under vissa omständigheter (se fråga 10). Om uppskov inte kan erhållas förverkas rätten att vidta den processuella åtgärden.

Preskriptionstider

Om den berörda parten inte har vidtagit rättsliga åtgärder inom tidsfristen, föreligger fortfarande den rätt att föra talan som skyddas av fordran. Rätten kan emellertid inte längre utövas i domstol.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

Följande rättsmedel finns tillgängliga för parter som har missat tidsfristen:

Kallelser

En svarande som inte inställer sig det datum som den första turordningslistan avser meddelas vanligtvis tredskodom. Fram tills den slutliga domen har avkunnats kan svaranden förhindra tredskodom genom att inställa sig som part vid rättegången. När den slutliga domen har avkunnats kan den part som meddelats tredskodom utnyttja rättsmedlet invändning. Tredskodom, förhindrande av tredskodom genom inställelse och invändningar är inte tillämpliga i ansökningsförfaranden. I sådana fall kan den berörda part som uteblivit inge ett överklagande.

Rättsmedel

Tidsfristerna för utnyttjande av rättsmedel verkställs av domstolen på eget initiativ. Tidsfristerna för överklaganden och kassationsöverklaganden är obligatoriska. Domstolen tillämpar dessa tidsfrister på ett mycket strikt sätt i rättssäkerhetens namn. Nederländernas högsta domstol har dock infört en viss flexibilitet när det gäller överklaganden i ansökningsförfaranden. I överklagandet måste grunderna för överklagandet anges, men om domen har avkunnats men ännu inte skickats och käranden därför inte har tillgång till det bakomliggande domskälet får grunderna för överklagandet presenteras i en efterföljande, tillkommande överklagandeskrivelse. Överklagandet i sig måste dock ha ingetts inom tidsfristen. Tidsfristen förlängs med 14 dagar efter mottagandet av domen endast i undantagsfall där domstolen har gjort mer än ett fel. Så är fallet om den part som ingav överklagandet inte kände till och inte kunde ha känt till när domen skulle avkunnas eftersom domstolen (eller domstolens kansli) gjort fel och om domen delgavs eller utfärdades först efter att tidsfristen för överklagande hade löpt ut, till följd av ett fel som klaganden inte råder över. I stämningsförfaranden måste inte grunderna för överklagandet anges i överklagandet. Dessa anges inte förrän senare i förfarandena.

Processuella åtgärder

Under vissa omständigheter kan uppskov begäras för vidtagandet av processuella åtgärder (se fråga 13). Om uppskov inte erhålls förverkas rätten att vidta den processuella åtgärden.

Preskriptionstider

Inga rättsmedel finns tillgängliga mot preskriptionstiders upphörande, utan preskriptionstiderna får endast avbrytas inom vederbörlig tid (se fråga 1 d.) Domstolen kan dock, i mycket särskilda fall, fastställa att det strider mot skälighets- och rättviseprinciperna att åberopa en begränsning av dessa.