Europeiskt beslut om kvarstad på bankmedel

Artikel 50.1 a – Domstolar som är behöriga att meddela beslut om europeiskt beslut om kvarstad på bankmedel

Enligt artikel 1 i artikel I^8 i regeringens brådskande dekret nr 119/2006 om vissa åtgärder som krävs för tillämpning av gemenskapens bestämmelser från dagen för Rumäniens EU-anslutning, som godkändes i dess ändrade lydelse genom lag nr 191/2007, i dess ändrade lydelse, ska en ansökan om kvarstad, när det gäller officiella handlingar, inges till den domstol som är behörig i förfarandet i första instans (artikel 945.1 i civilprocesslagen).

Beslut om ansökan, verkställighet av åtgärden och upphävande av kvarstaden verkställs i enlighet med bestämmelserna i artiklarna 954–959. Dessa bestämmelser tillämpas på motsvarande sätt på officiella handlingar (artikel 971.1 i civilprocesslagen).

Enligt artiklarna 94 och 95 i civilprocesslagen är följande domstolar behöriga i förstainstansförfaranden:

• Distriktsdomstolar för fordringar som kan uttryckas i penningbelopp, upp till och med 200 000 rumänska lei.
• Tribunaler.

Förteckningen över distriktsdomstolar finns i avdelningen ”Delgivning och översändning av handlingar”.

Förteckningen över tribunaler finns i avdelningen ”Domar på privaträttens område – Bryssel I-förordningen”.

Artikel 50.1 b – Myndighet som är behörig att inhämta kontoinformation

Enligt artikel 2 i artikel I^8 i regeringens brådskande dekret nr 119/2006 om vissa åtgärder som krävs för tillämpning av gemenskapens bestämmelser från dagen för Rumäniens EU-anslutning, som godkändes i dess ändrade lydelse genom lag nr 191/2007, i dess ändrade lydelse, är Rumäniens nationella förbund för exekutionstjänstemän (UNEJ) behörigt att inhämta kontoinformation i enlighet med artikel 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 655/2014.

Artikel 50.1 c – Metoder för inhämtande av kontoinformation

Metoden är den som föreskrivs i artikel 14.5 b i förordningen.

Rumäniens nationella förbund för exekutionstjänstemän har tillgång till ett it-system som tillhandahålls gratis av finansministeriet i enlighet med lagstiftningen.

Artikel 50.1 d – Domstolar till vilka ett överklagande kan inges mot ett beslut att inte meddela ett europeiskt beslut om kvarstad på bankmedel

Enligt artikel 1.2 i artikel I^8 i regeringens brådskande dekret nr 119/2006 om vissa åtgärder som krävs för tillämpning av gemenskapens bestämmelser från dagen för Rumäniens EU-anslutning, som godkändes i dess ändrade lydelse genom lag nr 191/2007, i dess ändrade lydelse, får ett beslut att inte meddela ett europeiskt beslut om kvarstad på bankmedel överklagas till instansen över den domstol som meddelade beslutet, i enlighet med artikel 21 i förordning (EU) nr 655/2014.

Artikel 50.1 e – Myndigheter som utsetts som behöriga att ta emot, översända och delge det europeiska beslutet om kvarstad på bankmedel och andra handlingar

Enligt artikel 623 i civilprocesskagen får ett verkställighetsbeslut, med undantag av beslut om inkomster till den konsoliderade allmänna budgeten eller EU:s eller Europeiska atomenergigemenskapens budget, endast verkställas av exekutionstjänstemän, även om något annat föreskrivs i särskild lagstiftning.

Beslut om ansökan, verkställighet av åtgärden och upphävande av kvarstaden verkställs i enlighet med bestämmelserna i artiklarna 954–959, som tillämpas på motsvarande sätt (artikel 971.1 i civilprocesslagen).

Kvarstaden verkställs av en exekutionstjänsteman i enlighet med kodens verkställighetsregler, som tillämpas på motsvarande sätt, utan att det krävs något tillstånd för detta (artikel 955.1 i civilprocesslagen).

Enligt artikel 652.1 b i civilprocesslagen, och om inte annat föreskrivs i lag, verkställs domstolsavgöranden och andra exekutionstitlar av exekutionstjänstemannen i appellationsdomstolens domkrets. När det gäller utmätning av lös egendom och direkt verkställighet mot lös egendom är det en exekutionstjänsteman som är knuten till den appellationsdomstol i vars domkrets gäldenären har sin hemvist eller sitt säte, eller som är knuten till den appellationsdomstol i vars domkrets tillgångarna finns. Om gäldenären har sin hemvist eller sitt säte utomlands är vilken exekutionstjänsteman som helst behörig.

Om utmätningsbar lös egendom är belägen inom flera appellationsdomstolars domkretsar har enligt artikel 652.2 och 652.4 i civilprocesslagen vilken som helst av de exekutionstjänstemän som är knutna till en av dessa domstolar verkställighetsbehörighet, även i förhållande till utmätningsbar egendom i de andra appellationsdomstolarnas domkretsar.

Om den exekutionstjänsteman som först bemyndigades av borgenären konstaterar att det inte finns någon utmätningsbar egendom och inkomst inom hans/hennes territoriella behörighet, får borgenären begära att verkställighetsdomstolen fortsätter verkställigheten med en annan exekutionstjänsteman, varvid bestämmelserna i artikel 653.4 tillämpas.

Enligt artikel 7 b, c och e i lag nr 188/2000 om exekutionstjänstemän kan tjänstemannen delge handlingar i mål och ärenden, delge inlagor och verkställa säkerhetsåtgärder enligt domstolens beslut.

Artikel 50.1 f – Myndigheter behöriga att verkställa ett europeiskt beslut om kvarstad på bankmedel

Enligt artikel 623 i civilprocesslagen får ett verkställighetsbeslut, med undantag av beslut om inkomster till den konsoliderade allmänna budgeten eller EU:s eller Europeiska atomenergigemenskapens budget, endast verkställas av en exekutionstjänsteman, även om något annat föreskrivs i särskild lagstiftning. Beslut om ansökan, verkställighet av åtgärden och upphävande av kvarstaden verkställs i enlighet med bestämmelserna i artiklarna 954–959, som tillämpas på motsvarande sätt (artikel 971.1 i civilprocesslagen). Kvarstaden verkställs av en exekutionstjänsteman i enlighet med kodens verkställighetsregler, som tillämpas på motsvarande sätt, utan att det krävs något tillstånd för detta (artikel 955.1 i civilprocesslagen).

Så snart han eller hon mottar ansökan om verkställighet ser exekutionstjänstemannen till att ansökan registreras och verkställighetsärendet inleds genom att utfärda ett beslut, eller utfärdar i tillämpliga fall ett motiverat beslut om att inte inleda något verkställighetsförfarande. Beslutet delges omedelbart borgenären. Om exekutionstjänstemannen beslutar att inte inleda något verkställighetsförfarande får borgenären inom 15 dagar från delgivningsdagen inge ett klagomål till verkställighetsdomstolen (artikel 665 i civilprocesslagen).

Enligt artikel 7 e i lag nr 188/2000 om exekutionstjänstemän verkställer exekutionstjänstemannen säkerhetsåtgärder enligt domstolens beslut.

Artikel 50.1 g − I vilken utsträckning tillgångar på gemensamma bankkonton och förvaltarbankkonton kan beläggas med kvarstad

Interimistiskt verkställda domar som innebär att en säkerhet lämnas, verkställs inte förrän säkerheten har lämnats (artikel 678 i civilprocesslagen).

Den som är personligt betalningsskyldig ska fullgöra en sådan skyldighet med all sin nuvarande och framtida lösa eller fasta egendom. Den ska fungera som gemensam säkerhet för personens borgenärer. Icke utmätningsbar egendom kan inte fungera som sådan säkerhet. Borgenärer vars fordringar uppstod i samband med en uppdelning av egendom ska först söka verkställighet mot de tillgångar som utgör denna egendom. Om denna inte räcker för att tillgodose fordringarna kan verkställighet också sökas mot gäldenärens övriga tillgångar. Egendom som är föremål för lagenlig uppdelning av egendom som används för yrkesverksamhet får endast bli föremål för anspråk från borgenärer vars fordringar uppstod i samband med den berörda yrkesverksamheten. Dessa borgenärer kan inte rikta anspråk mot gäldenärens övriga tillgångar (artikel 2324 i civilprocesslagen).

Om han eller hon anser att det ligger i verkställighetens intresse anmodar exekutionstjänstemannen gäldenären, i enlighet med lagen, att lämna skriftlig uppgift om sin inkomst och egendom, däribland samägd gemensam egendom som kan bli föremål för verkställighet, och ange var den finns. För att få gäldenären att frivilligt fullgöra skyldigheten kan exekutionstjänstemannen också peka på konsekvenserna om verkställighetsförfarandet skulle fortsätta. I alla händelser underrättas gäldenären om den beräknade kostnaden för verkställighetsförfarandet (artikel 627.2 i civilprocesslagen).

Gäldenären är skyldig att på exekutionstjänstemannens begäran lämna uppgift om all sin lösa och fasta egendom, däribland samägd gemensam egendom, och ange var den finns, samt om nuvarande eller regelbunden inkomst. Annars kan gäldenären drabbas av de påföljder som föreskrivs i artikel 188.2 (artikel 647.2 i civilprocesslagen).

Uppdelning av samägd gemensam egendom kan också beslutas på begäran av den berörda parten inom ramen för förfarandet om invändning mot verkställighet (artikel 712.4 i civilprocesslagen).

Om den berörda parten genom en invändning mot verkställighet har ansökt om uppdelning av gemensam egendom beslutar domstolen om uppdelningen i enlighet med lagen (artikel 720.2 i civilprocesslagen).

Lös egendom som är föremål för en tillåten uppdelning av egendom som används för yrkesverksamhet får endast bli föremål för anspråk från borgenärer vars fordringar uppstod i samband med den berörda yrkesverksamheten. Om egendomen inte är knuten till vissa företagstillgångar men likväl används för utövandet av ett yrke av en gäldenär som är en fysisk person, får den endast bli föremål för verkställighet om det inte finns någon annan utmätningsbar egendom, och då endast för underhållsskyldigheter eller andra prioriterade fordringar på lös egendom. Om gäldenären sysslar med jordbruk ska sådana företagstillgångar inte bli föremål för verkställighet i den utsträckning den är nödvändig för jordbruks­verksamheten: jordbruksinventarier, däribland djur, foder för dessa djur och utsäde för odling, utom när sådana tillgångar lämnas som säkerhet eller är föremål för en prioriterad fordran (artikel 728 i civilprocesslagen).

Verkställighet mot förvaltarbankkonton (som innehas av en tredje part för gäldenärens räkning eller av en gäldenär för en tredje parts räkning) omfattas av vissa principregler för representation och bemyndigandet att representera, enligt nedan.

Enligt artikel 1295 i civilprocesslagen kan representationsbefogenheten härledas från lagen, från en rättsakt eller från ett domstolsavgörande, i tillämpliga fall.

Enligt artikel 1296 i civilprocesslagen påverkar ett avtal som ingåtts av en representant inom ramen för en fullmakt direkt förhållandet mellan den representerade parten och den andra avtalsparten.

Om annat inte har överenskommits har förvaltare som fullgjort sitt uppdrag enligt artikel 2021 i civilprocesslagen inte något ansvar gentemot den som har utnämnt dem vad gäller den andra avtalspartens fullgörande av sina avtalsenliga skyldigheter, såvida inte deras insolvens var eller borde ha varit känd för förvaltaren den dag då avtalet med dessa personer/enheter ingicks.

Enligt artikel 1309.1 i civilprocesslagen ska ett avtal som ingåtts av en person/enhet som agerar som representant men som inte har fullmakt eller överskrider sina befogenheter inte påverka förhållandet mellan den representerade parten och tredje parter.

Enligt artikel 1311 i civilprocesslagen får den part för vars räkning avtalet ingicks, i de fall som anges i artikel 1309, stadfästa det i enlighet med rättsliga formaliteter för att det ska vara giltigt. Den avtalsslutande tredje parten får genom underrättelse bevilja en rimlig tidsperiod för stadfästandet, efter vilken avtalet inte längre kan stadfästas.

Om representanten genom sitt agerande dock har fått den avtalsslutande tredje parten att tro att representanten har representationsbefogenhet och agerar inom ramen för denna befogenhet, kan representanten enligt artikel 1309.2 i civilprocesslagen inte längre åberopa avsaknad av representationsbefogenhet i förhållande till den avtalsslutande tredje parten.

Alla personer eller enheter som ingår ett avtal som representant utan att ha varit bemyndigade för detta, eller genom detta överskrider sina befogenheter, är enligt artikel 1310 i civilprocesslagen ansvariga för alla skador som orsakas en avtalsslutande tredje part som i god tro var övertygad om att avtalet var giltigt.

Enligt artikel 1297 i civilprocesslagen är ett avtal, som ingåtts av en representant inom ramen för dennes befogenheter utan att den avtalsslutande tredje parten var och kunde ha varit medveten om att representanten agerade i denna egenskap, endast bindande för representanten och den tredje parten, om inte annat föreskrivs i lag. Om en representant, som ingår ett avtal med en tredje part för ett företags räkning inom ramen för sina befogenheter, dock påstår att han eller hon äger företaget, och den tredje parten senare identifierar den verklige ägaren, får den tredje parten utöva de rättigheter som förvärvats i förhållande till representanten också i förhållande till den verklige ägaren.

Artikel 50.1 h – Bestämmelser om belopp som är undantagna från utmätning

Artikel 729 i civilprocesslagen om begränsningar för verkställighet mot inkomst

1) Verkställighet kan avse lön och annan regelbunden inkomst, pensioner inom ramen för socialförsäkringssystem och andra belopp som regelbundet betalas till gäldenären för uppehälle a) upp till halva nettomånadsinkomsten om gäldenären är skyldig underhållsbelopp, och b) upp till en tredjedel av nettomånadsinkomsten för andra skulder.

2) Om flera verkställighetsbeslut avser samma belopp kan inte den totala verkställigheten överskrida halva gäldenärens nettomånadsinkomst, oavsett fordringarnas karaktär, såvida inte annat föreskrivs i lag.

3) Om den lön eller de andra belopp som regelbundet betalas till gäldenären som medel för uppehället är lägre än minimilönen kan verkställigheten endast avse det belopp som överstiger halva minimilönen.

4) Förmåner vid tillfällig arbetsoförmåga, lagstadgad ersättning till anställda för uppsägning och arbetslöshetsersättning, i enlighet med lagstiftningen, kan endast bli föremål för verkställighet om gäldenären är skyldig underhållsbelopp och skadestånd på grund av dödsfall eller personskador, såvida inte annat föreskrivs i lag.

5) Verkställighet mot de förmåner som avses i punkt 4 är tillåtlig upp till halva förmånsbeloppet.

6) Belopp som innehålls i enlighet med bestämmelserna i punkterna 1–4 ska frigöras eller fördelas i enlighet med artikel 864 ff.

(7) Statliga förmåner, barnbidrag, stöd för vård av sjukt barn, moderskapsförmåner, dödsfallsförmåner, statliga studiebidrag, dagtraktamenten och liknande lagstadgade förmåner för särskilda ändamål kan inte bli föremål för verkställighet på grund av någon typ av skuld.

Artikel 970 i civilprocesslagen om föremål för kvarstad

Beslut om kvarstad får avse penningbelopp, värdepapper eller annan utmätningsbar och immateriell lös egendom som en tredje part är skyldig gäldenären eller som tredje parten kommer att vara skyldig gäldenären i framtiden på grundval av befintliga rättsförhållanden, i enlighet med de villkor som fastställs i artikel 953.

Artikel 631.1 i civilprocesskoden

Verkställighet kan inledas mot alla offentligrättsliga eller privaträttsliga fysiska eller juridiska personer, utom sådana som åtnjuter immunitet mot verkställighet enligt lagen.

Artikel 781.2 och 781.5 i civilprocesslagen

När det gäller kvarstad på bankmedel kan både tillgodohavandet på sådana konton och framtida betalningar till dem bli föremål för kvarstad, inom de gränser som fastställs i artikel 729, i tillämpliga fall.

Verkställighet kan inte avse

a) belopp som är avsedda för särskilda ändamål som föreskrivs i lag och som gäldenären inte har rätt att förfoga över,

b) belopp som utgör gåvofinansiering från nationella eller internationella institutioner eller organisationer för vissa program eller projekt,

c) belopp som avser framtida lön, under tre månader från den dag kvarstaden fastställs. Den tremånadersperiod under vilken fortsatta löneutbetalningar är tillåtna tillämpas endast en gång, om samma konto är föremål för flera kvarstadsbeslut, och det från den dag den första kvarstaden fastställs.

Artikel 50.1 i – Eventuella bankavgifter för genomförande av likvärdiga nationella beslut och för tillhandahållande av kontoinformation samt vilken part som ska betala dessa avgifter

Ej tillämpligt.

Både på grundval av avtalsförhållanden mellan bankerna och klienterna och enligt särskild banklagstiftning tar bankerna ut en kvarstadsavgift för genomförandet av säkerhetsåtgärder som påverkar klienternas konton (både för säkerhetsåtgärder och för verkställighetsåtgärder mot klienters konton). Avgiften fastställs när kvarstaden fastställs, men när det gäller kvarstad på bankmedel (som förordningen avser) tas avgiften inte ut i praktiken.

Skälet är att den faktiska avgiftsbetalningen sker när penningbelopp frisläpps till domstolarna/skattemyndigheterna, dvs. då de beslagtagna beloppen överförs. Syftet med förordningen är dock att beloppet spärras och inte att betalning av det påverkas. Syftet med förordningen är inte ett verkställbart beslag.

När det gäller säkerhetsåtgärder (exempelvis ett europeiskt beslut om kvarstad på bankmedel) som inte innebär att något ”slutligt steg” (en överföring) faktiskt äger rum, bara att banken spärrar tillgångarna efter att ha mottagit dokumentation från ett organ som har beslutat att så ska ske, tas avgiften därför inte ut i praktiken av klienten.

Ej tillämpligt.

Artikel 50.1 j – Skalan för avgifter eller andra regler om avgifter som får tas ut av en myndighet eller ett annat organ för att verkställa ett beslut om kvarstad

För anmälan och delgivning av handlingar tar exekutionstjänstemannen ut 20–400 rumänska lei (se punkt 1 i bilaga I till justitieministeriets beslut nr 2550/C/14.11.2006 om godkännande av lägsta och högsta avgifter för exekutionstjänstemäns tjänster).

För verkställighet av beslut om kvarstad tar exekutionstjänstemannen ut 100– 1 200 rumänska lei för gäldenärer som är fysiska personer och 2 200 rumänska lei för gäldenärer som är juridiska personer (se punkt 10 i bilaga I till justitieministeriets beslut nr 2550/C/14.11.2006 om godkännande av lägsta och högsta avgifter för exekutionstjänstemäns tjänster).

Exekutionstjänstemännens avgifter offentliggörs på webbplatsen för förbundet för exekutionstjänstemän i avdelningen ”Cadru Legislativ”, Beslut, beslut nr 2550 av den 14 november 2006 om godkännande av lägsta och högsta avgifter för exekutionstjänstemäns tjänster: https://www.executori.ro/CadruLegislativ.aspx.

Avgifterna tas ut för exekutionstjänstemäns tjänster i Rumänien.

I avsnittet om led n finns information om stämpelavgifter.

Artikel 50.1 k – Rangordning av likvärdiga nationella beslut

Enligt lag förekommer ingen rangordning av beslut om kvarstad, men fordringar för vilka kvarstad söks kan rangordnas enligt typ.

Artikel 865 i civilprocesskoden om allmän rangordning av fordringar

1) Om verkställighet har begärts av flera borgenärer eller om andra borgenärer också har ingett exekutionstitlar innan det belopp som verkställigheten avser överförs eller fördelas, fördelar exekutionstjänstemannen beloppet enligt följande rangordning, om inte annat föreskrivs i lag:

a) Fordringar för rättegångskostnader, för säkerhetsåtgärder eller verkställighet, för frysning av tillgångar som ska fördelas, andra kostnader som uppkommer för borgenärernas skull samt fordringar mot gäldenären för utgifter i samband med fullgörandet av lagstadgade villkor eller formaliteter för förvärv av rätten till tillgången och till att den förs in i det offentliga registret.

b) Begravningskostnader för gäldenären, i särskilda fall.

c) Fordringar för löner och andra motsvarande skulder, pensioner, arbetslöshetsersättning, i enlighet med lagstiftningen, stöd för vård av barn, moderskap, tillfällig arbetsoförmåga, förebyggande av sjukdom, hälsofrämjande åtgärder och dödsfallsförmåner inom ramen för socialförsäkringssystemet samt fordringar för skadestånd på grund av dödsfall eller personskador.

d) Fordringar till följd av en rättslig underhållsskyldighet eller en skyldighet att regelbundet betala andra belopp som medel för uppehället.

e) Skattefordringar till följd av att gäldenären inte har betalat skatter, avgifter och andra lagstadgade belopp till statens budget, statliga socialförsäkringssystems budget, lokala budgetar eller särskilda fonders budgetar.

f) Fordringar som härrör från statliga lån.

g) Ersättningsanspråk för reparation av skador på allmän egendom på grund av olagliga handlingar.

h) Fordringar i samband med banklån, leverans av produkter, tillhandahållande av tjänster eller utförande av arbete samt uthyrning.

i) Fordringar i form av böter till statens budget eller till lokala budgetar.

j) Övriga fordringar.

2) Bestämmelserna om subrogation gäller fortfarande alla parter som betalar någon av de fordringar som avses i punkt 1.

3) När fordringar har samma rang fördelas det erhållna beloppet mellan fordringsägarna i proportion till varje fordran, såvida inte annat föreskrivs i lag.

Artikel 866 om förklaring av statliga fordringar

1) En borgenär får begära att staten eller lokala myndigheter inom 15 dagar efter att verkställighetsförfarandet inleddes utfärdar en förklaring om eventuella prioriterade fordringar de kan ha. En sådan begäran införs endast i det offentliga registret om det styrks att en anmälan har gjorts till den lokala skattemyndigheten.

2) Staten eller den berörda lokala myndigheten ska utfärda en förklaring om och registrera fordrans belopp inom 30 dagar efter anmälan.

3) Om inte den skyldighet som avses i punkt 1 fullgörs har statens fordringar inte längre företräde framför de borgenärer som begärde förklaringen.

Artikel 867 om rangordning av säkerställda fordringar

Om det finns borgenärer som har panträtt eller annan förmånsrätt avseende den sålda egendomen, enligt de villkor som föreskrivs i lagstiftningen, betalas deras fordringar före dem som avses i artikel 865.1 c när beloppet från egendomsförsäljningen fördelas.

Artikel 868 om rangordning av underordnade fordringar

Ränta och straffavgifter eller andra fordringar som är underordnade huvudfordran följer rangordningen av denna.

Artikel 50.1 l – Domstolar eller verkställande myndigheter behöriga att pröva en ansökan om rättsmedel

Enligt artikel 1.3 och 1.4 i artikel I^8 i regeringens brådskande dekret nr 119/2006 om vissa åtgärder som krävs för tillämpning av gemenskapens bestämmelser från dagen för Rumäniens EU-anslutning, som godkändes i dess ändrade lydelse genom lag nr 191/2007, i dess ändrade lydelse, omfattas det rättsmedel som föreskrivs i artikel 33.1 i förordning (EU) nr 655/2014 av behörigheten för instansen över den domstol som meddelade beslutet om prövning av ansökan om ett europeiskt beslut om kvarstad på bankmedel.

De rättsmedel mot verkställighet av beslutet om kvarstad på bankmedel som föreskrivs i artikel 34 i förordning nr 655/2014 omfattas av verkställighetsdomstolens behörighet.

Artikel 50.1 m – Domstolar till vilka ett överklagande ska ges in och, i förekommande fall, tidsfrist för överklagande

Enligt artikel 1.5 i artikel I^8 i regeringens brådskande dekret nr 119/2006 om vissa åtgärder som krävs för tillämpning av gemenskapens bestämmelser från dagen för Rumäniens EU-anslutning, som godkändes i dess ändrade lydelse genom lag nr 191/2007, i dess ändrade lydelse, omfattas de överklaganden som föreskrivs i artikel 37 i förordning (EU) nr 655/2014 av behörigheten för instansen över den domstol som avses i punkterna 3 eller 4 i denna artikel, dvs. för instansen över den domstol som avses i artikel 35 i förordningen. Överklaganden ska inges inom 30 dagar efter det att domen meddelades, utom när annat föreskrivs i lag.

Artikel 50.1 n – Domstolsavgifter

Enligt artikel 11.1 b i regeringens brådskande dekret nr 80/2013 om stämpelavgifter, i dess ändrade lydelse, tillämpas följande avgifter för olika typer av ansökningar:

• Ansökningar om säkerhetsåtgärder – 100 rumänska lei.
• Ansökningar om säkerhetsåtgärder avseende fartyg eller flygplan – 1 000 rumänska lei.
• Ansökningar om ett europeiskt beslut om kvarstad på bankmedel, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 655/2014 av den 15 maj 2014 om inrättande av ett europeiskt förfarande för kvarstad på bankmedel i mål och ärenden av privaträttslig natur – 100 rumänska lei.

Artikel 50.1 o – Språk som godtas för översättning av handlingar 

Rumänien godtar inte något annat språk än rumänska (artikel 128.1 i konstitutionen och artikel 14.1 i lag nr 304/2004 om domstolssystemet, i dess på nytt offentliggjorda och ändrade lydelse).