Nationella domstolsväsen

Австрия

I detta avsnitt av portalen får du en översikt över domstolarna i Österrike.

Съдържание, предоставено от
Австрия

Rättssystemets uppbyggnad – domstolsväsen

Utöver den lagstiftande och verkställande makten anses domstolsväsendet vara den tredje pelaren i en rättsstat. Tillsammans med den verkställande makten säkerställer domstolsväsendet att lagar efterlevs. Domstolsväsendet hålls skilt från den verkställande makten på alla nivåer. Domstolarna är statliga institutioner inrättade enligt lag som består av oberoende och opartiska domare. Domare kan inte avsättas eller förflyttas från sitt ämbete och fattar sina beslut enbart utifrån lag i ett formellt förfarande fritt från yttre påverkan.

Domstolsväsendet består av allmänna domstolar (ordentliche Gerichte) som prövar civilrättsliga anspråk och straffrättsliga åtal, förvaltningsdomstolar (Verwaltungsgerichte) och författningsdomstolen (Verfassungsgerichtshof). De allmänna domstolarna består av distriktsdomstolar och regiondomstolar (Bezirks- und Landesgerichte), överregiondomstolar (Oberlandesgerichte) samt Högsta domstolen (Oberster Gerichtshof) för slutliga överklaganden i civil- och straffrättsliga mål. Varje delstat har en förvaltningsdomstol. Det finns även en federal förvaltningsdomstol (Bundesverwaltungsgericht) i Wien med federal behörighet (och avdelningar i Graz, Linz och Innsbruck) och en federal finansdomstol(Bundesfinanzgericht). Högsta förvaltningsdomstolen (Verwaltungsgerichtshof) behandlar slutliga överklaganden från förvaltningsdomstolarna.

Allmänna åklagarmyndigheter (Staatsanwaltschaften) utgör särskilda organ skilda från domstolarna. De företräder främst allmänintresset i den straffrättsliga rättsskipningen. De leder förundersökningarna i straffrättsliga förfaranden samt väcker och driver åtalet. Allmänna åklagare anses utgöra en del av det allmänna domstolssystemet, men måste följa sina överordnades anvisningar. Justitieministern är överst i denna anvisningshierarki och ansvarar inför parlamentet vid utförande av sina uppgifter. Anvisningar ska motiveras och utfärdas i skriftlig form eftersom de ska ingå i handlingarna. Kriminalvårdsanstalter (Justizanstalten) är ansvariga för verkställighet av frihetsstraff och andra frihetsberövande åtgärder. De ansvarar för häktning samt verkställighet av frihetsstraff och beslut om förebyggande frihetsberövande (Maßnahmenvollzug). Kriminalvårdsanstalter kan vara regionala häkten (Landesgerichtliche Gefangenenhäuser), kriminalvårdsanläggningar för verkställighet av frihetsstraff (Strafvollzugsanstalten für den Vollzug von Freiheitsstrafen) eller rättspsykiatriska kliniker (Forensisch Therapeutische Zentren) för verkställighet av förebyggande frihetsberövande. Det finns även särskilda anstalter (Sonderanstalten) för ungdomar och kvinnor. Principen för en modern kriminalvårdsanläggning är att frihetsberöva de intagna, men med målsättningen att hjälpa dem utvecklas till laglydiga medborgare som kan anpassa sig till livet i ett samhälle samtidigt som de undviker kriminellt beteende (social rehabilitering). Dessutom bör kriminalvården hjälpa dem att förstå varför beteendet som ledde fram till deras straff var socialt oacceptabelt.

Skyddstillsynsenheter (Bewährungshilfeeinrichtungen) tar hand om personer med villkorlig dom och villkorligt frigivna. Dessa uppgifter har huvudsakligen överförts till privata organisationer som kontrolleras av det federala justitieministeriet.

Strängt taget består Österrikes domstolsväsen av allmänna domstolar, allmänna åklagare, kriminalvårdsanstalter och skyddstillsynsenheter. Den federala justitieministern är den högst ansvariga personen för domstolsväsendet och leder verksamheten vid det federala justitieministeriet. Den federala justitieministern ingår i förbundsregeringen och har inom sitt ansvarsområde en politisk lednings- och samordningsfunktion vid ministeriet och ansvarar ytterst för tillsynen över alla tillhörande organ och avdelningar.

Allmänna domstolar delas in i följande nivåer:

  • Distriktsdomstolar (Bezirksgerichte).
  • Regiondomstolar (Landesgerichte), kallas även förstainstansdomstolar (Gerichtshöfe erster Instanz).
  • Överregiondomstolar (Oberlandesgerichte), kallas även andrainstansdomstolar (Gerichtshöfe zweiter Instanz).
  • Högsta domstolen (Oberster Gerichtshof).

Rättsdatabaser

Det österrikiska justitieministeriets portal ger allmän information om det österrikiska domstolsväsendet.

Är tillgången till databasen kostnadsfri?

Ja, tillgången till det österrikiska justitieministeriets portal är kostnadsfri.

Senaste uppdatering: 25/10/2023

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.