Typer av juristyrken

Åklagare

Organisation

Den danske anklagemyndighed (det danska åklagarväsendet) sorterar under justitieministeriet. Åklagarväsendet består av riksåklagaren (rigsadvokaten), statsåklagarna (statsadvokaterne) och regionpolismästarna (politidirektørerne).

Riksåklagaren handhar straffrättsliga förfaranden inför Högsta domstolen och deltar dessutom vid förfaranden i Den Særlige Klageret (Särskilda klagomålsdomstolen).

Riksåklagaren är chef för övriga åklagare och ansvarar för tillsynen över deras arbete. Riksåklagaren behandlar också överklaganden av beslut som fattats av åklagare i första instans.

Roll och arbetsuppgifter

Åklagarväsendets uppgifter och organisation beskrivs i kapitel 10 i retsplejeloven (rättegångslagen) (§§ 95–107).

Åklagarväsendet ska i samarbete med polisväsendet lagföra brott i enlighet med rättegångslagen. Enligt § 96.2 ska åklagarväsendet driva varje mål så snabbt dess karaktär kräver. Åklagarmyndigheten ska se till att skyldiga åtalas men samtidigt att oskyldiga inte åtalas (”objektivitetsprincipen”).

Sex regionalt verksamma statsåklagare handhar straffrättsliga förfaranden, överklaganden och jurymål inför Østre Landsret och Vestre Landsret och övervakar regionspolismästarnas behandling av brottmål i regionen. Dessutom behandlar statsåklagarna överklaganden mot regionspolismästarnas lagföringsbeslut. Slutligen handhar statsåklagarna mål som gäller ersättning i samband med lagföring i brottmål och klagomål mot polisen.

Statsadvokaten for Særlig Økonomisk Kriminalitet (statsåklagaren för särskild ekonomisk brottslighet) ansvarar för lagföringen vid ekonomiska brott med nationell omfattning.

Statsadvokaten for Særlige Internationale Straffesager (statsåklagaren för allvarliga internationella brott) har ansvar för lagföringen av internationella brott som begås utomlands. Detta inbegriper folkmord, brott mot mänskligheten och krigsbrott.

Regionspolismästarna fungerar som åklagare inför byretterne (första instans) och är därmed – utöver ledningen av polisens arbete – ansvariga för utredningar som genomförs av polisdistriktet samt för den lokala åklagarmyndighetens verksamhet.

Yrkesdomare

Organisation

Dommerudnævnelsesrådet (domarutnämningsrådet) lämnar förslag till justitieministern inför alla domarutnämningar förutom till posten som Högsta domstolens ordförande. I praktiken följer justitieministern alltid rådets rekommendationer.

Disciplinförfaranden mot domare och annan domstolspersonal behandlas av Den Særlige Klageret (Särskilda klagomålsdomstolen).

Domstolsstyrelsen har det övergripande ansvaret för utbildning av domstolspersonal.

Roll och arbetsuppgifter

Yrkesdomare i Danmark specialiserar sig normalt inte inom ett visst rättsområde. De kan ha en permanent tjänst eller vara tillfälligt tillsatta. Assessorer (retsassessorer) och biträdande domare (dommerfuldmægtige) har normalt hand om mindre omfattande mål (t.ex. utsökningsärenden).

Lekmannadomare (lægdommere) deltar med vissa viktiga undantag vid alla straffrättsliga förfaranden i första och andra instans. Sakkunniga assessorer (sagkyndige domsmænd) kan kallas att delta vid tvistemål i första och andra instans. Lekmannadomare och sakkunniga assessorer utses för en fyraårsperiod.

Rättsdatabaser

Mer information finns här:

Webbplatsen för den danska Domarföreningen (Den Danske Dommerforening).

Hemsida för Domarfullmäktigeföreningen (Dommerfuldmægtigforeningen).

Information om domstolspersonal   (361 Kb) 

Juristyrkenas organisation i övrigt: Advokater m.m.

Advokater

Privatpraktiserande advokater

Alla danska advokater är medlemmar i Danska Advokatsamfundet (Advokatsamfundet), som grundades 1919.

Anställda advokater och biträdande jurister (advokatfuldmægtige)

Foreningen af Advokater og Advokatfuldmægtige – FAAF är en sammanslutning för advokater och biträdande jurister, som ingår i Danmark Jurist- og Økonomforbund – Djøf. Djøf är Danmarks största fackförbund och intresseorganisation för studenter och anställda inom områdena juridik, förvaltning, statsförvaltning, forskning, utbildning, kommunikation, ekonomi och samhällsvetenskap. Förbundet har ca 50 000 medlemmar som är verksamma inom dessa områden. Av FAAF:s ungefär 1 500 medlemmar är 900 privatpraktiserande advokater.

Företagsjurister

Företagsjurister är medlemmar i Advokatsamfundet men kan också välja att bli medlemmar i det danska förbundet för företagsjurister (DVJ, Danske Virksomhedsjurister). För närvarande har ungefär två tredjedelar av DVJ:s medlemmar rätt att utöva advokatyrket. DVJ företräder företagsjuristernas intressen i allmänhet. Förbundet verkar också för att främja erkännandet och förståelsen av yrket och företagsjuristernas ökande betydelse för företagen, myndigheterna, de icke-statliga organisationerna och samhället i stort. DVJ är medlemsorganisation i Ecla (European Company Lawyers Association).

Skillnaden mellan privatpraktiserande advokater och företagsjurister

I Danmark gäller exakt samma bestämmelser för företagsjurister med rätt att utöva advokatyrket som för privatpraktiserande advokater. I retsplejeloven skiljer man inte mellan de båda kategorierna av jurister, och båda grupperna är medlemmar i Advokatsamfundet.

Detta innebär att företagsjurister har samma rättsliga ställning som andra advokater med avseende på uppförandekod (advokatetiske regler), sekretess, tystnadsplikt och lojalitetsplikt gentemot klienten osv. Uppförandekoden har dock ändrats för att kunna tillämpas även för företagsjurister, med hänsyn till de särskilda villkoren för deras verksamhet.

Principen om tystnadsplikt och lojalitetsplikt gentemot klienten styrs därmed av samma regler för företagsjurister som för privatpraktiserande advokater. Om den standard som tillämpas är densamma för båda grupperna eller lägre för företagsjurister återstår däremot fortfarande att prövas i domstol.

Det enda undantaget från regeln att företagsjurister har samma rättsliga ställning som andra advokater gäller vem företagsjuristen kan företräda som advokat. Den rättsliga möjligheten att verka som företagsjurist betraktas som ett underförstått undantag från § 124 i retsplejeloven, som reglerar vilken typ av företag en advokat kan företräda.

Om företagsjuristen inte har en privat advokatpraktik kan han/hon endast använda titeln advokat när han/hon företräder det företag eller den organisation där han/hon är anställd. Om arbetsgivaren begär att företagsjuristen ska ge juridisk rådgivning till en kund eller en medlem får därmed företagsjuristen inte agera som advokat, såvida inte han/hon har en privat advokatpraktik och ger rådgivning till kunden eller medlemmen i egenskap av privatpraktiserande advokat.

Om företagsjuristen inte har en privat advokatpraktik och ger en kund eller medlem som är konsument juridisk rådgivning, och om rådgivningen ges för ett kommersiellt ändamål är dock lagen om juridisk rådgivning (lov om juridisk rådgivning) tillämplig på företagsjuristens verksamhet, med ett undantag: den gäller inte juridisk rådgivning som tillhandahålls av fackförbund och icke-statliga organisationer. Skälet till undantaget är att sådan rådgivning inte erbjuds för ett kommersiellt syfte och generellt betraktas som en tjänst som går utöver den allmänna service som fackföreningen tillhandahåller sina medlemmar för att uppnå sina huvudmål.

Juridisk rådgivning som ges till en konsument av en anställd vid ett fackförbund (som har rätt att utöva advokatyrket) regleras därför endast av de allmänna reglerna för skadestånd utanför avtalsförhållanden och endast indirekt av uppförandekoden. Det senare förutsätter i enlighet med § 126.4 i retsplejeloven att en advokat inte (utanför sina yrkesmässiga uppgifter) får uppträda på ett sätt som är olämpligt för en advokat i ärenden av kommersiell eller finansiell natur.

Lagen om juridisk rådgivning

Sedan juli 2006 har juridisk rådgivning som erbjuds konsumenter för kommersiella ändamål varit föremål för en separat lag, som gäller oavsett rådgivarens utbildningsbakgrund. Det anges uttryckligen i lagen att den inte gäller juridisk rådgivning som tillhandahålls av advokater som en del av deras privata advokatpraktik. Inte heller gäller den juridisk rådgivning som tillhandahålls av fackförbund eller icke-statliga organisationer, eftersom det anses att sådan rådgivning inte ges för kommersiella ändamål (se ovan). Vidare gäller inte lagen juridisk rådgivning av finansiella företag som omfattas av lagen om finansiell verksamhet, förutsatt att ekonomi- och handelsministern har utfärdat regler om bästa praxis på det berörda området.

Som sagt innebär dock inte detta att juridisk rådgivning från en person med rätt att utöva advokatyrket inte regleras av lagen. Om en företagsjurist med rätt att utöva advokatyrket ger en konsument (alltså någon annan än sin arbetsgivare) juridisk rådgivning och företagsjuristen inte har en advokatpraktik vid sidan av sin anställning, omfattas rådgivningen av lagen om juridisk rådgivning om det bedöms att den ges för ett kommersiellt ändamål.

Huvuddragen i lagen om juridisk rådgivning är följande:

• En juridisk rådgivare måste uppträda på ett sätt som överensstämmer med bästa praxis för juridisk rådgivning. Detta inbegriper att utföra sina plikter grundligt, samvetsgrant och i enlighet med de legitima kraven på klientens bästa. Råd ska ges inom rimlig tid. .
• Överenskommelser om tillhandahållande av juridisk rådgivning ska vara skriftliga.
• En juridisk rådgivare är inte skyldig att ha en ansvarsförsäkring, men information om detta måste ingå i kontraktet.
• En juridisk rådgivare måste informera klienten om kostnaden för rådgivningen.
• En juridisk rådgivare får inte ta emot anförtrodda medel.
• En juridisk rådgivare får inte utföra uppgifter som rådgivaren själv har ett personligt eller ekonomiskt intresse i.
• En juridisk rådgivare omfattas av justitieministeriets regler om bästa praxis för juridisk rådgivning. Rådgivarens laglydighet och efterlevnad av reglerna om bästa praxis är föremål för konsumentombudsmannens tillsyn.

Rättsdatabaser

Denna information finns på webbplatsen för Danska Advokatsamfundet.

På denna webbplats finns information om advokatyrket i Danmark och en förteckning över praktiserande advokater.

Övriga juristyrken

Organisationer som tillhandahåller rättshjälp

Institutioner som tillhandahåller rättshjälp finns i hela Danmark. Den som vill ha rättshjälp kan kontakta Civilstyrelsen, som kan hänvisa till närmaste institution. Adressen är följande::

Civilstyrelsen

Toldboden 2, 2. vån.

8800 Viborg.

Tfn: +45 33 92 33 34

E-post: civilstyrelsen@civilstyrelsen.dk