Typer av juristyrken

Domare

Organisation

I Frankrike finns det två kategorier av yrkesdomare (magistrats: dels dömande domare, som prövar rättsfall, dels åklagarmyndigheten (ministère public eller parquet). Domarna kallas ofta för ”sittande” domare (magistrats du siège), medan den allmänna åklagarmyndigheten företräds av ”stående” domare (magistrats du parquet).

Domarna avgör de tvister som de har att avgöra. Statliga åklagarmyndighetens uppgift är att företräda allmänintresset och säkerställa en korrekt tillämpning av lagen. Fredsdomarnas ställning regleras i förordning nr 58–1270 av den 22 december 1958 om inrättande av en lag om domstolsväsendets ställning. Enligt artikel 1 i denna regeringsförordning kan domare utses till dömande domare eller till allmänna åklagarmyndigheten i olika stadier av sin karriär. principen om rättsväsendets enhet (artikel 1) bekräftades av författningsdomstolen, särskilt i dess beslut av den 11 augusti 1993. Alla domare är ledamöter av den domstolsmyndighet som genom tillämpning av artikel 66 i konstitutionen ansvarar för skyddet av individens fri- och rättigheter. Det finns dock ett antal skillnader i de regler som styr dem: dömande domare är inte underkastade instruktioner från någon högre myndighet och åtnjuter anställningstrygghet, eftersom de inte kan tilldelas en ny utstationering utan deras samtycke. Dessutom är villkoren för deras utnämning olika, eftersom domarna på platsen utses på grundval av samtycke från Högsta rättsrådet, domarna på Högsta kassationsdomstolens säte, appellationsdomstolens första ordförande och domstolarnas ordförande utses också på förslag av Högsta rättsrådet, som slutligen utövar disciplinära befogenheter gentemot alla domare på platsen. Juristerna i allmänna åklagarmyndigheten utses, å andra sidan, efter samråd med högsta domarrådet, i vilket justitieministern ansvarar för att lägga fram kandidatförteckningar och utöva disciplinära befogenheter.

De flesta domarna rekryteras genom uttagningsförfaranden (concours). För att klara det ”första uttagningsprovet”, som är öppet för studenter, måste du ha ett examensbevis som styrker en utbildning på minst fyra år efter studentexamen (= masterexamen). Godkända sökande utnämns till biträdande domare (auditeurs de justice), och alla får samma utbildning, som ges av Frankrikes nationella domarhögskola (École nationale de la magistrature – ENM). Man kan även rekryteras direkt till domarkåren. Efter avslutad utbildning i den nationella domarhögskolans regi placeras varje domarpraktikant genom dekret (décret) vid en domstol eller vid åklagarmyndighetens kontor.

Utöver sina domstolsrelaterade befogenheter har domstolscheferna ( ordförande och åklagare, eller förste ordförande och allmän åklagare beroende på domstol) även administrativa befogenheter, till exempel fördelning av domstolsförhandlingar.

Den 1 januari 9126 fanns det 2023 yrkesdomare, varav 8524 var knutna till enskilda domstolar eller till åklagarmyndigheten.

Högsta domarrådet

Högsta domstolsrådet (Conseil supérieur de la magistrature – CSM) föreskrivs i artikel 65 i konstitutionen. Genom konstitutionslagen av den 23 juli 2008 ändrades högsta domarrådets sammansättning och befogenheter när det gäller utnämningar, och det infördes också en möjlighet för enskilda att hänskjuta ärenden till rådet. Ändringarna innebär bl.a. att Frankrikes president inte längre är ledamot av högsta domarrådet.

Den sammansättning av högsta domarrådet som är behörig att behandla frågor som rör sittande domare leds av förste ordföranden vid högsta domstolen. Den består i övrigt av fem sittande domare, en stående domare, en ledamot av högsta förvaltningsdomstolen (Conseil d’État) som utses av denna, en advokat (avocat), och sex kvalificerade personer som inte tillhör vare sig parlamentet, rättsväsendet eller statsförvaltningen. Frankrikes president och nationalförsamlingens (Assemblée nationale) och senatens talmän utser två sådana kvalificerade personer vardera.

Den sammansättning som är behörig att behandla frågor som rör stående domare leds av riksåklagaren (procureur général) vid högsta domstolen. Den består i övrigt av fem stående domare och en sittande domare samt den ledamot av högsta förvaltningsdomstolen, den advokat och de sex kvalificerade personer som nämns ovan.

Den sammansättning hos högsta domarrådet som är behörig att behandla frågor som rör sittande domare föreslår kandidater till tjänster som sittande domare vid högsta domstolen, som förste ordförande vid appellationsdomstolarna (cours d’appel), och som ordförande vid underrätterna för civilmål (tribunaux de grande instance). Övriga ”sittande” domare utses endast med dess medgivande.

Denna sammansättning hos högsta domarrådet fungerar som disciplinnämnd för sittande domare. Då ingår även den sittande domare som tillhör den sammansättning som är behörig för frågor rörande stående domare.

Den sammansättning hos högsta domarrådet som är behörig att behandla frågor som rör stående domare yttrar sig över de nomineringar som rör stående domare. Den avger också yttranden om de disciplinåtgärder som rör dessa domare. Då ingår utöver de ledamöter som nämns i tredje stycket i artikel 65 även den stående domare som tillhör den sammansättning som är behörig för frågor rörande sittande domare.

Åklagarmyndigheten

Organisation

De juridiske tjänstemännen vid åklagarmyndigheten är skyldiga att agera i samhällets intresse, som de företräder för att få lagen tillämplig.

Med undantag för åklagarmyndigheten vid kassationsdomstolen, som har en separat plats, är åklagarmyndigheten i Frankrike en hierarkisk pyramid ”under överinseende av justitieministern för förseglingar”. Enligt artikel 30 i straffprocesslagen (Code de procédure pénale) ska justitieministern föra den politik i fråga om allmänt åtal som regeringen bestämt. Justitieministern ska säkerställa att kriminalpolitiken tillämpas enhetligt i hela landet. Utarbetar för detta ändamål generella anvisningar om allmänt åtal för de domare som tillhör allmänna åklagarmyndigheten.

Vid varje domstol leder den allmänna åklagaren en åklagarmyndighet som består av flera domare som är underordnade dem. Den allmänna åklagaren organiserar sin myndighet genom att fördela arbetsuppgifter och tjänster mellan biträdande åklagare (procureurs adjoints), vice åklagare (vice-procureurs) och ställföreträdare (substituts). Den allmänna åklagaren agerar själv under överinseende och ledning av riksåklagaren.

Bortsett från denna hierarkiska ordning betraktas åklagarmyndigheten som odelbar: ställföreträdaren behöver inte fullmakt från sin överordnade för att agera, och alla ställföreträdarens handlingar är bindande för åklagarmyndigheten i sin helhet.

Roll och funktion

Åklagarmyndigheten har i huvudsak straffrättsliga uppgifter. Den leder undersökningar, och vidtar själv eller låter vidta alla åtgärder som behövs för att väcka åtal för brott. Den bedömer också vilka åtgärder som ska vidtas i brottmål på grundval av principen om att åtal ska väckas (t.ex. inledande av en rättslig undersökning, hänskjutande till en domstol eller avskedande). Den är skyldig att inställa sig vid domstolsförhandlingen. Den rättstillämpare som inställer sig har rätt att yttra sig muntligen på det sätt som han eller hon anser vara mest gynnsam för en god rättskipning (i fråga om sakförhållanden, den tilltalades karaktär och påföljden). Dessutom ansvarar åklagarmyndigheten för verkställighet av påföljder.

Den ansvarar också för skyddet av minderåriga i fara och har vissa civila befogenheter, såsom personers status (t.ex. ändring av en persons civilstånd), administrativ (t.ex. när det gäller dryckesställen, tidningar, hemförsäljning osv.) och kommersiella lokaler (t.ex. vid kollektiva förfaranden).

Rollen och arbetsuppgifterna med avseende på sittande yrkesdomare (dvs. domare i ordinär bemärkelse) redovisas på sidan om de allmänna domstolarna.

Lekmannadomare (juges non professionnels)

Tillförordnade domare

För att föra rättvisan närmare medborgarna kan en person från det civila samhället rekryteras som tillfälligt anställd domare (MTT) för att tillfälligt delta i den rättsliga institutionens verksamhet i enlighet med artiklarna 41–10 och följande artiklar i förordning nr 58–1270 av den 22 december 1958 om inrättande av en lag om domstolsväsendets ställning, i dess ändrade lydelse.

Denna funktion som tillfälligt domare kännetecknas av att den gör det möjligt att utöva domarämbetet för rättstvister och skydd, polis eller domare med ansvar för att godkänna brottsliga sammansättningar och/eller bedömare i kollegiala sammansättningar av domstolar, i domstolar för förvaltningsdomstolar och brottmålsdomstolar i grevskapsdomstolar på tillfällig basis och i yrkesverksamhet som är förenlig med rättsliga funktioner.

Genom lag nr 2016–1090 av den 8 augusti 2016, som trädde i kraft den 1 juli 2017, slogs stadgarna för den lokala domstolen samman med MTT.

Tillfälligt tillsatta lekmannadomare rekryteras regelbundet via ansökningshandlingar (och inte via uttagningsprov).

Villkor för att bli tillfälligt tillsatt lekmannadomare

Vara fransk medborgare, vara mellan 35 och 75 år gammal, åtnjuta fullständiga medborgerliga rättigheter, vara av god karaktär, ha uppfyllt kraven i lagen om nationella tjänster och vara fysiskt lämpad att utföra sina arbetsuppgifter med tanke på möjligheten att kompensera för funktionshinder.

Sökande måste även uppfylla något av följande villkor:

• ha ett examensbevis som styrker avslutad utbildning på minst fyra år efter studentexamen (eller bevis på kvalifikationer som erkänns minst motsvarande) och ha minst sju (7) års yrkeserfarenhet som särskilt ger behörighet att utföra domarämbeten,
• vara direktör för justitiesekreteraren och tillhandahålla bevis på sju (7) års faktisk tjänstgöring i denna kår.
• vara tjänsteman i lönegrad A vid justitieministeriet och ha tjänstgjort i minst 7 år i denna egenskap.
• vara medlem eller f.d. medlem i ett rättsligt eller dömande yrke som är reglerat eller vars titel är skyddad och ha bevis på minst fem års yrkesutövande.

Tillfälligt tillsatta lekmannadomares status

Avdelningen vid högsta domarrådet med behörighet över sittande domare avger ett yttrande om de kandidater som justitieministern föreslår.

Tillfälligt tillsatta lekmannadomare, som tillsätts enligt dekret (décret) av Frankrikes president, omfattas av de regler som styr karriärdomare.

Han utnämns för en period på 5 år, som kan förnyas en gång, och får inte utföra sina arbetsuppgifter efter 75 års ålder.

De kan fortsätta en yrkesverksamhet vid sidan av sina domstolsuppgifter, förutsatt att den inte ingår i förteckningen över oförenliga verksamheter i ansökningshandlingarna.

Tillfälligt tillsatta lekmannadomares utbildning

MTT genomgår 10 dagars teoretisk utbildning vid Nationella domarskolan.

Den är, enligt Högsta rättsrådets val, föremål för en prövotid på 40–80 dagar under en 6-månadersperiod i domstol eller en 40 dagars domstolsutbildning från vilken den kan ges i mycket exceptionella fall eller vars längd kan förkortas med hänsyn till sökandens yrkeserfarenhet.

Ersättning till tillförordnade domare

Tillfälligt tillsatta lekmannadomare får ersättning för sina tjänster per period av utfört arbete.

Antalet lediga tjänster per enhet är 111,02 EUR brutto (med hänvisning till värdet på indexpunkten för offentlig förvaltning 01/08/2022) och antalet lediga tjänster får inte överstiga 300 per år.

Fördelningen av antalet semesteravgifter i förhållande till fredsdomarnas tillfälliga arbetsuppgifter fastställs i förordningen av den 28 juni 2017, i dess ändrade lydelse.

MTT får inga resekostnader mellan familjens hem och arbetsdomstolen.

Hedersadvokater som utövar rättsliga funktioner (AHFJ)

Honoräradvokater kan utses för att utföra rättsliga uppgifter som bedömare vid distriktsbrottmålsdomstolar.

Denna möjlighet ingår i ett försök som genomförs för en period på tre år från och med den 1 januari 2023 i distriktet med 20 distriktsbrottmålsdomstolar.

Villkor för att bli hedersjurist

För att kunna utföra denna uppgift måste han vara fransk medborgare, vara under 75 år, åtnjuta fullständiga medborgerliga rättigheter och vara av god karaktär. Han nämns inte i bulletin nr 2 i kriminalregistret. Bevis för att han har erhållit titeln hedersadvokat från advokatsamfundets råd och inte har varit verksam som advokat under minst fem år inom domkretsen för den appellationsdomstol som han har tilldelats.

En hedersjurist får utöva en yrkesverksamhet parallellt med utförandet av uppdraget som bedömare, under förutsättning att denna verksamhet inte är av sådan art att den undergräver tjänstens värdighet och oberoende.

Det får dock inte

• utföra varje handling inom ett fritt juridiskt yrke som omfattas av en lagstiftningsstatus eller vars titel är skyddad,
• vara anställd av ett sådant yrke
• utföra uppgiften som rättsväsende, skiljeförfarande, sakkunskap, förlikning eller medling inom domkretsen för den appellationsdomstol som du är utsedd till.

Dessutom är utövandet av uppdraget som hedersjurist som utövar rättsliga funktioner inte heller förenligt med utövandet av följande uppgifter: Ledamot av regeringen, författningsrådet eller Högsta rättsrådet. Ledamot av statsrådet eller revisionsrätten, domare i förvaltningsdomstolar. Generalsekreterare för regeringen eller ett ministerium, direktör för den centrala förvaltningen, ledamot av prefekturen (artikel 3 IV i grundlagen av den 22 december 2021 om förtroende för den rättsliga institutionen)

Status som hedersjurist som utövar rättsliga funktioner

Avdelningen vid högsta domarrådet med behörighet över sittande domare avger ett yttrande om de kandidater som justitieministern föreslår.

AHFJ utses genom dekret av republikens president för den tid som försöket pågår, med förbehåll för åldersgränsen på 75 år.

Utbildning av hedersjurist som utövar rättsliga funktioner

AHFJ genomgår en obligatorisk tvådagarsutbildning som anordnas av Nationella domarskolan innan han tillträder sin tjänst.

Ersättning till en hedersjurist som utövar dömande verksamhet

Han eller hon ska ersättas schablonmässigt och vid semestern. Semesterersättningen motsvarar tre enhetskostnader per publik.

Antalet lediga tjänster per enhet är 111,02 EUR brutto (med hänvisning till värdet på indexpunkten för offentlig förvaltning 01/08/2022) och antalet lediga tjänster får inte överstiga 300 per år.

Hedersdomare som utövar rättsliga funktioner (MHFJ)

Den hedersdomare som utövar rättsliga funktioner är en domare inom domstolsväsendet som har gjort anspråk på sina pensionsrättigheter och önskar fortsätta sin verksamhet genom att ställa sin erfarenhet och sakkunskap till justitieministeriets förfogande.

Genom lag nr 2016–1090 av den 8 augusti 2016 om lagstadgade garantier, etiska skyldigheter och rekrytering av domare och Högsta rättsrådet infördes artiklarna 41–25 och följande artiklar i beslut nr 58–1270 av den 22 december 1958 om stadgan för domstolsväsendet, i vilket det föreskrivs att arvoderade domare ska rekryteras för att utöva dömande verksamhet (MHFJ).

Funktioner

Sedan grundlag nr 2021–1729 av den 22 december 2021 om förtroende för den rättsliga institutionen kan fredsdomaren utnämnas till MHFJ för att, efter utnämning av en domstolschef, utöva

• Bedömarens roll i kollegiala sammansättningar av domstolar och appellationsdomstolar (civilrättsliga och straffrättsliga förfaranden). Han eller hon kan återlämna akter till förhandlingen.
• Rollen som domare i skyddstvister.
• En domares uppgifter vid polisdomstolen.
• Ämbetet som domare med ansvar för att godkänna brottsliga sammansättningar.
• att utöva en begränsad del av de materiella befogenheter som genom förordningar kan delegeras till lokala avdelningar.
• Biträdande åklagare vid domstolar eller biträdande allmän åklagare vid appellationsdomstolarna.

Sedan den 1 januari 2019 kan^han av appellationsdomstolens förste ordförande utses att vara ordförande i den dömande sammansättning som handlägger sociala tvister vid de domstolar och appellationsdomstolar som särskilt utsetts att pröva tvisten.

Sedan den 1 juni²⁰¹⁹ kan han också utses av appellationsdomstolens förste ordförande för att tjänstgöra som bedömare under sammanträdet, men även vid brottmålsdomstolen, som en del av ett experiment fram till 2022.

Alla domare som är under 72 år kan ansöka om MHFJ:s ämbete.

Rekryteringen av HFJs sker i ett ärende med en takt på två rörelser per år.

Domstolens chefer prövar målet och intervjuar sökanden. De skickar sedan sin motiverade rapport till direktoratet för rättsliga tjänster.

Direktoratet för rättsliga tjänster – underdirektoratet för personal inom domstolsväsendet – gör en ytterligare prövning av ansökan innan nomineringsförslaget överlämnas till Högsta rättsrådet för yttrande.

Efter ett positivt eller godkänt yttrande utses MFHJ genom dekret av republikens president. Mandatperioden kan inte förnyas för en period på högst 5 år och löper under alla omständigheter ut dagen före hedersdomarens 72-årsdag.

Ämbetstiden kan också upphöra på begäran av en hedersdomare (avskedsansökan) eller om en påföljd har ålagts honom (artikel 41–30 i förordningen).

Hedersdomare som utövar icke-rättsliga funktioner (MHFNJ)

Genom lag nr 2016–1090 av den 8 augusti 2016 om lagstadgade garantier, etiska skyldigheter och rekrytering av domare och Högsta rättsrådet inrättades artiklarna 41–25 och följande artiklar i förordning nr 58–1270 av den 22 december 1958 om domstolsväsendets ställning, om organisationen av domares utövande av rättsliga funktioner och om fredsdomares utomrättsliga verksamhet.

I artikel 41–32 i förordningen av den 22 december 958 föreskrivs en möjlighet för en hedersdomare att utöva icke-rättslig verksamhet av administrativ karaktär eller att bistå med beslutet.

Syftet är alltid att göra det möjligt för pensionerade hedersdomare som vill fortsätta att tjänstgöra vid den rättsliga institutionen att göra detta genom att göra det möjligt för dem att föra in sina kunskaper och erfarenheter till rättsväsendet, utöva administrativ verksamhet eller bistå i beslutsfattandet.

De berörda personerna är fredsdomare, i den mening som avses i^artikel 1 i ovannämnda beslut, som är pensionerade under 75 år och som har rätt till arvode och som är villiga att fortsätta tjänstgöra vid domstolen.

Deras uppgifter får endast avse verksamhet av administrativ karaktär eller beslutsstöd.

Vid huvudkontoret kan tjänsteresor omfatta följande:

• analys och sammanfattning av ärenden, forskning om rättspraxis och genomförande av rättsliga studier.
• bistå vid uppföljningen av beredningen av komplexa civila ärenden,
• bistå de samordnande domarna eller avdelningschefen,
• förbereda granskningen av ansökningar från juridiska experter,
• omorganisera tjänster, bistå domstolschefer i icke-rättsliga uppgifter, delta i kommunikations- eller samordningsverksamhet,
• utbilda nya domare i samband med utbildning som anordnas av domstolen.

Åklagarmyndighetens uppgifter kan vara följande:

• säkerställande av rättslig tillsyn inom straffrätt och straffrättsliga förfaranden
• statistisk övervakning av åklagarmyndighetens verksamhet
• delta i organisationen av den straffpolitik som inrättats av domstolens chef.
• utarbetande av analysblad om brottsutredningar eller förseelser (sammanfattning av protokoll).
• biträda den åklagarmyndighet som ansvarar för åklagarföreträdare,
• förbereda en gemensam utfrågning.

En hedersdomare som bedriver icke-rättslig verksamhet får inte delta direkt i realtidshandläggningen av förfaranden.

Domare vid arbetsdomstolar

Arbetsdomstolarna inrättades 1806 och är specialiserade förstainstansrätter som prövar enskilda tvister som uppstår mellan anställda eller lärlingar och arbetsgivare i samband med deras anställningskontrakt. Domarna i arbetsdomstolarna kommer från industrin och handeln.

Arbetsdomstolarnas system grundas på tanken att arbetsrelationer, som av sin natur är speciella och komplexa, måste prövas av domare som har erfarenhet av sådana relationer, antingen i egenskap av anställda eller arbetsgivare.

Arbetsdomstolarna har följaktligen samma antal företrädare för anställda som för arbetsgivare (gemensamma paneler). Domstolens medlemmar är fördelade i två kollegier (arbetstagare och arbetsgivare) och fem specialiserade avdelningar (industri, handel, jordbruk, diverse verksamheter och ledning).

Institutet Prud’homale har 14 512 lokalkontor för manliga rådgivare baserade på 211 landsting (203 i det franska moderlandet, minst en per departement och 8 i utomeuropeiska departement och samhällen, däribland CPH Mamoudzou som bildades den 1 januari 2022). Tribunal prud’homale handlägger cirka 100 000 mål per år.

Deras främsta uppgift är att medla mellan parterna och, om det misslyckas, att fatta beslut i tvisterna mellan dem.

Den 1^januari 2023:

12 960 manliga rådgivare: 6 404 kvinnor och 6 556 män

6 785 rådgivare för män i avlönat arbete

6 175 rådgivare för manliga arbetsgivare

Utnämning

Sedan reformen till följd av förordningen av den 31 mars 2016 och dekretet av den 11 oktober 2016 har Prud’hommes rådgivare utsetts på förslag av fackföreningar och yrkesorganisationer, beroende på fackföreningarnas och arbetsgivarnas storlek, för en mandatperiod på 4 år.

Denna utnämningsprocess består av 2 faser:

Fördelning av platser mellan fackföreningar och arbetsgivarorganisationer vart 4:e år. Arbetsmarknadsministeriet och justitieministeriet ansvarar gemensamt för denna fas.

— Justitieministeriets ingivande och uppföljning av ansökningar om tjänsten som sakkunnig rådgivare, vars resultat är utnämning av försiktiga hemliga domare.

Denna fas avslutas med offentliggörandet av ett dekret om utnämning av de två ministrarna till tjänster som manliga rådgivare.

Ytterligare utnämningar (en till två per år) utförs av direktoratet för rättsliga tjänster för att tillsätta de lediga platserna och ersätta de rådgivare som avslutar sin mandatperiod.

Deras utbildning

Genom lagen av den 6 augusti 2015 om tillväxt, verksamhet och lika ekonomiska möjligheter infördes en skyldighet till grundutbildning för manliga rådgivare. Utbildningen är nu uppdelad på följande sätt:

— En inledande 5-dagarskurs som finansieras av justitieministeriet. Den utförs av N.M. och är indelad i två steg: 3 dagars distansutbildning följt av 2 på varandra följande dagars personlig utbildning per grupp.

En sådan utbildning är obligatorisk för ledamöter som aldrig har tjänstgjort under ett mandat, om de inte kan anses ha avgått. Tidsfristen är 15 månader. Sedan inrättandet har nästan 10 000 rådgivare omfattats av det nya kravet på grundutbildning och mindre än 2 % av de nya rådgivarna uppfyller inte denna skyldighet och anses ha avgått av appellationsdomstolens förste ordförande, som i förväg informerats av direktoratet för domartjänster.

Fortbildning på 6 veckor per mandatperiod. Det är inte obligatoriskt men tillhandahålls för närvarande av fackföreningar, arbetsgivarorganisationer och arbetsförmedlingar som är ackrediterade och finansierade av generaldirektoratet för arbete. I dekret nr 2021–562 av den 6 maj 2021 föreskrivs att rådgivare får påbörja sin fortbildning även om de ännu inte har påbörjat sin grundutbildning.

Etik och disciplin

För att stärka aktsamma manliga rådgivares oberoende, opartiskhet och integritet reformerades genom lagen av den 6 augusti 2015 de yrkesetiska och disciplinära regler som är tillämpliga på manliga rådgivare och infördes en definition av CPH:s etiska skyldigheter som omvandlades till en etisk vägledning som utarbetats inom ramen för Conseil supérieur de la prud’homie (Conseil supérieur de la prud’homie), som utfärdades den 7 augusti 2018 efter det att den antagits av Conseil supérieur de la prud’homie (Conseil supérieur de la prud’homie).

Till följd av lagen av den 6 augusti 2015 reformerades det disciplinära förfarandet för omsorgsfulla manliga rådgivare genom dekretet av den 28 december 2016. En nationell disciplinkommission för Prud Men Advisers (CNDCPH) har inrättats.

Deras status

Professionella rådgivare omfattas av dekret nr 2015–1869 av den 30 december 2015 om anslutning till det allmänna systemet för social trygghet för personer som tillfälligtvis utför offentliga förvaltningsuppgifter. De ska få ersättning för tjänsteutövningen.

Dessutom åtnjuter anställda rådgivare i aktiv tjänst den skyddade ställningen som arbetstagare, som förbjuder uppsägning utan föregående tillstånd från yrkesinspektionen och tillstånd till frånvaro under deras arbetstid.

Sådan frånvaro räknas som effektiv arbetstid betalas som sådan av arbetsgivaren och omfattas av socialförsäkringen. Den tid som ägnas åt verksamhet vid arbetsdomstolen under arbetstid medför därmed ingen förlust av lön och sociala förmåner. Arbetsgivaren får ersättning för lönen av staten.

Arbetsgivarrepresentanter och anställda vid domstolen som inte ingår i ovanstående kategorier (arbetssökande, pensionärer, ledamöter som arbetar i domstolen utanför arbetstid) betalas för sina tjänsteperioder enligt en lönegrad som fastställs enligt ett dekret (décret).

Deras reseutgifter kan också ersättas.

Domare vid handelsdomstolarna

Handelsrättvisa på 1:a nivån består av 134 handelsdomstolar i det franska moderlandet, med undantag för Alsace-Moselle (där förfarandet omfattas av behörigheten för en avdelning vid en domstol i undantagsfall enligt lokal rätt, med ett antal på 7 domstolar med handelskammare belägna inom ramen för appellationsdomstolen i Colmar och Metz) och de 9 blandade handelsdomstolarna i de utomeuropeiska territorierna.

Handelsdomstolarna ansvarar för följande:

• tvister om åtaganden mellan näringsidkare, hantverkare, kreditinstitut, finansbolag eller mellan dem.
• de som rör kommersiella bolag,
• de som avser handel mellan alla personer.

Handelsdomstolarna består av domare från det civila samhället, valda av sina kolleger, och ett register som tillhandahålls av en handelsdomstolstjänsteman med ett offentligt ämbete och ett ministerämbete.

Domarna i dessa domstolar, även kallade konsulära domare, är näringsidkare eller företrädare för kommersiella företag som är registrerade i handels- och bolagsregistret och hantverkare som är registrerade i handelsregistret. De kommer från alla verksamhetssektorer av alla storlekar (personliga företag, mycket små företag, små och medelstora företag eller grupper).

Ledamöterna i handelsdomstolen fullgör sina uppgifter på frivillig basis.

Den 1^januari 2023 innehade 3343 konsulära domare av 3 513 platser.

Val av ledamöter

Genom lag PACTE nr 2019–486 av den 22 maj 2019 reformerades valet av domare i handelsdomstolar.

Den gjorde tillämpningen av artikel 94 i lagen av den 18 november 2016 om modernisering av rättskipningen för 21-talet effektiv, i vilken det föreskrevs att hantverkare skulle integreras i valkollegiet för konsulära domare. Genomförandedekretet om dess genomförande offentliggjordes den 12 februari 2021 (dekret nr 2021–144 av den 11 februari 2021).

Reformen av valet kompletterades med lagarna nr 2021–1317 av den 11 oktober 2021 och nr 2022–1348 av den 31 oktober 2022, särskilt genom att man återinförde den självständiga valbarheten för ledande befattningshavare.

Sedan den 1 januari 2022, då bestämmelserna om konsulära domare i lagen av den 22 maj 2019 om företagstillväxt och företagsomvandling (PACTE) trädde i kraft, har domarna vid handelsdomstolarna valts av ett kollegium bestående av domare och tidigare konsulära domare och valda medlemmar av handels- och industrikamrarna samt de hantverkskammare som omfattas av domstolens behörighet (artikel L.723–1 i handelslagen).

Valkollegiets sammansättning ska fastställas under de två första månaderna av året efter valet av ledamöterna i handels- och industrikamrarna och hantverkskamrarna, och ska uppdateras senast den 15 juli varje år.

Det årliga valet äger rum varje år, under första hälften av oktober, i alla domstolar där det finns platser att tillsätta.

De prefekturer som är knutna till kansliet ansvarar för valen. I detta syfte utarbetar och skickar direktoratet för rättsliga tjänster en praktisk vägledning till dem varje år.

Utövandet av deras mandat

Antalet beslut i samma domstol är begränsat till 5 år och åldersgränsen är 75 år.

Den första mandatperioden för en handelsdomare är två år (L. 722–6 i handelslagen). Följande mandatperioder är fyra år, i samma domstol eller i någon annan handelsdomstol (L. 722–6 i handelslagen). Detta villkor ska bedömas vid tidpunkten för valet.

I enlighet med den ändrade artikel R. 722–7 i handelslagen börjar förordnandet för konsulära domare den 1 januari kalenderåret efter det att de valts och löper ut den 31 december kalenderåret efter det att deras efterträdare har valts.

De avlägger ed och omfattas av samma etiska regler som yrkesdomare.

Domarna i handelsdomstolarna är företrädda i det nationella rådet för handelsdomstolar, vars sekretariat tillhandahålls av direktoratet för domstolstjänster.

Deras grund- och vidareutbildning

Sedan den 1 november 2018 är det nu obligatoriskt med en grundutbildning på 8 dagar för nyvalda domare, som måste avslutas inom 20 månader efter valet, om detta inte sker kommer de att anses ha avgått.

Bedömare av de kollegiala utbildningskurser som är behöriga i tvister om social trygghet och socialt bistånd

I lagen om domstolsväsendet föreskrivs deltagande av bedömare som utsetts till de paneler som avses i artiklarna L.218–1 och L. 311–16 i processlagen.

Betygsättarna vid socialkontoren utför sina uppgifter inom ramen för den kollegiala sammansättningen av den domstol som inrättats genom lag nr 2016–1547 av den 18 november 2016, vilken numera är behörig att avgöra tvister som hittills har behandlats av socialförsäkringsdomstolarna (TASS), domstolarna för tvister om arbetsoförmåga (TCI) och en del av de tvister som handläggs av departementsnämnderna för socialt bistånd (CDAS). Vid sidan av en yrkesdomare finns det två bedömare, en som företräder de anställda och den andra arbetsgivarna och egenföretagarna.

Betygsättarna vid socialcentren avgör således tvister om social trygghet och en del av tvisterna om tillgång till socialt bistånd.

Ledamöterna i domarpanelen deltar i förhandlingar och överläggningar. Å andra sidan utarbetar de inte något utkast till beslut.

Dessa bedömare ska utses för en period av tre år av appellationsdomstolens förste ordförande, efter samråd med domstolens ordförande, från en förteckning som inom varje domstols behörighet upprättas av den administrativa myndigheten på förslag av de mest representativa yrkesorganisationerna.

Den 1 januari 2023 hade 3 013 bedömare utsetts.

Enligt lag nr 2016–1547 av den 18 november 2016 om modernisering av rättskipningen under tjugohundratalet ska nyutnämnda bedömare vid de sociala centrumen vid domstolarna och den dömande sammansättningen vid Cour d’appel d’Amiens (Appellationsdomstolen i Amiens), som är behörig att pröva tvister om arbetsolyckor, genomgå en inledande endagskurs som anordnas av Ecole Nationale de la Magistrature (Nationella domarskolan). En bedömare som aldrig har tjänstgjort på uppdrag får delta endast om han eller hon kan visa att han eller hon har genomgått den obligatoriska grundutbildningen.

Bedömare erhåller skadestånd och ersättning för förlorad lön eller inkomst, i enlighet med artikel R. 218–1 i lagen om domstolsväsendet.

Innan de kan sitta ska bedömarna avlägga ed. De omfattas av bestämmelserna i artikel L. 218–5 i lagen om domstolsväsendet, i vilken det föreskrivs att ”bedömarna ska fullgöra sina uppgifter med fullständig oavhängighet, opartiskhet, värdighet och redbarhet och uppträda på ett sådant sätt att alla legitima tvivel i detta avseende utesluts. De ska i synnerhet avhålla sig från varje offentlig handling eller offentligt beteende som är oförenligt med deras skyldigheter. De ska vara bundna av förfarandets sekretess. ”

De kan avvisas på de villkor som anges i kapitel II i avdelning X i volym 1 i civilprocesslagen (artikel R. 218–10).

Assessorer vid ungdomsdomstolarna

I lagen om domstolsväsendet föreskrivs att barndomstolar (TPE) leds av en domare från rättsväsendet tillsammans med icke professionella bedömare. Antalet bedömare per domstol står i proportion till antalet domare i barnen, var och en med två ordinarie bedömare och fyra ställföreträdande bedömare.

Kandidaterna måste vara franska medborgare och minst 30 år gamla och ha ett särskilt intresse, oavsett i vilken befattning, för ärenden som rör ungdomar.

Domstolens ordförande ska upprätta en förteckning över personer som önskar bli bedömare och som har visat intresse för frågor som rör barn och deras befogenheter. Synpunkter från de behöriga personerna i området (domstolssamordnare, barndomare, barnskyddsrådgivare osv.) efterfrågas för varje kandidat. Förteckningen överlämnas sedan av domstolens ordförande till sälens Keeper, som utser dem för en fyraårsperiod.

Bedömare av barndomstolar får ersättning för varje förhandlingsdag, vars belopp fastställs i processlagen.

Assessorer vid de partsammansatta domstolarna för jordbruksarrenden

De ska utses för en period av sex år av appellationsdomstolens förste ordförande, efter samråd med Gemensamma domstolens ordförande, från en förteckning som upprättats av prefekten inom varje gemensam domstols behörighet på grundval av ett förslag från de mest representativa yrkesorganisationerna eller, i förekommande fall, organisationer för landsbygdsägare.

De omfattar hyresvärdar som inte också är hyresgäster och hyresgäster som inte också är hyresvärdar, i förekommande fall indelade i två sektioner i en gemensam domstol. den ena består av hyresvärdar och hyresgäster som omfattas av hyresavtal och den andra, hyresvärdar och hyresgäster som omfattas av avtal om jordbruk.

Kandidaterna måste vara franska medborgare och minst 26 år gamla, får inte vara berövade sina personliga, medborgerliga eller yrkesmässiga rättigheter och måste ha varit egendomsägare eller arrendator med arrende- eller andelsbruksavtal i minst fem år.

Teamet runt fredsdomaren

Biträdande domstolspersonal

Genom artikel 24 i lag nr 2016–1547 av den 18 november 2016 om modernisering av^{rättsväsendet} för 2000-talet infördes ett kapitel IIIa om jurister i avdelning IIⁱ bok 1 i lagen om domstolsväsendet (CoJ).

Detta är en ny personalkategori vid domstolarna. De utses till domare vid domstolar och appellationsdomstolar samt till kassationsdomstolen och bistår fredsdomarna i deras förberedande arbete.

Deras status

Den föreskrivs i denna lag, genom vilken artikel L.123–4 i COJ infördes, och har införlivats genom dekret nr 2017–1618 av den 28 november 2017, vars syfte är att precisera hur ovannämnda artikel L.123–4 ska tillämpas.

Juridiska assistenter är kontraktsanställda i kategori A som måste ha höga juridiska kvalifikationer vid rekryteringen: antingen ha ett års yrkeserfarenhet (före lag nr 2021–1729 av den 22 december 2021 om förtroende för den rättsliga institutionen var den yrkeserfarenhet som krävdes två år), förutsatt att de har ett examensbevis som styrker en juridisk utbildning på minst fem år efter studentexamen, eller utan yrkeserfarenhet om de har doktorsexamen i juridik. De ska avlägga sin ed innan de tillträder sin tjänst.

I artikel L. 123–4 i COJ föreskrivs att de ska rekryteras för en period på tre år, som kan förnyas en gång.

Dessutom har dessa advokater, så snart de har rätt till 3 års tjänstgöring, rätt att ansöka om att de ska integreras i domstolsväsendet enligt artikel 5 i lag nr 2016–1090 av den 8 augusti 2016 om reform av stadgan för domstolsväsendet.

Deras ansvarsområden

Jurister bidrar genom sin sakkunskap till analysen av de tekniska eller komplicerade ärenden som domare lämnar in till dem i straffrättsliga och civilrättsliga ärenden. De gör det således möjligt för den senare att koncentrera sig på sitt kontor: beslutsfattande och styrning av förfarandet. I detta syfte ska de juridiska assistenterna vara bundna av tystnadsplikt och ha tillgång till ärendeakter för att utföra de uppgifter som anförtrotts dem.

Deras yrkeserfarenhet på det rättsliga området är en viktig tillgång, antingen som advokat eller som advokat, för en god rättskipning.

Från och med den 1 januari 2023 leds 935 juridiska assistenter av underdirektoratet för personal inom domstolsväsendet.

Domstolstjänstemän

Justitiesekreterare (greffiers) är specialister på procedurfrågor. De hjälper domarna att upprätta domstolshandlingar och är ansvariga för att godkänna och bestyrka handlingar när detta föreskrivs i lag.

Justitiesekreterarna är yrkesdomarnas naturliga samarbetspartner och hjälper dem att bereda domstolsakter och göra dokumentsökningar. I enlighet med domarnas anvisningar utarbetar de utkast till beslut och grunder. Förutom att stå till tjänst med information och hjälp till allmänheten kan justitiesekreterarna få till uppgift att tillhandahålla information, rådgivning och assistans till allmänheten om fullgörandet av formaliteter eller förfaranden i domstolen. De kan även tilldelas yrkesutbildningsuppgifter.

Justitiesekreterarens funktioner utförs huvudsakligen inom domstolarnas olika administrativa avdelningar. Beroende på domstolens betydelse och dess organisation kan ombuden inneha chefsbefattningar på mellannivå, särskilt som avdelningschef, chef för en enda mottagningstjänst för tvistande parter eller till och med biträdande kanslichef.

Den 1 januari 2023 hanterade justitieministeriets avdelning för mänskliga resurser vid domstolsregistren 11 978 anställda, varav 10 416 arbetade vid domstolarna.

Advokater

Advokaterna (avocats) tillhör kategorin rättsmedhjälpare (auxiliaires de justice) och advokatyrket är ett fritt och oberoende yrke. Advokaternas ställning följer huvudsakligen av lag nr 71–1130 av den 31 december 1971 om reform av vissa domar- och juristyrken och dekret nr 91–1197 av den 27 november 1991 om inrättande av advokatyrket.

I sitt dagliga arbete har advokaterna två funktioner: den ena är att bistå och företräda klienter i domstolar (domstolsfunktionen) och den andra att tillhandahålla juridisk rådgivning och upprätta laginstrument (lagfunktionen).

I enlighet med bestämmelserna i artikel 4.1 i lagen av den 31 december 1971 erhöll advokaterna i stort sett monopol på att biträda och företräda parterna, tjänstgöra och föra talan inför domstolar och andra rättsliga eller disciplinära organ av något slag. De kan också ägna sig åt konkurrensutsatta verksamheter, såsom förvaltare av fastighetstransaktioner eller försäkringsförmedlare.

Det finns ingen nationell organisation för advokater, eftersom advokaterna vill att alla advokatsamfund ska vara rättvist representerade. Advokaterna är medlemmar i de 165 advokatsamfund och utländska advokatsamfund som inrättats vid domstolarna. Varje advokatsamfund ”leds” av en ordförande och administreras av ett advokatsamfund. Den sistnämndas uppgift är att behandla alla frågor som rör utövandet av yrket och att säkerställa att advokaternas skyldigheter fullgörs och att deras rättigheter skyddas.

National Council of Bars and Law Societies (CNB) är en institution av allmänt intresse med status som juridisk person som har till uppgift att företräda advokatyrket inför de offentliga myndigheterna och säkerställa harmonisering och enhetlighet av regler och praxis för yrket.

CNB har en webbplats där alla kostnadsfritt får tillgång till information om hur yrket är organiserat, aktuella frågor som rör yrket och en förteckning över alla advokater som är registrerade hos de franska advokatsamfunden. De flesta av de större advokaterna har sina egna webbplatser, som är gratis och tillgängliga för alla. Deras adresser visas i katalogen över advokatsamfund som finns på CNB:s webbplats.

CNB utfärdar en nationell arbetsordning genom beslut av normativ karaktär som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning och som är direkt tillämpliga på advokater.

Advokater vid de högsta förvaltningsdomstolarna och domstolarna [Conseil d’Etat och Cour de cassation]

Advokater vid Frankrikes två högsta domstolar, högsta förvaltningsdomstolen och högsta domstolen, utgör en separat yrkeskår: de är stämningsmän som utses på uppdrag av justitieministern. De har monopol på representation i de högsta domstolarna där detta är obligatoriskt. Deras ställning följer i huvudsak av beslutet av den 10 september 1817 om inrättande av advokatsamfundet för Högsta förvaltningsdomstolen och kassationsdomstolen och dekret nr 91–1125 av den 28 oktober 1991 om villkor för tillträde till detta yrke.

Advokaterna vid de högsta domstolarna bildar ett separat advokatsamfund som leds av en ordförande som biträds av ett advokatsamfund med 14 ledamöter. Detta ordinarie organ ansvarar för yrkets representation.

Mer information finns på webbplatsen för samfundet för advokater vid högsta förvaltningsdomstolen och högsta domstolen.

Notarier

Organisation

Notarier (notaires) är ämbetsmän somutses genom förordning (arrêté) av justitieministern. De är emellertid ett fritt yrke. Deras ställning följer huvudsakligen av 25 års lag av Ventôse An XI, förordning nr 45–2590 av den 2 november 1945 och dekret nr 45–0117 av den 19 december 1945 om notariernas organisation, dekret nr 73–609 av den 5 juli 1973 om yrkesutbildning och villkoren för tillgång till notarius publicus och dekret nr 78–262 av den 8 mars 1978 om notariernas arvode.

Yrket representeras av

• notariekammare på avdelningsnivå,
• de regionala råden för notarier vid appellationsdomstolarna,
• högsta rådet för notarier (CSN) på nationell nivå.

Med avvikelse från denna organisationsstruktur kan avdelningsövergripande avdelningar inrättas genom dekret som omfattar flera avdelningar eller mellanregionala notarier och som omfattar flera appellationsdomstolars behörighet. Högsta notarierådet är det enda organ som är behörigt att företräda yrket som helhet inför de offentliga myndigheterna. Notarius publicus är en hörnsten i notarieinstitutionen och bestämmer yrkets allmänna policy, bidrar till utvecklingen av notarier och tillhandahåller samhällstjänster till notarier.

I sina förbindelser med de offentliga myndigheterna bidrar den till att reflektera över den rättsliga utvecklingen och yttrar sig om lagförslag eller texter som håller på att utarbetas. Den utför arbete för att bedöma lagen. Högsta notarierådet har en kostnadsfri webbplats där notarieyrkets grunddrag beskrivs och där man kan hitta en förteckning över notarier samt deras departements- och regionkamrar.

Roll och funktion

Notarier är offentliga tjänstemän och offentliga tjänstemän.

• Notarius publicus har i egenskap av offentlig tjänsteman till uppgift att fastställa äktheten hos de handlingar som de upprättar och att bevara dem. Bestyrkandet av en handling ger den en hög nivå av rättssäkerhet, vars egenskaper är datum, bevisvärde och verkställbarhet. Den officiella handlingen är fullt giltig vad gäller datum och innehåll, i de frågor som anges och fastställs av notarius publicus, och är verkställbar enligt lag på samma sätt som ett domstolsavgörande.

• Notarius publicus har i egenskap av offentlig tjänsteman ett ämbete som tilldelats av staten och har monopol på att utföra sina uppgifter, vilket är en offentlig tjänst. Den äkthet som notarius publicus utfärdar för de handlingar som notarius publicus erhåller följer av den delegering av offentlig makt som notarius publicus har gett honom eller henne.

Bland notariernas uppgifter finns vissa verksamheter som de utför i form av monopol (avtal som är föremål för markannonsering, delning, äkta testamenten osv.), medan andra utövas som ett monopol som delas eller i konkurrens med andra jurister eller fastighetsmäklare (förhandling, värdering och fastighetsförvaltning, juridisk rådgivning osv.).

Övriga juristyrken

Justitiekommissionärer

Yrket justitieombudsman bildades den 1 juli 2022 genom sammanslagningen av yrkena utmätningsmän och auktionsförrättare. Det inrättades genom lag nr 2015–990 av den 6 augusti 2015 om tillväxt, verksamhet och lika ekonomiska möjligheter. Från och med den 1 juli²⁰²⁶ kommer exekutionstjänstemän och auktionsförrättare som inte har genomgått den särskilda utbildning som krävs för att ta titeln justitieombudsman att upphöra att utöva sin verksamhet.

Ställningen som justitieombudsman regleras i beslut nr 2016–728 av den 2 juni 2016. Justitieombudsmannen utövar ett yrke som är reglerat i en liberal egenskap och har status som offentlig tjänsteman och minister så snart han utnämns av Seals Guard, justitieministern. I denna egenskap får han utöva

• monopolverksamhet: detta innebär att domstolsavgöranden och verkställbara handlingar eller exekutionstitlar, upprättande av inventarieförteckningar, stämningar och försäljning på offentlig auktion av materiell eller immateriell lös egendom som föreskrivs i lag eller i domstolsbeslut, delgivning av handlingar och utnyttjande, delgivning av handlingar och utnyttjande, delgivning och utnyttjande av handlingar, delgivning och utnyttjande av handlingar, genomförande av säkerhetsåtgärder efter det att arvsförfarandet har inletts, tillhandahållande av tjänster vid domstolsförhandlingar,

• konkurrensutsatta verksamheter: det vill säga att driva in alla fordringar i godo eller i domstol, om de görs av domstol eller på begäran av enskilda, för att göra rent materiella avgöranden eller för att utses till förvaltare i vissa konkursförfaranden.

• sidoverksamhet såsom boutredningsverksamhet, försäkringsagent eller domstolsutsedd medlare eller genom överenskommelse.
• slutligen kan justitieombudsmannen på vissa villkor bedriva frivillig försäljningsverksamhet.

För att arbeta som kommissionär med ansvar för rättsliga frågor måste yrkesutövaren uppfylla vissa villkor, t.ex. medborgarskap (fransk eller europeisk), gott anseende och kvalifikationer (masterexamen i juridik, tillträdesprov, praktik och lämplighetsprov).

Den yrkesutövare som uppfyller de allmänna lämplighetskraven utnämns till justitiekommissionär genom beslut av justitieministern.

Justice Commissioner får utöva sitt yrke antingen enskilt eller som en del av en enhet med status som juridisk person, med undantag för juridiska former som ger partnerna status som näringsidkare.

Yrkesorganisationen är uppbyggd kring två nivåer:

• på nationell nivå företräder den nationella justitiekammaren yrket gentemot de offentliga myndigheterna. Den har en kostnadsfri webbplats som beskriver yrkets viktigaste egenskaper och innehåller en förteckning över yrkesverksamma yrkesutövare.
• en regional avdelning inom varje appellationsdomstols behörighet. Den företräder alla justitiekommissionärer på området och ser till att de har gemensamma rättigheter och intressen. Interregionala avdelningar får inrättas inom fler än en appellationsdomstols domkrets.

Övriga rättsmedhjälpare

Handelsdomstolarnas kanslier

Justitiesekreterarna vid handelsdomstolarna är offentliga tjänstemän och tjänstemän på ministernivå, till skillnad från andra tjänstemän som är offentliganställda. Deras ställning definieras i handelslagen (artiklarna L.741–1 och följande artiklar samt R. 741–1 och följande artiklar).

Handelsdomstolens justitiesekreterare ska utföra alla de uppgifter som normalt tilldelas kansliet vid en domstol. Han bistår domare vid förhandlingen och i alla de fall som föreskrivs i lag biträder handelsdomstolens ordförande i alla hans administrativa uppgifter. Den utarbetar och formaliserar domstolsbeslut, för protokoll, skickar ut försändelser och kopior, upprättar domstolstjänstemän och tar emot allmänheten.

Det säkerställer även att det förs register som är nödvändiga för företagens livstid, inklusive handels- och bolagsregistret, i enlighet med artikel L. 123–1 i handelslagen. De akter och förklaringar som föreläggs den ska vara föremål för noggrann granskning. Detta säkerställer en hög grad av tillförlitlighet när det gäller den information som finns i registret och därmed av Kbis-utdrag som justitiesekreteraren utfärdar till varje person som begär detta.

Handelsdomstolens justitiesekreterare utför också mer omfattande uppgifter i lag. Syftet med webbportalen Infogreffe är att se till att dessa uppdrag är fullt synliga och tillgängliga för användaren.

National Council of Registrars of Commercial Courts (CNGTC), som är en juridisk person och företräder yrket inför offentliga myndigheter, ansvarar för att försvara handelsdomstolarnas kollektiva intressen. Den ansvarar därför för fyra huvuduppgifter: representation av yrkesutövare, information till allmänheten och yrket, utbildning av tjänstemän och tjänstemän, handledning och disciplin. På webbplatsen för nationella rådet för justitiesekreterare vid handelsdomstolar finns mer information.

Justitiesekreterare vid handelsdomstolar   (366 Kb) 

Justitiesekreterare vid handelsdomstolar med anställningsavtal   (366 Kb) 

Juridiska rådgivare/bolagsjurister

Advokatyrket slogs samman med advokatyrket genom lag nr 90–1259 av den 31 december 1990.

Jurister (juristes) som inte arbetar som oberoende advokater (avocats) utan i stället arbetar i företag omfattas inte av några specifika yrkesregler. De bedriver sin verksamhet i enlighet med artikel 58 i lag nr 71–1130 av den 31 december 1971.