Typer av juristyrken

Nizozemska

Här får du en överblick över juristyrkena i Nederländerna.

Sadržaj omogućio
Nizozemska

Åklagare

Organisationen

Åklagarmyndigheten (Openbaar Ministerie) är en nationell organisation med kontor i alla regioner. Det finns också en nationell åklagarmyndighet som är inriktad på att bekämpa (internationell) organiserad brottslighet och en funktionell åklagarmyndighet för att bekämpa miljöbrott och ekonomisk brottslighet och bedrägerier.

Det finns 10 distriktsåklagarmyndigheter, där allmänna åklagare, biträdda av administrativa och juridiska experter, handlägger flera hundra tusen ärenden per år. Vid överklaganden hänskjuts saken till en av de fyra regionala åklagarkamrarna (ressortsparketten). OM-företrädaren vid dessa kontor kallas generaladvokat eller Advocaat-Generaal. Åklagarkamrarna leds av hoofdofficieren van justitie och hoofdadvocaten-generaal. På det nationella planet leds allmänna åklagarmyndigheten av en riksåklagarmyndighet i Haag (College van procureurs-generaal). Det politiska ansvaret för allmänna åklagarmyndigheten ligger på justitieministern. Tillsammans med riksåklagarmyndigheten fattar justitieministern beslut om prioriteringar när det gäller utredningar och åtal.

Roll och uppgifter

Alla som misstänks för brott kommer i kontakt med allmänna åklagarmyndigheten. Den är den enda myndigheten i Nederländerna som har rätt att väcka åtal mot brottsmisstänkta. Myndigheten ser till att brott utreds och lagförs.

Den arbetar i samarbete med polisen och andra utredningstjänster. Brottsutredningar leds av en åklagare. OM övervakar också att domstolsavgöranden verkställs på ett korrekt sätt. böter måste betalas, fängelsestraff avtjänas och samhällstjänst genomföras. Åklagarmyndigheten är tillsammans med domarna en del av domstolsväsendet. OM är därför inte ett ministerium i ordets vanliga bemärkelse.

Domare

Organisationen

För att kunna bli domare måste man ha flera års arbetserfarenhet. Mer information om kraven finns här. Den arbetserfarenheten kan man få antingen genom en internutbildning inom domstolsväsendet eller på annat håll i rättsväsendet. Domstolsväsendet ger den utbildning som krävs.

Domarna utses av staten under justitie- och säkerhetsministeriets ansvar. Endast nederländska medborgare kan utnämnas till domarämbetet. Kandidaterna måste ha en juristexamen från ett nederländskt universitet.

Individer kan nomineras för antagning till domstolsväsendet endast efter rekommendation av en nationell urvalskommitté som utgörs av representanter från olika domstolar, allmänna åklagarmyndigheten och andra aktiva samhällsmedborgare.

En domare utses att skipa rättvisa vid en bestämd domstol. En sådan utnämning kan endast ske om domstolen ifråga utser den tilltänkta domaren. Dessa villkor avser att göra utnämningssystemet så objektivt som möjligt.

Domaren är en regeringstjänsteman med särskild ställning. Efter utnämningen får domaren inte godta en utnämning någon annanstans. En domare kan stanna i tjänsten till 70 års ålder. Innan domaren har uppnått denna ålder kan han eller hon skiljas från tjänsten mot sin vilja endast av landets högsta rättsinstans, Nederländernas högsta domstol (Hoge Raad der Nederlanden), efter förslag av riksåklagaren (procureur-general) vid denna domstol.

Roll och uppgifter

Domarens uppgift är att fatta opartiska beslut i rättstvister – även i mål där staten är part. För att garantera opartiskhet i förhållande till staten används ett särskilt urvals- och utnämningssystem. Domarnas rättsliga ställning skiljer sig därför från andra regeringstjänstemäns rättsliga ställning.

I den nederländska grundlagen fastställs att domarna har till uppgift att meddela utslag i tvister och den innehåller bestämmelser om domares rättsliga ställning.

Enligt gällande rätt kan domare handlägga mål och ärenden efter eget gottfinnande. De bestämmer till stor del hur förfarandet sköts rent praktiskt (till exempel vilka tidsfrister som ska gälla för vissa delar av förfarandet).

Det finns flera lagbestämmelser som reglerar domarnas uppträdande och syftar till att garantera att domarna utför sitt arbete opartiskt. Om en part ifrågasätter en domares opartiskhet under rättegången finns det i lagen möjligheter att framföra jävsinvändning mot den domaren. Det förekommer att en part i målet inte är nöjd med domarens arbete. Här görs en åtskillnad mellan domstolens beslut och domarens uppträdande.

  1. Om missnöjet gäller domen har den klagande vanligtvis möjlighet att överklaga.
  2. Klagomål över en domares uppträdande kan framställas till ledningen för den domstol där domaren arbetar. Alla domstolar har klagomålsregler där det fastställs vilka förfaranden som ska följas vid behandlingen av sådana klagomål.

Domare måste se till att få erfarenhet inom minst två rättsområden. Normalt roterar de mellan olika rättsområden när de handlägger sina mål. Denna regel är utformad för att förhindra att domare under alltför lång tid och alltför mycket fokuserar på ett expertområde.

Domare arbetar i distriktsdomstolar (rechtbanken). De omfattar minst fyra sektorer: civilrätt, straffrätt, förvaltningsrätt och underdistriktsdomstolar. Domare som arbetar inom den sistnämnda sektorn kallas kantonrechter. de övriga kallas rechter. De domare som arbetar vid appellationsdomstolarna och Högsta domstolen kallas för raadsheer.

Domstolarnas sammansättning vid prövning av mål är följande:

  • Domare i underdistriktsavdelningen handlägger mål och ärenden som ensamdomare.
  • Domare i distriktsdomstolar är för det mesta ensamdomare, men vissa mål måste handläggas av en panel bestående av tre domare.
  • Domare i appellationsdomstolarna handlägger mål med en sammansättning på tre, utom i de fall då ett sådant mål kan prövas av en domare. Reglerna för detta finns i lagen (lagen om rättslig organisation).
  • Högsta domstolen prövar varje mål med fem domare.

Domstolsrådet ansvarar för regleringen av yrket.

Rättslig databas

Mer information finns på den allmänna webbplatsen om det nederländska domstolsväsendet, som är tillgänglig för allmänheten.

Hur juristyrkena är organiserade

Advokater

Nederlandse Orde van Advocaten (advokatsamfundet) är en offentligrättslig yrkesorganisation för samtliga advokater i Nederländerna.

Enligt lagen om advokater utgör alla advokater som är registrerade i underhuset tillsammans föreningen. Det finns för närvarande över 18.000 registrerade advokater.

Föreningen främjar, i syfte att säkerställa en god rättskipning, ett korrekt utövande av advokatyrket. Detta sker bland annat genom att det fastställs regler för advokatyrket (med stöd av artikel 28 i Advocatenwet). Advokatsamfundet säkerställer även fortbildning för advokater (enligt artikel 9 i Advocatenwet) och bidrar till kvaliteten på och tillsynen av advokatyrket. Dessutom ger föreningen de nederländska myndigheterna råd om politiska planer och lagförslag på eget initiativ.

Föreningen måste särskiljas från lokala advokatsamfund i distrikten. Dessa separata organisationer har sina egna uppgifter, roller och befogenheter.

Juridiska rådgivare

Det finns inget centralt organ som reglerar detta yrke.

Notarier

Organisationen

Notariernas sammanslutning (Koninklijke Notariële Beroepsorganisatie) försvarar notariernas intressen i Nederländerna och ser till att de har goda arbetsvillkor.

Roll och uppgifter

Enligt lagen krävs det en notariehandling för en rad olika avtal och rättshandlingar. De viktigaste är:

  1. Överlåta fast egendom i Nederländerna.
  2. Upprätta eller upphäva inteckningshandlingar.
  3. Bilda offentliga eller privata aktiebolag (NV och BV) eller ändra deras bolagsordning.
  4. Bilda stiftelser eller föreningar (inklusive kooperativ) eller ändra deras stadgar.
  5. Upprätta, ändra och verkställa testamenten.
  6. Upprätta eller ändra äktenskapskontrakt samt avtal om registrerat partnerskap.
  7. Överlåta aktier som är utställda på viss person.
  8. Fastställa gåvor och donationer i en notariehandling.

En notarie kan också medverka som oberoende juridisk expert för att nå rättsligt bindande avtal mellan personer. Exempel på detta är samarbetsavtal (handelsbolag, handelsbolag och kommanditbolag), avtal mellan sambor och arrangemang för att skydda bolag med begränsat ansvar från tredje part.

Övriga juristyrken

Den kungliga yrkesorganisationen för stämningsmän i Nederländerna (Koninklijke Beroepsorganisatie van Gerechtshof tsdeurwaarders, KBvG) regleras av lagen om stämningsmän (Gerechtshof tsdeurwaarderswet). Enligt lagen ska KBvG, som alla exekutionsbiträden i Nederländerna måste vara medlemmar av, främja god yrkesutövning inom yrkeskåren.

Nederländska exekutionstjänstemän ansvarar för att ta emot och översända handlingar i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1393/2007 av den 13 november 2007 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur. Handlingar som ska delges i Nederländerna ska skickas direkt till en av dess exekutionstjänstemän. Begäran om delgivning ska göras på tyska eller engelska. En sådan begäran kan inte sändas till den nederländska centrala enheten, yrkessammanslutningen för exekutionsbiträden. Hjälp från den centrala enheten kan endast begäras i de undantagsfall som anges i artikel 3 c i ovannämnda EU-förordning.

Ideell juridisk rådgivning

För en första juridisk rådgivning kan du vända dig till något av de juridiska rådgivningskontoren (Het Juridisch Loket). Här kan du få information och rådgivning samt begära klargöranden i rättsliga frågor. Detta är den första anlöpshamnen för tillhandahållande av rättshjälp.

Vid behov kommer du att hänvisas till en privat jurist eller ett ombud, vilket utgör det andra steget i rättshjälpen.

Alla informationstjänster vid de juridiska avdelningarna är kostnadsfria. Dessa beviljas antingen på plats eller som en del av ett samråd. Du kan kontakta dessa kontor med problem som rör civilrätt, förvaltningsrätt, straffrätt och invandringslagstiftning.

Sammanlagt 44 rättshjälpscentraler har inrättats. De är jämnt fördelade över hela Nederländerna så att alla nederländska medborgare lätt kan få tillgång till juridiska tjänster.

Mer information finns på de juridiska rådgivningskontorens webbplats.

Länkar

Offentligt ministerium

Det nederländska rättsväsendet och Nederländernas högsta domstol

Nederländska advokatsamfundet

Kungliga notarieorganisationen (Royal Notary Professional Organisation)

Royal Professional Organisation of Judicial Officers (kungliga yrkesorganisationen för tjänstemän inom rättsväsendet)

Hjälpcentralen för juridisk hjälp

Senaste uppdatering: 07/03/2024

Det här är en maskinöversättning. Ägaren av sidan tar inget som helst ansvar för kvaliteten på den maskinöversatta texten.