Hitta information per region
- Belgienbe
- Bulgarienbg
- Tjeckiencz
- Danmarkdk
- Tysklandde
- Estlandee
- Irlandie
- Greklandel
- Spanienes
- Frankrikefr
- Kroatienhr
- Italienit
- Cyperncy
- Lettlandlv
- Litauenlt
- Luxemburglu
- Ungernhu
- Maltamt
- Nederländernanl
- Österrikeat
- Polenpl
- Portugalpt
- Rumänienro
- Sloveniensi
- Slovakiensk
- Finlandfi
- Sverigese
- Förenade kungariketuk
Allmän beskrivning
I Grekland anordnas den obligatoriska grundutbildningen för domare och åklagare av den nationella domarskolan som grundades 1995 i Thessaloniki i form av ett offentligt organ under överinseende av justitieministern. Det finns fyra kategorier av praktikanter:
- Förvaltningsdomare (Högsta förvaltningsdomstolen, revisionsrätten, förvaltningsdomstolar).
- Domare i civil- och brottmålsprocesser.
- Åklagare.
- Fredsdomare.
Den nuvarande rättsliga grunden för utbildningen är artikel 88 i författningen och lag nr 4871/2021 som nyligen antogs (10.12.2021) om ändring av den tidigare lagstiftningen. Antalet praktikanter i varje kategori (en per år) varierar beroende på antal domare som förväntas gå i pension under det följande året. Vanligtvis utbildas 130–200 praktikanter över alla kategorier per årskurs.
Tillträde till grundutbildningen
Tre olika inträdesprov anordnas varje år: en för förvaltningsdomare, en för åklagare och en för domare vid allmänna domstolar (ett gemensamt prov för domare i civil- och brottmålsprocesser och fredsdomare). Behöriga att ansöka är
- advokater som har utövat advokatyrket i minst två år, alternativt ett år om de har en juridisk doktorsexamen,
- domstolspersonal med juristexamen som har tjänstgjort vid en domstol i minst tre år,
- medlemmar av den statliga rättstjänsten,
- fredsdomare (för de övriga kategorierna).
Alla sökande måste vara 28–40 år gamla (under provåret) och får inte förekomma i brottsregistret.
Varje prov leds av en panel som består av fem medlemmar (sex för förvaltningsdomare), varav en majoritet är högre domare och åklagare, och består av både skriftliga och muntliga delar. Skriftliga prov genomförs i två steg. Det första steget är ett prov i ett främmande språk (val mellan engelska, franska, tyska och italienska). De som klarar det första steget deltar i det andra, som omfattar fyra prov inom olika områden av nationell lagstiftning som är relevanta för varje kategori. Alla skriftliga prov äger rum i Thessaloniki. Sökande som har klarat de skriftliga proven deltar i muntliga prov som genomförs i samma ämnen som de skriftliga (samt EU-rätt), offentligt och inför respektive panel. Muntliga prov äger rum i Högsta förvaltningsdomstolen (för förvaltningsdomare) och i Högsta domstolen för civil- och brottmål (för alla andra kategorier).
Det finns för närvarande inga alternativa vägar till den grundläggande utbildningen.
Grundutbildningens format och innehåll
Utbildningen är 16 månader lång och uppdelad i två steg. Under det första steget (tio månader) genomgår praktikanterna en huvudsakligen teoretisk utbildning vid den nationella domarskolan. Detta steg är ytterligare uppdelat i två delar. Under de första fem månaderna genomgår praktikanterna en allmän utbildning och under de sista fem månaderna specialiserar sig varje kategori praktikanter på den typ av domstol de ska tjänstgöra vid (baserat på betyget på inträdesprovet och genomsnittsbetyget på första delen av steg ett) och genomför slutexamen. Under det andra steget (sex månader) genomgår de praktisk utbildning i utsedda domstolar, beroende på kategori.
Utbildningsmålen omfattar att behärska ärende- och tidshantering, att vara uppdaterade i (både inhemsk och EU-rättslig) lagstiftning, praxis och informationsteknik (inklusive AI), att kunna arbeta i en internationell miljö samt att utveckla viktiga mjuka färdigheter såsom oberoende och efterlevnad av republikens grundläggande principer och rättsetik, korrekt uppförande gentemot kollegor, domstolspersonal, advokater och parter, kommunikation och samarbetsfärdigheter osv. Dessa mål uppnås t.ex. genom språklig utbildning, deltagande – under vägledning av erfarna utbildare – i låtsasrättegångar och överläggningar, seminarier, arbetsgrupper, utbildningsbesök, EJTN/ERA-aktiviteter, utbytesprogram osv. Utbildarna är främst domare, men även akademiker och experter deltar beroende på ämnet. Under utbildningens andra steg (praktisk utbildning) är utbildarna domare som tjänstgör vid respektive domstol, under tillsyn av en högre domare.
Avslutande av grundutbildningen och kvalificeringsförfarandet
Under grundutbildningens första steg utvärderas praktikanterna av sju utbildare. I slutet av det första steget genomför de godkända praktikanterna (de som uppnår ett genomsnitt på 8/15) en skriftlig slutexamen som leds av en panel bestående av tre domare. Examen består av tre delprov som handlar om tre hypotetiska fall (godkänt resultat: 8/15 i genomsnitt).
I slutet av steg ett baseras rangordningen i varje kategori på
- betyget på inträdesprovet, som utgör 30 % av slutbetyget,
- utvärderingsbetyget för första steget, som utgör 30 % av slutbetyget, och
- betyget på slutexamen, som utgör 40 % av slutbetyget.
Rangordningen i detta skede är särskilt viktig för förvaltningsdomarna eftersom praktikanterna placeras på lediga befattningar i domstolarna (Högsta förvaltningsdomstolen och förvaltningsdomstolarna) baserat på rangordningen och deras preferenser under grundutbildningens andra steg (praktisk utbildning).
Utvärderingen under utbildningens andra steg görs genom att varje praktikant placeras på en av fyra nivåer baserat på deras individuella resultat. Betyget från steg ett räknas upp gånger 1,2 för nivå ett, gånger 1,15 för nivå två, gånger 1,1 för nivå tre och de som placeras på nivå fyra får ingen höjning.
På detta sätt beräknas slutbetyget och den slutgiltiga rangordningen bestäms.
Den slutgiltiga rangordningen är viktig för den efterföljande utnämningen av förvaltningsdomare, domare vid allmänna domstolar och åklagare vid förstainstansdomstolar och fredsdomstolar runtom i landet under en provperiod på tio månader (innan de utses på livstid). Alla utnämningar görs formellt i form av ett presidentdekret efter ett beslut av högsta rättsrådet (artikel 90 i författningen, artiklarna 67 och 78 i lag nr 1756/1988). Vid utnämningen av domare och åklagare är rådet bundet av ovanstående rangordning.
Den här sidan sköts av Europeiska kommissionen. Informationen på denna sida avspeglar inte nödvändigtvis Europeiska kommissionens officiella ståndpunkt. Kommissionen påtar sig inte något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. Vänligen läs den rättsliga informationen för upplysningar om upphovsrätten till EU-sidor.