Nationella domstolar

Distriktsdomstolen i Nicosia (Eparchiakó Dikastírio Lefkosías)
Charalampos Mouskou St.
1405 Nicosia
Cypern

Distriktsdomstolen i Limassol (Eparchiakó Dikastírio Lemesoú)
8 Lordou Vyrona Ave.,
3726 Limassol
PO Box 54619
Cypern

Distriktsdomstolen i Larnaca )Eparchiakó Dikastírio Lárnakas)
Artemidos Ave.
6301 Larnaca
PO Box 40107
Cypern

Distriktsdomstolen i Pafos (Eparchiakó Dikastírio Páfou)
Corner of Neophytou St. & Nikolaidi St.
8100 Pafos
PO Box 60007
Cypern

Distriktsdomstolen i Famagusta (Eparchiakó Dikastírio Ammochóstou)
2 Sotiras St.
5286 Paralimni
Cypern

Distriktsdomstolen i Kyrenia (Eparchiakó Dikastírio Kerýneias)
Charalampos Mouskou St.
1405 Nicosia
Cypern

Nationella människorättsinstitut

Ombudsmannen för offentlig förvaltning och mänskliga rättigheter (ombudsmannen)

Ombudsmannen för offentlig förvaltning och mänskliga rättigheter (Epítropos Dioikíseos kai Anthropínon Dikaiomáton, även ombudsmannen) är en oberoende statstjänsteman som officiellt har bedrivit sin verksamhet sedan 1991. Ombudsmannen är den institution som i första hand ansvarar för den externa kontrollen av den offentliga förvaltningen och skyddet av de mänskliga rättigheterna.

Ombudsmannens strävar framför allt efter att säkerställa lagenlighet, främja goda styrelseformer, skydda enskildas rättigheter, bekämpa missförhållanden inom förvaltningen och rent allmänt skydda medborgarnas rättigheter och de mänskliga rättigheterna.

I regel inleder ombudsmannen en utredning efter en anmälan från den medborgare som direkt och personligen har drabbats av den åtgärd som klagomålet riktas mot. Ombudsmannen får emellertid även inleda utredningar på ministerrådets anmodan eller på eget initiativ i ärenden av allmänt intresse.

Ombudsmannens förslag och rekommendationer är inte bindande. Men om parterna inte följer dem ger detta upphov till en principiell fråga. Denna ståndpunkt har stärkts genom den senaste ändringen till den relevanta lagen, som gör det möjligt för ombudsmannen att samråda med den berörda myndigheten för att göra det möjligt för myndigheten att rätta sig efter ombudsmannen och följa dessa förslag och rekommendationer i den praktiska verksamheten.

Ombudsmannen har mycket vittgående befogenheter, eftersom ombudsmannen utöver ovannämnda uppgifter även ska vara följande:

Ett anti-diskrimineringsorgan: I denna egenskap kontrollerar ombudsmannen, efter ett klagomål från en enskild eller på ombudsmannens eget initiativ, huruvida det har skett en kränkning av principen om likabehandling på grund av ras, nationalitet eller etniskt ursprung, gemenskap, språk, hudfärg, ålder, funktionsnedsättning, sexuell läggning, religiös åskådning, politisk övertygelse eller någon annan övertygelse i samband med socialt skydd, social trygghet, sociala förmåner, hälso- och sjukvård, utbildning, deltagande i föreningar och fackförbund eller tillgång till varor och tjänster, inklusive bostäder. Ombudsmannen kan agera både inom den offentliga och den privata sektorn.

Ett jämställdhetsorgan: I denna egenskap kontrollerar ombudsmannen, efter ett klagomål från en enskild eller på ombudsmannens eget initiativ, huruvida det har skett en kränkning av principen om likabehandling på grund av kön eller könsidentitet, ras, nationalitet eller etniskt ursprung, gemenskap, språk, hudfärg, ålder, funktionsnedsättning, sexuell läggning, religiös åskådning, politisk övertygelse eller någon annan övertygelse i samband med sysselsättning, arbets- och yrkesutbildning, inklusive anställningsavtal eller handlingar som reglerar ett anställningsförhållande, rekrytering, uppsägning, platsannonser i tidningar etc. Ombudsmannen kontrollerar dessutom framför allt om det förekommer diskriminering på grund av kön mot enskilda när det gäller deras tillgång till varor och tjänster (t.ex. utbildning, hälso- och sjukvård, banktjänster eller försäkringstjänster). Ombudsmannen kan agera både inom den offentliga och den privata sektorn.

Ett oberoende organ för att förhindra tortyr: I denna egenskap besöker ombudsmannen platser där personer helt eller delvis har berövats sin frihet (som t.ex. fängelser, häkten, psykiatriska avdelningar eller ålderdomshem) för att observera och dokumentera de intagnas levnadsförhållanden. Målet är att trygga de berörda personernas värdighet och rättigheter. Efter sina besök utfärdar ombudsmannen rekommendationer om både de förhållanden som upptäckts och de relevanta rättsliga och institutionella ramarna. Under sin kontroll och sin öppna kommunikation med de berörda myndigheterna får ombudsmannen också utfärda rekommendationer och lägga fram förslag för att förhindra tortyr och omänsklig och förnedrande behandling. Ombudsmannen kan agera både inom den offentliga och den privata sektorn.

Ett nationellt människorättsinstitut: I denna egenskap lägger ombudsmannen fram yttranden, rekommendationer och förslag när han eller hon anser att en statlig myndighet har kränkt eller inskränkt de mänskliga rättigheterna. Ombudsmannen vidtar även mer allmänna åtgärder för att främja respekten för de mänskliga rättigheterna och kontaktar i detta syfte icke-statliga organisationer vars verksamhet inriktas på mänskliga rättigheter och andra organiserade grupper.

Ett oberoende organ för att främja rättigheterna för personer med funktionsnedsättning: I denna egenskap ansvarar ombudsmannen för att främja, skydda och övervaka genomförandet i Cypern av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Ombudsmannen, undersöker, antingen på eget initiativ eller efter klagomål, huruvida statliga myndigheter följer konventionsbestämmelserna, och avlägger rapport om hur situationen kan förbättras. Ombudsmannen samarbetar även med andra organ som är verksamma på detta område och som tillhandahåller utbildning, främjar ökad medvetenhet och stärker det faktiska utövandet av de rättigheter som tillkommer personer med funktionsnedsättning.

Cyperns polis

Inom den cypriotiska polisen har det inrättats en rad enheter för att främja, skydda och stärka de grundläggande mänskliga rättigheterna. Nedan följer en kort redogörelse av dessa enheters uppgifter och skyldigheter, som visar vilka ansträngningar som har gjorts för att se till att polisen värnar de grundläggande rättigheterna.

• Kontoret för mänskliga rättigheter

Kontoret för mänskliga rättigheter rapporterar till direktoratet för förbindelser med Europeiska unionen och internationella förbindelser vid den cypriotiska polisens högkvarter och

1. ansvarar för att undersöka och genomföra skyldigheter som härrör från EU:s olika människorättsinstitut, på de områden som omfattas av polisens behörighet,
2. inriktar sig på att genomföra Europarådets rekommendationer om förhållandena i polishäkten etc.,
3. genomför systematiska inspektioner på polishäkten och överlämnar relevanta rapporter och rekommendationer om hur de häktades förhållanden ska förbättras,
4. samarbetar med andra statliga organ, icke-statliga organisationer och oberoende organ i frågor som rör skyddet av alla medborgares mänskliga rättigheter och utfärdar rekommendationer för att se till att polisen följer bestämmelserna i lagar och konventioner som Cypern har undertecknat och ratificerat,
5. samarbetar med den cypriotiska polisakademin i planeringen och genomförandet av utbildningsprogram på människorättsområdet,
6. utarbetar och skickar ut cirkulär och handledningar om skydd och främjande av mänskliga rättigheter.

• Kontoret för bekämpning av diskriminering

Kontoret för bekämpning av diskriminering rapporterar till brottsenheten vid den cypriotiska polisens högkvarter och har till syfte att förhindra och bekämpa diskriminering, rasism och främlingsfientlighet.

Några av kontorets främsta uppgifter är att

1. garantera samordning, övervakning och samarbete mellan polistjänstemän vid utredning och anmälan av förseelser med rasistiska förtecken och händelser eller brott med ett rasistiskt motiv,
2. samarbeta med andra statliga organ och icke-statliga organisationer som arbetar för att bekämpa diskriminering och rasism,
3. samarbeta med Cyperns polisakademi och andra organisationer för att fortbilda polistjänstemän i ämnet,
4. fungera som ett sambandskontor mellan den cypriotiska polisen och andra organ som ansvarar för en effektivare politik mot rasism.
5. stärka och genomföra det nationella regelverket i förhållande till riktlinjer och skyldigheter på internationell nivå och på EU-nivå.

• Kontoret för våld i hemmet och övergrepp mot barn

Kontoret för våld i hemmet och övergrepp mot barn rapporterar till brottsenheten vid den cypriotiska polisens högkvarter och ägnar sig främst åt samordning, genomförande och stödåtgärder.

Till dess viktigaste uppgifter hör att övervaka ärenden och händelser, studera uppgifter i brottsregistret och rekommendera hur man ska gå vidare med dem. Eftersom kontoret för våld i hemmet och övergrepp mot barn ansvarar för att lagen genomförs samarbetar den med de utredare som utreder dessa ärenden, familjerådgivare eller socialarbetare och andra statliga och privata tjänstemän som är verksamma på detta område. Kontoret samarbetar även med offer, som kontaktas personligen eller över telefon. I samarbete med Cyperns polisakademi anordnar kontoret även kurser för polistjänstemän.

• Kontoret för bekämpning av människohandel

Kontoret för bekämpning av människohandel rapporterar till brottsenheten vid den cypriotiska polisens högkvarter och arbetar för att bekämpa människohandel, i enlighet med lagen om förhindrande och bekämpning av människohandel och utnyttjande av människor och skydd av offer eller någon annan relevant lagstiftning och polisskyldigheter, både på EU-nivå och på internationell nivå.

Några av kontorets viktigaste funktioner och uppgifter är att

1. behandla, analysera och använda information om brott som rör dess uppdrag,
2. samordna verksamheten vid alla direktorat/kontor/avdelningar, för att se till att landsomfattande operationer planeras och utförs på ett bra sätt,
3. identifiera personer som fallit offer för människohandel eller utnyttjats, i enlighet med den relevanta identifieringshandledningen och bestämmelserna i relevant lagstiftning,
4. ge polistjänstemän vägledning i frågor som rör människohandel,
5. följa upp utredningar av fall av människohandel och ge vägledning till utredande polistjänstemän, oavsett tjänstgöringsort,
6. under ledning av chefen för brottsavdelningen utreda svåra och allvarliga fall av brott mot lagen om förhindrande och bekämpning av människohandel och utnyttjande av människor och skydd av offer, i samarbete med specialutbildade poliser inom polisdistriktens brottsutredningsenheter,
7. på begäran från andra länder ge rättsligt bistånd i ärenden som rör människohandel,
8. hålla en statistikdatabas och utarbeta relevanta rapporter och statistik,
9. fullgöra andra uppgifter enligt lagstiftningen och den nationella handlingsplanen mot människohandel eller uppgifter som det tilldelats av polischefen.

För att säkra och skydda rättigheterna för identifierade människohandelsoffer samarbetar kontoret, förutom med socialtjänsten, med icke-statliga organisationer som Cyprus Stop Trafficking, KISA, Caritas, Well Spring etc.

Barnombudsmannen

Barnombudsmannen, eller ombudsmannen för skydd av barnets rättigheter (Epítropos Prostasías ton Dikaiomáton tou Paidioú), inrättades genom 2007 års lag om ombudsmannen för skydd av barns rättigheter (lag 74(I)/2007), som trädde i kraft den 22 juni 2007. I lagen föreskrivs att en ombudsman ska utses, att ett ombudsmannakontor ska inrättas och hur verksamheten ska bedrivas, och andra aspekter i samband med detta regleras. Lagen ändrades 2014 genom 2014 års lag om skydd av barns rättigheter (44(I)/2014), för att hantera ytterligare aspekter.

I lagen anges viktiga bestämmelser för att göra det möjligt för ombudsmannen att fungera som ett oberoende nationellt människorättsinstitut med ansvar för att skydda och främja barns rättigheter. Genom lagen tilldelas ombudsmannen vittgående uppgifter och skyldigheter. I korthet vilar dessa på följande fyra pelare:

• Kontroll och övervakning av lagstiftning, förfaranden och praxis vid myndigheter inom den offentliga och privata sektorn.
• Barns medbestämmande och deltagande.
• Utbildning och åtgärder för att öka medvetenheten bland barn och i samhället i stort om barns rättigheter.
• Företräda barn och deras intressen i förfaranden som berör dem.

Leda Koursoumba utsågs till den första barnombudsmannen. Hon fullgör nu sin andra ämbetsperiod som ombudsman.

Kontaktuppgifter:

Corner of Apelli St. and Pavlou Nirvana St., 5^th floor, 1496

Tfn: +357 22873200
Fax: +357 22872365

E-post: childcom@ccr.gov.cy
Webbplats: http://www.childcom.org.cy/

Dataskyddsombudsmannen

Dataskyddsombudsmannen (Epítropos Prostasías Dedoménon Prosopikoú Charaktíra) är en oberoende tillsynsmyndighet som inrättades genom lag 112 om behandling av personuppgifter från 2001 (lag 112(I)/2001), som införlivade direktiv 95/46/EG med nationell rätt.

Ombudsmannen övervakar genomförandet av ovannämnda lag. Ombudsmannens uppgifter innefattar genomförandet av kontroller, utfärdandet av de tillstånd som anges i lagen och utdömandet av administrativa påföljder för brott mot lagen. Ombudsmannen samarbetar med de relevanta myndigheterna i andra medlemsstater och Europarådet i frågor som gäller ombudsmannens ansvarsområde och främjar respekt för EU-medborgares rätt till personlig integritet och skydd av personuppgifter.

Ombudsmannen fungerar som nationell tillsynsmyndighet för Europol, Eurojust, Eurodac, SIS II (andra generationen av Schengens informationssystem), VIS (informationssystemet för viseringar), CIS (tullinformationssystemet) och IMI (informationssystemet för den inre marknaden).

Målet är att ge allmänheten bättre information om de rättigheter de tillförsäkras genom lagen och odla en kultur som respekterar den personliga integriteten, både inom den offentliga och privata sektorn.

Avdelningen för social inkludering av personer med funktionsnedsättning vid arbetsmarknads- och socialförsäkringsministeriet

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är en historisk milstolpe för personer med funktionsnedsättning. Genom konventionen åläggs alla stater att vidta lämpliga lagstiftningsåtgärder, administrativa åtgärder och andra åtgärder för att skydda funktionsnedsatta personers rättigheter i alla aspekter av deras liv. Cypern ratificerade konventionen 2011 och utarbetade och antog sin första nationella handlingsplan om funktionsnedsättning 2013.

Avdelningen för social inkludering av personer med funktionsnedsättning åtog sig att som nationell kontaktpunkt samordna det faktiska genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och de nationella handlingsplanerna för personer med funktionsnedsättning för perioderna 2013–2015 och 2017–2020.

Avdelningen för social inkludering av personer med funktionsnedsättning strävar dessutom efter att främja socialt skydd, social inkludering och anställning av personer med funktionsnedsättning. Dess nyckelaktiviteter består bl.a. av att

• genomföra bedömningar och utfärda intyg i fråga om graden av funktionsnedsättning,
• bevilja sociala förmåner till personer med funktionsnedsättning,
• tillhandahålla direkt och indirekt professionell rehabilitering och andra stödtjänster.

Avdelningens vision är att förbättra livskvaliteten för personer med funktionsnedsättning och öka deras möjligheter till social integration genom att planera, samordna och genomföra reformer.

Nationella mekanismen för kvinnors rättigheter

1. Den nationella mekanismen för kvinnors rättigheter (Ethnikós Michanismós gia ta Dikaiómata tis Gynaíkas) inrättades den 16 februari 1994 genom ministerrådets beslut nr 40.609.
2. Den nationella mekanismen för kvinnors rättigheter är en viktig organisation för att främja statens politik för att undanröja diskriminering mot kvinnor som grundar sig på lagstiftning och för att göra kvinnor och män jämställda på alla rättsområden. Den hjälper till att fastställa principen om jämställdhet och lika möjligheter i praktiken, vilket bland annat kräver en attitydförändring, främjar särskilda program för att ge stöd till och stärka kvinnor i deras mångfacetterade roller, samt integrerar ett jämställdhetsperspektiv i alla program och all politik.
3. I enlighet med ministerrådets beslut nr 76.789 av den 23 april 2014 är jämställdhetsombudsmannen ordförande i den nationella mekanismens råd och nationella kommitté, och personalen vid mekanismens generalsekretariat består av tjänstemän från enheten för jämställdhet vid ministeriet för justitiefrågor och allmän ordning.
4. Den nationella mekanismen för kvinnors rättigheter består av följande tre organ: a) rådet, b) den nationella kommittén och c) ministerkommittén. Mekanismen har även ett generalsekretariat.
5. Rådet består av 19 medlemsorganisationer. Rådets medlemmar består av kvinnoorganisationer, fackföreningar och andra icke-statliga organisationer, inklusive två turkcypriotiska kvinnoorganisationer (en förteckning över rådets medlemsorganisationer bifogas).
6. Den nationella kommittén består av 69 medlemsorganisationer, inklusive organisationer med anknytning till politiska partier, organisationer som bekämpar våld mot och utnyttjande av kvinnor, utbildnings-, forsknings, antirasist- och jordbruksorganisationer, fackföreningar, fredsorganisationer, organisationer för fördrivna, familjeorganisationer, barnorganisationer etc.
7. Ministerkommittén består av tjänstemän med ansvar för kvinnors rättigheter från alla ministerier och från generaldirektoratet för EU-program, samordning och utveckling.
8. Generalsekretariatet förbereder mötena i alla organ inom den nationella mekanismen för kvinnors rättigheter och hjälper till att genomföra alla beslut som fattas genom att tillhandahålla administrativt och vetenskapligt stöd och vägledning.

Parlamentsutskottet för mänskliga rättigheter och lika möjligheter för män och kvinnor

Huvuduppgiften för parlamentsutskottet för mänskliga rättigheter och lika möjligheter för män och kvinnor är att studera och undersöka, inom ramen för parlamentets granskningsfunktion, huruvida bestämmelserna i Cyperns konstitution, internationella konventioner och relevant lagstiftning iakttas i Cypern.

Inom ramen för denna uppgift undersöker utskottet ärenden som rör människorättskränkningar mot cypriotiska medborgare och andra personer bosatta i Cypern och avlägger en rapport till representanthuset.