Om min ansökan ska handläggas i det här landet

För vilka typer av brott har offren rätt till ersättning?

Brottsoffret har rätt till statlig ersättning om ett uppsåtligt brott har resulterat i att en person har avlidit, brottsoffret har fått en måttlig till svår personskada, brottsoffret har utsatts för sexuellt ofredande eller ett sexuellt övergrepp, personen är ett offer för människohandel eller har infekterats med hiv, hepatit B eller hepatit C.

För vilken typ av personskada har jag rätt till ersättning?

Du har rätt till statlig ersättning för ideell skada, fysiskt lidande och skador på egendom till följd av ett uppsåtligt brott.

Har jag rätt till ersättning om jag är anhörig eller i beroendeställning till ett brottsoffer som har avlidit till följd av ett brott? Vilka anhöriga eller personer i beroendeställning har rätt till ersättning?

Om en person har avlidit till följd av ett brott kan en anhörig till den avlidna (fästman/fästmö, make/maka, föräldrar, far-/morföräldrar, barn, barnbarn, syskon samt den person som den berörda fysiska personen sammanbodde och hade ett gemensamt hushåll med) anses vara brottsoffer i den mening som avses i brottmålsprocesser.

När ett brott leder till att en person avlider eller om brottsoffret avlider utan att begära statlig ersättning eller har begärt men inte fått statlig ersättning har du rätt till statlig ersättning. Du måste emellertid be den part som ansvarar för handläggningen av ärendet (polisen, åklagarmyndigheten, domstolen) att erkänna dig som målsägande i den relevanta brottmålsprocessen.

Har jag rätt till ersättning om jag är anhörig eller i beroendeställning till ett brottsoffer som har överlevt ett brott? Vilka anhöriga eller personer i beroendeställning har rätt till ersättning i detta fall?

Om brottsoffret har överlevt ett brott har du inte rätt till statlig ersättning som anhörig eller en person som står i beroendeställning till ett brottsoffer. I så fall är det brottsoffret självt som är berättigat till statlig ersättning.

Har jag rätt till ersättning om jag inte är EU-medborgare?

Du har rätt till statlig ersättning om du inte är EU-medborgare.

Kan jag ansöka om ersättning här i landet om jag bor här eller kommer härifrån (dvs. bosättnings- eller medborgarskapslandet) även om brottet har begåtts i ett annat EU-land? Kan jag agera på det sättet i stället för att begära ersättning i det land där brottet ägde rum? Under vilka förutsättningar i så fall?

Om brottet har begåtts i ett annat EU-land har du rätt att begära ersättning från det EU-landet där brottet begicks, antingen direkt eller via rättshjälpsmyndigheten (Juridiskās palīdzības administrācija).

Måste jag ha anmält brottet till polisen först för att kunna begära ersättning?

Ja, du måste ha anmält brottet till polisen.

För att kunna begära statlig ersättning måste en brottmålsprocess ha inletts, och den part som handlägger ärendet (polisen, åklagarmyndigheten, domstolen) måste ha beslutat att erkänna dig som målsägande i brottmålsprocessen.

Måste jag avvakta utgången av en eventuell polisutredning eller brottmålsprocess innan jag kan kräva ersättning?

För att begära statlig ersättning behöver du inte avvakta det slutliga beslutet från den part som handlägger ärendet (polisen, åklagarmyndigheten, domstolen).

För att rättshjälpsmyndigheten ska kunna fatta beslut om att bevilja eller neka statlig ersättning måste den part som handlägger ärendet (polisen, åklagarmyndigheten, domstolen) tillhandahålla följande information:

1. När och var brottet begicks.
2. Vilken typ av brott det rör sig om, i vilken mån gärningsmannens skuld har fastställts vid tidpunkten för registreringen, datum för inledandet av brottmålsprocessen och brottmålets målnummer.
3. Information om den person som erkänts som målsägande i brottmålet.
4. Information om den person som erkänts som målsägandebiträde i brottmålet, om målsäganden utnyttjat sin rätt till målsägandebiträde.
5. Typen av skada som brottet har resulterat i (dödsfall, skadans svårighetsgrad, sexuellt ofredande eller sexuellt övergrepp, tecken som tyder på människohandel eller fastställd infektion av hiv, hepatit B eller hepatit C).
6. Datum för sakkunnigutlåtandet, dokumentnummer och vem som utförde sakkunnigundersökningen.
7. Antalet personer som har erkänts som målsägande i samma brottmål om en persons död, och information om dessa personer.

Måste jag först kräva ersättning av gärningsmannen – om denne har identifierats?

Du måste inte först kräva ersättning av gärningsmannen. Statlig ersättning påverkar inte brottsoffrets rätt att kräva ersättning i en brottmålsprocess genom att föra talan om enskilt anspråk i brottmålsprocessen. Du kan kräva ersättning när som helst under det straffrättsliga förfarandet, ända fram tills förstainstansdomstolen inleder sin prövning av saken. Du kan även väcka en civilrättslig talan i domstol om du anser att du inte har fått full ersättning.

Har jag möjlighet att få ersättning även om gärningsmannen inte är identifierad eller dömd? Om ja, vilken bevisning måste jag lägga fram för att styrka min ansökan?

Du har även rätt till statlig ersättning om gärningsmannen eller dennes medbrottslingar inte har identifierats eller inte hålls straffrättsligt ansvariga.

Din ansökan om statlig ersättning måste åtföljas av en referens från den part som handlägger ärendet (polisen), tillsammans med nödvändig information.

Finns det någon tidsfrist för ansökningar om ersättning?

Ansökan om statlig ersättning måste inges till rättshjälpsmyndigheten inom tre år från det att du erkändes som målsägande, eller fick kännedom om de omständigheter som ger dig rätt att ansöka om ersättning.

Vilka förluster och utgifter täcker ersättningen?

Statlig ersättning täcker ideell skada, fysiskt lidande eller förlust av egendom till följd av ett brott. Ingen åtskillnad görs mellan de typer av skador för vilken den statliga ersättningen betalas. Ersättningsbeloppet fastställs i lagen om statlig ersättning till brottsoffer (Likums par valsts kompensāciju cietušajiem), och grundas på de följder som brottet har fått.

Betalas ersättningen som ett enhetsbelopp eller i månatliga delbetalningar?

Den statliga ersättningen betalas som ett enhetsbelopp som förs över till kontot i det kreditinstitut som anges i ansökan om statlig ersättning.

På vilket sätt kan mitt eget agerande vid brottstillfället, egna tidigare domar eller vägran att samarbeta under ersättningsförfarandet påverka min möjlighet att få ersättning och/eller storleken på ersättningsbeloppet?

Typen av brott kan påverka ersättningsbeloppet. Om brottet t.ex. begås i ett tillstånd av allvarlig psykisk störning, överskrider gränserna för nödvärn eller sker i strid med villkoren för att frihetsberöva en person. I sådana fall minskas den statliga ersättningen för följderna av brottet med 50 procent.

Om rättshjälpsmyndigheten inte mottar den begärda informationen inom 15 dagar kan den besluta att neka statlig ersättning. Om du nekas statlig ersättning hindrar detta dig inte från att ansöka om ersättning upprepade gånger hos rättshjälpsmyndigheten i enlighet med det gällande ansökningsförfarandet.

På vilket sätt kan min ekonomiska situation påverka min möjlighet att få ersättning och/eller storleken på ersättningsbeloppet?

Din ekonomiska situation påverkar inte dina möjligheter att få statlig ersättning och/eller storleken på ersättningsbeloppet.

Om du har fått ersättning för de skador som brottet orsakat från gärningsmannen eller någon annan person i hans eller hennes ställe minskas den statliga ersättningen med den ersättning som du redan har fått.

Finns det andra kriterier som skulle kunna påverka min möjlighet att få ersättning och/eller beloppet?

I lagen om statlig ersättning till brottsoffer fastställs andra kriterier som kan påverka dina möjligheter att få ersättning och storleken på ersättningsbeloppet. Exempel:

• Om ett brott har fått flera olika följdverkningar som förekommer samtidigt ska den statliga ersättningen beräknas utifrån den allvarligaste följdverkningen.
• Om brottet har lett till att en person har avlidit och flera personer har erkänts som målsägande i brottmålsprocessen ska statlig ersättning till dessa betalas i proportion till antalet offer.
• Om den part som handlägger ärendet (polisen, åklagarmyndigheten, domstolen) efter utbetalning av ersättning erkänner en annan person som målsägande i samma brottmålsprocess om en person som avlidit till följd av ett brott, ska samma statliga ersättning betalas som det belopp som betalades till offret eller offren.

Hur beräknas ersättningen?

Det högsta belopp som betalas i statlig ersättning till ett enda offer för ett brott ska vara fem gånger den fastställda minimimånadslönen i Lettland. Vid beräkningen av ersättningsbeloppet utgår man från minimimånadslönen vid den tidpunkt då personen erkändes som målsägande.

Ersättningen betalas enligt följande:

• 100 procent om en person har avlidit.
• 90 procent om brottsoffret har lidit allvarlig kroppsskada eller om brottet har klassificerats som våldtäkt eller sexuellt våld, sexuellt ofredande eller sexuellt övergrepp mot en minderårig, eller om personen är offer för människohandel.
• 70 procent om en minderårig person har lidit måttlig kroppsskada eller infekterats med hiv, hepatit B eller C.

Kan jag tilldelas ett minsta eller högsta belopp?

Det högsta beloppet i statlig ersättning motsvarar fem gånger den fastställda minimimånadslönen i Lettland, medan det lägsta beloppet i statlig ersättning motsvarar 50 procent av det högsta ersättningsbeloppet. När minimimånadslönen ändras, ändras också storleken på det statliga ersättningsbeloppet.

Förväntas jag ange ersättningsbeloppet i ansökningsformuläret? Om ja, får jag någon vägledning om hur jag ska beräkna det, eller om andra aspekter?

Du behöver inte specificera beloppet i formuläret för att ansöka om statlig ersättning, eftersom storleken på den statliga ersättningen fastställs i lagen om statlig ersättning till brottsoffer.

Kommer eventuell ersättning som jag får för förluster från annat håll (t.ex. via min arbetsgivares eller en egen privat försäkring) att dras av från den ersättning som myndigheten/organet betalar ut?

Den ersättning du får från andra källor (t.ex. arbetsgivarens försäkring eller en privat försäkring) dras inte av från den statliga ersättningen.

Kan jag få ett förskott på ersättningen? Om ja, under vilka förhållanden?

Nej, du kan inte få ett förskott på den statliga ersättningen.

Kan jag få ytterligare ersättning eller tilläggsersättning (exempelvis efter förändrade omständigheter eller försämrad hälsa osv.) när det huvudsakliga beslutet har fattats.

Om du har fått statlig ersättning och det i det slutliga beslutet konstateras att brottet har fått svårare följdverkningar för dig än vad man ursprungligen misstänkte, kan du få mellanskillnaden mellan den statliga ersättning som redan betalats ut och den ersättning som du är berättigad till.

Vilka styrkande handlingar måste jag bifoga min ansökan?

Om en lagakraftvunnen dom inte har meddelats i brottmålet när du begär statlig ersättning bör du till begäran om statlig ersättning bifoga en referens från den part som handlägger ärendet (polisen, åklagarmyndigheten, domstolen). Följande uppgifter ska anges:

1. När och var brottet begicks.
2. Vilken typ av brott det rör sig om, i vilken mån gärningsmannens skuld har fastställts vid tidpunkten för registreringen, datum för inledandet av brottmålsprocessen och brottmålets målnummer.
3. Information om den person som erkänts som målsägande i brottmålet.
4. Information om den person som erkänts som målsägandebiträde i brottmålet.
5. Typen av skada som brottet har resulterat i (dödsfall, skadans svårighetsgrad, sexuellt ofredande eller sexuellt övergrepp, tecken som tyder på människohandel eller fastställd infektion av hiv, hepatit B eller hepatit C).
6. Datum för sakkunnigutlåtandet, dokumentnummer och vem som utförde sakkunnigundersökningen.
7. Antalet personer som har erkänts som målsägande i samma brottmål om en persons död, och information om dessa personer.

Om brottmålsprocessen har avslutats vid den tidpunkt då du begär statlig ersättning bör du till ansökan om statlig ersättning bifoga det lagakraftvunna avgörandet från den part som ansvarade för handläggningen av ärendet och exekutionstiteln, om du inte beviljades ersättning, eller inte beviljades full ersättning, i det lagakraftvunna avgörandet.

Finns det några administrativa eller andra avgifter som ska betalas när ansökan tas emot och handläggs?

Förfarandet för att handlägga ansökningar om statlig ersättning är kostnadsfritt.

Vilken myndighet beslutar om en ersättningsansökan (vid nationella ärenden)?

Rättshjälpsmyndigheten beslutar om att bevilja eller neka statlig ersättning.

Vart skickar jag ansökan (vid nationella ärenden)?

För att få statlig ersättning måste du skicka din ansökan om statlig ersättning till rättshjälpsmyndigheten på följande adress: Pils laukums 4, Riga, LV-1050.

Måste jag vara närvarande under förfarandet och/eller när beslut fattas om min ansökan?

Din närvaro behövs inte för handläggningsprocessen för statlig ersättning och beslutsfattandet om att bevilja eller neka statlig ersättning.

Hur lång tid tar det (ungefär) att få ett beslut från en myndighet om ersättningsansökan?

Rättshjälpsmyndigheten fattar sitt beslut om att bevilja eller neka statlig ersättning inom en månad från det att den mottog ansökan om statlig ersättning, och beslutet sänds till den adress som uppgavs i ansökan.

Om rättshjälpsmyndigheten behöver ytterligare upplysningar från dig eller den part som handlägger ärendet (polisen, åklagarmyndigheten, domstolen) skjuts beslutet upp tills all information som krävs har erhållits.

Hur överklagar jag myndighetens beslut, om jag inte är nöjd med det?

Du kan begära omprövning av rättshjälpsmyndighetens beslut att bevilja eller neka statlig ersättning inom en månad från beslutets ikraftträdande genom att inge en sådan begäran till rättshjälpsmyndigheten. Begäran om omprövning vidarebefordras till justitieministeriet.

Var kan jag hitta nödvändiga formulär och ytterligare information om hur jag ska lämna in en ansökan?

Du kan få tag på formuläret för ansökan om statlig ersättning och information om hur du fyller i ansökan här:

• i portalen – http://www.latvija.lv/
• på rättshjälpsmyndighetens webbplats – http://www.jpa.gov.lv/, genom att klicka på ”Tjänster”,
• i rättshjälpsmyndighetens lokaler (Pils laukums 4, Riga) (endast bokade besök),
• från den part som handlägger ärendet (polisen, åklagarmyndigheten eller domstolen),
• genom att ringa det kostnadsfria informationsnumret 800001801 (under kontorstid).

Finns det någon särskild telefonhjälptjänst eller webbsida som jag kan använda mig av?

Du kan ringa den kostnadsfria hjälptelefonlinjen på telefonnummer 116006, ”Hjälplinje för brottsoffer”, varje dag kl. 12.00–22.00. Här kan du hitta

• känslomässigt och psykologiskt stöd till brottsoffer,
• information om brottsoffers processuella rättigheter (t.ex. rättigheter i brottmålsprocesser, rätt till skadestånd, statlig ersättning etc.), tillgängliga tjänster och befintligt brottsofferstöd.

Du kan även använda webbplatsen http://www.cietusajiem.lv/.

Kan jag få rättshjälp (hjälp från en advokat) när jag fyller i ansökan?

Du behöver inte rättshjälp för att begära statlig ersättning. Rättshjälpsmyndigheten ger den hjälp som behövs för att ansöka om statlig ersättning.

Finns det någon brottsofferorganisation som kan hjälpa mig att ansöka om ersättning?

Organisationen ”Skalbes” erbjuder en kostnadsfri hjälptelefonlinje på nummer 116006, ”Hjälptelefon för brottsoffer” (varje dag kl. 12.00–22.00). Den ger brottsoffer känslomässigt och psykologiskt stöd, och informerar dem om brottsoffers processuella rättigheter (exempelvis rättigheter i brottmålsprocesser, rätt till skadestånd, statlig ersättning etc.), tillgängliga tjänster och befintligt brottsofferstöd.