På privaträttens område kommer pågående ärenden och förfaranden som inleddes innan övergångsperioden löpte ut att fortsätta i enlighet med EU-rätten. Relevant information om Storbritannien kommer att finnas kvar på e-juridikportalen till slutet av 2022 enligt en ömsesidig överenskommelse med Storbritannien.

Säkra tillgångar i andra EU-länder

Nordirland
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

Förbudsföreläggande (eller negativt föreläggande ) – ett beslut om att någon inte ska göra något eller upphöra att göra något. Detta är det vanligaste beslutet.

Obligatoriskt eller positivt föreläggande – ett beslut om att någon ska vidta en åtgärd eller återställa den skada som en tidigare åtgärd gett upphov till.

Quia Timet-föreläggande – ett beslut om att någon ska vidta eller avstå från att vidta en åtgärd för att förhindra en skada som ännu inte inträffat.

Mareva-föreläggande – ett beslut som hindrar svaranden från att avlägsna eller avyttra sina tillgångar i syfte att göra domen overkställbar. I beslutet kan undantag göras för svarandens levnads-, affärs- och rättskostnader.

Ett åtagande i stället för ett föreläggande – svaranden erbjuder ofta detta som svar på en ansökan om föreläggande. Om sökanden godtar erbjudandet registreras det skriftligen av domstolen.

Beslut om inspektion och bevarande av egendom – vars syfte

  • dels är att bevara den egendom som är föremål för talan så att den vinnande parten kan återta egendomen eller bevara dess värde intakt,
  • dels att göra egendom tillgänglig för inspektion för att skaffa fram bevis för talan. Domstolen kan också meddela ett beslut som ger tillträde till en parts mark i syfte att verkställa beslutet.

Anton Pillar-beslut – Detta ger käranden, hans solicitor eller annat ansvarigt ombud rätt att beslagta föremål utan föregående varning till svaranden i bevarande- eller bevissäkringssyfte.

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

2.1 Förfarandet

En ansökan om interimistiska åtgärder kan göras när som helst efter det att en rättsprocess har inletts och innan den har avslutats. I brådskande fall kan interimistiska åtgärder beviljas innan rättsprocessen inleds på villkor att processen omedelbart inleds.

Förfarandet för att ansöka om interimistiska åtgärder anges i rättegångsreglerna. De allmänna rättegångsreglerna som gäller för High Court är Rules of the Court of Judicature (Northern Ireland) 1980 medan de regler som gäller för grevskapsdomstolen (County Court) är County Court Rules (Northern Ireland) 1981.

En ansökan görs vanligen genom att ett ansökningsmeddelande (Notice of Motion) eller en stämningsansökan inges till den avdelning vid High Court eller den grevskapsdomstol där huvudmålet prövas.

Meddelandet eller stämningsansökan måste ange vilken åtgärd som begärs och de rättegångsregler som åberopas, och måste stödjas av en edsvuren försäkran (som ofta svurits av sökandens solicitor). Dessutom ska meddelandet eller ansökan innehålla ett beslutsutkast.

Meddelandet eller stämningsansökan tillsammans med den edsvurna försäkran och andra relevanta handlingar måste delges svaranden minst två hela dagar innan ansökan registreras för förhandling. I brådskande fall kan domstolen dock medge en kortare delgivningsfrist.

I High Court prövar en master (en typ av domstolstjänstemän) vanligtvis ansökan. I vissa typer av processer (som anges i Rules of the Court of Judicature (Northern Ireland) 1980) måste emellertid ansökningar om interimistiska åtgärder prövas av en domare.

Grevskapsdomstolarna har full befogenhet att besluta om interimistiska åtgärder i mål som omfattas av deras territoriella behörighet. Ansökningar i grevskapsdomstolen om ett interimistiskt föreläggande måste prövas av en domare vid grevskapsdomstolen.

I följande fall kan en ansökan kan göras ex parte, dvs. utan att delge eller underrätta den person som åtgärden riktas mot:

  • Om målet är extremt brådskande.
  • Om förhandsunderrättelse skulle leda till att svaranden skulle försöka motverka syftet med beslutet.
  • Om det är vedertagen praxis. Ansökningar innan en rättsprocess inleds görs t.ex. i regel ex parte.
  • Om det är tillåtet eller obligatoriskt enligt en lagbestämmelse eller rättegångsregel.

En ex parte-ansökan görs på ett särskilt formulär (ex parte docket) och sökanden är skyldig att ange alla relevanta fakta. Ansökningar om ex parte-beslut (med undantag av ansökningar om ex parte-förelägganden) avgörs i regel av en domaren eller en master utan förhandling. Kostnaderna för en ex parte-ansökan avser i regel endast förhandlingen.

2.2 Huvudförutsättningar

Befogenheten att meddela säkerhetsåtgärder i form av förelägganden är skönsmässig. En domstol kan bevilja ett föreläggande när som helst under en rättsprocess om detta förefaller rättvist och lämpligt. Domstolen utövar sitt utrymme för skönsmässig bedömning att bevilja förelägganden i enlighet med den vägledning som ges i domen i målet American Cyanamid mot Ethicon [1975] AC 396. Först måste käranden visa att det rör sig om en seriös talan. Domaren bedömer därefter om kärandens rättigheter kan ersättas i form av ett skadestånd. Domaren kan gå vidare och göra en intresseavvägning mellan parterna. Om deras intressen väger lika är den åtgärd som föredras att bevara eller återställa den situation som rådde innan det påstådda felet begicks. Ett starkare behov måste styrkas om ansökan avser ett obligatoriskt föreläggande, och ett föreläggande beviljas inte om inte käranden åtar sig att betala skadestånd till svaranden om käranden inte vinner framgång med sin talan eller om föreläggandet visar sig onödigt.

Vid en ansökan om ett Mareva-föreläggande måste käranden visa

  • att det finns goda grunder för en befintlig penningfordran,
  • att svaranden har tillgångar som kan avlägsnas eller döljas,
  • att det finns risk för att svaranden avyttrar tillgångar innan domen kan verkställas.

En ansökan om att inspektera egendom kan göras för den egendom som är föremål för rättsprocessen eller som det kan uppstå frågor kring. Rätten till inspektion är inte beroende av hur goda grunder sökanden har för sin talan.

I en ansökan om ett Anton Pillar-beslut måste käranden visa att verklig risk föreligger för att svaranden kommer att undanröja handlingar eller föremål som kan vara till men för vederbörandes försvar eller kommer att publicera konfidentiellt material om käranden.

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

En ansökan om ett föreläggande måste följa av och grundas på en verkställbar rättighet eller talegrund. Syftet med föreläggandet är emellertid inte att verkställa sökandens rättigheter utan att upprätthålla den befintliga eller återställa den tidigare situationen i väntan på att talan ska avgöras.

Ett Mareva-föreläggande kan beviljas för befintliga eller framtida tillgångar inom Nordirland (oavsett om de är föremål för eller kopplade till talan), oavsett om svaranden har sin hemvist i eller vistas i Nordirland.

Ett beslut om inspektion av egendom kan endast utfärdas avseende fysisk egendom. Detta är inte en lämplig åtgärd för att kontrollera innehållet i en handling som är tillgänglig enligt reglerna om framläggande av handlingar.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

Ett beslut kan verkställas genom ett tvingande förfarande. Beslutet måste ha delgetts svaranden innan det kan verkställas. Ett åtagande kan verkställas på samma sätt som ett föreläggande.

En tredje man såsom svarandens hustru, solicitor eller bank som delgetts ett Mareva-föreläggande är skyldig att bevara de av svarandens tillgångar som är i deras ägo. Ett Mareva-föreläggande har dock endast verkan mot svaranden och ger inte käranden någon förtursrätt framför andra borgenärer.

Ett beslut om inspektion och bevarande av egendom kan endast meddelas mot en part i målet. Dess verkan beror därför på samtycke från den person i vars ägo egendomen är.

Ett Anton Pillar-beslut är inte detsamma som en husrannsakan. Det kan därför inte verkställas med tvång. Om beslutet är formulerat på ett sådant sätt att svaranden åläggs att tillåta genomsökningen betraktas svarandens vägran att tillåta inspektionen som ohörsamhet och kan resultera i att domstolen drar slutsatsen att vederbörande har något att dölja.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

Beslutet kan vara

  • provisoriskt – och gälla fram till rättegången
  • interimistiskt – och gälla för en viss tid.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Var och en av parterna kan överklaga ett beslut från en master till en domare. Ett överklagande måste inges inom fem dagar. Överklagandet måste delges de övriga parterna åtminstone två hela dagar innan det sätts upp för förhandling. Domstolen kan förlänga femdagarsfristen om den anser att det finns goda grunder för detta. En part kan dock inte överklaga ett åtagande. Ett avslag av en ex parte-ansökan kan överklagas av sökanden, men i stället för att överklaga beslutet ansöker svaranden om att det ska upphävas.

Överklagandeförfarandet genomförs i form av en helt ny förhandling, men klaganden lägger fram sin sak först. Även om ny bevisning får åberopas godtar domaren ogärna ny bevisning om det inte finns goda skäl för detta.

Ett interimistiskt beslut från grevskapsdomstolen kan överklagas till en domare vid High Court för en ny prövning eller direkt till appellationsdomstolen (Court of Appeal).

Länkar

Northern Ireland Courts and Tribunals Service (Nordirlands domstolsverk)

Senaste uppdatering: 29/09/2021

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.