Europeisk arresteringsorder

Den europeiska arresteringsordern är ett förenklat rättsligt förfarande för överlämnande över gränserna, i syfte att gå vidare med lagföring eller verkställighet av fängelsestraff eller någon annan frihetsberövande åtgärd. En europeisk arresteringsorder som utfärdats av rättsliga myndigheter i en medlemsstat är giltig i hela Europeiska unionen. Den europeiska arresteringsordern har varit i drift sedan den 1 januari 2004. Den har ersatt de utdragna förfarandena för utlämning mellan EU-medlemsstaterna.

Hur det fungerar

En begäran skickas av en rättslig myndighet i ett EU-land om att gripa en person som befinner sig i en annan medlemsstat och överlämna personen för lagföring eller verkställa ett fängelsestraff eller en annan frihetsberövande åtgärd som utfärdats i det första landet. Systemet bygger på principen om ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden. Den är operativ i alla EU-länder genom direkta kontakter mellan rättsliga myndigheter.

När en arresteringsorder används måste myndigheterna respektera de misstänktas eller anklagades processuella rättigheter – till exempel rätten till information, advokat, tolk och rättshjälp – såsom dessa rättigheter fastställts i det land där personen grips.

Hur skiljer detta sig från traditionell utlämning

  1. Strikta tidsfrister
    Det land där personen grips, den verkställande staten, måste fatta ett slutligt beslut om verkställandet av den europeiska arresteringsordern inom 60 dagar efter gripandet av personen.
    Om personen samtycker till överlämnandet ska beslutet om överlämnande fattas inom 10 dagar.
    Den eftersökta personen ska överlämnas så snart som möjligt vid en tidpunkt som de berörda myndigheterna kommer överens om, dock senast 10 dagar efter det slutliga beslutet om verkställighet av den europeiska arresteringsordern.
  2. Kontroll av dubbel straffbarhet krävs inte längre för 32 kategorier av brott
    För 32 kategorier av brott sker ingen kontroll av huruvida handlingen är ett brott i båda länderna. Det enda kravet är att gärningen ska vara belagd med ett maximistraff på minst 3 års fängelse i den utfärdande staten.
    För andra brott kan överlämnandet förenas med villkoret att gärningen utgör ett brott i den verkställande staten.
  3. Ingen politisk inblandning
    Besluten fattas av rättsliga organ, utan hänsyn till politiska överväganden.
  4. Överlämnande av medborgare i
    EU-länder kan inte längre vägra att överlämna sina egna medborgare, såvida de inte tar över verkställigheten av fängelsestraffet mot den eftersökta personen.
  5. Garantier
    Den verkställande rättsliga myndigheten får kräva garantier för att
    a. Efter en viss tid kommer personen att ha rätt att begära omprövning om det utdömda straffet är ett livstidsstraff.
    b.
    Den eftersökta personen kan göra vilken fängelsetid som helst i det verkställande landet, om han eller hon är medborgare eller har sin vanliga vistelseort i det landet.

Begränsade skäl för vägran
Den verkställande rättsliga myndigheten får vägra att överlämna den eftersökta personen endast om ett av skälen till att verkställighet är obligatorisk eller fakultativ är tillämplig:
Obligatoriska grunder

  • amnesti (det land där arresteringsordern verkställs kunde ha lagfört personen, och brottet omfattas av amnesti i detta land).
  • om personen redan dömts för samma brott (ne bis in idem)
  • minderåriga (personen har inte har uppnått åldern för straffrättsligt ansvar i det land där verkställandet sker)

Fakultativa grunder – exempel

  • ingen dubbel straffbarhet för andra brott än de 32 som nämns i artikel 2.2 i rambeslutet om en europeisk arresteringsorder
  • territoriell behörighet
  • ett pågående rättsligt förfarande i det verkställande landet
  • Begränsningsregler m.m.

Handbok om utfärdande och verkställighet av en europeisk arresteringsorder

Den 17 november 2023 offentliggjorde Europeiska kommissionen en ny utgåva av handboken om utfärdande och verkställighet av en europeisk arresteringsorder. Riktar sig till europeiska rättstillämpare för att underlätta och förenkla det dagliga arbetet för de berörda rättsliga myndigheterna. Handboken ger detaljerad vägledning om stegen i förfarandet för utfärdande och verkställighet av en europeisk arresteringsorder och hjälper rättstillämparna genom varje steg i överlämnandeförfarandet. Denna reviderade version från 2023 återspeglar också EU-domstolens snabbt föränderliga rättspraxis om den europeiska arresteringsordern och ändringarna av SIS-systemet.

Du kan hitta handboken på alla språk här: EUR-Lex permanenta länk

Statistik om hur den europeiska arresteringsordern fungerar

Under 2018 överlämnades de eftersökta personerna i genomsnitt:

  • med samtycke – inom 16,4 dagar
  • utan samtycke – inom 45 dagar.

Under 2019 överlämnades de eftersökta personerna i genomsnitt:

  • med samtycke – inom 16,7 dagar
  • utan samtycke – inom 55,75 dagar.

Under 2020 överlämnades de eftersökta personerna i genomsnitt:

  • med samtycke – inom 21,25 dagar
  • utan samtycke – inom 72,45 dagar.

Under 2021 överlämnades de eftersökta personerna i genomsnitt:

  • Med samtycke – inom 20,14 dagar
  • Utan samtycke – 53,72 dagar.

Svar på frågeformuläret om den europeiska arresteringsordern 2014 PDF (1 582 KB)  SV| 2015 PDF (1479 Kb)  SV| 2016 PDF (1732 Kb)  SV| 2017 PDF (1268 Kb)  SV| 2018 PDF (1552 Kb)  SV| 2019 PDF (1082 Kb)  SV| 2020 PDF (1479 Kb)  SV| 2021 PDF (1450 Kb) SV

Uppgifter saknas för vissa länder, men uppgifterna om utfärdade arresteringsorder för 2015, 2016 och 2017 är fullständiga.

Europeiska arresteringsorder 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021
Utfärdad 14.948 16.144 16.636 17.491 17.471 20.226 15.938 14.789
Utförda 5.535 5.304 5.812 6.317 6.976 5.665 4.397 5.144

Projekt finansierade inom ramen för programmet Rättsliga frågor

Forskningsprojektet InAbsentiEAW är en jämförande rättslig studie av europeiska arresteringsorder avseende personer som inte var närvarande i det förfarande som ledde till att de dömdes (i den tilltalades utevaro). Praxis visar att det ofta uppstår problem i samband med verkställigheten av sådana Europeiska arresteringsorder. Syftet med forskningsprojektet var att analysera orsakerna till dessa problem och att utarbeta gemensamma standarder för utfärdande av sådana europeiska arresteringsorder för att säkerställa att de verkställs på ett smidigt och rättvist sätt. Vid arbetet användes fallstudier från Belgien, Ungern, Irland, Nederländerna, Polen och Rumänien.

Den europeiska arresteringsordern och villkoren för frihetsberövande

Även om alla medlemsstater måste följa den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) finns det i praktiken betydande skillnader i fråga om frihetsberövande före rättegång, och de materiella förhållandena vid frihetsberövande varierar enormt mellan medlemsstaterna. Såsom EU-domstolen konstaterade i domen i målet Aranyosi/Căldăraru har dessa skillnader i frihetsberövanden en verklig inverkan på det ömsesidiga förtroendet mellan medlemsländerna och hur den europeiska arresteringsordern fungerar. Sedan 2016 har verkställandet av en europeisk arresteringsorder försenats eller vägrats på grund av en verklig risk för kränkningar av de grundläggande rättigheterna i nästan 300 fall.

För att stärka det straffrättsliga samarbetet och förbättra förhållandena vid frihetsberövande i hela EU antog kommissionen den 8 december 2022 en rekommendation om processuella rättigheter för misstänkta och tilltalade som är frihetsberövade före rättegång och om materiella förhållanden vid frihetsberövande. Denna rekommendation innehåller en konsoliderad översikt över utvalda europeiska miniminormer för materiella förhållanden vid frihetsberövande och processuella rättigheter vid frihetsberövande före rättegång, med fokus på centrala prioriterade områden för skydd av fångars grundläggande rättigheter.

Länkar

Rambeslutet om en europeisk arresteringsorder

Rapport om genomförandet av rådets rambeslutet om en europeisk arresteringsorder och om överlämnanden mellan medlemsstaterna

Kommissionens rekommendation om processuella rättigheter för misstänkta och tilltalade som är frihetsberövade före rättegång och om materiella förhållanden vid frihetsberövande

Icke-officiellt RIF-dokument från kommissionen i samband med antagandet av kommissionens rekommendation om processuella rättigheter för misstänkta och tilltalade som är frihetsberövade före rättegång och om materiella förhållanden vid frihetsberövande

Senaste uppdatering: 08/01/2024

Det här är en maskinöversättning. Ägaren av sidan tar inget som helst ansvar för kvaliteten på den maskinöversatta texten.