Hur väcker man talan vid domstol?

Bulgarien
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Måste jag vända mig till domstol eller finns det något annat alternativ?

Att vända sig till domstol är ett av flera alternativa system för tvistlösning.

Innan parterna vänder sig till domstol kan de försöka nå förlikning utanför domstol.

Om parterna inte själva kan lösa tvisten kan de använda medling. Medling är ett frivilligt och konfidentiellt förfarande för tvistlösning utanför domstol där en medlare som tredje part bidrar till parternas ansträngningar att nå en överenskommelse. Medverkan i förfarandet är frivilligt och parterna får när som helst dra sig ur det.

Medlaren är opartisk och föreskriver ingen lösning av tvisten. I ett medlingsförfarande ska frågor lösas genom överenskommelse mellan parterna.

Överläggningar vad gäller tvisten är konfidentiella. Deltagare i medlingen får inte avslöja omständigheter, fakta eller handlingar som har kommit till deras kännedom under förfarandets gång.

På justitieministeriets webbplats finns en förteckning över medlare som parterna kan kontakta om de önskar använda sig av medling för att lösa tvisten utanför domstol. Många domstolar har inrättat tvistlösnings- och medlingscentrum som arbetar med medlarna på förteckningen.

Skiljedomsförfaranden finns också att tillgå som ett utomrättsligt alternativ. De kan användas vid egendomstvister, med undantag för tvister gällande sakrätt eller innehav av fast egendom, underhåll och underhåll till barn, eller anställningsrättigheter. Skiljedomsförfaranden kan tillhandahållas av ett permanent organ. Alternativt kan ett särskilt förfarande inledas för att lösa en specifik tvist (tillfällig tvistlösning). Ett skiljedomsförfarande äger rum om parterna i en tvist ingår ett skiljedomsavtal. I ett skiljedomsavtal anges parternas medgivande till att alla eller vissa av de tvister som kan komma att uppstå eller har uppstått mellan dem avseende ett specifikt avtalsförhållande eller ej avtalat förhållande blir föremål för skiljedom. Detta kan vara i form av en skiljedomsklausul i ett annat avtal, eller en separat överenskommelse. Skiljedomsavtalet ska vara skriftligt. Det anses vara skriftligt om det har avfattats i en handling som har undertecknats av parterna, eller i korrespondens, telex, telegram eller andra former av kommunikation.

Ett skiljedomsavtal anses även föreligga om svaranden, skriftligt eller genom en begäran som noteras i utskriften av skiljedomsförhandlingen, har gett sitt medgivande till att tvisten prövas i skiljedomstol, eller om svaranden deltar i skiljedomsförfarandet genom att inlämna en duplik, tillhandahålla bevis, inlämna genkäromål eller inställa sig vid skiljedomsförfarandet utan att bestrida skiljedomstolens behörighet.

I skiljedomsavtalet ska parterna ange till vilket skiljedomsinstitut tvisten ska hänskjutas eller vilken skiljeman som ska utses, samt enligt vilka skiljedomsregler tvisten ska avgöras. Skiljedomstolens förhandlingar vägleds i vanliga fall av skiljedomsregler.

Mer information finns även under Behörighet.

2 Finns det någon tidsgräns för att väcka talan vid domstol?

Tidsfristerna för att väcka talan inför domstol skiljer sig åt beroende på typen av ärende. Det kan finnas olika preskriptionstider, som antingen upphäver själva den materiella rättigheten eller som endast upphäver rätten att väcka talan inför domstol. Mer information finns under Tidsfrister.

För att säkerställa att tidsfristerna för att väcka talan iakttas bör man rådgöra med advokat i varje enskilt fall.

3 Ska jag vända mig till en domstol i [medlemsstat]?

Se Behörighet.

4 Vilken domstol i [medlemsstat] ska jag i så fall vända mig till, med hänsyn tagen till var jag bor, var motparten bor eller andra faktorer av betydelse i ärendet?

Den allmänna regeln är att talan väcks vid den domstol som är behörig i den domkrets där svaranden har sin stadigvarande adress eller säte.

Det finns dock särskilda regler för vissa typer av käromål, beroende på partens ställning eller tvistens sakfråga. De innebär följande:

Talan mot minderåriga eller personer utan rättskapacitet väcks vid den domstol som är behörig i den domkrets där partens rättsliga ombud är bosatt.

Talan mot personer utan känd adress väcks vid den domstol som är behörig i den domkrets där personens advokat eller rättsliga ombud är bosatt eller, om personen inte har någon advokat eller rättsligt ombud, vid den domstol som är behörig i den domkrets där käranden är bosatt.

Talan mot juridiska personer väcks vid den domstol som är behörig i den domkrets där den juridiska personen har sitt säte. Talan som gäller tvister som har uppstått som en följd av direkta förbindelser med avdelningar eller kontor som tillhör sådana institutioner eller personer får alternativt väckas vid den domstol som är behörig i den domkrets där avdelningen eller kontoret är beläget.

Talan mot staten och statliga institutioner, inbegripet deras avdelningar och filialer, väcks vid den domstol som är behörig i den domkrets där de rättsliga förhållanden som tvisten härrör från har uppstått, med undantag för talan som ska väckas vid den domstol som är behörig i den domkrets där fast egendom är belägen eller där ett testamente förvaltas. Om de rättsliga förhållandena har uppstått i ett annat land väcks talan vid behörig domstol i Sofia.

Om käromålet avser sakrätt till egendom, uppdelning av gemensamt ägd egendom eller fastställande av gränser eller återinförande av äganderätt till fast egendom väcks talan vid den domstol som är behörig i den domkrets där egendomen är belägen. Talan som avser handlingar som fastställer eller överlåter sakrätt till fast egendom samt ogiltigförklaring och upphävande av handlingar avseende sakrätt till fast egendom väcks också vid den domstol som är behörig i den domkrets där egendomen är belägen.

Talan som avser arv, fullständigt eller delvis återkallande av testamenten, arvskiften eller ogiltigförklaring av frivillig uppdelning av egendom väcks vid den domstol som är behörig i den domkrets där testamentet förvaltas. Om testatorn är en bulgarisk medborgare men testamentet förvaltas i en annan stat får käromål som avses i punkt 1 väckas vid den domstol som är behörig i den domkrets där testatorn hade sin senaste stadigvarande adress i Bulgarien, eller vid den domstol som är behörig i den domkrets där egendomen är belägen.

Talan som avser penningfordringar som följer av avtal får även väckas vid den domstol som är behörig i den domkrets där gäldenären har sin aktuella adress.

Talan som avser underhåll och underhåll av barn får även väckas vid den domstol som är behörig i den domkrets där käranden har sin stadigvarande adress.

Talan som väcks mot eller av konsumenter väcks vid den domstol som är behörig i den domkrets där konsumenten har sin aktuella adress; i avsaknad av aktuell adress väcks talan i den domkrets där konsumenten har sin stadigvarande adress.

Arbetstagare får även väcka talan mot sin arbetsgivare vid den domstol som är behörig i den domkrets där arbetstagaren vanligtvis utför sitt arbete.

Om du har lidit en orättmätig skada får du väcka talan vid den domstol som är behörig i den domkrets där skadan uppstod.

En skadelidande får väcka talan om ersättning enligt försäkringslagen (Kodeks za zastrahovaneto) mot en försäkringsgivare, garantifonden och den nationella byrån för bulgariska försäkrare av vägfordon vid den domstol som är behörig i den domkrets där käranden hade sin nuvarande eller stadigvarande adress eller sitt säte eller försäkringsställe vid tidpunkten för den försäkrade händelsen. Talan mot svaranden från olika domkretsar eller avseende egendom belägen i andra domkretsar väcks, enligt kärandens val, vid en domstol som är behörig i en av dessa domkretsar.

Behörighet som ges enligt lag får inte ändras av parterna. Parter i en egendomstvist får avvika från bestämmelserna om territoriell behörighet genom att underteckna ett avtal som ger en viss domstol behörighet. Denna bestämmelse är inte tillämplig på domstolar som har behörighet i den domkrets där fast egendom är belägen.

Avtal som innehåller klausuler avseende val av jurisdiktion i tvister beträffande konsumentskydd eller arbetsrättsliga frågor är endast giltiga om de har undertecknats efter det att en tvist har uppstått.

5 Vilken domstol i [medlemsstat] ska jag vända mig till, med hänsyn tagen till ärendets natur och vilket belopp som står på spel?

De allmänna reglerna för att väcka talan, beroende på fallets natur och fordringens värde, är följande:

Distriktsdomstolarna har behörighet att pröva alla tvistemål, med undantag för tvistemål där de regionala domstolarna har ursprunglig behörighet. När en regional domstol agerar som domstol i första instans är den behörig i följande fall:

  1. Mål som syftar till att fastställa eller bestrida föräldraskap, upphäva adoption, förklara en person som rättsligt oförmögen eller upphäva en sådan förklaring.
  2. Mål som gäller äganderätt och annan sakrätt till egendom om värdet överstiger 50 000 BGN.
  3. Civil- och handelsrättsliga tvister avseende ett belopp på mer än 25 000 BGN, förutsatt att ärendet inte handlar om underhållsbidrag, underhållsbidrag till barn, en arbetsrättslig fordran eller indrivning av icke godkända utgifter.
  4. Mål som gäller ogiltigförklaring av inskrivningar i register och upphävande av omständigheter i offentliga handlingar i sådana registreringar när detta föreskrivs enligt lag.
  5. Fordringar, oavsett värde, som sammanställs i en enda ansökan och som omfattas av en regional domstols behörighet, om de ska prövas inom samma förfarande.
  6. Mål som ska prövas av en regional domstol enligt andra lagar.

6 Kan jag väcka talan själv eller måste jag vända mig till exempelvis en advokat för att väcka talan?

Käranden kan väcka talan personligen eller via ombud. Parternas befullmäktigade ombud kan vara

  1. jurister,
  2. den berörda partens föräldrar, barn eller make/maka,
  3. juridiska rådgivare eller andra personer med rättslig bakgrund anställda av berörd institution, verksamhet, juridisk person eller enskild firma,
  4. regionala guvernörer med tillstånd från finansministern eller ministern för regional utveckling och offentliga arbeten när den part som representeras är regeringen,
  5. andra personer som föreskrivs i lag.

Den rättegångsfullmakt som utfärdats för ombudet bör bifogas ansökan.

7 Var ska stämningsansökan lämnas in? Till domstolens reception, kansli eller en annan myndighet?

Ansökningar inges normalt sett till domstolens kansli och tas emot av domstolens personal under arbetstid. Ansökningar kan också inges per post och skickas till berörd domstol.

8 På vilket språk kan jag göra en stämningsansökan? Kan jag väcka talan muntligt eller krävs det skriftlig form? Är det möjligt att använda fax eller e-post?

Ansökningar måste vara avfattade på bulgariska och inges skriftligen till domstolen. Ansökningar får skickas per post men inte per fax eller e-post. Enligt civilprocesslagen (Grazhdanski protsesualen kodeks) måste alla handlingar som parterna inger på ett annat språk åtföljas av översättningar till bulgariska som har vidimerats av parterna.

9 Finns det särskilda blanketter för att väcka talan vid domstol? Om inte, hur ska talan väckas? Finns det regler om vad stämningsansökan ska innehålla?

Ansökningar bör inges skriftligen. Det finns inga särskilda blanketter för detta ändamål, förutom mallar för betalningsförelägganden och andra handlingar som har godkänts av justitieministeriet i samband med förfarandet för betalningsföreläggande enligt civilprocesslagen. I civilprocesslagen anges endast ett antal minimikrav som ansökningar måste uppfylla. Enligt civilprocesslagen måste en ansökan innehålla följande uppgifter: uppgift om vilken domstol som avses; kärandens och svarandens namn och adress, deras juridiska ombud eller fullmaktshavare i tillämpliga fall, kärandens personnummer och kärandens fax- och telexnummer i förekommande fall; det värde som fordran avser när en bedömning är möjlig; en redogörelse av de omständigheter som ansökan baseras på, ansökans sakfråga och underskrift av den person som inger ansökan. I ansökan måste käranden ange vilken bevisning som inges och vilka fakta som han/hon avser styrka genom denna samt lägga fram all skriftlig bevisning som han/hon förfogar över.

Ansökan måste undertecknas av käranden eller kärandens ombud. Om talan väcks av ett ombud på kärandens vägnar måste ansökan åtföljas av en rättegångsfullmakt där det bekräftas att ombudet är behörigt att väcka talan. Om käranden inte vet hur ansökan ska undertecknas eller inte kan göra detta, bör den undertecknas av en behörig person. Skälen till att käranden inte har undertecknat ansökan ska då anges. Ansökan ska inges till domstolen i lika många kopior som det finns svarande.

Ansökan måste åtföljas av en rättegångsfullmakt när ansökan inges av ett ombud, i tillämpliga fall av en handling som styrker betalning av domstolsavgifter och domstolskostnader samt av kopior av ansökan med bilagor; en kopia till varje svarande.

10 Måste jag betala en domstolsavgift? När ska den i så fall betalas? Måste jag betala advokaten redan när jag lämnar in stämningsansökan?

Domstolsavgifter måste betalas för att väcka talan. Avgifternas storlek beror på värdet av fordran och på rättegångskostnaderna, såvida inte annat föreskrivs enligt lag. Om värdet av fordran inte kan bedömas fastställs domstolsavgifterna av domstol. Värdet av fordran anges av käranden. Detta motsvarar den monetära bedömning som gjorts av sakfrågan.

Svaranden och domstolen får på eget initiativ ställa frågor om värdet av fordran senast vid den första förhandlingen. Om det angivna beloppet är orealistiskt fastställs värdet av fordran av domstolen.

Det finns två typer av domstolsavgifter – enkla och proportionella. Enkla avgifter fastställs utifrån de materiella, tekniska och administrativa kostnaderna för förfarandena. Proportionella avgifter baseras på ränta. Domstolsavgiften tas ut vid ingivandet av en ansökan om skydd eller rättsmedel och vid utfärdandet av den handling för vilken avgifter betalas, enligt ministerrådets taxa.

Domstolsavgifter betalas i regel genom banköverföring till domstolens konto när ansökan inges. Varje part måste betala delgivningskostnaderna till domstolen i förskott. På båda parternas begäran eller på domstolens initiativ ska samtliga kostnader bäras av båda parter eller av endast en av parterna, beroende på omständigheterna. Kostnaderna som ska betalas fastställs av domstolen.

Domstolsavgifter och domstolskostnader behöver inte betalas av kärande som är arbetstagare, anställda och medlemmar av kooperativ när det gäller ansökningar till följd av anställningsförhållanden, underhållsbidrag och underhåll till barn, talan som väckts av åklagare, av kärande i en talan om otillbörligt vållad skada till följd av brott, i samband med en lagakraftvunnen dom, eller av ett särskilt ombud utsett av domstol till en part vars adress är okänd.

Domstolsavgifter och domstolskostnader påförs inte fysiska personer som enligt domstolen inte har tillräckliga medel. Vid ansökningar om betalningsbefrielse tar domstolen hänsyn till personens och familjens inkomst, styrkta tillgångar, civilstånd, hälsotillstånd, sysselsättning, ålder med mera. I dessa fall betalas rättegångskostnaderna med öronmärkta medel i domstolens budget. Om gäldenären inger en ansökan om inledande av konkursförfaranden tas inga domstolsavgifter ut. Avgifterna dras av från gäldenärens insolvensbo när egendomen delas upp i enlighet med handelslagen (Targovski zakon).

Om en ansökan godtas helt eller delvis beslutar domstolen att svaranden ska betala käranden en del av rättegångskostnaderna i proportion till i vilken utsträckning ansökan godtagits (domstolsavgifter, advokatarvoden samt avgifter för domstolsinställelse och bevisupptagning). Om käranden har beviljats kostnadsfri rättshjälp ska svaranden ersätta kostnaderna i proportion till den godtagna delen av ansökan. När ärendet avbryts har svaranden rätt till ersättning för kostnader, och när domstolen avslår en ansökan har svaranden rätt att begära ersättning för ådragna kostnader i proportion till den avvisade delen av ansökan.

Advokatarvodet bestäms av klienten och advokaten och betalas i regel när rättsskyddsavtalet undertecknas eller enligt betalningsvillkoren. Det är inte obligatoriskt att använda sig av advokat för att väcka talan och under domstolsförfaranden.

11 Kan jag få rättshjälp?

Fysiska personer som uppfyller de rättsliga villkoren för rättshjälp får ansöka om detta. Rättshjälp innebär tillhandahållande av kostnadsfri juridisk rådgivning.

En ansökan om rättshjälp inges skriftligen till den domstol vid vilken målet är anhängigt. I beslutet att bifalla ansökan ska domstolen ange vilken typ av rättshjälp som ska beviljas och i vilken utsträckning. Beslutet om beviljande av rättshjälp får verkan från den dag ansökan ingavs såvida inte domstolen beslutar något annat. Beslutet fattas bakom lyckta dörrar såvida inte rätten anser det vara nödvändigt att höra parten för att klargöra alla omständigheter. Ett beslut om att avslå en ansökan om rättshjälp kan överklagas genom ett privat överklagande. Beslutet som fattas av appellationsdomstolen är slutgiltigt.

I tvistemål och förvaltningsmål beviljas rättshjälp om domstolen eller ordföranden för den nationella rättshjälpsbyrån på grundval av bevis som tillhandahålls av relevanta behöriga myndigheter fastställer att parten inte har ekonomiska medel för att betala advokatens arvode. För att fastställa detta tar domstolen hänsyn till följande faktorer:

  1. Partens eller partens familjemedlemmars inkomst.
  2. Partens egendom och tillgångar enligt en attesterad deklaration.
  3. Partens civilstånd.
  4. Partens hälsotillstånd.
  5. Om parten är arbetstagare.
  6. Partens ålder.
  7. Andra omständigheter.

Rättshjälp beviljas inte i följande fall:

  1. Om beviljande av rättshjälp inte kan motiveras av den fördel det skulle innebära för den person som ansöker om rättshjälp
  2. Om det är uppenbart att begäran är ogrundad, omotiverad eller inte kan tas upp till prövning.
  3. I fall som gäller handelstvister och skattetvister enligt skatte- och socialförsäkringsprocesslagen (Danachno-osiguritelen protsesualen kodeks) såvida inte den part som ansöker om rättshjälp är en fysisk person och uppfyller kraven för rättshjälp.

Rättshjälpen upphör

  1. om de omständigheter som beviljandet av rättshjälp baserade sig på förändras,
  2. om den fysiska person som har beviljats rättshjälp avlider.

Domstolen beslutar på eget initiativ eller på begäran av parten eller den advokat som har utsetts av domstolen att den beviljade rättshjälpen ska upphöra helt eller delvis från den dag de omständigheter som beviljandet av rättshjälp baserade sig på förändrades.

Domstolen beslutar på eget initiativ eller på begäran av parten eller den advokat som har utsetts av domstolen att rättshjälpen ska upphävas helt eller delvis om det fastställs att de omständigheter som beviljandet av rättshjälp baserade sig på inte förelåg, helt eller delvis.

Om rättshjälpen upphävs måste parten betala eller återbetala alla belopp som de felaktigt befriats från att betala, tillsammans med avgiften för den av domstolen utsedda advokat som representerar parten i förfarandet.

Den av domstolen utsedda advokaten fortsätter att utföra sitt uppdrag till dess att beslutet enligt vilket rättshjälpen upphör eller upphävs träder i kraft, om detta är nödvändigt för att skydda parten från negativa rättsliga konsekvenser. Tidsfristen för överklagande upphävs tillfälligt från det datum domstolen meddelar sitt avgörande om att rättshjälpen ska upphöra eller upphävas till det datum avgörandet träder i kraft. När denna period har förflutit börjar tidsfristen för överklagande att löpa på nytt.

12 När anses talan ha väckts? Får jag någon sorts bekräftelse från myndigheterna på att talan har väckts på ett riktigt sätt?

Ansökningar och annan korrespondens som mottas per post och handlingar som lämnas personligen under domstolens öppettider registreras av domstolen i loggboken för inkommande korrespondens samma dag som de mottas. En talan anses officiellt ha väckts den dag då ansökan har kommit in till domstolen. Om ansökan skickas med post eller tas emot av fel domstol anses ansökan ha inkommit det datum då ansökan sändes per post eller det datum då fel domstol mottog den. Domstolen kontrollerar att ansökan är korrekt. Om en ansökan är felaktig eller om inte alla nödvändiga handlingar har bifogats, blir käranden ombedd att åtgärda bristerna inom en vecka. Vidare informeras käranden om huruvida han/hon kan få rättshjälp. Om kärandens adress inte angetts och domstolen inte känner till denna delges detta i ett meddelande på en särskild plats vid domstolen under en veckas tid. Om käranden inte kan åtgärda bristerna inom vederbörlig tid skickas ansökan tillbaka tillsammans med bilagorna. Om kärandens adress är okänd bevaras ansökan i domstolsregistret så att käranden kan få tillgång till denna. Detsamma gäller om det konstateras brister i ansökan under förfarandet. Talan anses ha väckts det datum då den ändrade ansökan mottas.

Om domstolen vid sin granskning anser att ansökan är otillåtlig kommer den att skicka tillbaka denna.

Det faktum att ansökan skickas tillbaka till käranden innebär inte att ansökan inte kan inges på nytt till domstolen. I ett sådant fall anses dock talan ha väckts det datum då ansökan ingavs på nytt.

De rättsliga myndigheterna skickar inte ut någon bekräftelse på att talan anses ha väckts på riktigt sätt, men vissa förfaranden följs som visar att så är fallet. Svaranden ombeds inge ett skriftligt svar inom en bestämd tidsperiod och informeras om vilka uppgifter svaret måste innehålla. Svaranden informeras också om konsekvenserna av att inte svara eller utöva sina rättigheter och om möjligheten att använda sig av rättshjälp om han/hon behöver och uppfyller kraven för detta. Svarandens skriftliga svar bör innehålla följande: en uppgift om vilken domstol som avses och ärendenummer, svarandens namn och adress och i tillämpliga fall hans/hennes juridiska ombud eller fullmaktshavare, svarandens ståndpunkt när det gäller ansökans tillåtlighet och grunder, svarandens ståndpunkt när det gäller de omständigheter som ansökan grundas på, argument mot ansökan och de omständigheter som dessa argument grundas på samt underskrift av den person som ingav svaret. I sitt svar på ansökan måste svaranden ange vilken bevisning som inges och vilka fakta som han/hon avser styrka genom denna samt lägga fram all skriftlig bevisning som han/hon förfogar över. Svaret måste åtföljas av en rättegångsfullmakt när ansökan inges av ett ombud samt kopior av svaret med bilagor, en kopia till varje kärande. Om inte svaranden inom angiven tid inger ett skriftligt svar, lägger fram en ståndpunkt, gör invändningar, bestrider riktigheten i en handling som ingetts tillsammans med ansökan, utövar sin rätt att inge en motansökan eller tilläggsansökan eller kallar en tredje part som är behörig att ingripa till hans/hennes förmån, förlorar svaranden möjligheten att göra detta senare. Undantag görs om svaranden inte vidtagit åtgärderna i fråga på grund av särskilda oförutsedda händelser.

Efter att domstolen har kontrollerat att den ingivna ansökan är korrekt och tillåtlig beslutar domstolen om hur man ska gå vidare i ärendet och svarar på frågor och invändningar från parterna gällande allt som rör förfarandet före rättegången och bevisningens tillåtlighet. Domstolen kan också begära medling eller andra frivilliga tvistlösningssätt.

Domstolen fastställer att ärendet ska prövas vid en öppen förhandling, som domstolen kallar parterna till. Domstolshandläggaren skickar kallelser till parterna, som får en kopia av domstolens beslut.

Enligt civilprocesslagen ska motparterna utbyta handlingar sinsemellan i handelstvister. Så snart ett svar mottagits skickar domstolen en kopia och alla bilagor till käranden, som kan inge en tilläggsansökan inom två veckor. I tilläggsansökan kan käranden komplettera och förtydliga den ursprungliga ansökan. Så snart en tilläggsansökan mottagits skickar domstolen en kopia och alla bilagor till svaranden, som kan inge ett svar inom två veckor. Svaranden måste svara på tilläggsansökan i tilläggssvaret.

Efter att domstolen har kontrollerat att de utbytta handlingarna är korrekta och att de ingivna ansökningarna är tillåtliga, inklusive beloppen och andra krav och invändningar från parternas sida, beslutar domstolen om frågor som rör förfarandet före rättegången och bevisningens tillåtlighet. Domstolen fastställer vilket datum ärendet ska prövas i öppen förhandling, som domstolen kallar parterna till genom att skicka tilläggssvaret till käranden, varpå domstolen delger parterna sitt beslut. Domstolen kan också begära medling eller andra frivilliga tvistlösningssätt. När all bevisning har lagts fram genom utbytet av handlingar och när man enats om att parterna inte måste närvara vid förhandlingen, och om parterna så önskar, kan domstolen pröva ärendet bakom stängda dörrar och ge parterna möjlighet till skriftlig försvarstalan och skriftligt svaromål.

Civilprocesslagen innehåller särskilda bestämmelser som styr vissa processuella regler, nämligen summariska processer, förfaranden i äktenskapsmål, civilståndsärenden, omyndigförklaring, ägodelning, skydd och återinförande av äganderätt till egendom, notariella åtgärder, kollektiva tvister och ansökningar om exekutionstitel, säkerhetsförfaranden, ansökningar om skydd och verkställighetsförfaranden. I handelslagen finns särskilda bestämmelser om insolvensförfaranden och tillhörande ansökningar.

13 Kan jag få en tidsplan för målets fortsatta handläggning, till exempel när jag ska inställa mig i rätten?

När domstolen inom stängda dörrar har fastställt vilket datum ett ärende ska prövas i öppen förhandling kallar den parterna till förhandlingen. Vid ajournering i öppen förhandling får inte de parter som har kallats på vederbörligt sätt en kallelse till nästa förhandling, om de informerats om datumet vid den öppna förhandlingen. Kallelsen utfärdas senast en vecka före förhandlingen. Detta gäller inte vid verkställighetsförfaranden. I kallelsen ska följande information finnas: vilken domstol som utfärdar kallelsen, den kallade personens namn och adress, vilket ärende kallelsen avser och i vilken egenskap parterna kallas, tid och plats för förhandlingen samt de rättsliga konsekvenserna av att inte inställa sig.

Domstolen ger parterna en kopia av alla beslut som är föremål för ett separat överklagande.

Parterna meddelas de tidsfrister som domstolen har fastställt för förfarandet, men meddelas inte andra lagstadgade tidsfrister än tidsfrister för att överklaga domstolens beslut. Domstolen måste i alla rättsliga avgöranden ange till vilken myndighet överklagande kan inges och tidsfristen för detta.

Senaste uppdatering: 23/09/2021

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.