Företagsregister i EU-länderna

Det tjeckiska företagsregistrets historia

När upprättades det?

Registrets nuvarande form följer av den omarbetade civilrätten som trädde i kraft den 1 januari 2014 när den nya civillagen (lag nr 89/2012) antogs och anknuten lagstiftning, särskilt lag nr 90/2012 om kommersiella bolag och lag nr 304/2013 om offentliga register över juridiska och fysiska personer och om registrering av förvaltningsfonder (registerlagen). Numera är företagsregistret ett av de så kallade offentliga registren och omfattas av allmänna bestämmelser enligt registerlagen. Förutom företagsregistret är följande register offentliga:

• Föreningsregistret, som innehåller information om föreningar, fackföreningar, internationella fackföreningar, arbetsgivarorganisationer, internationella arbetsgivarorganisationer och subsidiära förbund.
• Registret över stiftelser, som innehåller information om stiftelser och gåvofonder.
• Registret över institut, som innehåller information om institut.
• Registret över bostadsrättsföreningar, som innehåller information om bostadsrättsföreningar.
• Registret över välgörenhetsorganisationer, som innehåller information om välgörenhetsorganisationer.

I den här texten omfattar benämningen ”offentligt register” företagsregistret.

Sedan den 1 januari 2018 har även registrering av förvaltningsfonder reglerats genom registerlagen (det är en verksamhet som till skillnad från de offentliga registren endast är offentlig till vissa delar).

Förutom registerlagen finns det också särskild, separat lagstiftning som reglerar offentliga register för specifika juridiska former, närmare bestämt ett register över jaktföreningar (förs av statliga myndigheter med ansvar för jakt, dvs. de berörda kommunerna med utökade befogenheter), ett register över politiska partier och rörelser (förs av inrikesministeriet), register över registrerade kyrkor, religiöst grundade organisationer och andra juridiska personer (förs av kulturministeriet) och ett register över juridiska personer inom utbildning (förs av ministeriet för utbildning, ungdomsfrågor och idrott). Dessa offentliga register regleras och drivs på i princip samma sätt som de offentliga register som omfattas av registerlagen.

Från ett historiskt perspektiv är framväxten av ett företagsregister på tjeckisk mark kopplad till 1863 års kodifiering av handelsrätten i Cisleithanien. Företagsregistret upprättades genom lag nr 1/1863 (allmänna handelslagen), som även tillämpades i andra länder. Lagen gjorde det obligatoriskt för enheter att registreras i företagsregistret. Till följd av en ändring i rättssystemet förvandlades företagsregistret till ett bolagsregister 1950. Den efterföljande sociala och politiska utvecklingen ledde till att företagsregistret återupprättades 1992 på grundval av samma principer som låg bakom både det ursprungliga företagsregistret och bolagsregistret. Principerna för 1992 års företagsregister har i huvudsak varat fram till nu och även kvarstått efter den tidigare nämnda omarbetningen av civilrätten 2014.

När digitaliserades registret?

Även om det inte fanns något rättsligt krav på att företagsregistret skulle sparas i elektronisk form före den 1 juli 2005 har det sparats som sådant sedan den 1 januari 1997. Företagsregistret är ett informationssystem under offentlig förvaltning. Det är kopplat till andra grundläggande register (t.ex. personregistret). I det grundläggande registret finns referensuppgifter, hänvisande länkar och identifierare för fysiska personer – samt, i förekommande fall, operativa data och andra obligatoriska uppgifter. Referensuppgifterna är kopplade till uppgifter som finns i andra register och det gör att de senare kan samverka. Med andra ord leder en ändring av en uppgift i ett register till att ändringen automatiskt sker i de andra grundläggande registren som innehåller samma uppgift. Ett vanligt exempel är namnbyten, som får verkan även i de andra grundläggande registren.

I vissa fall finns uppgifter om personer som registrerats före den 1 januari 1997 endast i pappersform på grund av att handlingarna eller de registrerade uppgifterna inte har digitaliserats och därmed inte finns tillgängliga via applikationen för de offentliga registren.

Gällande lagstiftning

Sedan omarbetningen av civillagen 2014 har innehållet i offentliga register (inbegripet företagsregistret) reglerats av registerlagen. Vissa andra tekniska aspekter omfattas av tillämpningsföreskrifter, t.ex. förordning nr 323/2013 om specifikationer för formulär som används för att begära upptagning i ett offentligt register eller för att ändra eller dra tillbaka en sådan begäran och om upphävande av vissa förordningar, samt regeringsförordning nr 351/2013 om fastställande av aktuell räntesats för dröjsmålsränta, kostnader i samband med fordringskrav och arvoden till likvidatorer, konkursförvaltare och ledamöter av juridiska personers organ utnämnda av domstol, och om reglering av vissa frågor rörande handelstidningen (Obchodní věstník), offentliga register över juridiska och fysiska personer och registrering av förvaltningsfonder och verkliga huvudmän.

Registret över juridiska personers verkliga huvudmän har för övrigt reglerats av en separat lag sedan den 1 juni 2021 (lag nr 37/2021 om registret över verkliga huvudmän). Från den 1 januari 2018 fram till det datumet omfattades registrering av verkliga huvudmän av registerlagen.

Vilka uppgifter ger registret tillgång till?

Vem har tillgång till registret?

Var och en har rätt att använda sig av företagsregistret och andra offentliga register, och att kopiera uppgifter som finns i dessa register.

Förutom direkta sökningar i företagsregistret kan åtkomst ges till relevanta handlingar vid en domstol. I sådana fall måste man dock kunna visa ett berättigat intresse för att behörig domstol ska bevilja tillgång till handlingarna. När ett sådant berättigat intresse har bevisats får handlingarna lämnas ut till personen i fråga (inbegripet alla bilagor och en förteckning över handlingens alla delar) utan restriktioner.

Givet den stora öppenheten och att insynen är nära nog fullständig är det mer praktiskt att använda sig av företagsregistret direkt, eftersom alla har tillgång till det och inget bevis på berättigat intresse krävs.

Vilka uppgifter finns i registret?

Vilka typer av uppgifter lagras? (Vilka enheter registreras i det offentliga registret, uppgifter om insolvens, redovisning osv.?)

I företagsregistret registreras alla företag (handelsbolag, kommanditbolag, privata aktiebolag, publika aktiebolag) med respektive filialer, kooperativa företag samt företag och filialer som tillhör utländska juridiska personer med verksamhet i Tjeckien. Fysiska personer som bedriver verksamhet i Tjeckien och som ansöker om registrering tas också upp i företagsregistret.

Företag och filialer registreras endast i företagsregistret om de är etablerade. Företag eller filialer som tillhör utländska juridiska personer med säte utanför Europeiska unionen och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet måste vara registrerade i företagsregistret. Om en utländsk juridisk person som ingår i den kategorin inte har flyttat sin verksamhet eller en del av sin verksamhet till Tjeckien registreras själva enheten i registret. Företag eller filialer som tillhör utländska juridiska personer med säte i EU eller EES registreras endast om de begär detta.

Företagsregistret innehåller mycket detaljerade uppgifter om de registrerade personerna. Den stora öppenheten tillåter en hög grad av offentlig granskning. Detta behov tillgodoses dels genom själva registret och dels genom en så kallad sbírka listin (dokumentsammanställning), där viktiga handlingar som rör registrerade personer arkiveras.

De uppgifter som registreras i offentliga register är i synnerhet följande:

• Namn (eller företagsnamn) och säte, och adressen där den registrerade personen är bosatt eller uppehåller sig.
• Verksamhetsområde eller affärsområde (alternativt en beskrivning av syftet som enheten eftersträvar).
• Den juridiska personens rättsliga form.
• Datum då den juridiska personen bildades (och upplöstes).
• En fysisk persons födelsenummer eller en juridisk persons identifieringsnummer.
• Styrelsens namn och sammansättning samt förfarandet för att agera på den juridiska personens vägnar.
• Tillsynsorganets namn och sammansättning.
• Uppgifter om den bemyndigade företrädaren och hur han eller hon agerar på den juridiska personens vägnar.

Den ovanstående förteckningen är inte fullständig. Uppgifterna som registreras i registret varierar och beror på den juridiska personens form.

I företagsregistret registreras dessutom följande uppgifter:

• Ett aktiebolags aktiekapital.
• Storleken på aktieägartillskott och den summa som faktiskt har betalats in.
• Information om panträtter och andra sakrätter som gäller andelar i ett kommersiellt bolag som inte representeras av värdepapper eller kontoförda finansiella instrument.
• Information om filialer.

Följande information om upplösning och radering av en registrerad person registreras också i företagsregistret:

• Datum för ogiltigförklarande och upplösning av en juridisk person (tillsammans med rättslig grund för åtgärden).
• Information om när likvidationsförfaranden påbörjas och avslutas (inbegripet detaljerade uppgifter om likvidatorn).
• Information om konkursförfaranden och att de har påbörjats, information om konkursförvaltaren, begränsningar gällande en gäldenärs rätt att förfoga över konkursboet på grundval av ett beslut from konkursdomstolen, förklaring och ogiltigförklaring av konkurs, rekonstruktionsbehörighet, godkännande av en rekonstruktionsplan och planens utförande eller dess huvudsakliga delar, exekutionstitlar från domstol som påverkar en aktieägares andel i företaget eller ett verkställighetsbeslut som påverkar en aktieägares andel i företaget samt domstolsbeslut om upphävande av verkställighetsförfaranden eller meddelanden om att verkställighetsförfaranden har avslutats på annat sätt än genom upphävande (anledningen till det beslutet ska anges). Exekutionstitlar från domstol om försäljning av en verksamhet eller en del av en verksamhet, eller verkställighetsbeslut som gäller försäljning av en verksamhet eller en del av en verksamhet samt domstolsbeslut om upphävande av verkställighetsförfaranden eller meddelanden om att verkställighetsförfaranden har avslutats på annat sätt än genom upphävande (anledningen till det beslutet ska anges), och domstolsbeslut om interimistiska åtgärder som begränsar eller förbjuder avyttring av en aktieägares aktier i ett företag, av en verksamhet eller av en väsentlig del av ett företags tillgångar samt återkallande eller avslutande av sådana åtgärder (anledningen till det beslutet ska anges).
• Den rättsliga grunden till radering av en juridisk person från registret.

Om en förvaltare utses för en registrerad juridisk person lägger domstolen till uppgifter om förvaltaren i företagsregistret.

Om en fysisk person av någon anledning registreras i företagsregistret registreras även följande uppgifter: Födelsedatum, födelsenummer (i förekommande fall) och vistelseadress eller bostadsadress (om den senare skiljer sig från vistelseadressen). Födelsenummer offentliggörs emellertid inte.

För verksamheter eller branscher som tillhör en utländsk juridisk person måste även jurisdiktionen där enheten upprättades registreras i företagsregistret.

För fysiska personer som är medlemmar i lednings- eller kontrollorgan, auktoriserade ombud, delägare i bolag eller aktieägare i privata aktiebolag registreras uppgifter om bostadsadress eller permanent vistelseadress samt födelsedatum i företagsregistret.

Vilka dokument arkiveras/lagras (ärendeakter, dokumentsammanställningar, stadgar, protokoll från bolagsstämmor osv.)?

I offentliga register ingår en dokumentsammanställning. I lagen anges vilka handlingar som ska deponeras i dokumentsammanställningen. De viktigaste handlingarna är

• handlingar för bildande av bolaget (stiftelseurkund, bolagsordning, intyg om det konstituerande sammanträdet för ett kooperativ eller annan handling för bildande beroende på den juridiska personens form) samt stadgor för stiftelser, gåvofonder och institut,
• beslut om utnämning, val, avlägsnande eller annan form av entledigande av ledamöter i en styrelse eller, i förekommande fall, andra personer som är behöriga att ingå åtaganden på en juridisk persons vägnar (t.ex. chefen för en filial),
• årsrapporter,
• ordinära, extraordinära och konsoliderade finansiella rapporter,
• beslut om upplösning av en juridisk person, slutrapporter om likvidationsförfarandet och domstolsbeslut om utnämning av en förvaltare för den juridiska personen,
• beslut om ombildning av en juridisk person och ombildningsplan, meddelanden om att ombildningsplanen avslås eller inte godkänns, domstolsbeslut om ombildningsplanens ogiltighet, eller om att beslutet som fattades vid bolagsstämman eller medlemsförsamlingen när ombildningsplanen godkändes var ogiltigt,
• sakkunnigutlåtanden om värderingen av bidrag in natura när stiftelser, gåvofonder, institut, privata aktiebolag eller publika aktiebolag inrättas, eller när deras aktiekapital eller särskilt tillskjutet kapital ökas, sakkunnigutlåtanden om värderingen av bidrag in natura till ett kooperativ, sakkunnigutlåtanden om värderingen av tillgångar när företag och kooperativ ombildas samt sakkunnigutlåtanden om värderingen av tillgångar när ett offentligt aktiebolags tillgångar förvärvas av grundarna mot vederlag i enlighet med lag nr 90/2012 om kommersiella bolag,
• alla beslut som fattas av domstol i insolvensförfaranden,
• domstolsbeslut om att ett beslut som har fattats av ett av den juridiska personens organ är ogiltigt,
• handlingar som styrker förvärv av ett företag enligt civillagens bestämmelser om sådana förvärv,
• beslut fattade av en bolagsstämma om att anställda inte behöver betala emissionskursen för tecknade aktier eller om att de har rätt att förvärva sådana aktier enligt andra fördelaktiga villkor.

Handlingar som måste deponeras i dokumentsammanställningen anges i lag. I allmänhet är sådana handlingar dokument som har ett avgörande inflytande på den juridiska personens bildande, upplösning och drift. I dessa handlingar anges vem som får företräda den juridiska personen och vem som är behörig att ingå åtaganden på den juridiska personens vägnar.

Hur kan jag göra en sökning i registret (och vilka sökkriterier finns tillgängliga)?

Personligt besök

Tillgång till offentliga register ges endast genom en nätbaserad applikation för offentliga register. Uppgifter om personer som registrerades före den 1 januari 1997 tillhandahålls på papper om de inte har digitaliserats och är inte alltid tillgängliga via den nätbaserade applikationen för offentliga register.

På registrets webbplats

Sökningar kan göras kostnadsfritt via den nätbaserade applikationen för offentliga register. Det går att söka på den registrerade enhetens namn eller företagsnamn, en persons identifikationsnummer eller det ärendenummer som behörig registerförande domstol har registrerat personen under. Sökningarna kan förfinas ytterligare med hjälp av andra uppgifter om säte, gatunamn, den domstol enheten är registrerad hos, enhetens juridiska form och så vidare. Det går även att söka på olika slags engagemang i en registrerad person, dvs. en sökning kan göras på registrerade fysiska och juridiska personer som är engagerade i en registrerad juridisk person på något sätt.

Dessutom finns öppna data tillgängliga på https://dataor.justice.cz/. Innevarande års datauppsättning i den lokala katalogen för öppna data från applikationen för offentliga register uppdateras varje dag. Om datauppsättningen är kopplad till ett tidigare år uppdateras den varje år (alltid i januari innevarande år). En beskrivning av datauppsättningen finns på dess informationssida. Innehållet i datauppsättningen och en beskrivning av den lokala katalogen för öppna data från applikationen för offentliga register finns i användarguiden som finns på https://dataor.justice.cz/files/ISVR_OpenData_Uzivatelska_prirucka.pdf.

Vilka sökkriterier finns tillgängliga?

Det går att göra sökningar på den registrerade personens namn, företagsnamn eller identifieringsnummer, eller på närmare uppgifter om den berörda juridiska eller fysiska personen.

Hur kan jag få tillgång till ett dokument?

Kostnadsfritt?

Det går att få ett delvist eller ett fullt utdrag från det offentliga registret eller dokumentsammanställningen. Ett delvist utdrag innehåller bara de senaste giltiga uppgifter som har registrerats i handelslagen. Ett fullt utdrag innehåller alla uppgifter som har registrerats om den berörda personen.

Tas avgifter ut?

Det är bara om sökanden begär en papperskopia som en avgift tas ut för denna tjänst. Dessutom tas en avgift ut för att skicka utdrag i elektronisk form till en databox eller per e-post. Ingen avgift tas ut om sökanden tillhandahåller ett datamedium. Om däremot en domstol skickar ett elektroniskt utdrag på ett medium som inte har tillhandahållits av den sökande (t.ex. när en domstol skickar det elektroniska utdraget via en databox eller e-post) tas en avgift ut eftersom utfärdande av ett bestyrkt utdrag inte endast innebär överföring av uppgifter.

Hur kan jag få ett utdrag ur registret, en bestyrkt kopia eller en utskrift av handlingar?

En bestyrkt kopia tillhandahålls gratis på webbplatsen för applikationen för offentliga register. Både fullständiga kopior och utdrag kan erhållas på detta sätt. Det är bara om sökanden begär en papperskopia som en avgift tas ut och då gäller en avgift på 70 CZK per sida (eller del av sida) i kopian. Papperskopior kan endast begäras vid den registerförande domstol där den berörda personen är registrerad.

Registreringsförfarande

Hur gör jag för att inleda registreringsförfarandet (hur lämnas ansökningar in till registret, bestyrkande av dokument, underlag som behöver bifogas)?

Ansökningar som gäller nyregistrering, ändringar och radering ska göras på föreskrivet formulär som finns tillgängligt på webbplatsen för applikationen för offentliga register. Formuläret kan bara fyllas i på elektronisk väg. När det har fyllts i skapar man en ansökan om registrering som ska lämnas in, i pappersform eller elektroniskt.

Registrering görs av registerförande domstol eller notarius publicus. I allmänhet påbörjas förfaranden på grundval av en ansökan, men i vissa fall kan förfaranden påbörjas av en domstol på eget initiativ. Det rör sig främst om situationer då en domstol får vetskap om bristande överensstämmelse mellan registrerade uppgifter och faktiska förhållanden, eller när en registrering inte uppfyller bindande rättsliga krav. Efter att en ansökan har lämnats in kontrollerar domstolen att den har behörighet i fallet, att sökanden har den rättskapacitet som krävs för att lämna in ansökan, att ansökan innehåller alla nödvändiga uppgifter och att relevanta handlingar har bifogats. Om en ansökan har brister som kan åtgärdas anmodar domstolen den sökande att åtgärda detta (t.ex. lämna in handlingar som saknas eller komma tillrätta med bristerna i ansökan). Domstolen kontrollerar sedan om de uppgifter som ska registreras på grundval av ansökan styrks av de bifogade handlingarna och om namnet (företagsnamnet) som ska registreras kan förväxlas med ett annat namn, eller om det är missvisande. Sedan beslutar domstolen om registrering och handlägger den.

En registrering kan endast handläggas av notarius publicus om de rättsliga kraven är uppfyllda (vilket inte alltid är fallet). Den främsta fördelen med registreringar som sköts av notarius publicus är att de handläggs snabbt, eftersom notarius publicus kan utföra registreringen samma dag som den styrkande notariehandlingen upprättas. Ytterligare en fördel är att sökanden inte behöver skapa en ansökan med hjälp av det föreskrivna formuläret.

Notarius publicus får utföra en registrering om

• uppgifterna som ska registreras styrks av en notariehandling,
• notariehandlingen innehåller en försäkran om att innehållet i den styrkande notariehandlingen är lagligt, och
• sökanden har uppfyllt andra formaliteter genom att lämna in relevanta handlingar.

En styrkande notariehandling är en notariehandling (vanligen en stiftelseurkund) som ligger till grund för registrering i ett offentligt register, eller ett beslutsdokument som avser ett beslut fattat av ett organ som är en del av en juridisk person (t.ex. ett beslut som har fattats av bolagsstämman om att entlediga en styrelseledamot). Rättsliga instrument måste inte vara av typen offentlig handling (notariehandling). Detta utesluter dock inte möjligheten att utfärda en notariehandling som ett rättsligt instrument även om detta inte krävs enligt lag. En notariehandling kan även fungera som en styrkande notariehandling och användas för en direkt registrering som görs av notarius publicus.

Under alla omständigheter måste följande bifogas ansökan:

1. Handlingar som styrker de uppgifter som ska registreras.
2. Handlingar som enligt lag ska deponeras i dokumentsammanställningen.

I lagen förtecknas inte alla handlingar som krävs. De dokument som måste bifogas varierar beroende på den juridiska personens form. I allmänhet krävs styrkande handlingar för alla uppgifter som ska registreras och som inte kan fastställas från ett av den offentliga förvaltningens informationssystem eller en del därav som består av en offentlig förteckning eller lista, eller ett offentligt register.

Bland annat måste handelslicenser eller andra näringstillstånd bifogas när det gäller verksamhetsområden eller verksamheter som ska registreras i företagsregistret.

Det krävs ingen dokumentation av samtycke till registrering från medlemmar i ett aktiebolag till exempel, eftersom detta samtycke visas genom undertecknandet av en stiftelseurkund som har formen av en notariehandling. Om samtycke inte ges på grundval av en styrkt förklaring som intygas av en notariehandling måste dock medlemmarnas underskrifter på handlingen som visar samtycke vara bestyrkta.

Det rättsliga grunden för användningen av lokalerna där ett företag har sitt säte måste också dokumenteras. Med det menas att om ett företag har sitt säte i lokaler som omfattas av ett hyresavtal måste antingen hyresavtalet eller en försäkran från ägaren om medgivande till att lokalerna används som säte tillhandahållas som rättslig grund för användningen av lokalerna.

Vissa uppgifter som ska registreras kan endast dokumenteras genom skriftlig försäkran under ed. Detta kan t.ex. vara behörighetsvillkor kopplade till en juridisk persons olika organ.

I allmänhet måste handlingar som används för att styrka registrerade uppgifter lämnas in i original, eller i form av en officiellt bestyrkt kopia. Handlingar som enligt lag måste deponeras i dokumentsammanställningen behöver inte bestyrkas. Sådana handlingar lämnas in i elektronisk form, i pdf-format med ett textlager, eller i XHTML-format.

Följande domstolsavgifter tas ut vid registrering i registret:

• Nyregistrering av ett publikt aktiebolag i ett offentligt register: 12 000 CZK.
• Nyregistrering av en person i ett offentligt register, med undantag för publika aktiebolag: 6 000 CZK.
• Ändringar eller tillägg till en registrering: 2 000 CZK.

Notarius publicus tar ut följande avgifter för registrering:

• Nyregistrering av ett publikt aktiebolag i ett offentligt register: 8 000 CZK.
• Nyregistrering av en person i ett offentligt register, med undantag för publika aktiebolag: 2 700 CZK.
• Ändringar eller tillägg: 1 000 CZK.

Domstolsavgifter på upp till 5 000 CZK kan betalas som stämpelavgift eller genom banköverföring till den berörda domstolens bankkonto. Domstolsavgifter på över 5 000 CZK kan enbart betalas genom banköverföring till den berörda domstolens bankkonto. Avgifterna för registrering som görs av notarius publicus betalas direkt till honom eller henne.

Registreringsförfaranden som rör offentliga register omfattas inte av avgifter i följande fall:

1. Registreringen avser en fysisk eller juridisk enhet som är föremål för ett insolvensförfarande där dess insolvens eller förestående insolvens behandlas och ett beslut om fastställande av insolvens har meddelats.
2. Registreringen gäller föreningar, subsidiära förbund, fackföreningar, internationella fackföreningar, arbetsgivarorganisationer eller internationella arbetsgivarorganisationer, stiftelser, gåvofonder, institut eller välgörenhetsorganisationer som är upptagna i ett offentligt register, eller ändringar i det registret.

Förfaranden där sökanden är en fackförening, internationell fackförening, arbetsgivarorganisation eller internationell arbetsgivarorganisation (eller filial till en sådan) undantas från avgifter om organet förs in i det offentliga registret på grund av att det har bildats, ändrats på något sätt, eller likviderats.

Samma villkor för befrielse från avgifter gäller om notarius publicus utför registreringen. Registreringar som utförs av notarius publicus enligt en notariehandling om inrättande av ett privat aktiebolag som endast innehåller de uppgifter som krävs enligt civillagen och bolagslagen, och där det anges att insatskravet kommer att uppfyllas i form av en betalning i pengar är också undantagna från avgifter.

Personligt besök

Ansökningar om registrering i ett offentligt register kan lämnas in personligen till inlämningsavdelningen vid behörig registerförande domstol eller till notarius publicus.

Online

Ansökningar om registrering kan lämnas in på elektronisk väg. Elektroniska ansökningar kan främst lämnas in via en databox till domstolens e-postadress (inlämningsavdelningen), eller via nätapplikationen ePodatelna. Den nätbaserade applikationen för offentliga register kan användas för att lämna in handlingar som ska deponeras i dokumentsammanställningen. Handlingar kan även lämnas in på en cd- eller dvd-skiva. Elektroniska ansökningar om registrering måste vara signerade med en erkänd elektronisk underskrift om de inte skickas via sökandens databox.

Hur prövas inlämnade ansökningar?

Registerförande domstol kontrollerar först av allt om den person som har lämnat in ansökan har rätt att göra detta, om ansökan lämnades in på föreskrivet sätt, om den innehåller alla uppgifter som krävs, om den är begriplig och exakt, om handlingar har bifogats som styrker de uppgifter som ska registreras och om den juridiska personens syfte är lagenligt.

Sedan kontrollerar domstolen att uppgifterna som ska registreras på grundval av ansökan faktiskt styrks av de bifogade handlingarna. Det är viktigt att notera att alla uppgifter som ska registreras måste styrkas av handlingarna som bifogas ansökan.

Dessutom kontrollerar domstolen att den juridiska personens namn (företagsnamn) som ska registreras inte kan förväxlas med något annat namn (företagsnamn) som tillhör en redan registrerad person och att namnet (företagsnamnet) som ska registreras inte är missvisande.

Rättsliga verkningar av registreringen

Verkningarna av registrering i förhållande till tredje man enligt artikel 17 i direktiv (EU) 2017/1132

En registrering i ett offentligt register är ett rättsligt giltigt förhållande för alla som inte har kännedom om att en viss registrerad enhets registreringsstatus inte överensstämmer med de faktiska rättsliga omständigheterna. Det innebär att registrerade personer är bundna av rättsliga handlingar som genomförs på grundval av uppgifter som finns registrerade i ett offentligt register även om dessa uppgifter inte överensstämmer med de faktiska omständigheterna. Exempelvis kan en företagsstyrelse kräva att företaget ska genomföra rättsliga handlingar även efter att styrelsen har upphört som sådan om detta faktum inte har registrerats i det offentliga registret och en tredje part var omedveten om det. Syftet är att skydda tredje part som handlar i god tro.

Om en omständighet inte har registrerats i ett offentligt register (även om den borde ha registrerats) kan den registrerade personen inte uppge faktiska omständigheter som invändning mot en tredje part som handlade i god tro vad gäller de registrerade omständigheterna. Detta gäller dock inte om den registrerade personen kan bevisa att tredje part kände till de faktiska omständigheterna.

Avvikelser mellan registrerade uppgifter och offentliggjorda uppgifter

De omständigheter som har registrerats i ett offentligt register får effekt gentemot tredje part samma dag som de offentliggörs. En registrerad person kan dock invända och hävda att en tredje part redan var medveten om de uppgifter som registrerats. Uppgifter och innehåll i handlingar som har deponerats i dokumentsammanställningen får inte användas av den registrerade personen som invändning mot tredje part före den sextonde dagen efter offentliggörandet, men detta gäller endast om tredje part bevisar att det var omöjligt att få kännedom om de registrerade uppgifterna inom den tidsperioden. Det innebär att det är tredje part som är skyldig att bevisa att det var omöjligt att få kännedom om de registrerade uppgifterna.

Vem ansvarar för att uppgifterna är riktiga?

Registrerade personer är skyldiga att säkerställa att uppgifter som registreras i företagsregistret uppdateras. Registrerade personer har dessutom ett incitament att se till att uppgifterna i företagsregistret uppdateras och är korrekta, eftersom registrering i ett offentligt register är ett rättsligt giltigt förhållande för alla som inte har kännedom om att en viss registrerad enhets registreringsstatus inte överensstämmer med de faktiska rättsliga omständigheterna. Det innebär att registrerade personer är bundna av rättsliga handlingar som genomförs på grundval av uppgifter som finns registrerade i ett offentligt register även om dessa uppgifter inte överensstämmer med de faktiska omständigheterna. Exempelvis kan en företagsstyrelse kräva att företaget ska genomföra rättsliga handlingar även efter att styrelsen har upphört som sådan om detta faktum inte har registrerats i det offentliga registret och en tredje part var omedveten om det. Syftet är att skydda tredje part som handlar i god tro.

En registrerad person kan även åläggas administrativa böter om den registrerade personen inte besvarar en anmodan från registerförande domstol om att lämna uppgifter om sakförhållanden eller lämna in handlingar som krävs för att fatta beslut i förfaranden som har inletts på domstolens eget initiativ, eller om att lämna in handlingar som, under denna eller någon annan lag, ska deponeras i dokumentsammanställningen. Administrativa böter kan uppgå till 100 000 CZK. Om den registrerade personen vid upprepade tillfällen inte uppfyller dessa förpliktelser, eller om den bristande efterlevnaden kan ha allvarliga följder för tredje part och om ett motsvarande rättsligt intresse finns, kan registerförande domstol (även på eget initiativ) påbörja ett förfarande för att likvidera en juridisk person. Registerförande domstol meddelar den registrerade personen detta och ger den en rimlig tidperiod för att komma tillrätta med bristerna.

Registerförande domstolar bekämpar aktivt förekomsten av icke-aktiva företag, dvs. företag som inte har någon ekonomisk verksamhet och endast finns på papper. Den huvudsakliga anledningen till att straffbelägga och avlägsna icke-aktiva företag är risken för att de kan fungera som pengakurirer i ekonomiska bedrägerier (särskilt skattebedrägeri). Det är enklare att använda sig av existerande företag för illegal verksamhet. En domstol kan upplösa ett företag som 1. inte har deponerat sina finansiella rapporter i dokumentsammanställningen de senaste två räkenskapsåren trots en skyldighet att göra detta enligt lag, 2. inte går att kontakta. Ett företag anses inte gå att kontakta om det inte kan delges en uppmaning om att lämna in de finansiella rapporter som saknas till dokumentsammanställningen. Om ett företaget inte har deponerat sina finansiella rapporter (trots en skyldighet att göra detta enligt lag), men kan delges en uppmaning, ålägger domstolen administrativa böter som ett incitament för den registrerade personen att lämna in de handlingar som krävs.

Om en omständighet inte har registrerats i ett offentligt register (även om den borde ha registrerats) kan den registrerade personen inte uppge faktiska omständigheter som invändning mot en tredje part som handlade i god tro vad gäller de registrerade omständigheterna. Detta gäller dock inte om personen som ska registreras kan bevisa att tredje part kände till de faktiska omständigheterna.

Dessutom kan böter utdömas för administrativa förseelser enligt § 37a.1 h i lag nr 563/1991 om redovisning och då i form av böter motsvarande upp till 3 % av tillgångarnas värde. Behörig skattemyndighet ansvarar för hanteringen av administrativa förseelser. Underlåtenhet att uppfylla krav med avseende på ett offentligt register kan också bestraffas som en administrativ förseelse enligt § 9.2 i lag nr 251/2016 om vissa administrativa förseelser. Behörig myndighet i dessa fall är en kommun med utökade befogenheter. Under vissa omständigheter kan sådana förseelser utgöra ett brott (§ 254 i lag nr 40/2009 – strafflagen).

Dataskyddsrutiner

Förfaranden som rör de registrerades rättigheter med avseende på offentliggörande och lagring av deras personuppgifter

Sett till dataskyddslagstiftningen – Europaparlamentet och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (den allmänna dataskyddsförordningen – GDPR) – är den rättsliga grunden för sådan behandling avsnitt 6.1 c i GDPR (dvs. behandlingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar den registeransvarige) och 6.1 e i GDPR (behandlingen är nödvändig för att utföra en arbetsuppgift av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning) tillsammans med artikel 6.3 i GDPR, dvs. behandlingen föreskrivs i lagstiftningen.

Anledningarna till att fysiska personers personuppgifter – inbegripet uppgifter om deras hemvist (vistelseort) – offentliggörs i offentliga register följer principen om offentliggörande, både i formell mening (§ 3–6 i lagen om offentliga register) och i materiell mening (§ 8 och 9 i lagen om offentliga register). Detta innebär att staten tillåter att alla har allmän tillgång till uppgifter om individuella enheter som har registrerats i registret, samtidigt som den upprätthåller principen om god tro (allmänhetens förtroende) avseende de registrerade uppgifterna så att personuppgifter från företagsregistret t.ex. kan användas för att kontrollera identifikationsuppgifters riktighet i affärssammanhang, överlämna officiella handlingar till styrelseledamöter osv.

Att offentliggöra styrelseledamöters identitet har dessutom länge varit ett krav enligt europeisk lagstiftning (se särskilt artikel 14 d och artikel 30.1 e i förordning (EU) 2017/1132 om vissa aspekter av bolagsrätt som även innehåller en ändring av rådets tidigare första direktiv 68/151/EEG). Inom ramen för tjeckisk lagstiftning är de krav som anges i förordningen även tillämpliga på enheter som har registrerats i offentliga register.

När det gäller uppgifter som har registrerats i offentliga register åtnjuter de registrerade alla rättigheter som följer av artiklarna 12–22 i GDPR, med de undantag som anges däri. Enligt artikel 17.3 b i GDPR gäller exempelvis att en begäran om radering inte kan beviljas eftersom behandlingen är nödvändig för att ”uppfylla en rättslig förpliktelse som kräver behandling enligt unionsrätten eller enligt en medlemsstats nationella rätt som den personuppgiftsansvarige omfattas av eller för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som är ett led i myndighetsutövning som utförs av den personuppgiftsansvarige”. Denna rättsliga förpliktelse följer direkt av lag nr 304/2013 om offentliga register för juridiska och fysiska personer och om registrering av förvaltningsfonder.

Berörda registrerade personer kan utöva sina rättigheter direkt via behörig registerförande domstol eller genom att vända sig till dataskyddsombudet.

Kontaktuppgifter

Kontaktuppgifter till registerförande domstolar

Stadsdomstolen i Prag	Slezská 2000/9, 120 00 Prag	podatelna@msoud.pha.justice.cz Tfn: +420 224 172 111 Databox: snkabbm
Distriktsdomstolen i České Budějovice	Zátkovo nábř. 10/2, 370 84 České Budějovice	podatelna@ksoud.cbu.justice.cz Tfn: +420 389 018 111 Databox: 832abay
Regiondomstolen i Plzeň	Veleslavínova 21/40, 306 17 Plzeň	podatelna@ksoud.plz.justice.cz sbirkalistin@ksoud.plz.justice.cz Tfn: +420 377 869 611 Databox: yaraba4
Regiondomstolen i Ústí nad Labem	Národního odboje 1274/26, 400 92 Ústí nad Labem	podatelna@ksoud.unl.justice.cz Tfn: +420 475 247 111 (växel) Databox: phgaba8
Regiondomstolen i Hradec Králové	Československé armády 218/57, 502 08 Hradec Králové	podatelna@ksoud.hrk.justice.cz Tfn: +420 498 016 111 Databox: ep7abae
Regiondomstolen i Brno	Husova 353/15, 601 95 Brno	podatelna@ksoud.brn.justice.cz Tfn: +420 546 511 111 (växel) Databox: 5wwaa9j
Regiondomstolen i Ostrava	Havlíčkovo nábřeží 1835/34, 728 81 Ostrava	podatelna@ksoud.ova.justice.cz Tfn: +420 596 153 111 Databox: jhyaeqv

Användbara hänvisningar

Nätbaserad applikation för offentliga register: https://or.justice.cz/ias/ui/rejstrik.

Inlämning till offentliga register https://or.justice.cz/ias/ui/podani.

Information om inlämning till offentliga register på portalen för offentlig förvaltning: https://portal.gov.cz/sluzby-verejne-spravy/rejstriky-katastry-evidence-vypisy-overeni-a-statistika-KAT-419/rejstriky-pravnickych-a-fyzickych-osob-KAT-642.

Information om registrering i offentliga register på det tjeckiska notarius publicusrådets webbplats: https://www.nkcr.cz/casopis-ad-notam/detail/39_254-zapis-do-verejneho-rejstriku-notarem.

Information om offentliga register på portalen Businessinfo.cz: https://www.businessinfo.cz/navody/verejne-rejstriky-ppbi/2/.