Typer av juristyrken

Tjeckien

Här hittar du en översikt över juristyrken i Tjeckien.

Innehåll inlagt av
Tjeckien

Juristyrken – inledning

Juristyrkena innefattar domare, åklagare, advokater, notarier och exekutionstjänstemän.

Allmänna åklagare

Organisation

Allmänna åklagarna arbetar vid åklagarkammare. Åklagarkammare är statliga organ som tillvaratar det allmännas intresse i tydligt avgränsade ärenden. Åklagarna handhar ärenden som omfattas av åklagarmyndighetens behörighet. Inga andra organ eller personer får ingripa i deras verksamhet eller ersätta eller företräda dem i fullgörandet av deras uppgifter.

Åklagarmyndigheten är organiserad på samma sätt som domstolarna (distriktsnivå, regional nivå och högsta nivå). Åklagarmyndigheten leds av riksåklagaren i Brno, den centrala åklagarmyndighet som har en tillsynsfunktion i organisationen. Regeringen har befogenhet att utnämna och entlediga riksåklagaren på förslag av justitieministern.

Yrkesorganisationer

Tjeckiska åklagarförbundet, Unie státních zástupců České republiky, är en frivillig sammanslutning av åklagare. Den strävar efter att underlätta åklagarnas arbete och främja lagenliga och opartiska beslut. Förbundet intresserar sig också för åklagarnas och åklagaraspiranternas utbildning och företräder deras intressen.

Yrkesregler för åklagare finns i en särskild yrkesetisk kodex.

En åklagarförteckning, uppdelad efter åklagarkammare, finns på justitieministeriets webbplats: justitieministeriet.

Roll och arbetsuppgifter

Åklagare är offentliga tjänstemän som har till uppgift att på statens vägnar tillvarata det allmännas intresse, särskilt genom att väcka åtal i brottmål. Åklagarmyndigheten utövar också rättslig tillsyn över häkten, fängelser, medicinsk tvångsbehandling, ungdomsanstalter, brottsförebyggande verksamhet och hjälp till brottsoffer.

Befogenheter i straffrättsliga förfaranden

Åklagaren har befogenhet att agera som brottsbekämpande myndighet i varje skede av ett straffrättsligt förfarande. Åklagaren har vissa processuella rättigheter och omfattas även av motsvarande processuella skyldigheter.

Åklagarnas verksamhet regleras i lag nr 283/1993. De har särskilt ansvar att väcka allmänt åtal i brottmål och för vissa ytterligare uppgifter i enlighet med straffprocesslagen. De utövar också rättslig tillsyn över häkten, fängelser, medicinsk tvångsbehandling, förvar, ungdomsanstalter och andra inrättningar som med stöd i lagen begränsar personers frihet. De har också en funktion i icke-straffrättsliga förfaranden och utför andra uppgifter som föreskrivs i särskild lag.

Åklagaren ser till att lagen följs under det förfarande som leder fram till rättegången. Enligt straffprocesslagen (lag nr 141/1961) kan vissa åtgärder i detta skede endast vidtas av åklagaren.

Innan åtal väcks i brottmål måste åklagaren ha underrättats om omständigheter som tyder på att ett brott har begåtts (§ 158.2 i straffprocesslagen).

Förfarandet inför den behöriga domstolen inleds genom att åklagaren väcker åtal (rekommenderar ett straff). Åklagaren måste närvara vid huvudförhandlingen, som börjar med en redogörelse för åtalspunkterna och avslutas med en plädering.

Åklagarna har också befogenhet att ingå överenskommelser rörande skuldfrågan och straffmätningen.

Åklagaren har rätt att överklaga beslut som han anser vara felaktiga. Överklagandena kan vara till fördel eller till nackdel för den åtalade.

Riksåklagaren kan också överklaga.

Åklagaren kan också rekommendera en förnyad prövning till fördel eller till nackdel för den åtalade.

När förövarna är unga måste åklagaren närvara inte bara vid huvudförhandlingen, utan även vid offentliga förhandlingar (lag nr 218/2003 om rättsliga förfaranden i ungdomsmål).

Åklagaren har bland annat befogenhet att själv besluta om alternativ tvistlösning innan en rättegång inleds.

Åklagarmyndighetens roll i andra mål än brottmål

Åklagarmyndigheten kan även rekommendera att ett civilrättsligt förfarande ska inledas och även ingripa i ett pågående sådant förfarande, så länge detta är förenligt med vad lagen föreskriver.

Grunden för åklagarmyndighetens arbete vid civilrättsliga förfaranden finns i artikel 80 i den tjeckiska författningen, enligt vilken åklagarmyndigheten också får utföra andra uppgifter vid sidan av allmänna åtal. Enligt lagen om åklagarväsendet kan åklagarmyndigheten agera i andra förfaranden än brottmålsförfaranden. Dess verksamhet regleras dessutom genom civilprocesslagen, i vilken det anges närmare när åklagarmyndigheten får ingripa i pågående civilrättsliga förfaranden.

Vid sidan av möjligheten att uppträda som part i civilrättsliga förfaranden kan åklagarmyndigheten rekommendera att talan ska väckas av riksåklagaren, exempelvis i mål som rör bestridande av faderskap enligt familjelagen.

Kvalifikationer och övriga krav för åklagare

Åklagarna utnämns på obestämd tid av justitieministern på förslag av riksåklagaren. De avlägger ed inför justitieministern.

Till åklagare kan tjeckiska medborgare utnämnas, som

  • har full rättslig handlingsförmåga,
  • är ostraffade,
  • vid utnämningen är minst 25 år gamla,
  • har juridisk universitetsexamen på magisternivå från ett tjeckiskt universitet,
  • har avlagt slutexamen,
  • besitter de moraliska egenskaper som garanterar att arbetsuppgifterna utförs på korrekt sätt, och
  • samtycker till utnämningen och förordnandet till en viss åklagarkammare.

Åklagare utnämns inte på viss tid, men justitieministern kan entlediga dem. Åklagare skiljs från tjänsten när de fyllt 70 år, när de avlider eller dödförklaras, helt eller delvis förlorar sin rättsliga handlingsförmåga, vägrar att avlägga ed eller förlorar sitt tjeckiska medborgarskap. Andra skäl är om en åklagare åtar sig uppdrag som är oförenliga med åklagartjänsten, döms för brott, befinns vara olämplig eller på grund av varaktig ohälsa inte kan fullgöra sitt arbete. Detsamma gäller om en åklagare avgår eller genom en disciplinåtgärd skiljs från tjänsten.

Justitieministern beslutar om budgeten för åklagarmyndigheten. Åklagarnas ställning regleras genom lag nr 283/1993.

Oförenliga uppdrag

Utom i vissa lagstadgade undantagsfall får en åklagare inte arbeta som skiljeman eller förlikningsman i rättsliga tvister, företräda parter i domstolsförfaranden eller vara ombud för parter i domstols- eller förvaltningsförfaranden. Utöver sin tjänst som åklagare, chefsåklagare eller dennes biträde, eller tillfälliga arbetsuppgifter för ett ministerium eller rättsakademin, får en åklagare inte inneha annan avlönad tjänst eller utöva annan förvärvsverksamhet. Undantag från detta är förvaltning av personlig egendom eller vetenskaplig, pedagogisk, litterär, publicistisk och konstnärlig verksamhet eller verksamhet i rådgivande organ till ministerier eller regering eller i parlamentsinstanser.

Lön eller arvode

Staten avlönar åklagare i enlighet med lagen.

Ansvar vid yrkesutövning

Staten ansvarar för skador som åklagare förorsakar genom lagvidriga beslut eller tjänstefel i enlighet med en särskild lag.

Åklagare kan också ställas till ansvar för fel i tjänsten som kan föranleda en disciplinåtgärd.

Domare

Organisation

Grundbestämmelserna som reglerar domarnas ställning finns i artikel 82.1 i Tjeckiens författning. Enligt denna artikel ska domarna vara oavhängiga i utövandet av sitt ämbete utan att någon undergräver deras opartiskhet. Ytterligare regler finns i lag nr 6/2002 om domstolsväsendet.

Tillsättning och karriär

De som uppfyller de nödvändiga villkoren kan utses till domare av Tjeckiens president och blir domare genom att avlägga domareden. Den som uppfyller alla krav har dock ingen absolut rättighet att bli utnämnd till domare.

Kandidater ska genomgå en treårig förberedande praktik vid en domstol. Efter praktiken får kandidaterna delta i ett särskilt domarprov.

Domartjänsten har ingen tidsbegränsning, men domares yrkesutövning kan tillfälligt avbrytas av justitieministern. Domare skiljs från tjänsten i slutet av det år de fyller 70 år, när de avlider eller dödförklaras, om de officiellt förklaras olämpliga eller om de avgår.

Kvalifikationer och andra krav som gäller för domare

För att kunna utnämnas måste en kandidat

  • vara tjeckisk medborgare,
  • ha full rättslig handlingsförmåga,
  • vara ostraffad,
  • ha uppnått minst 30 års ålder,
  • inneha juridisk universitetsexamen på magisternivå från ett tjeckiskt universitet,
  • ha avlagt ett särskilt domarprov,
  • besitta den erfarenhet och de moraliska egenskaper som garanterar att arbetsuppgifterna utförs på korrekt sätt, och
  • samtycka till utnämningen och förordnandet till en viss domstol.

Lekmannadomare utses bland medlemmar av allmänheten (ett krav är att man inte får finnas i straffregistret). De avlägger en ed inför domstolens ordförande och tjänstgör i fyra år.

Oförenliga uppdrag

Utöver en tjänst som ordförande eller ställföreträdande ordförande vid en domstol får domare inte utöva annan förvärvsverksamhet, med undantag för förvaltning av personlig egendom eller vetenskaplig, pedagogisk, litterär, publicistisk och konstnärlig verksamhet eller verksamhet i rådgivande organ till ministerier eller regering eller i parlamentsinstanser.

Lön eller arvode

Domares ersättningar regleras i lag.

Roll och arbetsuppgifter

Det är domares grundläggande rätt och skyldighet att vara opartiska i sitt arbete och bara låta sig vägledas av lagen, som de ska uttolka efter bästa förstånd och i enlighet med sitt samvete. De får därvid inte påverkas av exempelvis partiintressen, den allmänna opinionen eller massmedier. Det är förbjudet att undergräva eller hota domares oberoende och opartiskhet.

Domare ska fatta beslut i rimlig tid och utan dröjsmål och ska ge parterna i målet och deras ombud möjlighet att hävda sina rättigheter, utan att diskutera målets innehåll eller processuella frågor med dem på sätt som kan påverka målet.

Även när de lämnat sin tjänst har domare tystnadsplikt om vad de erfarit i tjänsten. Tystnadsplikten kan bara upphävas i undantagsfall.

En domarförteckning, uppdelad efter domstol, finns på justitieministeriets webbplats: justitieministeriet.

Medlemskap i Domarförbundet (Soudcovská unie) är frivilligt. Förbundet har antagit en uppförandekod för domare med etiska principer för domstolsarbete.

Specialisering inom domaryrket

Vid sidan av uppgiften att avgöra mål kan domare även fungera som ordförande eller vice ordförande i en domstol. Till denna funktion utnämns de av Tjeckiens president (för högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen) eller av justitieministern (för över-, region- och distriktsdomstolar). En huvuduppgift är domstolens förvaltning.

Domare kan även vara ordförande för ett kollegium i högsta domstolen eller högsta förvaltningsdomstolen eller ordförande för en avdelning i en domstol.

Distrikts-, region- och överdomstolar är uppdelade i avdelningar som arbetar med brottmål, civilrättsliga mål respektive förvaltningsmål.

Domares yrkesansvar

Staten ansvarar för skador som uppstår till följd av ett felaktigt avgörande, ett felaktigt beslut om häktning, påföljd eller skyddsåtgärd eller ett processuellt fel. Berörd domare kan endast bli ersättningsskyldig om domaren har gjort sig skyldig till ett fel i tjänsten som kan föranleda en disciplinåtgärd, eller ett brott. Domare svarar själva för att de besitter den kompetens som krävs för att utöva domaryrket.

Övrig personal

Biträdande domstolspersonal/biträdande personal vid åklagarkammare  PDF (374 Kb) en

Praktikant  PDF (422 Kb) en

Högre domstolshandläggare/högre tjänsteman vid åklagarkammare  PDF (372 Kb) en

Notarier

Organisation

Notarierna och deras verksamhet regleras genom lag nr 358/1992 om notarier och deras verksamhet (notarielagen).

För att bli notarie måste man vara medlem av notariernas yrkesorganisation (Notářská komora). Organisationen anordnar också yrkesutbildning och examinering av blivande notarier. Ett notarieregister uppdelat per region finns på yrkesorganisationens webbplats.

Tillsättning och karriär

Notarier tillsätts genom beslut av justitieministern efter ett offentligt ansökningsförfarande och på förslag av notariernas yrkesorganisation. Notarie blir man genom att registreras i yrkesorganisationens notarieregister.

Man kan som blivande notarie förbereda sig för notarieverksamheten genom notariepraktik. En ytterligare förberedelsefas är arbete som notarieaspirant, efter minst treårig praktik och genomgånget notarieprov.

Notariers ämbetsutövning är inte tidsbegränsad men kan avbrytas. Notarier skiljs från tjänsten när de fyllt 70 år samt när de avlider eller dödförklaras, entledigas eller förlorar sitt tjeckiska medborgarskap eller sin rättsliga handlingsförmåga. Detsamma sker om de exempelvis vägrar avlägga ed eller om deras hälsotillstånd på ett bestående sätt förhindrar normal verksamhet som notarie.

Antalet notariekontor inom en distriktsdomstols domkrets bestäms av justitieministeriet efter yttrande från yrkesorganisationen.

Notarierna är oberoende. De är endast bundna av lagstiftningens bestämmelser. Notariesysslan kan inte kombineras med annat förvärvsarbete (utom när lagen stadgar något annat).

Kvalifikationer och övriga krav för notarier

För att kunna utnämnas måste en kandidat

  • vara tjeckisk medborgare,
  • ha full rättslig handlingsförmåga,
  • vara ostraffad,
  • ha universitetsexamen,
  • ha fullgjort minst fem års notariepraktik,
  • ha genomgått notarieprov.

För att arbeta som notarie måste man

  • ha blivit utnämnd till notarie,
  • ha avlagt ed inför justitieministern, om detta inte redan har skett,
  • ha skaffat sig en officiell notariestämpel,
  • ha tecknat en ansvarsförsäkring för eventuella skador som kan uppstå i samband med notarieverksamheten.

Oförenliga uppdrag

Arbetet som notarie är oförenligt med annat förvärvsarbete, med undantag för förvaltning av personlig egendom. De får dock mot ersättning utöva vetenskaplig, publicistisk, pedagogisk eller konstnärlig verksamhet och arbeta som tolk eller sakkunnig.

Lön eller arvode

Enligt notarielagen utövas notarieverksamhet mot ersättning, som främst består av arvoden och ersättningar för utlägg och tidsåtgång. Kostnaderna betalas av den som anlitar en notarie. Notarierna har också rätt att kräva skäligt förskott på arvode och utlägg. Notariearvoderingen regleras närmare i särskilda bestämmelser.

Notariens roll och arbetsuppgifter

Notarier ska bedriva sin verksamhet i enlighet med lagar och andra rättsliga föreskrifter. När de lämnar juridiskt bistånd är de också bundna av klientens instruktioner. Dessa har en notarie rätt att vägra följa endast om instruktionerna strider mot lag, om de innebär att notarien eller en denne närstående person hamnar i en intressekonflikt eller om notarien i det berörda ärendet redan lämnat juridisk bistånd till en motpart. Detsamma gäller om den som anlitar en notarie utan vägande skäl underlåtit att betala förskott. En notarie har rätt att säga upp avtalet med klienten eller den som söker hjälp om det ömsesidiga förtroendet har urholkats.

En notarie har vidare tystnadsplikt om sakförhållanden som notarien får kännedom om i tjänsten och som kan beröra en klient eller person som sökt hjälp. Endast de berörda personerna kan befria en notarie från tystnadsplikten.

Bland juridiska och andra tjänster som notarier tillhandahåller ingår

  • att uppträda som rättsombud, dvs. som domstolens företrädare, i arvsärenden,
  • att upprätta handlingar – urkunder om rättshandlingar, årsmöten och juridiska personers möten samt andra handlingar och sakförhållanden,
  • att upprätta avtal,
  • att handha depositioner,
  • att upprätta handlingar som utgör grund för exekutionstitlar,
  • att upprätta eller förvara testamenten,
  • att upprätta äktenskapsförord (som måste upprättas av notarie), pantavtal och pantregistrering,
  • att bestyrka handlingar.

Till notariens uppgifter hör även att utfärda utdrag ur Tjeckiens fastighetsregister osv.

Notariers yrkesansvar

Notarier ansvarar för skador som de i tjänsten åsamkar personer som söker hjälp, klienter eller andra parter. De ansvarar också för skador som deras anställda kan vållas i tjänsten. Notarier är därför skyldiga att teckna en ansvarsförsäkring.

Notarier kan även bli föremål för disciplinåtgärder.

Den statliga tillsynen över notarierna utövas av justitieministeriet. Även notariernas yrkesorganisation och de lokala notarieavdelningarna utövar tillsyn.

Yrkesorganisationer

Notarieavdelningar finns i varje regiondomstols domkrets och i domkretsen för stadsdomstolen i Prag. De omfattar alla notarier i respektive domkrets. Notariernas yrkesorganisation är en juridisk person med egen ekonomi och organisation.

Notariernas yrkesorganisation (Notářská komora ČR) är en självständig nationell paraplyorganisation för de enskilda notarieavdelningarna. Den är en juridisk person med egen ekonomi och organisation och har bland annat till uppgift att förvalta det centrala testamentsregistret, som är ett icke offentligt dataregister över testamenten, arvlöshetsförklaringar eller upphävande av sådana förklaringar, förordnade och entledigande av förvaltare av dödsbon osv. Notariernas yrkesorganisation ansvarar också för pantregistret.

Juristyrkenas organisation: jurister

Advokater

För att bli advokat måste man vara medlem av det tjeckiska advokatsamfundet (Česká advokátní komora), en självstyrande icke-statlig yrkesorganisation.

Villkoren för att erbjuda juridiska advokattjänster regleras genom lag nr 85/1996 om juristyrken.

Villkor för att få verka som advokat

Som advokat kan bara den arbeta som har registrerats av Tjeckiens advokatsamfund. För att bli registrerad måste man skriftligen ansöka om detta och dessutom

I Tjeckien finns bara en typ av advokater. Enskilda advokater bygger upp specialkunskaper allt eftersom genom sin praktik.

Advokaters rättigheter och skyldigheter

Advokat blir man genom registrering i advokatregistret.

En blivande advokat förbereder sig för yrkesutövningen som praktikant hos en advokat.

Det finns ingen tidsbegränsning för registreringen som advokat. Yrkesutövningen kan dock avbrytas, antingen på sätt som föreskrivs i lag eller genom beslut av Tjeckiens advokatsamfund.

Den som stryks ur advokatregistret förlorar rätten att arbeta som advokat. Enligt lagen sker detta om en advokat avlider eller dödförklaras, helt eller delvis förlorar sin rättsliga handlingsförmåga, stryks ur advokatregistret som en disciplinåtgärd, försätts i konkurs eller själv begär att bli struken. Även Tjeckiens advokatsamfund kan besluta om strykning.

Oförenliga uppdrag

En advokat får inte samtidigt vara anställd eller inneha någon liknande ställning, utom som universitetslärare, och får heller inte utöva annan verksamhet som är oförenlig med advokatyrket.

Lön eller arvode

Advokatarbetet ersätts normalt genom arvoden som betalas av klienten. Advokaten har rätt att begära skäligt förskott. Föreskrifter finns för arvoderingen och för hur utlägg och tidsåtgång ska ersättas. Advokatens arvode för juridiska tjänster regleras i princip av dennes avtal med klienten (avtalsenligt arvode). Saknas avtal, regleras arvodet av föreskriven advokattaxa för arvodering utan avtal. Har advokaten förordnats till juridiskt ombud, står staten för arvodet.

Yrkesorganisationer

Tjeckiens advokatsamfund har sitt huvudkontor i Prag och ett lokalkontor i Brno. Det är en självstyrande yrkesorganisation för alla advokater. Den har sina egna organ och ger också ut bindande föreskrifter för advokater i tjeckiska advokatsamfundets officiella kungörelseorgan.

Föreskrifterna rör bland annat yrkesetiska principer och konkurrensregler för tjeckiska advokater.

Ansvar vid yrkesutövning

Advokater ansvarar för skador som de, deras anställda eller företrädare har åsamkat klienten i tjänsten. Advokater är därför skyldiga att teckna en ansvarsförsäkring.

En advokat kan också ställas till ansvar för allvarligt eller upprepat åsidosättande av sina skyldigheter. Rättsdatabaser

En förteckning över advokater finns på tjeckiska advokatsamfundets webbplats. Här går det att söka på advokater inte bara efter ort, utan också per specialområde och språkkunskaper.

Är tillgången till databasen kostnadsfri?

Ja.

Affärsadvokater/affärsjuridisk rådgivning

Det finns bara en typ av advokater i Tjeckien.

Övriga juristyrken

Exekutionstjänstemän

Exekutionstjänstemän är oberoende rättstillämpare, som utför verkställighetsuppdrag i enlighet med utsökningslagen. Alla exekutionstjänstemän måste vara medlemmar i den självstyrande yrkesorganisationen för exekutionstjänstemän.

Deras ställning regleras genom lag nr 120/2001 om exekutionstjänstemän och exekutiv verksamhet (utsökningslagen).

Exekutionstjänstemän utnämns av justitieministeriet.

Exekutionstjänstemän är i Tjeckien myndighetspersoner och deras arbete ingår i domstolarnas arbete.

Till exekutionstjänstemän kan tjeckiska medborgare utnämnas, som

Tillsättning och karriär

Justitieministern utser exekutionstjänstemän till en ledig tjänst efter ett offentliggjort urvalsförfarande. Efter avlagd ed blir man sedan medlem av exekutionstjänstemännens yrkesorganisation. För att bli exekutionstjänsteman krävs först praktik som biträdande exekutionstjänsteman, följt av arbete som aspirant. För registrering krävs treårig praktik som exekutionstjänsteman och genomgånget prov för exekutionstjänstemän.

Ämbetsutövningen är inte tidsbegränsad men kan avbrytas av justitieministern. Om så sker, får exekutionstjänstemannen inte utöva sitt arbete. En ersättare utses då, vilket också sker om en exekutionstjänsteman en längre tid är förhindrad att arbeta (exempelvis på grund av sjukdom eller tjänstledighet).

En person upphör att vara exekutionstjänsteman när personen upphör att vara medlem i yrkesorganisationen. Detta sker om personen avlider eller dödförklaras, entledigas, förlorar sitt tjeckiska medborgarskap eller helt eller delvis förlorar sin rättsliga handlingsförmåga.

Oförenliga uppdrag

Arbetet som exekutionstjänsteman är oförenligt med annat förvärvsarbete, med undantag av förvaltning av personlig egendom. De får dock mot ersättning utöva vetenskaplig, publicistisk, pedagogisk eller konstnärlig verksamhet och arbeta som tolk eller sakkunnig.

Lön eller arvode

Exekutionstjänstemän utför verkställighetsåtgärder och andra arbetsuppgifter mot ersättning, främst i form av arvoden, ersättning för utlägg och tidsåtgång vid verkställighetsförrättningar samt ersättning för delgivning. Arvodet kan regleras i avtal mellan exekutionstjänstemannen och den berörda personen. Finns inget sådant, regleras arvodet normalt av bindande rättslig föreskrift. Exekutionstjänstemän har rätt att kräva skäligt förskott på utlägg i samband med verkställighetsförrättningar.

Ansvar vid yrkesutövning

Exekutionstjänstemännen är ansvariga för alla skador som de själva eller deras anställda förorsakar vid verkställighetsförrättningar. De måste därför ha tecknat en ansvarsförsäkring.

Exekutionstjänstemän och aspiranter kan också ställas till svars för åsidosättande av sina lagstadgade skyldigheter eller allvarliga eller upprepade fel i tjänsten som kan föranleda en disciplinåtgärd.

Mer information finns på yrkesorganisationens webbplats.

Organisationer som erbjuder kostnadsfria juridiska tjänster

Många icke-statliga organisationer erbjuder allmänheten juridiskt bistånd inom olika områden: exempelvis miljörättstjänster och luridicum remedium.

I vissa fall erbjuder också tjeckiska advokatsamfundet kostnadsfri juridisk rådgivning.

Exekutionstjänstemännens yrkesorganisation ger kostnadsfri juridisk rådgivning i frågor som rör verkställighetsärenden.

Senaste uppdatering: 10/01/2022

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.